Använda kändisars namn i marknadsföring

2020-11-19 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Är det tillåtet att använda offentliga personers namn i en e-handel på ex rubriker, titel och beskrivningen på varan. Exempelsvis: En staty/målning etc av Per Gessle där titeln på varan heter Per Gessle staty och där beskrivningen av varan beskriver hans karriär och nämner hans namn. Vad jag förstått äger inte en person rätten till sitt utseende och man får även inte använda namn och bild i marknadsföring. Men vad säger lagen om användande av namn vid e-handel? Även artistnamn som ex Plura/Lady Gaga.
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du som näringsidkare vill använda en känd persons namn i syfte att marknadsföra olika varor. I så fall blir Lag (1978:800) om namn och bild i reklam tillämplig. Det framgår av lagen att om du som näringsidkare använder en annan persons namn i din marknadsföring måste du ha den personens samtycke (1 §). Det kan också vara värt att nämna att detta även omfattar anställda hos dig som näringsidkare och andra som handlar på dina vägnar.Bryter du mot detta riskerar du att dömas till böter (2 §), behöva utge skäligt vederlag (3 §), att egendomen förstörs (4 §) eller behöva betala skadestånd (6 §).Sammanfattningsvis måste alltså personen tillfrågas och ge sitt medgivande. Jag skulle således rekommendera dig att inhämta samtycke från de personer vars namn du vill använda i din marknadsföring.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur uppnås upphovsrättsligt skydd för en dagbok?

2020-11-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Har en ide' om en anteckningsbok / dagbok med en specifik form på innehållet. Den är ett mentalt träningsredskap. Hur kan man bedöma om den har tillräcklig verkshöjd för att vara upphovsrättsskyddad?Hur kan jag förstärka upphovsrättsskyddet?Namnet kan jag skydda genom ett varumärkesskydd så det är inte något problem.
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis blir upphovsrättslagen (1960:729) (URL) tillämplig i ditt fall. Du beskriver att anteckningsboken/dagboken har en specifik form och är ett mentalt träningsredskap. Det är lite svårt att veta hur boken ser ut i praktiken, men jag ska försöka redogöra för hur jag uppfattar din situation.Skyddets uppkomstFörst och främst uppkommer skyddet omedelbart när du skapar ditt verk. Det krävs dock att ett konstnärligt verk har skapats och att verket faller in under någon av punkterna i 1 kap. 1 § URL för att du ska kunna få upphovsrättsskydd. Den speciella dagboken verkar falla under 1 kap. 1 § sjätte punkten URL och skulle kunna räknas som ett alster av brukskonst. Alternativt skulle dagboken kunna falla under 1 kap. 1 § sjunde punkten URL och vara ett verk som kommit till uttryck på något annat sätt.Vidare behöver dagboken uppfylla grundförutsättningarna för skydd; den behöver ge ett nytt helhetsintryck. Detta bedöms utifrån kraven på självständighet och originalitet. Dessa krav ligger slutligen till grund för att verkshöjd ska anses vara uppnått, vilket som du skriver är en grundförutsättning för att skydd ska kunna ges. Dagboken behöver vara upphovsmanenns egna intellektuella skapelse enligt mål C-5/08, Infopaq, p. 37. Dubbelskapandekriteriet ska vara uppfyllt och med det menas att ett verk får upphovsrättsligt skydd om verket har sådan tillräcklig självständighet och originalitet att risken är minimal någon annan enkelt skulle kunna skapa ett identiskt eller liknande verk.Förstärkning av upphovsrättenFör att förstärka skyddet behöver du alltså förstärka verkets verkshöjd och dagboken behöver ge ett nytt helhetsintryck. När helhetsintrycket bestäms jämför man med alla andra verk som finns när din dagbok skapades. Att ett verk har stor verkshöjd leder följaktligen till att verket får större skyddsomfång, alltså att du får ett större skydd och att andra verk lättare anses likna ditt verk. Då en dagbok skulle kunna anses som brukskonst gäller dessvärre ofta ett begränsad skyddsomfång enligt NJA 2009 s. 159. Anledning är ett en dagbok skulle kunna vara ett verk som används av människor dagligen. För att din dagbok ska få uppnå förstärkt verkshöjd bör du därför tänka på utseendet av dagboken och göra detta unikt. Mitt tips till dig är att jämföra din dagbok med andra dagböcker på marknaden och göra din så unik som bara möjligt. Du skulle exempelvis kunna tänka på utsmyckningen av den och även tänka på att tänka på att framföra dagbokens egenskap av att vara ett mentalt träningsredskap i formen. Det skulle kunna leda till att din dagbok uppfattas ha mer verkshöjd.Slutligen kan ett alternativ för dig vara att vända dig till Svensk Forms Opinionsnämnd vilka avger yttranden huruvida ett verk har upphovsrättsligt skydd som brukskonst eller inte.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Söker advokat på immaterialrätt

2020-11-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |hejjag söker advokat på immaterialrätt (varumärken) ?MvhMike
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Om du vill komma i kontakt med någon av våra jurister bokar du enklast tid via formuläret här. Beskriv kortfattat vad du önskar få hjälp med, så kommer någon som är kunnig inom just det området att återkomma till dig.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Överlåtelse av upphovsrätt till rörelse

2020-10-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är nyfiken på vad som sker med upphovsrätten vid övergång av verksamhet?Om upphovsrätt till ett verk t.ex. har reglerats i ett anställningsavtal med en individ som följer med till en ny förvärvare. Det är ju så att anställningsavtalen följer med till förvärvaren. Men gäller det även upphovsrätt? Det känns ju som att det är känsligt när det kommer till just upphovsrätten.Funderar lite kring 28 § URL - Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.Blir denna paragraf tillämplig i samband med övergång av verksamhet?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är nyfiken på att veta om upphovsrätt till verk, etc. kan övergå när ny ägare tar över verksamheten, när upphovsrätten varit reglerad i anställningsvillkoren. Vi vänder oss till Upphovsrättslagen (URL) för att besvara frågan.Precis som du själv nämner, blir 28 § URL aktuellt i detta fall. 28 § URL ska tolkas som sådant att ändringsförbud och förbud mot vidareöverlåtelse ska gälla, om inte annat står i avtalet om överlåtelse av upphovsrätt. Denna paragraf anses inte utgöra ett hinder, om verksamheten som del eller helhet överlåts till annan verksamhetsutövare. Utifrån omständigheten att den nya verksamhetsutövaren övertar verksamheten, så inträder den nya verksamhetsutövaren i den gamlas ställe i de gamla anställningsavtalen. Avtalen är därför gällande, och upphovsrätten har därför överlåtits till den nya verksamhetsutövaren. Hoppas att de var svar på din fråga!

Behöver man göra någonting för att få upphovsrätt till sina verk?

2020-11-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Är all text, alla artiklar, alla foton som jag producerat och lägger in på min hemsida automatiskt skyddade av Lagen om Upphovsrätt,.... eller måste jag skriva in på hemsidan något som t ex "Varje form av kopiering text och bild från denna hemsida utan medgivande av respektive författare eller fotograf är förbjudet enligt Lagen om Upphovsrätt" ?
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När uppstår upphovsrätten?Upphovsrätt uppstår i princip när verket, det som upphovsrätten gäller, uppstår. Det kräver med andra ord ingen registrering, hänvisning, symbol eller liknande för att lagen om upphovsrätt (URL) ska kunna tillämpas.För att verket ska omfattas av lagen krävs att verket har någonting som kallas verkshöjd. Detta innebär kortfattat att verket är originellt. En tumregel baserat på praxis brukar vara "om risken inte är minimal för att två oberoende skapare skulle kunna skapa verket, saknas sannolikt verkshöjd" (NJA 2002 s. 178). Det beror alltså lite på hur dina texter och bilder ser ut, artiklarna lär i varje fall vara upphovsrättsskyddade. Förbjuder URL andra från att kopiera verken?En del av skyddet som URL ger är den så kallade ekonomiska ensamrätten. Den ekonomiska ensamrätten innefattar en uteslutande rätt att bland annat framställa exemplar (eller kopiera det) (2 § URL). Detta innebär att det är som du säger förbjudet att kopiera utan samtycke från personen som upphovsrätten tillhör, vilket kan leda till påföljder som straff och skadestånd (53 - 54 § URL). Observera dock att det finns undantag till denna bestämmelse. Bland annat är det lagligt att kopiera eller framställa exemplar för privat bruk och för den närmaste vänkretsen (12 § URL). På så vis är det inte helt förbjudet att kopiera utan medgivande, vilket kan vara bra att känna till om detta skulle hända. Det är dock som sagt inte okej att utan samtycke kopiera och sprida till allmänheten, till exempel genom att lägga upp dina artiklar öppet på webben. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Hälsningar,

Kan jag förhindra publicering av en bok som jag har gemensam upphovsrätt till?

2020-11-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag och min sambo har skrivit en barnbok. Vi fick ett erbjudande av ett förlag men jag tyckte det var för lågt och hon ville publicera. Kan jag bestämma att boken inte publiceras?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka bestämmelser är tillämpliga?Genom att din sambo och du har skrivit en barnbok tillsammans uppkommer en gemensam upphovsrätt för er gällande boken. Upphovsrätt uppkommer formlöst när verket, vilket jag utgår från att boken i ditt fall betraktas som, skapas och kräver således ingen registrering. Upphovsrätt regleras i upphovsrättslagen (URL). Kan din sambo publicera barnboken utan ditt samtycke?Den eller de som innehar upphovsrätt till ett verk har dels en ekonomisk och dels en ideell ensamrätt (2 och 3 §§ URL). Den ekonomiska rätten innebär en rätt att framställa exemplar av verket eller att göra den tillgängligt för allmänheten. På så vis medför detta även rätten att besluta om att verket inte ska publiceras eller göras tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten innebär att ni som upphovsmän har en rätt att anges som upphovsmän och att verket inte ska användas i ett kränkande sammanhang. Eftersom ni har en gemensam upphovsrätt får ingen av er förfoga över verket utan att ni båda har samtyckt till det. Om samtycke inte inhämtas av en gemensam upphovsrättsinnehavare gör personen som publicerar verket sig skyldig till upphovsrättsintrång vilket är straffbart (53 § URL). Sammanfattningsvis så har din sambo inte rätt att ensam besluta om att barnboken ska publiceras eftersom ni innehar upphovsrätten gemensamt. Du har alltså en rätt att bestämma att boken inte ska publiceras. Om din sambo trots detta accepterar förlagets erbjudande och publicerar boken utan ditt samtycke gör hen sig skyldig till upphovsrättsintrång. Hur som helst är mitt råd till dig att försöka samtala med din sambo och komma överens om en lösning innan rättsliga åtgärder vidtas. Hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återigen kontakta Lawline! Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om jag upptäcker att hemsidor säljer mina filmer utan min tillåtelse?

2020-11-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Arbetar inom porr. Jag hittade häromdagen två websidor som har över 100 stycken av mina livesändningar inspelade. De två sidorna verkar ha samma ägare då båda sidorna tycks länka till en annan, gemensam hemsida. Sidan i sig självt hänvisar bara till deras email. På en av sidorna finns det möjlighet att begära content removal. De hänvisar också till att enkelt kontakta dem då jag är mer intresserad utav att ha dessa livesändningar än att de tar bort dem. För att få tillgång till dessa inspelningar kostar det cirka 600 kr och av informationen jag fått fram var även det inte helt pålitligt. Sändningar är uppladdade från en annan hemsida, vilket specifikt säger att sändningarna inte får användas utav någon annan en dess ägare(jag)Hittadeinformation på reddit : "I scanned both site and payment processor to know who they are better. Main site is hosted on cloudflare so not much details to be gained there, but the payment processor was hosted on a VPS service out of Denmark that is also the host for several other sites, including a certain known site called motherless."Jag har nu mailat två gånger utan någon respons överhuvudtaget. Vad kan jag göra om de inte svarar? Dvs eftersom de olagligt har mitt material.
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Inledningsvis vill jag bara kommentera att jag modifierat din fråga något för att göra den mer anonym. Däremot är kärninnehållet kvar, och det påverkar inte heller mitt kommande svar på din fråga.I mitt svar kommer jag också ge dig en kortfattad förklaring på skillnaden mellan ekonomiska och ideella rättigheter, och vilka åtgärder som kan bli aktuella i ditt fall. Den lag som är tillämplig är upphovsrättslagen, lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, URL.UpphovsrättOm man skapar musik, litteratur, film eller liknande skyddas detta av upphovsrätt (1 § punkt fyra URL). Detta skydd uppstår så fort man uppnår verkshöjd, alltså så fort det man skapat något som är tillräckligt unikt så skyddas det automatiskt av upphovsrätten och man har alltså ensamrätt till det man skapat. Då jag inte kan uttala mig om just den film du skapat kommer jag ha som utgångspunkt att den uppnår verkshöjd.Om man har upphovsrätt till ett verk man skapat kan man förbjuda andra att framställa exemplar av det eller göra det tillgängligt för allmänheten utan ens tillåtelse. Detta delas in dels i en ekonomisk rätt, som innebär att du som är rättighetshavare har en ensamrätt att sprida, publicera ditt verk etc. Det finns dock undantag för detta för användning vid privat bruk, men eftersom du nämner att dina videofilmer används av en annan hemsida där medlemmar/betalande kan titta på det är det alltså inte undantaget (2 § URL). Det finns också en ideell rätt, som innebär att du har rätt att bli namngiven och att verket inte får ändras på ett sätt som kränker dig som upphovsperson och/eller används i kränkande sammanhang. Den ekonomiska rätten kan överlåtas till en annan, men den ideella rätten kan däremot inte det (3 § URL).Vad man kan göra vid intrång i upphovsrättenOm man ändå upptäcker att någon använder ens verk och därmed bryter mot ens ensamrätt har de gjort intrång i ens upphovsrätt och är därmed skyldig att betala skälig ersättning för utnyttjandet av ditt verk (54 § stycke ett URL). Om intrånget dessutom skett med uppsåt eller av oaktsamhet kan du ha rätt till ytterligare ersättning som täcker den skada som intrånget medfört dig. Storleken på denna ersättningen beräknas tex utifrån utebliven vinst för dig, och storleken på vinsten som den som gjort intrånget gjort (54 § stycke två URL).Det första man bör göra är att kontakta den som begår intrånget. Du nämner att du redan gjort detta, men inte fått svar. När man inte får till en egen kommunikation kan ett annat alternativ vara att kontakta en jurist som hjälper dig vidare i ärendet. Den som företräder dig och blir ditt ombud kommer då ta kontakt med de berörda företagen/hemsidorna och inledningsvis skicka varningsbrev. På Lawline har vi jurister som kan företräda dig genom hela processen. Om du är intresserad av att boka en tid med en av våra jurister kan du läsa mer om det här.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Brott mot lagen om företagshemligheter - Vad gäller och vilka åtgärder kan vidtas av den som lidit skada?

2020-10-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Har en fråga om hur jag ska kunna gå vidare med när jag köpte ut min kollega ur vårt gemensamma AB.Vid försäljningstillfället så skrevs det även ett enkelt samarbetsavtal där dealen var att han skulle koncentrera sig på försäljning och jag skulle driva firman för hans skull då hans försäljning var av dålig kvalitet då han blev störd av annat runt bolaget.Lång historia kort, samarbetsavtalet avbröts av den part som blev utköpt och jag har i efterhand fått information om att företagets kunddatabas och känslig företagsuppgifter har används, och används än idag av den utköpte fastän han inte får.Har fått information om att han anser att det är hans då han har delvis byggt upp den.Vad kan jag rent konkret göra då bolaget har lidit hårt av detta samt att viss personal också blivit rekryterad.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du arbetade tillsammans med en tidigare arbetskollega (X) i ett aktiebolag som ni även ägde tillsammans och såvitt jag förstår hade ni både formellt varsin anställning i det ifrågavarande bolaget. X:s andel förvärvades sedermera av dig och du uppträder idag som bolagets enda aktieägare. I samband med detta slöts ett samarbetsavtal med X i vilket denne förpliktigades att koncentrera sig på bolagets försäljning. Hur begreppet samarbetsavtal ska tolkas bereder dock vissa svårigheter. Om ett nytt anställningsavtal träffades med X eller om denne via egen näringsverksamhet skulle utföra sitt nya uppdraget är med andra ord för mig något ovisst. Samarbetsavtalet existerar i vart fall inte längre och X verkar numera bedriva en egen rörelse till vilken X har knutit ett antal medarbetare som tidigare var verksamma i ert gemensamma bolag. Härutöver nyttjar X en kunddatabas och andra känsliga uppgifter hänförliga till den förra verksamheten (ditt bolag) och detta sker olovligen (du skriver "fastän han inte får", vilket jag tolkar som att det fanns någon sorts konkurrensklausul i X:s ursprungliga anställningsavtal alternativt i det ovannämnda samarbetsavtalet). Du undrar därför vilka åtgärder du kan vidta för att begränsa de uppkomna skadorna och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Lagen om företagshemligheter (företagshemlighetslagen, FHL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Du har även beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge ett någorlunda träffsäkert svar.Några allmänna hållpunkterBegreppet företagshemlighet har en tämligen vidsträckt innebörd och omfattar sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares verksamhet som näringsidkaren har vidtagit åtgärder för att hemlighålla och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende, 2 § FHL. Den aktuella informationen kan avse dokumenterade uppgifter, som exempelvis ritningar, men också kännedom om specifika förhållanden i en rörelse och detta oaktat om dessa har dokumenterats. Det ska dock redan här uppmärksammas att brottslig verksamhet som eventuellt kan ha förekommit inom ramen för en näringsverksamhet inte omfattas av något skydd och därmed inte heller kan utgöra en företagshemlighet i lagens mening. Med angrepp på en företagshemlighet avses att någon utan innehavarens samtycke (ditt bolag) bereder sig tillgång till företagshemligheten, utnyttjar denna eller röjer densamma, 3 § FHL, och det är endast obehöriga angrepp som skyddas av rättsordningen varför exempelvis en arbetstagare som kopierar material som denne på legitima grunder har fått del av i sin anställning för att sedan använda materialet inte kan anses ha röjt eller utnyttjat en företagshemlighet, se bland annat Arbetsdomstolens (AD) avgörande AD 2015 nr 39. Mot bakgrund av lydelsen i 2 § FHL ska det vidare noteras att näringsidkaren i princip godtyckligt kan avgöra vilken information som ska utgöra en företagshemlighet. Det finns nämligen ingen generell och uttrycklig regel härom, men utgångspunkten är att information som hålls relativt skyddad och inte framstår som lättåtkomlig för envar, det vill säga att kretsen av personer är begränsad, definierbar och någorlunda sluten, bör per automatik utgöra en företagshemlighet.Notis: AD styr rättspraxis på arbetsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser informellt har att följa.För att knyta an till din faktiska fråga - Vad kan du göra i den uppkomna situationen?I 26 § FHL regleras straffansvaret och där sägs att den som uppsåtligen och olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet ska dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. Utifrån din ärendebeskrivning är det av förklarliga skäl svårt att i skrivande stund dra några säkra slutsatser avseende den straffrättsliga bedömningen varför vårt kommande telefonsamtal utgör en välkommet och viktigt inslag härvidlag. Men det korta och första delsvaret på din fråga enligt ovan är naturligtvis att en polisanmälan kan (ska) göras för att på sätt, genom en förundersökning, kunna utröna huruvida det verkligen är någon brottslig gärning begången av din före detta kompanjon X.Bestämmelsen om arbetstagares skadeståndsansvar står att finna i 7 § FHL i vilken det stadgas att en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Av lagrummets (lagparagrafens) andra stycke framgår det dock att om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret endast om det föreligger synnerliga skäl. Men synnerliga skäl avses i allmänhet då arbetstagaren tagit anställning i syfte att komma över hemlig information eller om denne under sin anställning har förberett ett överförande av sådan information till en konkurrerande verksamhet. Ett förhållande där företagshemligheten har missbrukats med hjälp av dokumentation i någon form (exempelvis ett kundregister) talar ofta för att det föreligger just synnerliga skäl. Skadans storlek för också bäring på den rättsliga bedömningen varför ett utnyttjande eller röjande som endast i liten utsträckning har påverkat arbetsgivaren inte kommer att tas i beaktande, se prop. 2017/18:200 s. 62 f. Inledningsvis nämndes en viss osäkerhet kring huruvida X var att betrakta som en arbetstagare eller uppdragstagare (alltså om denne har bedrivit egen näringsverksamhet), men utifrån ett scenario där denne hade en anställning går det mot bakgrund av det ovan sagda förmodligen att argumentera för att det föreligger synnerliga skäl varför det inträffade skulle kunna utlösa en skyldighet för X att utge skadestånd.För det fall X, genom samarbetsavtalet, istället har agerat uppdragstagare stadgas i 6 § FHL att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos en näringsidkare som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Det andra delsvaret på din fråga är således att du på civilrättsliga grund för ditt bolags räkning kan väcka en talan i domstol och yrka ersättning för den skada som bolaget har lidit till följd av X:s handlande. I det här sammanhanget och som ett tredje delsvar på din fråga förtjänas det att säga du även kan yrka att domstolen interimistiskt (tillfälligt innan saken slutligt har avgjorts) vid hot om vite beslutar att din före detta kompanjon ska upphöra med angreppet på ditt bolags företagshemligheter (vitesförbud). Det nu sagda fordrar dock att du som sökande visar att det finns sannolika skäl för att en företagshemlighet har angripits och det skäligen kan befaras att motparten, X, genom att fortsätta angreppet förringar värdet av företagshemligheten, 12 § och 14 § 1 st. FHL. Vidare finns det möjlighet för rätten (domstolen) att besluta att handlingar och/eller ett föremål som X som har i sin besittning och som innefattar företagshemligheten ska återlämnas, förstöras ändras eller utsättas för någon annan typ av åtgärd som är ägnad att förebygga det pågående missbruket, 17 § 1-2 st. FHL.Din före detta kompanjons invändning om att denne delvis har svarat för upparbetningen av kundregister och annat material, vad gäller?I den här delen kommer jag att utgå ifrån ett scenario där X betraktas som arbetstagare och generellt kan då sägas att det resultat som en medarbetares arbetsinsats ger tillkommer arbetsgivaren (ert tidigare gemensamma bolag eller rättare sagt numera ditt bolag). Arbetsgivares rätt till arbetsresultat gäller inte enbart fysiska föremål. Kundregister och annan kundinformation som en arbetstagare har samlat in utgör arbetsgivarens egendom och det inkluderar även sådant material som kan ha sammanställts på arbetstagarens egen dator, jfr AD 1982 nr 42. Däremot förhåller det sig annorlunda beträffande upphovsrättskyddat material, vilket emellertid ett kundregister inte utgör i det här fallet. När anställningen sedan upphör är arbetstagaren skyldig att lämna ifrån sig alla register som eventuellt har förts under anställningstiden, vilket är en skyldighet som har kommit till uttryck i rättspraxis, se AD 2010 nr 90. Givet att X var att anse som arbetstagare kan det sammanfattningsvis konstateras att dennes invändning inte på något sätt kan tillmätas någon nämnvärd betydelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Du kan mot bakgrund av det inträffade göra en sedvanlig polisanmälan. Härutöver går det eventuellt att föra en skadeståndsprocess och jämte detta begära att domstolen ska meddela ett intermistiskt vitesförbud för att skyndsamt kunna få till adekvata skadebegränsande åtgärder. Och slutligen framstår det enligt mening som osannolikt att de ifrågavarande uppgifterna, som bland annat inkluderar ditt bolags kunddatabas, skulle vara något som kan tillfalla din före detta kompanjon. Den rättsliga regleringen i fråga om konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL, men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig väljer jag att hänskjuta alla eventuella spörsmål kopplade till sådana klausuler till vårt kommande telefonsamtal.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 30/10 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,