Får man sy kassar av tyg från begagnade kläder och sedan sälja dem?

2020-03-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Att sy kassar av begagnade kläder är ju populärt just nu, men är det tillåtet att sälja dessa kassar med tanke på att tyget kan var licensskyddat ?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att gå in i upphovsrättslagen(URL) och mönsterskyddslagen(ML). Tyg som har ett mönster kan skyddas som ett konstnärligt verk enligt upphovsrättslagen och skyddet uppstår då automatiskt vid skapandet(URL 1 §). Tyget kan även registreras enligt mönsterskyddslagen och få skydd på så vis(ML 1a§). En förutsättning för skydd enligt båda lagar är att tygmönstret är tillräckligt originellt. Eftersom tyget som du skriver i din fråga antagligen är licensskyddat så har du inte rätt att sälja kassarna förutsatt att du inte fått tillstånd till kommersiell användning av tyget. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur påtalas att någon gör ett varumärkesintrång på ett korrekt sätt?

2020-03-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |VarumärkesintrångHur påtalas att någon kanske gör ett varumärkesintrång på korrekt sätt?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagEftersom din fråga berör varumärkesrätt är varumärkeslagen, härefter förkortad som VmL, tillämplig (1 kap. 1 § VmL). Jag tolkar din fråga som en generell frågeställning om vad som kan utgöra ett varumärkesintrång och kommer därför att gå igenom de olika situationerna då det kan uppstå. Har du ytterligare frågor eller vill ha svar på något mer specifikt är du alltid välkommen att ställa en ny fråga eller kommentera nedan så ska jag förklara vidare. Varumärkesintrång Varumärkesintrång regleras i 1 kap. 10 § VmL och paragrafen lyder enligt följande: "Ensamrätten till ett varukännetecken enligt 6–8 §§ innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster, om tecknet äridentiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag,identiskt med eller liknar varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, elleridentiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag. Som användning anses särskilt attförse varor eller deras förpackningar med tecknet,bjuda ut varor till försäljning, föra ut dem på marknaden, lagra dem för dessa ändamål eller bjuda ut eller tillhandahålla tjänster under tecknet,importera eller exportera varor under tecknet,använda tecknet som ett företagsnamn eller ett annat näringskännetecken eller som en del av ett företagsnamn eller ett annat näringskännetecken, ochanvända tecknet i affärshandlingar och reklam. Ensamrätten till ett varukännetecken innebär också att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får transitera eller vidta liknande tullåtgärd med varor av samma slag under ett tecken som är identiskt med eller som i väsentliga drag inte kan särskiljas från varukännetecknet. Detta gäller dock inte om innehavaren av varukännetecknet saknar rätt enligt lagen i destinationslandet att hindra att varorna släpps ut på marknaden där."Det man får göra för att bedöma om det föreligger ett varumärkesintrång är en så kallad förväxlingsbedömning som utgår från en helhetsbedömning med varumärkenas synbild, uttal (om det är ett ordmärke), associationer, om det är fråga om konkurrerande eller kompletterande varor och särskiljningsförmåga hos det äldre varumärket. Ju mer särskiljningsförmåga ett varumärke har, desto större skyddsomfång anses det ha och därmed blir det även lättare att hävda intrång. Man utgår även från "principen om den bleknande minnesbilden" vilket innebär att man förutsätter att en konsument sällan har möjlighet att direkt jämföra varumärkena bredvid varandra. Hur uppmärksam konsumenten brukar vara beror även på varans typ. I allmänhet är man till exempel mer uppmärksam vid köp av en dyrare jacka än en dricka. Särskiljningsförmåga Med särskiljningsförmåga menar man hur mycket varumärket sticker ut ur mängden i förhållande till de varor/tjänster som tillhandahålls under det. Särskiljningsförmåga kan både vara ursprunglig och förvärvas genom användning (1 kap. 9 § VmL). Alltså kan man tänka sig att ett varumärke som inte är särskilt speciellt trots detta kan ha stor särskiljningsförmåga. Vid en bedömning av om varumärket har förvärvat särskiljningsförmåga kan man kolla på hur många av omsättningskretsen (dvs befintliga och potentiella kunder samt andra verksamma inom samma bransch) som uppfattar det som ett varumärke, marknadsandelar, hur ofta/ inom hur stort område och hur länge varumärket har använts, samt investeringar som har gjorts i marknadsföring. Sammanfattning Huruvida det är fråga om ett varumärkesintrång eller inte bedöms utifrån en helhetsbedömning och grundar sig till stor del på argumentation. I regel är det så att ju kändare ett varumärke är, desto större skyddsomfång får det. Detta innebär att man till slut kan hävda varumärkesintrång trots att det inte ens är fråga om samma varor/ tjänster som tillhandahålls under de två skilda varumärkena. För att vinna framgång med en intrångstalan bör man utgå från de punkter jag nämnde under förväxlingsbedömningen och argumentera för att en förväxlingsrisk föreligger. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan jag sälja min målning som är inspirerade av två kända karaktärer utan licens?

2020-02-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är konstnär och har målat två av Astrid Lindgrens kändaste karaktärer i "Line Art". Stilrena enkla linjer, men man ser tydligt vilka det ska föreställa. Jag har citerat dem under bilden också.Jag hörde av mig till företaget och de sa att det krävs en licens för bilden och en licens för citatet för att jag ska få sälja dem. Jag frågade om jag tog bort citatet, om jag då får sälja dem men fick inget svar. Vad är det som gäller? Om jag tar bort citatet och endast behåller min målning, är det ok för mig att sälja dem då? Tycker att gränsen mellan kreativ frihet och juridik är en hårfin gräns många gånger.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En upphovsman har rätt att bestämma över sitt verk (se 1 § Upphovsrättslagen (URL)). Att bearbeta ett verk, genom att t.ex. göra en översättning eller annan bearbetning kräver tillstånd av det ursprungliga verkets upphovsman, då du inte får verka i strid mot upphovsrätten till originalverket (4 § URL). Däremot kan ett nytt och självständigt verk åstadkommas, i fri anslutning från ett tidigare verk (se 4 § andra stycket URL). Det går alltså att uppnå ett nyskapande verk även om man hämtar inspiration från tidigare verk, idéer eller liknande. I sådana fall är det nya verket fritt från det ursprungliga och upphovsrätten av det nya verket är inte beroende av det tidigare.Högsta domstolen (HD) har i tidigare fall (NJA 2017 s. 75) konstaterat att gränsen för vad som skulle kunna vara en bearbetning och vad som är ett fristående verk inte alltid är självklar. HD konstaterade i fallet att det kan bero på tekniken som använts, men menar att det är viktigt att göra en helhetsbedömning av verkens likhet. Om verken ger samma estetiska upplevelse kommer det troligtvis att anses som "samma verk", oavsett om det föreligger skillnader. HD uttrycker det som att det karaktäristiska för en bearbetning är att den lämnar originalverkets individualitet oförändrad och bara låter denna framstå i en ny gestalt. För att ha ett eget skydd, oberoende av rätten till originalverket måste alltså ett självständigt och nytt verk ha skapats med beaktande av det äldre verk som använts som förebild.Sammanfattningsvis måste alltså ditt verk vara tillräckligt självständigt i förhållande till Astrid Lindgrens verk för att du ska ha rätt att förfoga över (genom att t.ex. sälja det)det utan att störas av upphovsrätten som originalverken omfattas av.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Immaterialrättsliga problem hos t-shirts med tecknade artister

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej har egentligen två frågor kopplade till varandra. Om man har ett företag och säljer tröjor med artisters ansikten fast man har ritat/tecknat dom själv strider detta mot någon lag då? 2, om jag till exempel vill döpa tröjan till, exempel "Elvis Presley t-shirt" har jag fått för mig att man inte får använda ett helt artist namn men skulle man kunna komma runt detta genom att bara döpa denna till "Elvis t-shirt" ? Tacksam för snabbt svar:)
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att svara på din fråga har jag använt mig av Varumärkeslagen och lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (nedan i texten benämner jag den som Upphovsrättslagen). Porträtten på t-shirts:Det finns inget immaterialrättsligt skydd för utseende. Därför behöver du inte oroa dig för att du inte får avbilda artister. Eftersom du själv har tecknat bilden är det du som är upphovsman (1 § punkt 6 Upphovsrättslagen). Det ger dig rätten att trycka upp och sälja dessa t-shirts (2 § Upphovsrättslagen). Du bör vara uppmärksam på din "inspiration" till porträtten du tecknar. Om du använder ett fotografi och tecknar av det kan det vara ett intrång i fotografens upphovsrätt till fotografiet (49a § Upphovsrättslagen). Då måste du namnge fotografen på din hemsida, eftersom hen har s.k namngivelserätt (3 § Upphovsrättslagen). Det innebär också att du kan bli skyldig att utge ersättning till upphovsmannen för de plagg du säljer (26n § Upphovsrättslagen). Namn på t-shirts:När du döper t-shirtarna antar jag att du syftar till de namn som kommer stå på hemsidan när man "klickar in" på t-shirten eller när man lägger dem i sin varukorg. Här kan det uppstå vissa problem. Om du döper t-shirten efter kända artister kan det vara så att deras namn är så välkänt att det har blivit varumärkesskyddat (1 kapitlet 7 § Varumärkeslagen). En känd artist kan också ha fått varumärkesskydd genom registrering (1 kapitlet 6 § Varumärkeslagen). Om så är fallet för artisterna du har tecknat finns det risk för att du gör varumärkesintrång om du använder namnet i din försäljning (1 kapitlet 10 § Varumärkeslagen). För att det ska föreligga varumärkesintrång kräver lagen dock att det ska finnas en förväxlingsrisk. Eftersom de flesta artister producerar musik och inte t-shirts bör inte förväxlingsrisken vara stor (1 kapitlet 10 § punkt 2 Varumärkeslagen). Gällande kända artister kan de ha s.k anseendeskydd. Det innebär att det kan föreligga varumärkesintrång om en potentiell köpare tror att det föreligger ett samband mellan din t-shirt och artisten själv, ex. att det är artistens team som tagit fram det till försäljning eller liknande scenarion (1 kapitlet 10 § punkt 3 Varumärkeslagen). Om du skriver tydligt på din hemsida att det inte finns någon koppling mellan dig och artisterna bör detta inte vara något problem. Du borde därför kunna använda namnen på dessa kända artister.Sammanfattningsvis: Det är okej att sälja t-shirts med tecknade porträtt. Beakta dock om du har tecknat någons fotografi. Att döpa dina t-shirts efter artisterna bör inte heller vara något problem så länge det inte föreligger en förväxlingsrisk mellan artistens verk och dina verk och så länge det är tydligt att artisten i sig inte har något med dina t-shirts att göra. Lycka till med företaget!Jag hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är att ta bilder och text ur en bok upphovsrättsligt intrång?

2020-03-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi är tre personer som tillsammans skrivit en bok om vår by under de senaste 300 åren. Boken har illustrerats med foton som vi letat fram och fått tillstånd att publicerat samt teckningar. Fotona är tagna från slutet av 1800-talet till 2019 (de senare har vi själva tagit) och teckningarna är gjorda omkring 1990. En privatperson har kopierat bilder och bildtexter ur boken och lagt ut på sin hemsida utan tillstånd från någon av oss. Han har heller inte angivt varifrån bilderna är hämtade. Får man göra så?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Vad är problemet?Frågan är huruvida ett upphovsrättsligt intrång har skett. Detta är en fråga som regleras ilag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Bild och text omfattas av upphovsrätten (1 kap. 1 § 1 st 1 och 5 p URL).Vad är upphovsrätt och hur uppstår den?Upphovsrätt innebär att den eller de som har skapat ett verk, som uppfyller vissa kriterier, har ensamrätt till verket. Upphovsrätt uppstår utan registrering, om förutsättningarna för sådant skydd är uppfyllda. Den som har skapat ett konstnärligt verk, har upphovsrätt till verket (1 kap. 1 § 1 st 3 p URL). För att bilderna och texterna ska omfattas av ett upphovsrättsligt skydd krävs det att de uppnår verkshöjd. Detta innebär att de uppvisar ett visst mått av originalitet och är skapade av upphovsmannen/upphovsmännen självständigt. Som hjälpnorm vid verkshöjdsbedömningen används dubbelskapandekriteriumet, vilket innebär att bilderna och texterna i fråga endast kan erhålla skydd om de har en sådan självständighet och originalitet att det finns en minimal risk för att två personer, oberoende av varandra, skulle kunna skapa verk som i väldigt hög grad liknar de aktuella texterna och bilderna. Om dessa kriterier är uppfyllda skyddas er bok av upphovsrätten.Vem tillfaller upphovsrätten?Den som har skapat ett verk har upphovsrätten (1 kap. 1 § URL). Om ett verk har två eller flera upphovsmän, som i ert fall, vilkas bidrag inte utgör självständiga verk, tillkommer upphovsrätten dem gemensamt (1 kap. 6 § URL).Vad innebär detta för er?Slutsatens är privatpersonen med största sannolikhet har gjort ett upphovsrättsligt intrång i ert verk, vilket inte är tillåtet. Om ni vill gå vidare med ärendet rättsligt, är ni välkomna att ta kontakt med Lawlines juristbyrå. Hoppas svaret varit till er hjälp, annars är ni varmt välkomna att höra av er till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Vem har upphovsrätten till texter som har skapats under en anställning?

2020-02-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag frågar både som arbetsgivare och som anställd. På en tidning där kollektivavtal saknas, vem har rätt att använda texter som publicerats av en anställd efter att anställningen avslutats? Bara tidningen, bara den fd anställda eller båda? Tex: Har den fd anställda rätt att publicera sin under anställningen producerade text i en annan publikation? Inga avtal kring detta är tecknade mellan anställd och arbetsgivare.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller angående upphovsrätt i anställningsförhållanden samt om du har rätt till texterna som du har producerat i tjänsten. Regler om upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Utgångspunkten är att den som skapar ett verk också har upphovsrätten till verket (1 § URL). Det ska dock påpekas att det är fråga om ett dispositivt rättsområde – dvs. att man kan avtala bort lagstigningen, detta kan ske antingen genom kollektivavtal eller anställningsavtalet. Du skriver att kollektivavtal saknas på arbetsplatsen och att det inte finns något avtal mellan anställd och arbetsgivare kring detta – jag tolkar detta som att upphovsrätt inte heller är reglerat i anställningsavtalet.Vad gäller angående upphovsrätt i anställningsförhållanden?När det gäller verk som är skapade inom ramen för en anställning finns det i Sverige inga lagregler som säger vad som ska gälla – det saknas även rättsfall på området. Det enda undantaget som finns är upphovsrätt till datorprogram som har skapats av en arbetstagare inom ramen för dennes anställning (40a § URL).När det gäller andra verk än datorprogram är det alltså endast i de situationer där arbetsgivaren och den anställde har reglerat upphovsrätten i avtal, att man med säkerhet vet vad som gäller. Eftersom att det inte finns något avtal i denna situationen får man istället ta vägledning av en "tumregel" som har behandlats i juridisk doktrin."Tumregeln" Om inget särskilt är avtalat, som i detta fallet, säger tumregeln att en eventuell upphovsrättsövergång beror på anställningsförhållandets art och på branschens allmänna villkor och sedvänjor. Man brukar titta på hur frågan generellt löses inom branschen.En arbetsgivare får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som kommer till som ett resultat av en tjänst och särskilda åligganden gentemot arbetsgivaren. Om man ska gå efter "tumregeln" i ditt fall så skulle din arbetsgivare ha rätt till allt som ingår i den normala journalistverksamheten. Det borde vara de material du insamlat och framställt för offentliggörande i tidningen – dvs. dina texter.SammanfattningOm man väljer att följa "tumregeln" skulle det i detta fallet vara arbetsgivaren som har rätten att utnyttja dina texter, eftersom att dessa producerades inom ramen för din anställning och inom ramen för din arbetsgivares verksamhetsområde. Arbetsgivarens utnyttjande får ske inom arbetsgivaren normala verksamhet och i den omfattning som kunde förutses när texterna producerades.Eftersom att ni inte har kommit överens om vem som har rätt till de texter som du har producerat under din anställning, och det inte finns någon lag att stödja sig på – går det inte att säga med säkerhet vad som gäller tyvärr. Jag kan alltså inte ge dig ett exakt svar.Jag skulle dock rekommendera att du kontaktar arbetsgivaren innan du publicerar texterna hos någon annan, för att undvika att göra dig skyldig till upphovsrättsintrång.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Hur kontrollerar man att ett företag som köpt ett patent redovisar korrekt försäljning? Finns det någon anledning att ett företag köper ett patent och inte använder det?

2020-02-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Detta rör sig om en patent fråga. Min far sålde ett patent till ett företag för runt 10 år sedan. Det finns ett kontrakt skrivet som gav min far royalty i 10 år för delar some sålts vidare. Han fick en lump summa då han sålde patentet och royalties ett par år efter. Pappa gick sedan i pension och har inte haft kontakt med företaget till nyligen då dom 10 åren gått ut. Dom ursäktade sig för att inte hållit kontakten och "bevisade" att dom sålt ytterligare produkter under den tiden. Ersättningen var väldigt liten. För att komplicera det hela så har företaget också blivit uppköpt av ett mycket större företag under tiden. Min fråga är: Hur kan man lita på att dom har redovisat korrekt till min pappa? Finns det ett sätt att kontrollera om dom har sålt mer än dom anger? Eller på annat vis försökt dölja försäljning. Det känns lustigt att ett företag spenderar väldigt mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar speciellt och sedan glömmer redovisa någon försäljning på 8 år.Om det finns ett sätt, hur går man vidare?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din far för cirka tio år sedan sålt ett patent till ett företag. Enligt kontraktet skulle din far få royalties i tio år för delar som sålts vidare. Han erhöll en klumpsumma initialt och därefter royalties ett par år efter. Därefter uteblev utbetalning av royalties. När de tio åren nu gått har företaget kontaktat honom och utbetalt en blygsam summa i royalties. Din undran är om det är möjligt att kontrollera om företaget sålt mer än det uppgett och om de försökt dölja någon försäljning. Din uppfattning är att det känns lustigt att ett företag spenderar mycket pengar på ett patent som man sedan inte nyttjar.Den som gjort en uppfinning kan efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (1 kap. 1 § patentlagen). Den ensamrätt ett patent ger innebär som utgångspunkt att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att (1) tillverka bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål, (2) använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige, (3) bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål (1 kap. 3 § patentlagen). Ett patent är en immateriell rättighet som det är möjligt att överlåta, genom att sälja patentet eller genom att licensiera ut rätten att nyttja det. Som jag tolkar det har din far sålt patentet och för det har han fått dels en klumpsumma, dels ett avtal om royalties.Din fars möjligheter är helt beroende på vad som avtalats mellan parterna. Om det av avtalet exempelvis framgår att försäljningen ska redovisas på något speciellt sätt ska det givetvis ske. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. Om det inte framgår närmre får din far i princip lita på att den redovisning som skett av köparen är riktig. Om din far inte anser den riktig finns det en möjlighet att han stämmer företaget för uteblivna royalties. Vid en stämning måste det åberopas bevisning, i din fars fall vet jag dessvärre inte vilken bevisning som är aktuell. Det går exempelvis att åberopa vittnen som vittnar under sanningsförsäkran. Jag vill dock uppmärksamma dig/er på att det kan bli kostsamt att stämma någon för det fall att man förlorar. I regel får tappande part betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.Att företag köper upp patent och sedan inte nyttjar det är i sig inte anmärkningsvärt. Det kan finnas skäl till att ett företag köper upp ett patent för att det inte ska användas. Det kan tänkas att företaget har andra lösningar som är mer fördelaktiga för företaget, rent ekonomiskt, och att det tjänar på att patentet inte nyttjas. Patentet ger en rätt att ensam nyttja patentet, men även en rätt att inte nyttja det. Uppköp av patent kan helt enkelt ske för att ingen ska använda den lösning som patenterats.Min rekommendation är att din far försöker föra en dialog med företaget som innehar patentet och ber om kompletterande redovisning om möjligt. Det kan givetvis vara så att företaget försökt "mörka" försäljning, likväl som det kan finnas anledningar till att patentet inte använts. Om din far anser sig ha bevisning för att det skett en mer omfattande försäljning än vad som redovisats är alternativet att stämma företaget. Om så blir aktuellt och för genomgång av kontraktet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. För vidare kontakt med en av våra jurister och ett kostnadsförslag är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förlikningserbjudande för påstådd fildelning

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFick ett brev från innerstans advokatbyrå i början på feb om att jag fildelat en film. Dom erbjuder mig ett förlikningsförslag på 7000kr som jag inte har betalat. Om jag inte går med på erbjudandet finns risk att dom går vidare med rättsliga åtgärder. Dom har skickat mig papper på filmtitel, tidpunkt och min ip-adress. saken är att på dom papprerna jag har fått så stämmer inte ip adressen överens med min ip adress utan det står någon annans . Vet ej hur jag ska göra man blir ju både orolig och förbannad på samma gång. Har ingen som helst lust att kontakta dom, känner mig hotad av deras brev.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Just när det kommer till förlikningserbjudanden för påstådda fildelningar går det att se en ökad tendens på. Däremot är tendensen att ta sådant här till domstol är mycket låg. Anledningen kan vara att det finns flera omständigheter som gör att det är mycket enklare att förlikas i sådana här situationer. Dessa omständigheter är alltså sådant som talar för att du kanske inte bör vara särskilt orolig för domstolsprocess. För det första kommer bevisbördan att läggas på den som påstår att du har fildelat. Bara det utgör ett stort hinder för att faktiskt ta detta till domstol. Särskilt eftersom de måste visa att just du har fildelat, vilket blir svårt eftersom det tycks vara från felaktig IP-adress. En annan omständighet som talar mot domstolsprocess är skadeståndets storlek. Det är svårt att visa hur stor skada en upphovsman har lidit för att ett verk har fildelats. Det är dock något som den som stämmer måste kunna styrka för att få rätt till skadeståndet. Därför är det mycket enklare att bara sätta ut en summa så som 7 000 och förlikas istället. Ytterligare omständighet är att skulle de stämma dig och yrka att du ska betala ett belopp som är under 23 650 kronor (hälften av det så kallade prisbasbeloppet) så kommer målet att behandlas som ett "småmål". Det innebär att även om de skulle vinna skulle du bara behöva betala mycket begränsad andel av deras advokatkostnader och övriga rättegångskostnader. Utgångspunkten i småmål är alltså att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader oberoende av vem som vinner (se 18 kap. 8 a § rättegångsbalken). Det medför att det knappt är ekonomiskt värt att driva processen över huvud taget.Även om det är mindre sannolikt att det kommer drivas process i detta ärende så förstår jag att du är orolig. Dessutom är det inte helt lätt att säga hur du bör agera. I och med att det rör sig om felaktig IP-adress kan det vara fördelaktigt att besvara kravet och säga det. Alternativet är att vänta och se hur de kommer att agera. Det är upp till dig vad du känner är bäst. I det fall de stämmer dig, blandar in kronofogden eller säljer fordringen till ett inkassobolag så är det viktigt att tydligt och skriftligt bestrida betalningskravet.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,