Butik för piratkopior, lagligt?

2020-06-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag har tänkt på att starta en butik i Stockholm och jag kommer att köpa in kläder,skor ifrån TurkietMen dessa är högkvalite falska kopior O det vill jag sälja undrar om det är lagligt Och alla kunderna kommer veta att varan är inte äkta vad säger lagen om den iden
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta om det är lagligt att importera kopior på diverse märkeskläder och skor och sälja i en butik i Sverige. Vad säger lagen? Det är inte tillåtet att importera kopior av märkeskläder/skor (så kallade piratkopior) för kommersiella (affärsmässiga) ändamål. Det utgör nämligen varumärkesintrång. Detta hänger ihop med att den som äger en upphovsrätt eller ett varumärke har rätt att bestämma hur fler exemplar av varan (eller piratkopior) ska framställas och spridas vidare på marknaden. Den som importerar piratkopior för kommersiellt ändamål kan göra sig skyldig till brottet varumärkesintrång vilket kan medföra böter eller fängelse i högst två år. Detta framgår av 8:1 varumärkeslagen (VL) Det är okej att köpa och ta med sig piratkopierade kläder till ett begränsat värde in över gränsen så länge det sker för privat bruk. Detta kommer inte tullen reagera på. Om du däremot beställer större mängder piratkopierade kläder och tullen misstänker att försändelsen är fylld med piratkopior kan de stoppa paketet och meddela det företag som äger varumärket som sedan kan starta en domstolsprocess mot dig. Om du för in piratkopior för mer än 4700 kronor (via flyg eller färja i chartertrafik) kommer du få betala tull för införseln. Om du reser in i landet på annat sätt kommer du få betala tull om värdet på piratkopiorna överstiger 3300 kr. Observera att detta är hur tullen i Sverige agerar, det är inte säkert att tullmyndigheterna i andra EU-länder har samma regler som vi, det kan hända att de inte tillåter piratkopior överhuvudtaget vilket kan medföra risker med import av sådana. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det du funderat på att göra är olagligt och du bör därför avstå från det då du annars riskerar fängelse, böter och/eller skadestånd. Om du är utomlands och köper en piratkopia för privat bruk är det dock antagligen ingen fara. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Du kan även läsa mer på tullens hemsida. Med vänlig hälsning,

Kan ett företag heta något liknande som ett annat företag i samma bransch?

2020-05-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag ska starta ett företag inom klädbranschen och har en fråga gällande namn.Ska inte gå in på för många detaljer men kan ge motsvarande exempel. Jag planerar på att döpa företaget till ett för och efternamn tänk t.ex. Ralph Lauren, Tommy Hilfiger etc. Efternamnet hade jag tänkt uppkalla efter ett träd som ska stå för hållbarhet. Det finns idag ett företag inom samma bransch som är uppkallat efter det trädet som jag är inne på att använda tänk tex Mulberry, Timberlake, Berkeley...Jag undrar om dessa eller motsvarande företag har ensamrätt för dessa gamla trädnamn?Dvs kan jag kalla mitt företag för tex Erik Mulberry utan att riskera varumärkesintrång?Kan tilläggas att tanken inte är att "gratisåka" på ett annat varumärke utan tanken är bygga ett eget originellt varumärke.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig på din fråga är varumärkeslagen (förkortat VML). Om vad som kan utgöra ett varumärke sägs följande i 1 kap. 4 § VML: "Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister.Med tecken avses särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning". Det betyder alltså att väldigt mycket kan varumärkesskyddas. Även namn på träd, förutsatt särskiljningsförmåga. Att ett varumärke har särskiljningsförmåga innebär att det kan skiljas från varor eller tjänster som tillhandahålls i den egna näringsverksamheten från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Bristande särskiljningsförmåga innebär alltså att ett varumärke inte kan skiljas från ett annat i en annan näringsverksamhet. Är det frågan om bristande särskiljningsförmåga kan man inte få ensamrätt till varumärket.Ett varumärke som uppfyller samtliga krav kan antingen registreras eller inarbetas på marknaden för att få varumärkesskydd.Beträffande de varumärken du angav som exempel så finns de registrerade i svensk varumärkesregister. Även om de inte skulle vara registrerade skulle de fortfarande anses vara tillräckligt inarbetade för att ändå erhålla varumärkesskydd. Att exempelvis kalla sitt företag för Erik Mulberry och verka inom klädbranschen skulle således inte ha tillräcklig särskiljningsförmåga från det andra företaget Mulberry.Med hänsyn till att du planerar att använda ett varumärke som redan används av en näringsverksamhet i samma bransch förutsätter jag att de har varumärkesskyddat sitt företagsnamn; antingen genom registrering eller inarbetning. Skulle det vara varumärkesskyddat är min bedömning att ditt planerade varumärke inte har tillräcklig särskiljningsförmåga gentemot den andra näringsverksamheten. Det torde vara så även om du använder ett annat förnamn. Att verka i samma bransch och ha ett liknande namn skulle då högst sannolikt innebära ett varumärkesintrång. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp, även om det inte innebar det utfall som du hade gynnats av. Med vänliga hälsningar,

Vem har upphovsrätten till en intervju?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |En person, ej journalist, var nyfiken på en period i mitt liv. Hon intrvjuade mig (och några fler) över en kopp kaffe och spelade in samtalet vilket jag (vi) hade sagt ja till. Efter ett tag, publicerade hon min berättelse, ordagrant, i en stor svensk tidning. Jag ville korrigera något innan publiceringen, men hon acceoterade inte mina ändringar. Nu kommer hon skriva en bok. Hon citerar mig ( och några fler) ordagrant och godkänner inga förändringar. Jag vill dra mig ur, men hon påstår att hon har rätt att få in hela tidningsartikeln in i boken. Hon påstår att hon har kontrakt med bokförlaget och boken är hennes. Vi har inte skrivit något kontrakt om överlåtelse, inget kontrakt alls, och hon citerar oss, som sagt, ordagrant. Enligt vad jag har läst på er hemsida, är det jag (vi) som är upphovsägarna och hon har inga rättigheter. Har vi rätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om upphovsrätt finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL). Enligt lagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket oavsett om det är skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt (1 § första stycket URL). Upphovsrätten ger som utgångspunkt upphovsättshavaren en rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Det ger även upphovsmannen en rätt att när det tillgängliggörs för allmänheten anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver samt ett skydd mot kränkande ändringar (2-3 § URL). Om två eller fler personer har bidragit till verket och bidragen inte går att särskilja från varandra, uppstår en gemensam upphovsrätt (6 § URL). När det handlar om intervjuobjekt är det inte självklart att vederbörande tillerkänns en upphovsrätt. Om det handlar om en intervju, vars resultat i större utsträckning är ett givande och tagande (ett samspel mellan intervjuare och intervjuobjekt) kan det eventuellt argumenteras för en gemensam upphovsrätt. Å min mening är det som utgångspunkt långsökt att intervjuobjektet ska erhålla upphovsrätt till intervjun (ens en gemensam sådan). Likväl som att den som blir avbildad vid en målning inte är att anse som upphovsman; upphovsmannen i det fallet är konstnären som målar av objektet. Har den som intervjuade dig utfört planerings- och utformningsarbetet och ställt frågorna för intervjun, är hen i regel att anse som upphovsman. Om du själv t.ex. hade skrivit ner och lämnat över din historia eller dikterat den kanske det hade kunnat argumenteras för att du skulle ha upphovsrätten.Sammanfattningsvis är min bedömning, utifrån hur du ställt frågan, att det är den som intervjuat dig som har upphovsrätten till intervjun (så är det vanligtvis, det är endast i undantagsfall det kan argumenteras för något annat). Att personen som intervjuade dig inte var/är journalist är egalt, det är själv arbetet hen utförde genom intervjun och som har gett ett resultat som är upphovsrättsligt skyddat.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får jag trycka upp ett exemplar av en bok för eget bruk?

2020-05-11 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan jag gå till ett tryckeri och trycka upp en inofficiell översättning av en bok av annan författare i 1 exemplar för eget bruk?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Böcker skyddas av upphovsrätten (1 § URL). Det innebär att det bara är upphovsrättsinnehavaren som har rätt att framställa exemplar av boken (2 § 1 stycket URL). När du trycker upp ett exemplar av boken gör du en sådan otillåten framställning av ett exemplar (2 § 2 stycket URL). Det finns ett undantag som gör att du som privatperson får framställa ett eller några få exemplar av ett offentliggjort verk för privat bruk. När det gäller böcker får dock endast begränsade delar av boken kopieras för privat bruk, exempelvis ett eller några få kapitel (12 § URL). Du får därför inte trycka upp ett exemplar av en hel bok, även om det bara är för eget bruk. SlutsatsNej, du får inte trycka upp en hel bok av en annan författare för eget bruk. Hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Kan man bryta leasingavtal i förtid på grund av corona?

2020-05-31 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej! Min son som är 22 år har tecknat ett Leasing avtal med en bilfirma. Jag är helt förtvivlad vad han bundit upp sig på nu i två år, 6000 kr / månaden. Han har en fast inkomst så bilfirman har säkert inte gjort något fel. Nu när Corona olyckligt drabbat oss är min fråga om det finns någon möjlighet att få Leasingavtalet makulerat. Det var sagt att han skulle erhålla bilen i Juni men är nu framflyttat till Juli pga Corona.Tacksam för svar. Hälsningar från en mycket orolig mamma.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör leasing finns det ingen lag som reglerar förfarandet fullt ut, utgångspunkten är istället att avtalet mellan parterna styr. I din sons fall innebär det att han som utgångspunkt är bunden enligt avtalet han ingått, som jag förstår det med 6.000 kr per månad i 24 månader. Eventuella möjligheter att dra sig ur och ångra sig är även det utifrån vad som avtalats. I leasingavtal från de största bilmärkena finns ofta en viss möjlighet att dra sig ur, men leasingtagaren är då tvungen att betala 30-50 procent av alla återstående månadskostnader trots att avtalet sägs upp. Huruvida den möjligheten finns i din sons fall får kontrolleras utifrån vad som står i avtalet. Det kan även vara möjligt för din son att överlåta leasingkontraktet på någon annan. Det krävs i sådana fall att leasinggivaren godkänner den nya leasingtagaren efter en kreditkontroll. Ett alternativ är således för din son att försöka hitta någon som vill ta över leasingkontraktet och kanske "bjuda" vederbörande på några månader för att hen tar över det.Sammanfattningsvis innebär inte corona i sig att din son har en möjlighet att dra sig ur leasingavtalet. Leasing är ett avtal och utgångspunkten är att avtal ska följas. Det som styr vad som gäller för din son är vad som avtalats. I många fall kan man bryta ett leasingavtal i förväg, men det kan då innebära att man som leasingtagare måste betala 30-50 procent av alla återstående leasingavgifter, även om man inte får bilen. Ett alternativ är om din son hittar någon som kan ta över leasingavtalet och att vederbörande godkänns av leasinggivaren efter sedvanlig kreditkontroll.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem har upphovsrätten till byggnadsritningar som ligger till grund för bygglov?

2020-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har köpt en liten tomt (257m2)med ett färdigt bygglov för ett unikt gathus. Säljaren av tomten var inte inblandad i arkitekt/bygglovsansökan utan det var en annan familj som sedan inte genomförde köpet. Min fråga är om jag har någon skyldighet att betala arkitekten något för upphovsrätten om jag bygger enligt bygglovet( han hävdar detta) och i så fall vad? Jag blir i så fall helt i händerna på honom vad gäller priset. Inga konstruktionsritningar eller övrigt är gjorda. Huset är unikt för denna lilla tomt
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt. Fotografiska verk, men även andra alster av bildkonst, kan skyddas (1 § första stycket p5 URL). Exempel på andra alster av bildkonst kan vara t.ex. ritningar och målningar.För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. I regel informerar även stadsbyggnadskontoret om att ritningar som finns med bland bygglovshandlingar kan vara upphovsrättsligt skyddade.Sett till praxis innebär det att den ritning som ligger till grund för bygglovet (även om det inte är en konstruktionsritning per se) kan vara upphovsrättsligt skyddad, om ritningen uppnår verkshöjd. Så är troligt, bland annat sett till ditt uttalande att huset är unikt för den lilla tomten. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsrättshavaren har dels en ekonomisk rätt, dels en ideell rätt (2-3 § URL). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen en ensamrätt att framställa exemplar av verket eller att göra det tillgängligt för allmänheten. Den ideella rätten ger upphovsmannen en rätt att anges som upphovsman och rätt att verket inte används i ett sammanhang som är kränkande. Upphovsrätten kan överlåtas genom avtal, innebärande att en upphovsman kan sälja upphovsrätten till någon annan, eller att hen kan ge någon annan rätt att använda materialet mot betalning. Det finns inte lagstadgat hur mycket du ska betala för att använda materialet utan det är upp till dig och upphovsrättshavaren att komma överens om. Kan ni inte komma överens kan du inte använda ritningarna som ligger till grund för bygglovet. Alternativet om ni inte kan komma överens är att själv göra en ny ritning, alternativt anlita en annan arkitekt, och söka nytt bygglov. Givetvis måste den ritning du eller en annan arkitekt vara en annan och inte så lik att det rör sig om en kopia och inkräktar i den andre arkitektens upphovsrätt.Behöver du vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får man återskapa andras konstverk i kommersiellt syfte?

2020-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Om jag gör en 3d model av en verklig designmöbel eller vas eller en servis. och den är väldigt lik orginalet och jag använder denna i en film eller ett spel eller säljer modellen som ett 3d verk i sig själv . kan detta anses inskränka på mönsterkydd eller upphovsrätt?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Upphovsrätt regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (förkortat URL), och mönsterrätten regleras i mönsterskyddslag (1970:485) (förkortat ML). Jag kommer först gå igenom de upphovsrättsliga aspekterna av din fråga, för att sedan gå in på frågan om mönsterrätt.Kan en vas, möbel eller servis vara skyddade av upphovsrätt?En vas, möbel eller servis kan vara alster av brukskonst som omfattas av Upphovsrättslagen enligt 1 kap.1 § 6 punkt URL vilket enligt 1 kap. 1 § 1 stycket URL ger upphovsrättsinnehavaren diverse ensamrätter som jag återkommer till.Hur uppnås upphovsrättsligt skydd?För att ett verk ska uppnå skydd enligt URL krävs att kvalifikationskriteriet uppnås. Inom upphovsrätten talar man om verkshöjd, som enligt Svensk praxis fastställs vid det då ett verk är höjt till en viss grad av självständighet och originalitet. Enligt målet Infopaq C-5/08 så uppnås detta då verket kan ses som upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Detta är enligt Painer-målet för handen när konstnären kunnat uttrycka sig genom fria och kreativa val. Dubbeslakapandekriteriet är en hjälpregel vid bedömningen av verkshöjden. Om ett alster kan bli föremål för oberoende dubbelskapande så uppnås inte kraven på verkshöjd.När uppkommer och upphör upphovsrätten?Skyddet för upphovsrätten uppkommer formlöst och upphör 70 år efter det år upphovsmannen gått bort, detta enligt 4 kap. 43 § URL.Vad är skyddsomfång?Ju mer originalitet ett verk har, desto större är dess skyddsomfång, så det ovan nämnda dubbelskapandekriteriet kan även användas för att bedömma hur omfattande skyddet ska vara. Om ett återskapande av ett verk faller inom skyddsomfånget talar man om upphovsrättsintrång. Vad beträffar brukskonst så ska ledning tas ur mål PMT 11062-16. Enligt det målet så är den fysiska gestaltningen av en produkt i centrum för bedömningen av om det är ett bruskkonstalster. Större originalitet medför större skyddsomfång, men brukskonstalster brukar ha ett tämligen snävt skydd på grund av att funktionen av verket sätter utformningens gränser. Med andra ord: det finns ett skydd för brukskonstalster såsom en vas eller en möbel, men skyddet är inte så vitt med tanke på det begränsade utrymmet för kreativ variation som konstformen tillåter.Vi kan anta att de alster som du nämner uppnår kravet på verksöjd för brukskonst enligt ovan.Vad innebär upphovsrättsskyddet?Upphovsrättsinnehavaren, dvs. skaparen av verket, har en ekonomisk ensamrätt enligt 1 kap. 2 § URL att uteslutande få förfoga över verket och framställa exemplar och tillgängliggöra dem för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick. Krasst uttryckt omfattar den ekonomiska ensamrätten all kapitalisering av det upphovsskyddade verket.Skaparen har även en ideell ensamrätt, innebärande att hens namn ska anges vid tillgängliggörande av verket enligt 1 kap. 3 § 1 stycket URL, samt att hens konstnärliga anseende inte får kränkas genom att verket ändras. Verket får inte heller framkomma i sådana sammanhang som uphovsmannen kan anse verka stötande eller kränkande för henom. Exempel på detta är reklam, våldsamma spel etc.Riskerar du att begå upphovsrättsintrång?Av din fråga framgår att dina återskapanden är väldigt lika originalen, varför det troligtvis är fråga om så påfallande likhet som krävs för att det är fråga om intrång i upphovsrätten.Vilka sanktioner kan bli aktuella vid upphovsrättsintrång?Eftersom de inte uttryckligen efterfrågats kommer jag redogöra för två sanktioner i punktform.- Böter/Fängelse, 7 kap. 53 § URL- Skadestånd, 7 kap. 54 § URLKan en vas, möbel eller servis vara skyddad av mönsterrätt?En vas, möbel eller servis kan skyddas av mönsterrätt enligt 1 § ML, eftersom skyddet avser en produkt eller produktdels visuella utseende. Med mönster avses en produkts utseende som bestäms av själva produktens former, ytstrukturer eller material, 1 § 1 punkt ML. Uppräkningen är dock inte uttömmande. Hur uppkommer mönsterskyddet?För att skyddas som ett mönster krävs att mönstret är nytt och särpräglat, se 2 §, 3 § och 3a § ML. Mönstret ska enligt huvudregel även registreras för att uppnå skydd, men det finns även ett snävare skydd för oregistrerade mönster som jag återkommer till nedan. Jag kommer att anta att de mönster du exemplifierat har skyddats genom registrering. Även om de inte är registrerade så finns emellertid upphovsrättsskyddet kvar efterom det uppkommer formlöst.Om formgivaren registrerar mönstret ger det innehavaren av mönsterrätten en ensamrätt till i princip all användning av mönstret. I 5 § ML finns en lista över utnyttjanden som omfattas av ensamrätten. Denna lista omfattar bland annat rätten att tillverka, bjuda ut, marknadsföra eller in- och utföra verket från sverige. Det finns flera skyddade rätter i paragrafen, och den är inte uttömmande.Hur omfattande är mönsterskyddet?Ett registrerat mönster är skyddat mot varje annat mönster som inte ger gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret, 5 § 2 stycket ML. Vid bedömningen av mönsterrättens skyddsomfång ska hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret.Sammanfattningsvis och något förenklat kan det konstateras att i princip all användning av mönstret är skyddat. Om mönstret är registrerat så gäller skyddet mot alla andra mönster som ger ett liknande helhetsintryck som det skyddade mönstret. Om mönstret är oregistrerat så omfattar skyddet i princip endast skydd mot kopior. När upphör mönsterskyddet?Mönsterskyddet gäller i 5-årsperioder och kan förnyas fyra gånger, innebärande att det upphör efter totalt 25 år, 24 § 1 stycket ML. Det kan alltså vara så att något eller några av de verken som du vill återge inte längre är skyddade av mönsterrätten, men det innebär inte att upphovsrätten gått ut. Riskerar du att begå intrång i någon annans mönsterrätt?Om antagandet om att de mönster du framhållit uppnår kraven för mönsterrättsligt skydds så finns det en risk att du begår mönsterrättsintrång om du återger dem. Eftersom jag inte vet hur dessa mönster ser ut eller hur du återgivit dem så är detta dock inte ett skarpt uttalande, men med grund i att du anför att de är "väldigt lika" så får min bedömning ändå landa i att det är fråga om intrång.Vilka sanktioner kan bli aktuella vid mönsterintrång?Enligt 35 § ML riskerar den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i någon annans mönsterrätt (mönsterintrång) böter eller fängelse i högst två år. Det finns fler sanktioner men eftersom sanktioner inte efterfrågats nämner jag enbart denna. Hur kan man undvika att begå upphovsrätts- eller mönsterintrång?Mina svar ovan har utgått från antaganden om att de angivna verken är skyddade av respektive immaterialrätt. Ett konkret råd jag kan ge dig är att bortse från dessa alster och istället skapa dina egna. Om du behöver använda just dessa verk föreslår jag att du kontaktar respektive rättighetsinnehavare och försöker få till stånd licensavtal med dem. Om skyddstiden upphört föreligger inga hinder mot att framställa verken och använda dem i spel eller filmer.Jag hoppas detta besvarar din fråga. Tveka inte på att höra av dig om någonting är oklart eller om du har fler frågor!

Bearbetning eller ett nytt verk?

2020-05-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är precis i startgroparna med en webbshop. På denna shop ska jag sälja ett antal olika produkter. Bla a böcker och en exklusiv typ av "poster" där framställningen kallas för Fine Art Print (ibland också Giclée-tryck). Jag har några konstnärer som nu jobbar fram lite olika alster som ska säljas. Från en av konstnärerna har jag beställt en "bokhög". Dvs en bild på en hög med böcker lite slarvigt lagda i en hög med pärmarna i front. Från ett foto jag tagit har konstnären tecknat dessa böcker. På några av dem kan man ana boktiteln. Främst har jag tänkt att använda bilden som en snygg utfyllnad vid presentationen av vissa böcker.Nu blev tavlan så vacker att jag gärna skulle vilja ta med den bland "tavlorna" (posters) och sälja den tillsammans med en mängd andra alster. Finns det något juridiskt skäl till att inte göra detta. Har svårt att se att det skulle krävas tillstånd från förlag/författare för att ge gratisreklam till aktuell bok.
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt korta svar på din fråga är att det är tillåtet för dig att använda detta motiv till försäljning av dina posters, jag kommer nedan att redogöra vad jag grundar min bedömning på och även utveckla för vad som gäller vid immaterialrättsliga frågor.Frågor gällande upphovsrätt regleras i Upphovsrättslagen (URL).Vad kan få upphovsrättsligt skydd?Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket detta gäller för en del olika typer av konst och alster, som bland annat; skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, musikaliskt eller sceniskt verk, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt, 1 § URL.Detta innebär att det finns möjlighet att få upphovsrättsligt skydd för många olika typer av verk, men däremot finns det ett krav på att verket ska ha verkshöjd, självständighet och originalitet. Sammanfattningsvis ska verket vara konstnärens egen intellektuella skapelse samt uppfylla dubbelskapandekriteriet (att verket har tillräcklig verkshöjd, självständighet och originalitet för att någon annan av slump inte gör samma verk).Vad innebär upphovsrätten?Upphovsrätten ger rätt till två olika delar; förfoganderätten (ekonomiska rätten) och den ideella rätten. Med förfoganderätten innefattas rätten att; göra exemplar av verket, framföra verket, överföra verket, sprida verket och visa upp verket, 2 § URL. Den ideella rätten innebär främst att upphovsmannen har rätt att bli angiven som upphovsman när verket framförs eller används och denna rätt behålls alltid av upphovsmannen, 3 § första stycket URL. Vidare innebär den ideella rätten även rätten att verket inte ändras i den mån att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. Inte heller får verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen, denna rätt brukar benämnas som respekträtten, 3 § andra stycket URL.Kan man få upphovsrätt för en bearbetning av ett annat verk?Ett verk som har upphovsrättsligt skydd kan översättas eller bearbetas och därefter kan det nya verket få upphovsrättsligt skydd, med däremot kommer det nya verket inte kunna inskränka originalverkets upphovsrättsliga skydd. Detta innebär att för att få kopiera eller framföra ett bearbetat verk måste man ha tillstånd från originalupphovsmannen, 4 § första stycket URL. Om verket däremot är tillräckligt särpräglat och skapats i fri anslutning till originalverket och därigenom åstadkommit ett nytt och självständigt verk är upphovsrätten till detta verk ej beroende av rätten till originalverket, 4 § andra stycket URL. I ett rättsfall gällande samma fråga hade en konstnär använt ett fotografiskt verk som förebild när han gjorde en oljemålning. Det fotografiska verket omvandlades i sådan utsträckning att konstnären åstadkom ett nytt och självständigt konstverk. Hans förfogande över målningen utgjorde därmed inte intrång i upphovsrätten till det fotografiska verket, NJA 2017 s. 75 (Svenska syndabockar). SammanfattningFörst och främst bör man se om föremålet i konstverket är upphovsrättsligt skyddat, vilket i detta fall är bokryggar där boktitel och författare kan anas. Vanligtvis kan inte upphovsrätt ges för verkets ämne alltså uppgifter om fakta som presenteras i verket, vilket det i detta fall är genom att författaren och bokens innehåll presenteras på bokryggen. Vidare bör man se om detta konstverk är en bearbetning av böckerna i fråga eller om konstverket bör betraktas som ett nytt självständigt verk. I detta fall är min bedömning att konstverket är tillräckligt särpräglat och originellt att det bör betraktas som ett nytt verk med en egen upphovsrätt som inte kräver tillstånd av böckernas upphovsmän och där konstverket kan utnyttjas fritt av dig för försäljning. Slutligen bör man med hänsyn till rättsfallet angivet ovan betrakta detta konstnärliga verk som ett självständigt.Sammanfattningsvis är det min bedömning att verket i fråga ett konstnärligt verk som är tillräckligt särpräglat och originellt för att betraktas som ett nytt verk där upphovsrätten är oberoende av originalverkens upphovsmän. Detta innebär att för ditt nya verk innehar du den ekonomiska rätten för att kopiera och sälja detta konstverk, och därmed finns det i min mening inte något juridiskt skäl till att inte sälja tavlan. Om något är oklart eller behöver förtydligas är du varmt välkommen att återkomma till mig på Arian.Shadmehr@Lawline.se.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,