Är det okej att någon annan använder ens instagrambilder och vad kan man göra åt det?

2021-01-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Vi har en hund som vi tagit bilder på och lagt ut på Instagram. Uppfödaren har utan lov använt sig utav våra egna privata bilder i sina nya annonser på nya kullar för att sälja in dom. Vi känner att detta är väldigt olustigt att våran hund, "bebis" och familjemedlem ligger ute på nätet för att någon annan skall tjäna pengar på detta. Är detta ens okey och hur kan vi gå vidare med detta. I runda slängar har hon tjänat hundratusentals kronor med hjälp av våra bilder. Tack.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar nedan kommer jag utgå från att ni permanent bor i Sverige. Den lag som är aktuell för att besvara din fråga är upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätt eller särskild fotorättApplikationen Instagram är US-amerikansk, men eftersom du bor i Sverige gäller den svenska upphovsrättslagen (8 kap 60 § URL). Alla bilder som tas är antingen skyddade av upphovsrätt (1 kap 1 § femte punkten URL) eller av en särskild fotorätt (5 kap 49a § URL). Det som avgör om du har upphovsrätten till dina bilder, eller om du har särskild fotorätt till dina bilder, är beroende av om bilderna har verkshöjd. Det kan vara svårt för dig att veta om bilderna har verkshöjd eller inte. För att avgöra om bilderna har verkshöjd kan man använda sig av ett hjälpmedel som kallas för dubbelskapandekriteriet. Dubbelskapandekriteriet innebär att om det är en väldigt liten risk att någon annan, helt oberoende av dig, tar ett likadant foto så har fotot verkshöjd. Det skulle innebära att du har upphovsrätt till bilden. I slutändan är det dock upp till en domstol att avgöra. Om du har upphovsrätt till bilderna så innebär det bland annat att du har ensamrätt till bilderna, som betyder att det bara är du som får använda dem (1 kap 2 § URL). Om du samtycker till att någon använder dina bilder betyder det att den personen har tillåtelse att använda dina bilder. Du skriver att du inte har givit samtycke till uppfödaren att använda bilderna. Då kan det vara så att uppfödaren har gjort intrång i din upphovsrätt. I så fall kan uppfödaren dömas till böter eller fängelse (7 kap 53 § URL). Du kan också ha rätt till ersättning från uppfödaren (7 kap 54 § URL). Hur mycket ersättning du har rätt till kan variera, men det beror på om du haft omkostnader på grund av att uppfödaren använde dina bilder utan tillstånd. Dessutom kan du gå till domstol och begära att uppfödaren ska förbjudas att fortsätta använda dina bilder. Om uppfödaren ändå fortsätter att använda dina bilder efter förbudet ska uppfödaren betala en kostnad till dig (7 kap 53 b § första stycket). Om det däremot finns en risk att någon kan ta likadana bilder som dig, har dina bilder inte verkshöjd och du har inte upphovsrätt till bilderna. Då har du istället en särskild fotorätt, som betyder att du har ensamrätt till att skapa exemplar av bilderna och sprida dem (5 kap 49a § URL). Ett sådant skydd varar i 50 år från det att bilden togs (49a § tredje stycket URL). Annars gäller samma saker för fotorätten som för upphovsrätten.Instagram får använda och sprida dina bilderDock vill jag uppmärksamma dig på att Instagram har en viss typ av licens som du gick med på när du godkände Instagrams användarvillkor. Användarvillkoren innebär bland annat att Instagram har en icke-exklusiv licens till att få använda dina bilder. En licens är ett samtycke och ett undantag från ensamrätten. Det innebär att du fortfarande äger bilderna, men att Instagram får använda dem. Att licensen är icke-exklusiv innebär att Instagram i sin tur får licensiera ut dina bilder till andra företag eller personer, utan att behöva meddela dig eller ge dig ersättning.Det kan alltså vara så att Instagram har givit en licens till uppfödaren att använda dina bilder. Då är användandet lagligt och det är inget du kan göra åt det. Men det kan också vara så att uppfödaren har använt dina bilder utan att ha fått licens av Instagram, och då är det olagligt. Vad du kan göra nuMin första rekommendation till dig är att ta kontakt med Instagram och anmäla uppfödarens användning av dina bilder. Du kan även läsa på lite om själva processen. Jag tycker dessutom att du ska kontakta uppfödaren och be personen att ta bort dina bilder och sluta använda dem, eftersom det kan vara ett brott mot din upphovsrätt.Om du inte känner dig nöjd efter kontakten med Instagram och uppfödaren kan det bli aktuella att lämna in en stämningsansökan till Patent- och Marknadsdomstolen. I så fall råder jag dig att kontakta Lawline på info@lawline.se för mer juridisk hjälp. Hoppas att du fått hjälp med din fråga! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma. Med vänlig hälsning,

Upplysningsplikt eller skyldighet att informera om kommande kampanjer

2020-12-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Jag köpte ett par gaming hörlurar och en högtalare två dagar innan julafton på mediamarkt. På juldagen sänkte de priset på dessa produkter till jätte fina priser. Jag önskar att jag fått information om att de skulle sätta ner priserna och hade vänligen väntat med att köpa de. Nu har vi såklart öppnat produkterna men har kvar kvittot. Min fråga är då om det finns någon upplysningsplikt eller skyldighet att informera om kommande kampanjer som infaller inom två veckor? Hoppas ni kan ge mig svar.
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar att din fråga berör företagets informationsskyldighet när det kommer till marknadsföring av rabatter och erbjudandet. Det regleras i marknadsföringslagen (MFL) och det finns tyvärr inga skyldigheter för företag att informera kunder om kommande kampanjer.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Avlidna kändisar i näringsverksamhet och reklam

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det är finns några juridiska hinder för att skapa en mindre byst av en avliden känd person, och sedan sälja bysterna till fans och beundrare. Exempel: Tage Danielsson, Tim Bergling/Avicii. Bysterna är alltså en konstnärlig tolkning av hur någon har sett ut.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag ser det beror svaret på hur avbildningen, försäljningen och marknadsföringen går till. Dessa moment aktualiserar framförallt upphovsrättsliga samt varumärkesrättsliga frågor. I det följande har jag behandlat de olika momenten var för sig.UpphovsrättJag utgår från att avbildningen måste ske utifrån fotografier eller statyer av de avlidna personerna. I det sammanhanget måste man beakta eventuella konflikterande upphovsrätter. Om en avliden person avbildas på ett sätt som i hög grad efterliknar ett redan upphovsrättsskyddat verk måste en licens erhållas från den aktuella upphovsrättsinnehavaren. Detta beror på att bysterna isåfall är att betrakta som bearbetningar av ett redan upphovsrättskyddat verk. En licens behövs dock inte om bysterna är att betrakta som självständiga verk (URL 1 kap 4 §). Så är fallet om bysterna är resultatet av ditt egna intellektuella och konstnärliga skapande, utformade i fri anslutning från andra upphovsrättsskyddade avbildningar.VarumärkesrättEn bortgången persons namn, som äger särskiljningsförmåga, kan varumärkesskyddas genom registrering hos PRV eller genom inarbetning (ett register över alla registrerade varumärken i Sverige finns på PRV:s hemsida). Ett oregistrerat varumärke som har använts i näringsverksamhet i så pass hög grad att det för kunderna intimt förknippas med en viss produkt eller ett visst företag är skyddat genom inarbetning (VML 1 kap 7 §). Ett sådant skydd innebär att ägaren av varumärket har en ensamrätt att använda varumärket inom vissa särskilt angivna områden. Varumärken kan utgöras av alla slags tecken som kan återges grafiskt. Detta innebär att ord, personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud samt form och utstyrsel på en vara kan varumärkesskyddas (VML 1 kap 4 §). I teorin skulle därför ett ansikte kunna varumärkesskyddas. Alfred Nobel är, sedd ur profil, enligt PRV:s register varumärkesskyddat av Nobelstiftelsen inom bl.a. produktkategorin medaljer och andra smyckesvaror. Namnet Greta Garbo är varumärkesskyddat inom bl.a. glasögon och toalettartiklar. Detta innebär att ingen annan får använda namnet eller bilden för försäljning av produkter av samma slag eller liknande slag om det finns en förväxlingsrisk eller om användningen skulle ge användaren en otillbörlig fördel eller orsaka varumärkesrättsinnehavaren skada (VML 1 kap 10 §). Förbjudna användningsområden innefattar bl.a. att förse varor och förpackningar med varutecknet, sälja varor under varutecket eller använda det i reklam och affärshandlingar (VML 1 kap 10 §).Vad innebär detta för dig?Enligt min bedömning kan du tillverka och sälja byster föreställande kända avlidna personer utan problem, om det görs på rätt sätt. Är bysterna tillverkade i fri anslutning till andra upphovsrättskyddade verk begår du inget upphovsrättintrång. Därutöver bör det vara oproblematiskt i relation till eventuella varumärkesskydd om bysterna inte ser ut som några kända varumärken eller kännetecken (t.ex. Kalle på Kalles kaviar, om du skulle välja att avbilda honom) eller namnen på personerna inte är varumärkesskyddade i produktkategorin byster och statyer. Namnet Tage Danielsson är mig veterligen inte varumärkesskyddat i någon produktkategori varför en byst av honom med tillhörande namnangivelse bör vara oproblematisk att annonsera ut och sälja. I andra mer tveksamma fall där namnet är varumärkesskyddat bör du kunna annonsera med bilder av dina produkter tillsammans med en generisk annonstext likt "byster på kända personer".Hoppas du fått svar på din fråga!

Är det lagligt att använda Immaterialrättsliga skyddade produkter för privatbruk?

2020-12-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Håller på att inreda en källare i sporttema. Är det lagligt att vi en sida ladda upp ett foto på t.ex ett klubbemblem som de trycker på exempelvis en kudde eller kopp och sedan köpa?Produkterna som jag sedan köpt är endast för privatbruk och används inte till någon vidareförsäljning.Tack på förhand!
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer dela upp frågan i två delar, först kommer jag besvara om det är olagligt att köpa en immaterialrättsligt skyddad produkt som inte kommer från den som äger rättigheterna. Senare ska jag besvara ifall det är okej att använda produkten för personligt bruk. Jag kommer utgår från immaterialrättsliga lagrum och främst Upphovsrättslagen (URL) och Mönsterskyddslagen (ML). I Sverige finns det inte regler som säger att det är olagligt att köpa kopior av immaterialrättsligt skyddade produkter. Genom att ladda upp ett upphovsrättsskyddad klubbemblem (de flesta är skyddade) och köpa en produkt som försäljaren tryckt emblemet så begår du inte ett brott. Det kan diskuteras om försäljaren själv begår ett brott enligt 1 kap. 2§ URL eller 5§ ML, men det är inget som angår köparen. När det gäller användning av upphovsrätts eller mönsterrätt skyddade produkter så är det tillåtet ifall det sker utifrån privat bruk. Alltså ifall det inte föreligger ett vinstsyfte så är det okej att använda sig av det här klubbemblemet eller någon annan upphovsrättsskyddad form, det framgår av 1 kap. 12§ URL (ifall det handlar om skyddade verk, t ex bilder och konstverk) och 7§ ML ( ifall det gäller olika mönster och symboler, som tex ett klubbemblem). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Får jag fota byggnader och liknande och göra reklam för försäljning av fotografierna?

2021-01-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej,Jag är hobbyfotograf och har tänkt börja sälja prints på nätet. De juridiska aspekterna i det kan nog delas upp i två delar:1: Får jag sälja prints som avbildar byggnader, statyer , fordon i form av bilar, spårvagnar och liknande, "strukturer" som lyftkranar eller liknande? Objekten kan antingen vara huvudmotivet och ensamma på bilden eller som en del av en stadsbild eller stadssilhuett.Begreppet prints kan kanske stretchas till posters, canvas och kanske vykort.2. Hur får man göra reklam för prints enligt ovan? Får man marknadsföra dem på sociala medier? Får man marknadsföra dem på annat sätt?Bilderna kommer naturligtvis visas på websidan där själva beställningen kommer göras, finns det restriktioner i samband med det?Tack för hjälpen.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Upphovsrätt kan hindra försäljning Det som främst skulle kunna vara hindret för att sälja sådana prints är att sakerna du nämner kan vara skyddade av upphovsrätt. Upphovsrätten innebär en ensamrätt att exempelvis framställa exemplar av det skyddade objektet (1 kap. 2 § upphovsrättslagen). Du har fortfarande rätt att fotografera objekten om du inte har för avsikt att sälja dem, utan bara tar fotografierna för privat bruk (2 kap. 12 §), men du önskar ju kunna sälja fotografierna. Då beror det på vad det rör sig om. Trots upphovsrättsskyddet får statyer avbildas om de är placerade utomhus på allmän plats och de inte är placerade där tillfälligt (2 kap. 24 § första stycket). Byggnader får fritt avbildas (2 kap. 24 § andra stycket).Angående fordon, lyftkranar och liknande blir utformningen av dina fotografier avgörande och jag kan inte med säkerhet säga om det vore tillåtet eller inte. De kan ha upphovsrättsligt skydd, och för att din avbildning och försäljning inte ska utgöra intrång på upphovsrätten behöver det uppfattas som ett nytt och självständigt verk (1 kap. 4 § andra stycket). Har du endast bearbetat det upphovsskyddade verket genom att fotografera det utan att det uppfattas som ett nytt och självständigt verk har du visserligen upphovsrätt till fotografiet, men du har inte rätt att sprida det till allmänheten utan tillstånd (1 kap. 4 § första stycket). Saker som kan påverka är bland annat hur framträdande objektet i fråga är i bild, om det presenteras i ett nytt och främmande sammanhang, och om exempelvis dess varumärke syns (och hur framträdande det i sin tur är). Man behöver alltså göra en bedömning i varje enskilt fall, och jag kan inte på förhand säga om det skulle vara okej eller inte utan att veta mer om varje enskilt fotografi. Sammanfattningsvis är din verksamhet troligtvis tillåten upphovsrättsligt om fokus är på byggnader och konst på allmän plats, och förekomst av fordon och liknande uppfattas som en mindre viktig bakgrundsdetalj, eller framställs på ett sätt som ger ett helt annat intryck än det ursprungliga objektet. Hur du får göra reklam för dina prints Som utgångspunkt har du frihet när det kommer till hur du vill marknadsföra dina prints. Om du skapat ett verk som inte gör intrång på någon annans upphovsrätt har du upphovsrätt över verket och får visa upp fotografiet, även i samband med reklam. Det du bör vara försiktig med är om andra varumärken eller andra varukännetecken förekommer. Varukännetecken är kännetecken som inte registrerats som varumärken, men ändå inarbetats och blivit känt i kundkretsen (i praktiken kan du ofta tänka att det är samma sak). Om du skulle dra otillbörlig fördel att varumärket förekommer skulle det utgöra varumärkesintrång (1 kap. 10 § första stycket tredje punkten varumärkeslagen). Detsamma gäller om det vore till skada för varumärket.På liknande sätt är marknadsföring otillåten enligt ICC:s (International Chamber of Commerce) regler om du genom din marknadsföring på ett otillbörligt sätt drar nytta av annat varumärkes goda anseende (artikel 15) eller på något sätt misskreditera företag/produkt eller liknande (artikel 12). Lycka till! För att få mer precisa besked rekommenderar jag att du anlitar en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här hos Lawline. Med vänlig hälsning

Användning av andra varumärken i marknadsföring

2020-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Driver ett aktiebolag där vi säljer automatiska tvålpumpar. Vi funderar på att marknadsföra tvålpumparna på sociala medier i badrums och köks miljöer för att attrahera köpare. Min fråga är om det enligt lag är tillåtet att marknadsföra tvålpumpen i badrum och kök, då andra varumärken står bakom dessa badrum och kök. Får vår produkt exempelvis synas i marknadsföring med en vask och handkran som andra företagsmärken står bakom. Ifall det inte är tillåtet får vi ta bort handkransföretagets logotype för att på så vis marknadsföra vår produkt med handkranen?Tack på förhand!Mvh vänlig hälsningAdam Persson
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om varumärken finns i varumärkeslagen (VmL). Ensamrätt till ett varumärke, exempelvis en logotyp, kan förvärvas genom registrering hos Patent- och registreringsverket (VmL 1 kap 6 §) eller inarbetning (VmL 1 kap 7 §). Jag kommer i mitt svar utgå från att de varumärken som du vill använda dig av i din marknadsföringhar sådan ensamrätt.Ensamrätten till ett varumärke innebär att ingen annan än innehavaren får använda ett varumärke om tecknet är identiskt med varumärket och används för varor av samma slag (VmL 1 kap 10 §). I rättsfallet NJA 2014 s 580 prövade Högsta domstolen frågan om användandet av någon annans varumärke i marknadsföring för sina egna produkter är otillåtet enligt VmL 1 kap 10 § 1 p. Högsta domstolen konstaterade att sådan användning kan vara otillåten. För att så ska vara fallet, krävs det dock att användandet av varumärkena skadar eller kan skada varumärkenas funktioner. En sådan skada kan uppkomma om det finns risk att någon uppfattar antingen att det finns ett samband mellan ursprungen för varorna eller att det finns ett ekonomiskt samband mellan varorna (i ditt fall kranen/vasken och tvålpumpen).I detta fall tycks risken för skada på varumärkena vara liten, eftersom dessa inte rör samma produkter som ert varumärke. Dessutom tycks ni inte heller vilja påstå att ni på något sätt skulle ha något som helst samröre med dessa andra företag. Dock har jag för lite information för att kunna ge er ett ordentligt svar. Jag rekommenderar därför att ni tar bort logotypen för att inte göra er skyldiga till varumärkesintrång. Så länge det inte är tydligt att vasken eller kranen härrör från ett visst varumärke, anser jag det inte vara någon fara att ha dessa produkter med i er marknadsföring, så länge ni tar bort företagens logotyp.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kom Högsta domstolen fram till i NJA 1999 s. 749?

2020-12-23 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Har en fråga kring rättsfallet NJA 1999 s.749 (https://lagen.nu/dom/nja/1999s749)Tycker det är otydligt vad den slutgiltiga domen blir? Uppfattar det som att den slutgiltiga domen från HD är att framställningen omfattas av tryckfrihetsförordningen men samtidigt så döms J.K och TRE-MAG för 1 § i lagen för namn och bild i reklam och HD fastställer även HovR:ns domslut där det framgår "HovR:n finner i likhet med TR:n dels att utnyttjandet av den aktuella bilden på R.G. inte omfattas av det tryckfrihetsrättsliga skyddet." Vad är det egentligen som J.K och TRE-MAG döms?
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I NJA 1999 s. 749 hade en tidskrift använt en bild på en känd person tillsammans med en text, tidskriftens logotyp och prisuppgift utan dennes samtycke. Frågan i målet var huruvida återgivningen utgjorde reklam för tidskriften och om ett sådant nyttjande kunde medföra ersättningsskyldighet enligt lagen (1978:800) om namn och bild i reklam.Tingsrättens bedömning Tingsrätten kom fram till att tryckfrihetsförordningen inte begränsar rätten till ingripande gällande åtgärder av "utpräglat kommersiell natur, som inte avser nyhetsförmedling eller åsiktsbildning i samhället". Texten kunde i och för sig utgöra ett omdöme men omdömet i fråga utgjorde ett led i ett rent kommersiellt budskap. Tingsrätten kom därmed fram till att sidan i sin helhet utgjorde kommersiell reklam varför J.K. och TRE-MAG dömdes för brott enligt 2 § lagen om namn och bild i reklam. Hovrättens bedömning Hovrätten som fastställde tingsrättens dom kom också fram till att bilden inte skyddades av tryckfrihetsförordningen och skulle bedömas som ett brott enligt lag om namn och bild i reklam. Högsta domstolens bedömning Högsta domstolen kom fram till att reklam i tryckt skrift i och för sig faller under tryckfrihetskyddet. Däremot ansågs ingripande mot reklamåtgärder av utpräglat kommersiell natur bedömas utanför tryckfrihetsförordningen. Domstolen kom fram till att det var fråga om reklam av utpräglat kommersiell natur varför lagen om namn och bild i reklam tillämpades.Högsta domstolen kom med andra ord fram till att framställningen i fråga inte omfattades av tryckfrihetsförordningen på grund av att reklamen var av utpräglat kommersiell natur och hade ett kommersiellt syfte. Därför kunde J.K och TRE-MAG dömas för brott enligt 2 § lagen om namn och bild i reklam. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Upphovsrätt och varumärkesrätt

2020-12-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Får jag måla tavlor och använda varumärken och sedan sälja? T.ex. Kan jag måla ett verk av en person bärandes en Levis t-shirt och Sedan sälja tavlan? Eller behöver jag ha Levis godkännande för detta?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Utan att göra någon närmare bedömning av saken utgår jag från att Levis logga är både upphovsrättsligt- samt varumärkesskyddad. Din fråga aktualiserar därför både upphovsrättslagen och varumärkeslagen. Ägaren av upphovsrätten respektive varumärkesrätten till loggan har som utgångspunkt en ensamrätt att nyttja loggan i vissa särskilt angivna sammanhang (VML 1 kap 10 § och URL 1 kap 2 §). Hur dessa två lagar förhåller sig till ditt planerade användningsområde för loggan framgår av det följande.Din upphovsrättDu har upphovsrätt till dina verk under förutsättning att de innehar en viss verkshöjd. Verkshöjd innebär i detta sammanhang att verken har en viss orginalitet och utgör resultatet av en intellektuellt skapande verksamhet. Man brukar säga att någon åtnjuter upphovsrättsligt skydd om verket har en sådan särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna skapa samma verk. Om vi i det fortsatta utgår från att verken har erforderlig verkshöjd innebär det att du åtnjuter ensamrätt till verken. Ingen får förfoga över dem på ett sätt som kränker din upphovsrätt. Om dina tavlor innehåller en bearbetning av Levis logga får du i din tur inte heller förfoga över verken på ett sätt som kränker Levis upphovsrätt (URL 1 kap 4 §). Detta innebär att du kan hindra andra från att t.ex. kopiera dina tavlor och sälja dessa kopior vidare. Levis kan i egenskap av upphovsrättsinnehavare till loggan i sin tur hindra dig från att sälja dessa tavlor vidare. I detta sammanhang innebär din upphovsrätt alltså endast en rätt att hindra andra från att kränka din upphovsrätt.Undantag från Levis ensamrättFörbudet att sälja tavlor innehållande exemplar av Levis logga är inte absolut. Det kan under vissa omständigheter vara tillåtet. För framställningens skull kan vi kalla det för undantag från ensamrätten. Tillämpligheten av dessa undantag är i hög grad beroende av den närmare utformningen på tavlorna. Eftersom jag inte vet hur tavlorna kommer utformas blir det svårt att avgöra undantagens tillämplighet. Av den anledningen har jag redogjort för undantagens innebörd i mer generella termer. Utifrån denna redogörelse kan du förhoppningsvis bilda dig en egen uppfattning av vad som gäller i just ditt fall. De undantag som kan aktualiseras är satirundantaget eller om tavlorna, trots loggan, är att betrakta som helt självständiga verk.Om tavlorna är självständiga verkI det föregående har jag utgått från att dina tavlor innehåller en bearbetning av Levis logga. Med bearbetning menas att du har tagit avstamp i loggan och återgett den utan väsentliga konstnärliga bidrag. Med den utgångspunkten får du som sagt inte utan samtycke sprida verken till allmänheten genom t.ex. försäljning (URL 1 kap 4 § första stycket). Om dina verk inte är att betrakta som bearbetningar av loggan, utan istället som nyskapelser, är dina verk istället självständiga även om loggan syns (URL 1 kap 4 § andra stycket). Tavlorna kan betraktas som helt självständiga verk om loggans väsentligaste drag är förändrade eller om den kontext loggan är placerad i är helt främmande för loggans normala sammahang och syfte. Sannolikt blir det svårare att hävda självständighet om loggan är mycket framträdande i tavlan. Om din konstnäriga särprägel däremot dominerar intrycket i tavlan talar det för att det är ett självständigt verk. Avgörande är helt enkelt hur tavlorna uppfattas av betraktaren.SatirundantagetOm syftet med din användning av loggan fyller en konstnärlig funktion som är främmande för den funktion loggan fyller för Levis användning, kan satirundantaget aktualiseras. Utgör tavlorna t.ex. en kritik mot, eller en kommentar på, klädindustrin eller konsumtionssamhället i stort kan användningen av loggan möjligtvis vara tillåten med stöd i satirundantaget. SammanfattningSom framgått har Levis som utgångspunkt en ensamrätt att sprida sin logga till allmänheten genom t.ex. försäljning. Om dina konstverk däremot är att betrakta som självständiga verk kan du använda loggan på det sätt som du avser. Bedömningen av om dina tavlor är självständiga kantas av svåra överväganden som kräver mer insyn i hur tavlorna faktiskt ser ut. Förhoppningsvis har denna framställning gett dig en bättre förståelse för hur denna bedömning ska göras.Avslutande kommentarEn minst lika lång utläggning kan göras om varumärkesrätten. Eftersom framställningen då hade blivit allt för lång har jag dock valt att begränsa mig till just upphovsrätt. Är du intresserad av vad som gäller för varumärkesrätten förslår jag att du söker bland våra andra publicerade svar. En bra genomgång finner du t.ex. här.