Måste man bilda företag för att få sälja ett upphovsrättsskyddat verk?

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har skapat ett verk, en berättelse. Om jag säljer denna för en stor summa till ett internationellt företag måste jag öppna ett företag, eller kan jag göra detta som privatperson?
Aram Shokor |Hej, Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Inledningsvis är Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk tillämplig (till vardags benämnd upphovsrättslagen, hädanefter förkortat URL)Eftersom du skrivit en berättelse (Jag utgår från att det är fråga om en roman, novell, short story eller liknande) så kan det vara fråga om ett litterärt verk som skyddas enligt 1 kap. 1§ 1 st URL.För att ett litterärt verk ska uppnå skydd enligt URL krävs att ett kvalifikationskrav uppnås. Inom upphovsrätten är verkshöjden kvalifikator, som enligt Svensk praxis fastställs vid det då ett verk är höjt till en viss grad av självständighet och originalitet.Ett litterärt verk som uppvisar originalitet är ett verk som upphovsmannen satt sin egna personliga prägel på, vilket är fallet när hen kan uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val. Kravet på orginialiteten är måttligt ställt och verkets litterära eller konstnärliga kvalitet saknar i princip betydelse för om upphovsrätt föreligger. Jag kommer anta att verkshöjdskravet är uppnåt. Upphovsrätten uppkommer formlöst när verket skapats, vilket innebär att inget formellt registreringsförfarande krävs för att du ska ha upphovsrätten till verket. Det är du, skaparen, som är upphovsrättsinnehavare (se 1 kap. 1§ URL). Ekonomisk ensamrättEnligt 1 kap. 2§ URL medför upphovsrätten ett ekonomiskt, lagligt, monopol för den som skapat alstret. Denna ensamrätt innefattar rätten att framställa emplar.Rätten till försäljning av upphovsrättsskyddade verk är förbehållna upphovsrättsinnehavaren (se 1 kap. 2§ 3 stycket 4 punkten URL)Överlåtelse av den ekonomiska rätten.Enligt 3 kap. 27§ URL kan den ekonomiska ensamrätten överlåtas (säljas) till annan, med den begränsning att den ideella rätten (se 1 kap. 3§ URL) inte kan medfölja i köpet (se 3 kap. 27§ 2 st 1 meningen).Måste man bilda ett företag för att sälja sitt upphovsrättsskyddade verk?Svaret är kort sagt nej. Det finns inget krav på att försäljning av en ekonomisk rätt till ett upphovsrättsskyddat verk måste ske genom ett företag. Det är enligt 1 kap 1§ URL i förening med 1 kap 2-3 §§ URL skaparen som har både den ekonomiska och den ideella rätten till verket, vilket också innebär att det är skaparen som enligt 3 kap 27§ URL har rätt att sälja det.Jag hoppas detta besvarar din fråga och välkomnar alla ytterligare frågor du kan komma på!Med vänlig hälsning,

Upphovsrättsintrång

2020-03-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har 1998 skrivit och utgivit en bok om järnsmide. den är mycket populäroch har sålt i över 20 000 exemplar och säljer fortfarande. Nu erbjuder ett företag utan att fråga nedladdningar denna bok och uppger på sin hemsida att det skett 531 nedladdningar. Faller detta under allmänt åtal eller måste jag stämma företaget för att få ersättning? Vilka är utsikterna att få företaget fällt, och lönar det sig med tanke på andra liknande mål?vänliga hälsningar//K--l-G----r N---n
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De korta svaren är i ordning att båda tillvägagångssätten är bra, samt att jag inte kan svara på den frågan med bara denna information. Vad som har hänt och rättslägetDet är uppenbart att du har utsatts för ett intrång i din upphovsrätt. Denna ger dig rätt till att reglera spridning av verket på det sätt som de har gjort här (1 kap 2 §). Brott mot upphovsrätten är straffbart med upp till två års fängelse (7 kap 53 § Upphovsrättslagen). Du har även rätt till skadestånd (7 kap 54 § Upphovsrättslagen).Vad jag rekommenderar att du görDu bör ta kontakt med Polisen, eftersom detta är ett brott och ska anmälas till dem. Åklagare kommer ta upp målet om de anser att de kan få till en fällande dom.Det kan vara ett alternativ att även kontakta en advokat för att se över möjligheterna att driva även en civil process vid sidan om den straffrättsliga. Denna advokat kan hjälpa dig med att hävda dina rättigheter gentemot denna sida på internet.I båda fallen kommer de(Advokaten/åklagaren) behöva utreda sakomständigheterna närmare för att ge dig det svar på frågan om processens sannolikhet att lyckas.Jag hoppas det går bra för dig, och du får slut på detta intrång i din upphovsrätt.Med vänlig hälsning,

Avtal skyddat av upphovsrätt?

2020-03-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Kan enstaka avtalsvillkor i ett avtal skyddas av upphovsrätten eller är det endast avtalet i sin helhet som kan skyddas?
Jakob Westling |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Som sagt undrar du över om ett enstaka avtalsvillkor skyddas av upphovsrätten. För att ge ett godtyckligt svar, så får vi anförtro upphovsrättslagen och se vad som föresrkivs.§1 Upphovsrättslagen föreskriver att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt oavsett vad det är. Sedan tillför lagrummet ett par exemplar på vad som kan ses som upphovsrättsskyddat. litterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,datorprogram,musikaliskt eller sceniskt verk,filmverk,fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,alster av byggnadskonst eller brukskonst, ellerverk som har kommit till uttryck på något annat sätt.Utöver det ovanstående så har det i praxis utvecklats en kvalitetskontroll som kallas verkshöjd. Kort innebär det att domstolarna inte accepterar ett upphovsskydd om inte "särprägeln" eller "originaliteten" är just det: särpräglad och originell.Det betyder för din rådande situation, att det nog är väldigt svårt att argumentera för att avtalsklausuler, men också avtalet skulle inrymmas i upphovsrättens skydd.Hoppas det besvarade på din fråga!

Krav för registrering av varumärke

2020-03-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad krävs för att man ska kunna registrera ett varumärke?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att utreda din fråga blir Varumärkeslagen (VML) tillämplig!För att ett varumärke ska kunna registreras krävs det att varumärket har särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § VML) samt att det tydligt kan återges (grafiskt eller på annat sätt) (1 kap 4 § VML). Vidare kärvs att det inte finns några registreringshinder enligt 2 kap. 7- 10 § § VML. Jag kommer nu att redogöra för dessa rekvisit nedanför. "Särskiljningsförmåga" Med särskiljningsförmåga avses att varumärket kan särskiljas från andra näringsidkares motsvarande varor eller produkter. Det betyder att varumärket måste ha något särdrag. Särdraget ska finnas antingen genom sitt ursprung eller genom att det har uppkommit genom användning av varumärket. Därmed kan inte vanliga ord eller symboler anses utgöra ett varumärke, eftersom de inte kan särskiljas. Vid bedömningen för ett varumärkes särskiljningsförmåga så ska varumärket som helhet beaktas. För denna helhetsbedömning tar man hänsyn till:- Den marknadsandel som varumärket har.- Hur ofta, länge och inom hur stort geografiskt område som varumärket används.- Hur stora investeringar som gjorts vid marknadsföringen av varumärket- Yttranden från handelskammare med mera. Det som sammanfattningsvis menas med särskiljningsförmåga är att varumärket inte ska vara förväxlingsbart med något annat varumärke. "Tydligt kan återges"Med detta rekvisit avses att varumärket ska vara fullständigt klart och kunna ges en exakt identifiering av märket. Vidare ska varumärket vara lättillgängligt och begripligt, beständigt och objektivt. Varumärket ska därmed kunna utpekas och tydligt återges för någon. "Andra registreringshinder"Om något av dess hinder föreligger kan inte ett varumärke registreras eller inarbetas. Dessa registreringshinder är:- Ett varumärke får inte registreras om det utan tillstånd innehåller en statlig eller internationell beteckning, 2 kap. 7 § VML.- Om det föreligger förväxlingsrisk med ett annat varumärke, det vill säga ett äldre varumärke, 2 kap. 8 § VML.- Om varumärket inskränker andra varumärkens rättigheter som företagsnamn och upphovsrätt till exempel, 2 kap. 9-10 § § VML.Observera dock att inget av dess registreringshinder föreligger i de fall den äldre rätten, det vill säga det äldre varumärket, medger registrering för det nya varumärket. Sammanfattningsvis Ett varumärke kan registreras om det inte är förväxlingsbart med ett annat varumärke samt om det tydligt kan återges för någon. Den som vill ansöka om registrering för ett varumärke ska ansöka om det hos Patent- och registreringsverket. Vad ansökan ska innehålla hittas i 2 kap. 1 § VML. Observera att det är sökande som betalar ansökningsavgiften för detta. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är en känd melodi med ny text upphovsrättsligt skyddad?

2020-03-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om upphovsrätt. Jag har nämligen skrivit ett antal (c:a 40 st.) snapsvisor till kända melodier. Jag har ställt samman visorna på små blad och samlat dessa i en folder. Jag funderar på att sälja dessa i liten omfattning på nätet eller på marknader etc. Min fråga är nu: Är det tillåtet upphovsrättsligt att göra så? Melodierna är följande: 1. Värnamovisan2. Brev från kolonien3. Skånska slott och herresäten4. Mors lille Olle5. Blinka lilla stjärna där6. Känner du Fia Jansson?7. Blinka lilla stjärna där8. Nu är glada julen slut9. Nu är det jul igen10. Hej tomtegubbar11. Gubben Noak12. Jag trodde änglarna fanns13. Crying time14. Midnatt råder15. Staffansvisan
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har skapat ett musikaliskt verk har upphovsrätt till detta (1 § upphovsrättslagen). Detta innebär att personen som skapat melodin på de verk som du anger har uteslutande rätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Detta kallas ofta de ekonomiska rättigheterna av verket (2 § upphovsrättslagen). Vad som menas med tillgängligt för allmänheten kan avse 4 olika fall. 1. Det kan handla om överföring till allmänheten, detta kan till exempel vara genom internet. 2. Det kan även handla om ett offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Ett tredje fall är när exemplar av verket visas offentligt, detta kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Ett fjärde och sista fall är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen). Ett verk anses därefter offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten i något av de fyra fall som anges ovan. (8 § upphovsrättslagen). Upphovsmannen har således en ensamrätt till sitt verk. Upphovsmannen har denna ensamrätt hela 70 år efter att han eller hon har avlidit (43 § upphovsrättslagen). Om ett exemplar av verket framställs eller gör tillgängligt för allmänheten ska upphovsmannen angivas. Ett verk får inte heller ändras på ett sådant sätt som kan anses kränkande för upphovsmannen. Detta brukar man kalla den ideella rätten (3 § upphovsrättslagen). Det finns dock vissa inskränkningar i denna ensamrätt. Det är till exempel okej för var och en att för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Dock får inte dessa exemplar användas för andra ändamål än privat bruk (12 § upphovsrättslagen). Med detta menas att det är helt okej för din del att använda melodin från dessa visor och skriva ny text, så länge du inte gör det för kommersiellt bruk. På grund av detta får du inte sälja samtliga visor utan tillstånd från upphovsmännen. I annat fall kan det leda till intrång i upphovsrätten.Sammanfattningsvis får du inte använda melodin utan tillstånd i kommersiellt syfte, men för privat bruk är detta okej. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Foto från konsert på kläder

2020-03-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag skulle vilja beställa en t-shirt med en bild jag själv tagit på en konsert på en artist. Är det ok att göra?
Camilla Stein |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din information som att du vill beställa en t-shirt med ett foto på. Fotot hade du tagit under en konsert. Jag förstod det även som att t-shirten ska användas för privat bruk. I första hand måste det klargöras ifall du hade tillåtelse att ta fotot under konserten. Utgångspunkten är att det inte är förbjudet att fotografera på konserter. När du köper biljetten till en konsert ingår du ett avtal. Ett avtalsvillkor som ibland finns med när man köper en konsertbiljett är att det inte är tillåtet att fotografera eller filma under konserten. Ifall ett sådant villkor fanns med när du köpte biljetten rekommenderar jag att du inte beställer en t-shirt med fotot på. Det finns inget som hindrar att du beställer en t-shirt med fotot, om det ovan nämnda avtalsvillkoret inte fanns med när du köpte konsertbiljetten. Ytterligare en förutsättning är att du använder t-shirten för privat bruk. Privat bruk innebär att du använder t-shirten själv och inte framställer flera exemplar som du säljer vidare till andra.

Har jag upphovsrätten för en pedagogisk modell jag utarbetat eller kan min arbetsgivare hindra mig från att betrakta den som min i framtiden?

2020-03-10 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är anställd som pedagog på kommunal verksamhet för vuxna personer med funktionsnedsättningar. Jag har vid sidan av mitt arbete utvecklat en pedagogisk modell för lärande på arbetsplatsen. Modellen har presenterats och flera enheter vill använda sig av den. Mitt önskemål är att kunna utveckla den och sprida modellen till andra kommuner i Sverige. För det behöver jag kunna säkerställa att jag har friheten att starta ett företag om några år och bedriva det arbetet. Min fråga är nu, om jag erbjuder modellen inom ramen för den kommunala verksamheten, kan kommunen hindra mig från att betrakta det som min produkt i framtiden? I praktiken innebär det att jag erbjuder modellen i kommunens digitala plattformar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga arbetar du som pedagog men har vid sidan av ditt arbete utvecklat en pedagogisk modell för lärande på arbetsplatsen. Din tanke är att utveckla modellen och sprida den till andra kommuner i Sverige. För det behöver du kunna säkerställa att du har friheten att starta ett företag om några år och bedriva det arbetet. Du undrar nu om kommunen kan hindra dig att från att betrakta det som din produkt i framtiden om du erbjuder modellen inom ramen för den kommunala verksamheten.UpphovsrättenDin fråga är av upphovsrättslig karaktär. För att upphovsrättsligt skydd ska åtnjutas krävs att verket uppnår s.k. verkshöjd. I motiven till upphovsrättslagen beskrivs verkshöjd som att verket ska "höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 379). Utöver ett visst mått av självständighet och originalitet ställs även ett krav på individuell särprägel vilket kan sägas innebära att produkten ska ha en så personlig eller säregen prägel att två av varandra oberoende personer inte ska kunna skapa två likadana verk. Som exempel kan anges att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 563 ansåg att byggnadsritningar var upphovsrättsligt skyddade. Upphovsrätten är starkt sammanbunden med EU-rätten varvid utslag från EU-domstolen spelar stor roll i vilket krav som ställs. För att uppnå upphovsrättsligt skydd ställs ett ganska måttligt krav. EU-domstolen har beskrivit originalitetskravet som att det ska vara originellt i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse (se t.ex. C-145/10 Painer).I 1 § Upphovsrättslagen (URL) framkommer vad som kan skyddas enligt den egentliga upphovsrätten. Lagrummet innehåller exempel på vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Rena idéer kan inte skyddas upphovsrättsligt. Om du däremot utarbetar material för din metod kan detta vara upphovsrättsligt skyddat. Det mesta kan skyddas upphovsrättsligt, exempelvis kan material skyddas; t.o.m. danssteg för en dans kan ha sådan självständighet och originalitet att det kan skyddas.Verk skapade inom anställningenHuvudregeln är att den som skapat ett verk (som den pedagogiska modell du skapat) innehar upphovsrätten. Den ekonomiska upphovsrätten (dvs. rätten att nyttja den) kan genom avtal eller anställningsförhållande överlåtas till arbetsgivaren. Du bör därför noggrant kontrollera ditt anställningsavtal för att avgöra om det står något om att immateriella rättigheter tillfaller din arbetsgivare om verket är skapat inom tjänsten. Som jag tolkar det är den pedagogiska modellen enligt dig skapad på din fritid och inte inom tjänsten. Det är dock möjligt att vid eventuell tvist arbetsgivaren påstår det motsatta.För verk skapade inom tjänsten men som det inte finns något avtal för är utgångspunkten enligt ovan att det är du som har upphovsrätten. Det finns dock i doktrin och praxis utarbetat något som kallas tumregeln vilken brukar beskrivas: "Arbetsgivaren får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens rätt avser utnyttjanden för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer. I den må verket måste ändras för att ändamålet med dess tillkomst i tjänsten ska uppnås är ändringen tillåten." (se SOU 2010:24 s. 160 ff.). Det som uttrycks av tumregeln är att om du skapar ett verk inom tjänsten men det inte finns avtalat att upphovsrätten ska tillfalla arbetsgivaren så har arbetsgivaren ändå en rätt att utnyttja verket även när du slutat. Du kan således inte med stöd av din upphovsrätt hindra arbetsgivaren att använda metoden om det anses att den är skapad inom tjänsten. Samtidigt kan inte arbetsgivaren heller hindra dig från att nyttja den, då det är du som har upphovsrätten. Som ett exempel på tumregeln brukar ges att en lärare torde kunna förutse att exempelvis föreläsningsmaterial hen skapat i anställningen, och som arbetstagaren har upphovsrätten till, används av arbetsgivaren även efter att arbetstagaren slutat (förutsägbart för arbetstagaren). Däremot kan arbetsgivaren inte välja att sammanställa materialet och ge ut en bok med materialet (inte förutsägbart för arbetstagaren).Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på torsdag, den 12 mars, klockan 15.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan vi begära inträde till en hundpark eller kan man vistas där med stöd av allemansrätten?

2020-03-09 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Vi har en hundpark,förening är givetvis bildad, som arrenderar mark av kommunen gratis., med full nyttjanderätt ( troligtvis på ej detaljplanerad mark ) Föreningen har byggt upp parken på gåvor och medlemsavgifterMan har en medlemsavgift på 200/år eller dagsavgift på 30kr/dag för att gå in i parken.Det finns en del medlemmar som blivit uteslutna ur föreningen pga. olika åsikteroch betalt dagsavgift vilket föreningen nu tänker ta bort för att få bort medlemmar.Jag menar att då får de som är uteslutna och ej kan betala dagsavgift utnyttja allemansrätten,vilket jag tolkar att man ska kunna ? Med andra ord uttnyttja allemansrätten och vistas i parken gratis eftersom man ej kan betala dagsavgift.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAllemansrätten är en inskränkning i äganderätten, vilket motiverat att den fått en plats i grundlagen (jfr 2 kap. 15 § regeringsformen). Vad allemansrätten närmare bestämt innebär definieras inte i lagtexten. Inte heller någon annan lag klargör detta. Allemansrätten förutsätts, men förklaras inte, i 7 kap. 1 § miljöbalken enligt vilken "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den".Allemansrättens innebördAv förarbetena till regeringsformens bestämmelse framgår att allemansrättens innebörd ansågs så väl känd att avsaknaden av en definition i lag inte behövde vara något problem. Det finns i förarbetena inte heller någon definition, däremot en tolkning av "den på sedvanerätt grundade allemansrätten" i huvudsak anses innebära. I princip tillåter allemansrätten var och en att:- att ta sig fram till fots över annans mark med undantag för tomtmark intill någons bostad, - att tillfälligt uppehålla sig på annans mark och att där till exempel slå upp ett tält för någon enstaka natt, - att på annans mark plocka bär och svamp, liksom nedfallna grenar och kvistar.Det ovan stadgade talar för att det finns en möjlighet för hundägare att nyttja parken trots att det inte erläggs någon medlemsavgift. Det är som utgångspunkt inte möjligt att inrätta någon form av "privat mark" någon annan inte får beträda mer än den s.k. "hemfridszonen" (tomtmarken intill någons bostad).Utgör allemansrätten ett hinder för att utnyttja mark kommersiellt?Som markägare (eller arrendator) kan man i allmänhet inte ta någon inträdesavgift till naturområde på sin egen mark. Allmänheten har rätt att komma in gratis. Allmänheten kan däremot inte kräva tillträde till vilken mark som helst. Att allemansrätten handlar om tillgång till naturen innebär exempelvis inte att man har rätt att komma in på ett industriområde med stöd av den. I ett rättsfall från år 2012 (HFD 2012 ref. 70) hade en person överklagat kommunfullmäktiges beslut i Mora kommun att avgiftsbelägga Vasaloppsspåret. En av grunderna för yrkandet var att beslutet stred mot allemansrätten. Målet gick i slutändan upp till Högsta förvaltningsdomstolen som uttalade att skidspåren, på grund av kommunens insatser och kostnader, kunde jämställas med en anläggning för vars nyttjande det fanns rätt att ta ut en avgift. Domstolen ansåg att tillgången till friluftsliv i området inte hindrades genom avgiftsbeläggning av spåren och avgiften var därför inte i strid med allemansrätten. Det bör poängteras att det var själva spåret som avgiftsbelades, inte tillträde till området. Att allmänheten fortfarande hade tillgång till samma terräng, så länge de inte åkte i spåren, var en viktig förutsättning för utgången i målet.Kan man ta betalt för inträde till ett helt område?I rättsfallet ovan berördes indirekt huruvida man får ta betalt för inträde till ett helt område eller om det bara är nyttjandet av själva anläggningen i sig som får avgiftsbeläggas (som skidspåret ovan). På frågan finns det dessvärre inget helt klart svar. Huruvida man får ta inträdesavgift för ett helt område blir i slutändan en bedömning från fall till fall. I ett gammalt rättsfall (NJA 1964 B 27) dömdes ett par personer för egenmäktigt förfarande då de inte betalde den avgift som krävdes för inträde till naturområdet Kullaberg. Markägaren ansågs med avgiften täcka utgifter för bevarande av bergets natur, anläggningar på berget, vakthållning m.m. Rättsfallet om skidspåret som nämndes ovan ger uttryck för det motsatta; i det fallet var det inte aktuellt med avgift för tillträde till skidområdet som sådant, men en förutsättning för att tillåta avgiftsuttag för användande av spåren var att allmänheten hade fortsatt tillgång till den omgivande terrängen. Som exempel brukar även nämnas att om man anordnar hopptorn och bryggor på en längre sandstrand kan man ta betalt för nyttjande av anläggningarna, däremot kan man inte avgiftsbelägga hela området.Sammanfattningsvis finns det visst stöd i gammal praxis att avgiftsbelägga ett område med inträde. Senare praxis talar dock för det motsatta. Det går att begära betalt för nyttjande av anläggningar man uppfört, däremot inte för tillträde till ett helt område. En slutlig bedömning får dock göras i det enskilda fallet då rättsläget är något oklart. Min bedömning är dock att det blir svårt att motivera en avgiftsbeläggning för tillträde till hela området och att det kan nyttjas med stöd av allemansrätten.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,