Överlåtelse av upphovsrätt

2019-09-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är frilansande filmfotograf. Jag har filmat intervjuer o inklippsbilder för ett företag som producerar en film för ett läkemedelsbolag. Vi är oense om ersättning för jobbet o jag har hittils bara fått betalt 50000 av totala beloppet på mon faktura 120000. Vi har inget avtal om upphovsrätt vad gäller här? Kan jag hävda att de inte får sälja vidare materialet eftersom jag äger upphovsrätten? Vänligen Jacob Bjelfvenstam
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kan egentligen delas upp i två delar: * Vad som gäller för överlåtelse av upphovsrätt och vad som händer om det inte finns något avtal som reglerar överlåtelse och* Vad som gäller för betalning när det inte finns något avtalat pris.UpphovsrättDen som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, däribland filmverk och fotografiska verk, 1 § upphovsrättslagen (1960:729), URL. Upphovsrätten innefattar en ensamrätt till att förfoga över verket genom att i) framställa exemplar av det (mångfaldigande) och ii) göra verket tillgängligt för allmänheten (vilket i ditt fall skulle vara när exempelvis verket säljs, hyrs ut eller på annat sätt visas offentligt), 2 § URL.Upphovsrätten är vidare indelad i i) ekonomiska rättigheter och ii) ideella rättigheter. Den ideella rätten innebär kortfattat att upphovsmannen alltid måste namnges på det sätt god sed kräver. När man talar om överlåtelse av upphovsrätt är det dock alltid den ekonomiska rätten som avses eftersom den ideella rätten inte är överlåtbar. Att den ekonomiska rätten är överlåtbar framgår av 27 § URL. Detta ska då regleras genom avtal, där det framgår vad i upphovsrätten som ska överlåtas. I vissa fall överlåts upphovsrätten i dess helhet och i andra fall kan det exempelvis framgå att bara rätten att producera vissa delar av materialet framgår. Det framgår även 28 § URL att den som har överlåtit en upphovsrätt inte har rätt att varken ändra i verket eller att överlåta verket vidare till tredje part, så länge det inte framgår specifikt av avtal att den som har överlåtit en upphovsrätt har rätt att göra detta.Eftersom ni inte har ett avtal som reglerar att upphovsrätten är överlåten till företaget så äger du fortsatt rätten till verken, innebärande att du har en ensamrätt att både framställa exemplar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. Jag utgår vidare även från att du inte har något uppdragsavtal där du i någon avseende har överlåtit upphovsrätten till uppdragsgivaren. Då du har en ensamrätt till verket kommer företaget att göra sig skyldiga till upphovsrättsintrång om de väljer att tillgängliggöra verket eller på något sätt framställa exemplar av detta. Du har därför möjlighet att antingen kräva att de lämnar tillbaka materialet till dig i sin helhet eftersom du äger de upphovsrättsliga rättigheterna och de får inte heller på något sätt överlåta (sälja vidare) rättigheterna eftersom de i själva verket inte är rättighetsinnehavare av dessa.Vid ett upphovsrättsintrång har rätt att begära skadestånd. Du har då rätt till skälig ersättning för nyttjandet och om utnyttjandet sker uppsåtligen eller av oaktsamhet har du även rätt till ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek ska särskild hänsyn tas till utebliven vinst, vinst som den som har begått intrånget ha gjort, skada på verkets anseende, ideell skada och ditt intresse av att intrång inte begås.BetalningNär det kommer till betalningen är det istället avtalsrättsliga principer som är av vikt. Ett avtal om ersättning för ditt arbete kan ingås såväl muntligen som skriftligen. Skulle det alltså vara så att ni muntligen har överrenskommit om ett pris är det alltså detta som gäller, trots att det i de flesta fall är svårare att bevisa att detta är fallet. Skulle det alltså vara så att ni exempelvis har mailkorrespondens eller smskonversationer som styrker att ni har avtalat om ett pris kan du använda detta för att styrka det avtalade priset för ersättning. Detsamma gäller om de tidigare har betalat fakturor där exempelvis priset per timme är specificerat utan att ha gjort invändningar mot detta.Om företaget väljer att bestrida din faktura har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronefogdemyndigheten. Om företaget bestrider även denna faktura har du möjlighet att stämma in företaget i tingsrätten och domstolen får då ta ställning, utifrån det underlag ni båda kan presentera, huruvida företaget är skyldiga att ersätta dig ytterligare för ditt nedlaga arbete.SammanfattningJag föreslår emellertid att du i första hand väljer att vända dig till företaget och trycka på faktumet att du inte på något sätt har överlåtit upphovsrätten till dem och att du inte heller avser att sälja dem materialet om de inte accepterar det pris du begär. Materialet blir på så sätt "utan värde" för dem eftersom de inte har rätt att överlåta detta till läkemedelsbolaget eller någon annan part. Jag kommer att ringa dig imorgon mån 16/9 kl. 17:30-18:00 för telefonuppföljning där du har möjlighet att få svar på ytterligare följdfrågor eller för att få någonting förtydligat. Om inte denna tiden passar får du gärna maila mig på Amanda.stromblad@lawline.se så löser vi en annan tid som passar bättre.

Vad gäller för gemensam upphovsrätt?

2019-06-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi är ett musikband som bildades 1998, vi släppte ett album år 2000. Vi registrerade samtliga medlemmar som upphovsmän för att fördela intäkterna. Vi trodde detta var rätt sätt, det visade sig senare att man skulle varit ansluten till SAMI för att fördela intäkterna. Vi tyckte då för att alla som medverkade i bandet skulle få en del av kakan. Problemet som nu uppstått är att en bandmedlem som har 10% medverkan på alla verk i albumet satt stopp för att släppa albumet med vårat nya bolag. Vad har vi för rätt som äger 90% tillsammans av verket att agera? Kan vi släppa albumet ändå? Tacksam för tips och råd! Mvh Tommie Johansson
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ni har skapat albumet gemensamt tillkommer upphovsrätten er även gemensamt. Om det är någon av er som skrivit text eller musik själv och man kan avskilja dessa delar av individuellt skapande så är det möjligt att en person själv kan ha upphovsrätten till den delen. Om ni däremot skapat albumet tillsammans så är det inte möjligt att göra på detta sätt och ni har en gemensam upphovsrätt. Denna innebär att ingen får förfoga över låten själv utan att alla måste lämna sitt tillstånd, vilken en av bandmedlemmarna i detta fall inte verkar vilja göra. Upphovsrätten är alltså en rättighet som tillkommer var och en av er och inte själva bandet.Om ni ändå väljer att sprida albumet begår ni ett upphovsrättsintrång vilket medför att bandmedlemmen kommer ha rätt till skäligt vederlag för bandets nyttjande av albumet. Den ekonomiska upphovsrätten är emellertid överlåter (3 kap. 27 § URL).För att en upphovsman inte ska ha kvar de ekonomiska rättigheterna och inte kunna föra talan om upphovsrättsintrång mot er övriga medlemmar avseende dessa är det viktigt att alla förfoganden över verket överlåts genom avtalet. Det bör alltså framgå att såväl exemplarframställning som att göra verket tillgängligt för allmänheten på olika sätt överlåts. Den ideella rätten kan som sagt inte överlåtas men efterges i viss omfattning, vilket innebär att det inte går att generellt efterge den (1 kap. 3 § URL). Vad som är begränsad omfattning är en bedömningsfråga men i avtalet bör det framgå en uttrycklig förklaring om att du efterger den ideella rätten och specifikt vilka av kundens förfoganden det avser. Viktiga delar i avtalet är utöver detta är vilket verk avtalet gäller, vilka som är avtalsparter och vilken ersättning som ska utgå. Min rekommendation är därför att ni försöker samtala med den sista bandmedlemmen för att köpa dennes ekonomiska del av det upphovsrättsligt skyddade materialet, eftersom ni annars dessvärre riskerar att göra er skyldiga till upphovsrättsintrång. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Upphovsrätt artikel

2017-01-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!En lokaltidning har skrivit ett reportage om min förening. Repotaget är publicerat i papperstidning och på internet, internetartikeln kommer man dock bara åt om man är betalande pluskund. Vi skulle gärna vilja att våra medlemmar fick ta del av artikeln. Vad jag förstår så kan vi inte digitalisera (ta skärmdump) av artikeln, eller kopiera den i pappersformat. Är det dock tillåtet att köpa in ett exemplar av papperstidningen och låta den ligga i klubbrummet, alternativt sätta upp ett tidningsurklipp på anslagstavlan? Eller borde vi hänvisa till att tidningen finns att tillgå på biblioteket? Och är det tillåtet att citera delar av artikeln samt länka till internetartikeln (där man, om man följer länken, hänvisas till att bli pluskund)?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det föreligger upphovsrättsskydd får som du har förstått inte spridning av verket/artikeln ske hur som helst, inte heller i förändrat skick såsom exempelvis en skärmdump (1 kap 1-2 §§ Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). Dock finns möjlighet att för privat bruk framställa ett verk eller några exemplar av detta såvida det är offentliggjort. (2 kap 12 § URL) För litterära verk får framställningen endast avse begränsade delar av denna eller i begränsat omfång. Med andra ord: du får kopiera begränsade delar av artikeln, förutsatt att det är för privat bruk. Det finns inte heller något som inskränker i att du får ha ett exemplar av papperstidningen i klubbrummet (2 kap 21 §, URL), att hänvisa till internetartikeln eller att hänvisa till att tidningsartikeln finns att tillgå i biblioteket. Även citaträtt föreligger såvida det är motiverat av ändamålet och jag ser inte här några hinder till att du skulle kunna citera ur artikeln (2 kap 22 § URL).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Sälja en mjukvara till ett företag

2019-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har utvecklat en mjukvara som jag vill sälja till ett företag som i sin tur kan distribuera denna kommersiellt. Mjukvaran har jag utvecklat på fritiden, jag har inte gjort något liknande förut, jag är antagen till universitetsstudier, och jag har inget jobb i övrigt. Mot mjukvaran antar jag att jag då skulle antingen få engångsbetalning eller royalty. Behöver jag ett företag för att genomföra detta eller kan jag kategorisera detta som hobby eller liknande? och är det någonting man ska tänka på angående rättigheterna till produkten man vill sälja?Tack!
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns flera saker att tänka på när man har skapat en mjukvara som man avser att sälja vidare. En mjukvara är en så kallad immateriell rättighet som innehar upphovsrättsligt skydd och kan i särskilda fall även vara patenterbar. Det är därför att rekommendera att anlita en jurist för att upprätta ett avtal som reglerar överlåtelsen (försäljningen) av den immateriella rättigheten och vad denna innefattar. I ditt fall verkar du osäker på huruvida det är bättre att få en engångssumma och/eller royalty och föredrar du en royalty krävs också ett licensavtal. Min uppmuntran till dig är alltså att anlita en jurist som hjälper dig att bena ut de viktiga delarna i ett avtal utifrån de önskemål du har. Behöver du hjälp med detta är du välkommen att vända dig till info@lawline.se eller ringa 08-533 300 04. Vi sysslar dock inte med skatterättslig rådgivning på byrån, varför jag inte kan svara på din fråga om hur du ska kategorisera försäljningen ur den aspekten.Hoppas att du fick viss vägledning i din fråga!

Respekträtt för fotografier - får man ändra i ett verk?

2019-03-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Upphovsrättsfråga; om man äger ett gammalt pappersfoto av en kändis får man då manipulera bilden (färgsättning etc) och sälja som konst? Man äger alltså ett gammalt foto på papper (mer än 70 år gammalt) men vet inte vem fotografen är. Följdfråga; gäller samma regler i USA som i Sverige?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätten är uppdelad i en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Den ekonomiska rättigheten, 2 § upphovsrättslagen, uppstår så fort verket har skapats och skyddet kan vara så länge som 70 år efter det att den som skapat verket har avlidit, men gäller i 50 år vad avser fotografier, 49 a § upphovsrättslagen. Den ideella rätten (3 § upphovsrättslagen) kan liknas vid en moralisk rätt och innebär bland annat att upphovsmannens namn alltid måste anges och att man inte får kränka en upphovsman. Denna rätt är tillskillnad från den ekonomiska rätten i princip "evig". Det innebär i praktiken att om du ska ändra i ett verk såsom du beskriver kan detta kränka upphovsmannens anseende (respekträtten), se ex. NJA 1994 s. 74 där beskärningar hade skett i målningar. I NJA 1979 s. 352 ansåg dock domstolen att ändringar i ett verk var tillåtet, varför rättstillämpningen är lite spretig vad gäller vad som anses kränkande för upphovsmannen. Sammanfattningsvis finns alltså en (evig) ideell rätt som innebär att du inte får ändra i ett verk på ett kränkande sett, men vad som avses som kränkande går inte att svara på på rak arm utan bedömningen sker i det enskilda fallet.Hoppas att du fick svar på din fråga!