Kan ett företag heta något liknande som ett annat företag i samma bransch?

2020-05-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag ska starta ett företag inom klädbranschen och har en fråga gällande namn.Ska inte gå in på för många detaljer men kan ge motsvarande exempel. Jag planerar på att döpa företaget till ett för och efternamn tänk t.ex. Ralph Lauren, Tommy Hilfiger etc. Efternamnet hade jag tänkt uppkalla efter ett träd som ska stå för hållbarhet. Det finns idag ett företag inom samma bransch som är uppkallat efter det trädet som jag är inne på att använda tänk tex Mulberry, Timberlake, Berkeley...Jag undrar om dessa eller motsvarande företag har ensamrätt för dessa gamla trädnamn?Dvs kan jag kalla mitt företag för tex Erik Mulberry utan att riskera varumärkesintrång?Kan tilläggas att tanken inte är att "gratisåka" på ett annat varumärke utan tanken är bygga ett eget originellt varumärke.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig på din fråga är varumärkeslagen (förkortat VML). Om vad som kan utgöra ett varumärke sägs följande i 1 kap. 4 § VML: "Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister.Med tecken avses särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning". Det betyder alltså att väldigt mycket kan varumärkesskyddas. Även namn på träd, förutsatt särskiljningsförmåga. Att ett varumärke har särskiljningsförmåga innebär att det kan skiljas från varor eller tjänster som tillhandahålls i den egna näringsverksamheten från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Bristande särskiljningsförmåga innebär alltså att ett varumärke inte kan skiljas från ett annat i en annan näringsverksamhet. Är det frågan om bristande särskiljningsförmåga kan man inte få ensamrätt till varumärket.Ett varumärke som uppfyller samtliga krav kan antingen registreras eller inarbetas på marknaden för att få varumärkesskydd.Beträffande de varumärken du angav som exempel så finns de registrerade i svensk varumärkesregister. Även om de inte skulle vara registrerade skulle de fortfarande anses vara tillräckligt inarbetade för att ändå erhålla varumärkesskydd. Att exempelvis kalla sitt företag för Erik Mulberry och verka inom klädbranschen skulle således inte ha tillräcklig särskiljningsförmåga från det andra företaget Mulberry.Med hänsyn till att du planerar att använda ett varumärke som redan används av en näringsverksamhet i samma bransch förutsätter jag att de har varumärkesskyddat sitt företagsnamn; antingen genom registrering eller inarbetning. Skulle det vara varumärkesskyddat är min bedömning att ditt planerade varumärke inte har tillräcklig särskiljningsförmåga gentemot den andra näringsverksamheten. Det torde vara så även om du använder ett annat förnamn. Att verka i samma bransch och ha ett liknande namn skulle då högst sannolikt innebära ett varumärkesintrång. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp, även om det inte innebar det utfall som du hade gynnats av. Med vänliga hälsningar,

Förlikningserbjudande för påstådd fildelning

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFick ett brev från innerstans advokatbyrå i början på feb om att jag fildelat en film. Dom erbjuder mig ett förlikningsförslag på 7000kr som jag inte har betalat. Om jag inte går med på erbjudandet finns risk att dom går vidare med rättsliga åtgärder. Dom har skickat mig papper på filmtitel, tidpunkt och min ip-adress. saken är att på dom papprerna jag har fått så stämmer inte ip adressen överens med min ip adress utan det står någon annans . Vet ej hur jag ska göra man blir ju både orolig och förbannad på samma gång. Har ingen som helst lust att kontakta dom, känner mig hotad av deras brev.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Just när det kommer till förlikningserbjudanden för påstådda fildelningar går det att se en ökad tendens på. Däremot är tendensen att ta sådant här till domstol är mycket låg. Anledningen kan vara att det finns flera omständigheter som gör att det är mycket enklare att förlikas i sådana här situationer. Dessa omständigheter är alltså sådant som talar för att du kanske inte bör vara särskilt orolig för domstolsprocess. För det första kommer bevisbördan att läggas på den som påstår att du har fildelat. Bara det utgör ett stort hinder för att faktiskt ta detta till domstol. Särskilt eftersom de måste visa att just du har fildelat, vilket blir svårt eftersom det tycks vara från felaktig IP-adress. En annan omständighet som talar mot domstolsprocess är skadeståndets storlek. Det är svårt att visa hur stor skada en upphovsman har lidit för att ett verk har fildelats. Det är dock något som den som stämmer måste kunna styrka för att få rätt till skadeståndet. Därför är det mycket enklare att bara sätta ut en summa så som 7 000 och förlikas istället. Ytterligare omständighet är att skulle de stämma dig och yrka att du ska betala ett belopp som är under 23 650 kronor (hälften av det så kallade prisbasbeloppet) så kommer målet att behandlas som ett "småmål". Det innebär att även om de skulle vinna skulle du bara behöva betala mycket begränsad andel av deras advokatkostnader och övriga rättegångskostnader. Utgångspunkten i småmål är alltså att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader oberoende av vem som vinner (se 18 kap. 8 a § rättegångsbalken). Det medför att det knappt är ekonomiskt värt att driva processen över huvud taget.Även om det är mindre sannolikt att det kommer drivas process i detta ärende så förstår jag att du är orolig. Dessutom är det inte helt lätt att säga hur du bör agera. I och med att det rör sig om felaktig IP-adress kan det vara fördelaktigt att besvara kravet och säga det. Alternativet är att vänta och se hur de kommer att agera. Det är upp till dig vad du känner är bäst. I det fall de stämmer dig, blandar in kronofogden eller säljer fordringen till ett inkassobolag så är det viktigt att tydligt och skriftligt bestrida betalningskravet.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Förlikningsavtal i strid med konkurrensbestämmelser?

2019-05-06 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar över huruvida det är tillåtet med förlikningsavtal som rör immateriella rättigheter eller om det skulle kunna anses otillåtet ur ett konkurrenshänseende? Tack för svar
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du säger konkurrenshänseende kommer jag att utgå från att du syftar på konkurrenslagen. När man talar om tvister så delas de ofta upp i antingen tvistemål där förlikning är tillåten (dispositiva tvistemål) och tvistemål där förlikning inte är tillåten (indispositiva tvistemål). Tvister rörande immateriella rättigheter är dispositiva vilket medför att parterna kan komma överens om en lösning privat. Som svar på din fråga är alltså förlikning tillåtet. Däremot finns det fortfarande teoretisk risk för att ett förlikningsavtal (precis som de flesta rättshandlingarna) kan falla inom vad som är olagligt ur ett konkurrenshänseende. Vad som skulle kunna hända då är att förlikningsavtalet som sådant blir ogiltigt enligt 2 kap 6 § konkurrenslagen och de inblandade parterna skulle kunna ådömas vite eller konkurrensskadeavgift enligt 6 kap respektive 3 kap 5 § konkurrenslagen. Kan ett förlikningsavtal vara konkurrensbegränsande?I teorin är det möjligt men min uppfattning är att det ska mycket till för att vara så. Konkurrensrättsligt finns det två utgångspunkter för när ageranden är otillåtna. Det är antingen när två företag träffar avtal om att begränsa, snedvrida eller på annat märkbart sätt påverka konkurrensen på marknaden enligt 2 kap 1 §. Detta är vad som brukar kallas kartell. Ofta handlar det om att företag pressar upp priser på varor eller delar upp marknaden mellan sig. Det kan vara genom att ett avtal träffas mellan företag A och företag B där de kommer överens om att företag A bara får ta emot kunder från norra delen av staden och företag B bara får ta emot från den södra delen. På så sätt begränsas konsumenternas valmöjlighet på marknaden och den fria konkurrensen skadas, vilket är skäl till varför detta är olagligt. Jag ser inte hur ett förlikningsavtal varken skulle ha till syfte eller kunna få sådana effekter att det skulle vara förbjudet enligt 2 kap 1 § konkurrenslagen. Missbruk av dominerande ställningDen andra möjligheten finner vi i 2 kap 7 § konkurrenslagen. Bestämmelsen stadgar förbud för företag med dominerande ställning att missbruka denna ställning. Att ett förlikningsavtal skulle ske i strid mot denna är också osannolikt, men i min mening mer trolig än första grunden. För att veta om denna kan bli aktuell måste vissa omständigheter utredas i det enskilda fallet. Det första är hur stor andel på marknaden som företaget som eventuellt missbrukar sin ställning har. Det finns inget i lagen som stadgar någon särskild procentandel men i praxis har det visat sig att om företaget har en marknadsandel om minst 40 % talar det för dominans. Det ska tilläggas att det är mycket svårt att nå så höga andelar på marknaden. Det andra som måste utredas är om företaget i så fall missbrukar sin ställning som dominerande aktör på marknaden. Höga krav ställs på företag med stora marknadsandelar att de ska spela schysst mot sina konkurrenter och mot konsumenterna. Med utgångspunkt i förlikningsavtalet ser jag hur någonting sådant i teorin eventuellt skulle kunna innebära missbruk av dominerande ställning. Det skulle kunna vara om företaget har över 40 % på marknaden och har tillgångar (kan vara immateriella eller andra tillgångar) som företaget man vill förlikas med har stort behov av för att kunna driva sin verksamhet. Som utgångspunkt får även dominerande företag välja vilka de vill sälja sina produkter till men om produkterna är nödvändiga för ett annat företags verksamhet måste det finnas objektiva grunder för att man ska kunna vägra leverans till det andra företaget. Det skulle kunna vara att det andra företaget smutskastar varumärket eller på annat sätt inte uppfyller de sakliga affärskrav som bör kunna ställas på dem. Att ett företag har gjort ett immateriellt intrång skulle kunna vara sådan objektiv grund. Säg att företaget man vill förlikas med är i stort behov av det det dominerade företagets produkter. Därför hotar det dominerade företaget med att vägra fortsätta leverera varor till det andra företaget om de inte går med på en oskälig förlikning. Detta är mycket långdraget och även ganska orealistiskt scenario och sannolikt krävs det att förlikningsavtalet är oskäligt eller att man hittar på att det skulle ha skett ett immateriellt intrång vilket man använder som ett påtryckningsmedel för att få igenom ett förlikningsavtal som skulle innebära att en penningsumma överförs till det dominerande företaget.Observera att det normalt ska mycket till för att förlikningsavtalet dessutom ska vara oskäligt, det är inte otillåtet att ingå "bra" förlikningar. Däremot kan det vara alltså otillåtet hur man ingår förlikningen. Slutsats Det ska mycket till för att ett förlikningsavtal skulle träffas i strid mot konkurrensbestämmelser. Såvida inte företaget missbrukar sin dominerande ställning så är det absolut ett giltigt förlikningsavtal.Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänlig hälsning,

Förlikningserbjudande för påstådd fildelning

2018-09-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har fått Brev om fildelning från Njord Lawfirm- en påminnelse står det. Jag har aldrig fått ett första brev. I denna påminnelse blir jag ombedd att betala in en summa om 4 500 kr för "Fildelning och nedladdade av filmen London has fallen" som är utförd i oktober 2016. Jag har inte laddat ner något och jag har kollat datorn om det skulle vara någon annan men jag hittar inget. Osäker på om vi har samma dator som 2016 dock men det kan jag givetvis kolla. Hur ska jag agera ?Med vänlig hälsning
Jesper Horndahl |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det är så att du inte vill betala av den anledningen att du inte fildelat filmen så ska du inte göra det.Det är endast en domstol som kan förpliktiga dig att betala skadeståndet. För att det ska ske måste du bli stämd och det krävs därmed gedigen bevisning och engagemang för att lyckasbevisa att det var du som fildelade filmen. I annat fall kan inte du bli förpliktigad att betala. Det är dessutom mycket ovanligt att dessa typer av processe drivs vidare till domstol. Jag råder dig därför att inte betala förlikningserbjudandet. Skulle du få en påminnelse från ett inkassoföretag är det däremot viktigt att bestrida kravet.Jag hoppas du fått större klarhet genom detta! Med vänliga hälsningar,

Får man ta bilder på andras hus och lägga upp på sociala medier?

2020-03-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag har en blogg och ett instagramkonto där jag publicerar inspirationsbilder löpande. Hittills har jag köpt bilder och fått tillstånd. Nu undrar jag hur det ser ut med egna bilder som jag tar. Jag vet att jag får fota andras hus och egendom så länge som jag står på allmän plats. Men får jag publicera dessa bilder på min blogg och Instagram? Hälsningar,
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida du får ta bilder och ladda upp på din blogg och din instagram beror på om det som bilderna föreställer utgör någons ensamrätt. Skulle någon annan ha upphovsrätt till det som du fotograferar är det förbjudet att göra det tillgängligt för allmänheten. Att lägga upp bilder på bloggar och på instagram kan innebära att de görs tillgängligt för allmänheten. Detta eftersom allmänheten får trådlös tillgång till verket på en annan plats än där verket annars finns (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten upphovsrättslagen). Har någon upphovsrätt till hus och annan egendomDet man kan få upphovsrätt på är följande litterära eller konstnärliga verk (1 kap. 1 § upphovsrättslagen): 1.skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,2.datorprogram, 3.musikaliskt eller sceniskt verk, 4.filmverk, 5.fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6.alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller 7.verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Allt som skapas och som utgör någon av dessa får dock inte upphovsrättsligt skydd. Det krävs att alstret uppnår det som kallas verkshöjd eller originalitet. Det spelar ingen roll hur bra, dåligt, fint eller fult alstret är. Så länge det har någon form av särprägling som kan medföra verkshöjd/originalitet uppstår skyddet. Beträffande hus så är det rent teoretiskt möjligt att det kan skyddas av upphovsrätt. I praktiken är det däremot väldigt ovanligt. Det ska vara fråga om ett hus som är så speciellt byggt att det kan klassas som ett konstnärligt verk. När det kommer till vanliga hus kan man därför med stor säkerhet förutsätta att de inte är skyddade av någon upphovsrätt. Finns inget sådant skydd får man göra dem tillgängliga för allmänheten vilket inkluderar att lägga upp bilder på dem på bloggar, Instagram och andra sociala medier. När det kommer till det du beskriver som andras egendom kan jag tyvärr inte ge något närmare svar. Det blir upp till dig att avgöra om egendomen kan vara sådant litterärt eller konstnärligt verk att det kan skyddas av en upphovsrätt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Kravbrev från Njord Lawfirm - inkassokrav

2019-05-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Har precis som många andra fått kravbreven från NJORD LAWFIRM. Fick två st brev i höstas gällande filmer som varken jag eller min sambo laddat ner, men där de då alltså totalt sett kräver oss på 14000 kr. Gjorde lite research på nätet och vi kom fram till att det bästa var att ignorera. Nu, ca 8 månader senare, kommer påminnelser och min sambo börjar bli orolig för att hon skall få inkassokrav vilket det verkar som att andra fått efter ett tag. Vad skall vi göra isåfall?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att det är en jobbig situation att det riktas ersättningsanspråk mot er för någonting ni inte har gjort, och att det är svårt att veta att det enda ni kan göra är att inte göra någonting. Däremot kommer det att vara mitt råd till er; varken medge eller bestrid kraven i detta skede. Viktigt att veta är dock att om det skulle komma ett inkassokrav bör ni tydligt bestrida det. Såvida ni inte frivilligt betalar är det endast en domstol som kan ålägga er att göra det. För detta måste de stämma er. För att de ska vinna framgång med sin stämningsansökan krävs gedigen bevisning att filmerna har laddats ner av er. Det ska tilläggas att med hänsyn till målets art är det mycket ovanligt att det dras till domstol. Mitt råd är alltså att vänta och se vad som händer. Kommer ett inkassokrav ska ni tydligt bestrida det. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta! Med vänliga hälsningar,

Borde jag registera mitt varumärke? i så fall hur?

2019-01-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag är artist och någon annan använder sig av mitt alias på olika hemsidor vilket betyder att de bevarar att vara jag. Jag har dock inte tagit patent / trademarkat mitt alias är det något som skall rekommenderas och vet ni vart jag då skulle köpa detta patent /trademarkern?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlar det rättsområde som kallas immaterialrätt. När det kommer till att skydda namn/artistnamn är det specifikt varumärkesrätten som kan omfattas. Var och en kan få ett varumärkesskydd för varor eller tjänster (som i ditt fall) som tillhandahålls i en näringsverksamhet. Detta varumärkesskydd skulle innebära en ensamrätt för dig som innehavare av skyddet. Vad ensamrätten medför är exempelvis möjligheten att förbjuda eller kräva ersättning från de som otillåtet, i sin näringsverksamhet använder ditt varumärkesskyddade namn. Hur får man varumärkesskydd?Du kan få ditt artistnamn varumärkesskyddat på två olika sätt. Det ena är att beviljas registrering av varumärket hos patent- och registreringsverket (2 kap 1 § varumärkeslagen). Det andra är att inarbeta varumärket, dvs göra det någorlunda känt. Det behövs då ingen registrering för att uppnå varumärkesskyddet. Särskiljningsförmåga Oavsett om varumärket är tänkt att registreras eller inarbetas uppnår man bara skyddet om varumärket har särskiljningsförmåga. Särskiljningsförmåga föreligger om det kan skiljas åt från andra varumärken (1 kap 5 § varumärkeslagen). Att ett varumärke inte har särskiljningsförmåga kan bero på att namnet bara hänvisar till exempelvis en varas eller tjänsts kvalité, kvantitet, art, värde, eller liknande. Det kan också föreligga bristande särskiljningsförmåga om varumärket avser sådant som förekommer i dagligt språkbruk (1 kap 5 § andra stycket varumärkeslagen). Skydd kan alltså inte uppnås om något av detta föreligger och en varumärkesregistrering kommer att avslås om varumärket är identiskt med eller liknar ett annat varumärke av samma eller likande slag och det finns risk för förväxling mellan dessa (2 kap 8 § varumärkeslagen).Att registrera varumärketFör att det ska registreras måste din ansökan innehålla uppgifter om ditt namn (eller företagsnamn), adress, tydlig återgivning av varumärket och en förteckning över de varor eller tjänster som varumärket avser. Om detta finns med i ansökan och att varumärket uppnår kravet på särskiljningsförmåga så kommer ansökan att beviljas och därmed skyddas. Observera att detta avser ett nationellt varumärkesskydd. Det gäller alltså bara i Sverige. Du kan däremot få ännu bredare skydd exempelvis genom att registrera det i på EU:s varumärkesmyndighet EUIPO (för EU-skydd). Däremot är detta avsevärt mycket dyrare. För EU-skydd kostar ansökan i sig 850 euro, medan ansökan om svenskt varumärkesskydd kostar 2 000 kronor. Ett registrerat varumärke gäller i 10 år och kan förlängas i princip hur länge som helst. Att inarbeta ett varumärkeSom nämnt kan man uppnå varumärkesskydd utan att behöva registrera det. Detta skydd uppkommer då via inarbetning av varumärket (1 kap 7 § varumärkeslagen). https://lagen.nu/2010:1877#K1P7S1 Det anses som inarbetat om en betydande del av den krets till vilken det riktar sig är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet (1 kap 7 § andra stycket varumärkeslagen). Skulle det endast anses vara inarbetat inom en viss del av landet så täcker skyddet bara det området. Skyddet består så länge varumärket fortfarande är att anse som inarbetat. Fördelen här är att det inte kostar någonting att uppnå skyddet. Det kan till och med vara så att du har uppnått det redan idag (om det faktiskt är så kan jag dock inte uttala mig om givet den begränsade information jag har om ditt varumärke). Nackdelen är dock den otydlighet kring om det anses inarbetat och i så fall om det avser hela landet eller bara delar. SlutsatsSom utgångspunkt krävs särskiljningsförmåga för att få skydd för sitt varumärke. För att vara på den säkra sidan är det förstås bäst att få det registrerat. För det vänder du dig till patent- och registreringsverket. En ansökningsavgift måste då betalas oavsett om ansökan beviljas eller inte. Väljer du att inte registrera det kan du ändå uppnå skydd. Nackdelen är dock att man inte med säkerhet kan veta om skyddet finns och vart det finns. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Förlikningserbjudande på grund av fildelning

2018-09-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Har fått brev från NJORD Law firm där de erbjuder förlikningserbjudande. De säger att jag fildelat en erotisk film den 12 mars 2018. Har aldrig gjort det !! De vill att jag skall betala 7000 kr !! Vad skall jag göra för att komma tillrätta med ärendet?Mvh
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att du inte har begått den påstådda gärningen ska du självklart inte heller betala. Jag råder därför dig att varken besvara eller betala förlikningserbjudandet. Skulle betalningskravet gå vidare till inkasso är det däremot viktigt att meddela inkassoföretaget att du bestrider kraven. Det är endast en domstol som kan ålägga dig att betala summan. För att det ska ske måste de stämma dig vilket kräver dels gedigen bevisning och dels stort ett engagemang från bolagets sida. Det är bland annat därför mycket ovanligt att små processer drivs på grund av fildelning. Skulle det vara så att ditt närverk är öppet för andra att använda och någon annan därför har fildelat på så sätt som påstås av förlikningserbjudandet har EU-domstolen fastställt att innehavaren av nätverket (du i detta fall) inte bär ansvar för upphovsrättsintrång som andra begår. För att du således ska bli skyldig att betala måste de därför bevisa att det var just du som begick fildelningen. Hoppas du fått större klarhet genom detta! Du är välkommen att höra av dig till oss igen om du har ytterligare frågor! Med vänliga hälsningar,