Marknadsföra mobilskal med färger från fotbollslag?

2020-07-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Är det okej att marknadsföra en produkt som är inspirerad av ett allsvenskt fotbollslag? Produkten innehåller inga logor eller sponsor utan är bara färg. Så frågan är alltså om jag får marknadsföra mina skal som är inspirerade av allsvenska fotbolls lag.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Situationen regleras i varumärkeslagen (VML). Ett varumärke föreligger om ett tecken av något slag kan särskilja en vara/tjänst i en näringsverksamhet från dem i en annan (VML 1:4-5). Färger kan utgöra ett varumärke för en viss organisation. Dock gäller varumärket för en specifik vara/tjänst. T.ex har Löfbergs Lila varumärkesrätt till sin lila färg men endast för kaffeprodukter. Man kan alltså använda den lila färgen för att sälja dammsugare. Samma sak gäller för fotbollslag och deras färger. Notera dock att du kan göra intrång om varumärket är känt bland en betydande del av landet om din användning (1) drar otillbörlig fördel av varumärket, (2) skadar varumärkets renommé eller (3) skadar varumärkets särskiljningsförmåga (VML 1:10 1st 3p). Det finns en risk att din användning skulle uppfylla detta krav men då måste det vara ett så pass känt varumärke att endast färgerna gör att man förknippar din produkt med det - om så är fallet eller inte kan jag inte säga med säkerhet. Jag vill även poängtera att varumärkesrätt generellt sätt är väldigt ekonomiskt styrt. Finns det inte något ekonomiskt intresse för den med varumärkesrätten att agera mot någon, lär denne inte göra det. Det är såklart bara något som gäller generellt och jag kan inte säga hur ett fotbollslag skulle agera. Det hela kokar alltså ned i en bedömningsfråga utan ett klart svar där du tvingas göra en riskbedömning. Vad jag rekommenderar är dock att du kontaktar de lag vars färger du vill använda och ber om godkännande. På så sätt undviker du den juridiska osäkerheten. Jag hoppas mitt svar har hjälpt dig något. Dessvärre är varumärkesrätt en av de områden där det sällan finns klara svar. Har du följdfrågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline.

Upphovsrättsintrång/varumärkesintrång när man bedriver hobbyverksamhet

2020-07-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejVi gjuter små figurer i betong och målar dem och säljer.1. Kan vi bryta emot upphovsrätt om vi gör en form av en figur som vi köper, tex en vette som vi hittar på nätet, på loppis osv, vi gjuter av den, målar avgjutningen och säljer alstret?2. Om vi målar en sådan vette som jag nämner i tex ett hockeylags färger, med deras logga, och säljer till fans är det varumärkesintrång?Vi påstår inte i något fall att vi har gjort figuren i original. Vi påstår inte heller att vi skulle vara knutna till hockeylaget och säljer å deras vägnar. Detta är en hobbyverksamhet som inte genererar några större summor, endast några tusen per år. Men det kanske anses vara kommersiellt?MVH
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Svaret på din första fråga regleras i upphovsrättslagen (URL) och svaret på din andra i varumärkeslagen (VML). Jag svarar på dem i tur och ordning. 1. Intrång i upphovsrätten? En upphovsrätt uppstår när någon skapar ett verk som uppnår s.k "verkshöjd". Med verkshöjd menas att verket har en viss självständighet och originalitet - dvs att det skapats medvetet och ger uttryck för skaparens kreativitet. Det är ett lågt ställt krav, varför de flesta saker som folk skapar utgör upphovsrättsskyddade verk. Man behöver inte heller registrera upphovsrätten på utan den uppstår automatiskt när verket skapas och det är skaparen som äger upphovsrätten (URL 1§). Förmodligen omfattas väldigt många figurer man hittar online eller på loppis av upphovsrätt. Eftersom man inte behöver registrera upphovsrätten är det dock svårt för ett att ta reda på om så är fallet. Därför kan det vara smart att utgå från att figurerna ni hittar omfattas. Upphovsrätten är ett rätt långtgående skydd. Den innebär en ensamrätt att framställa exemplar - oavsett form och även om man justerar små detaljer - samt att sprida verket/exemplar till allmänheten, t.ex genom försäljning (URL 2§). Det finns undantag från detta men inget som är relevant i ert fall dessvärre. Gör man intrång i någons upphovsrätt är man skyldig att betala skälig ersättning. Vad som är skälig ersättning bedöms från bransch till bransch och påverkas av vilket verk ni använt (54§ 1st). Om ni intrånget skedde på grund av oaktsamhet eller avsiktligt så ska ytterligare ersättning betalas, t.ex för utebliven vinst eller vinst som ni har gjort (URL 54§ 2st). Skedde intrånget av grov vårdslöshet eller avsiktligt kan ni även få böter/fängelse, där böter är vanligare. Eftersom ni säljer verken så ställs ett högre krav på aktsamhet, varför grov oaktsamhet kanske skulle anses föreligga ifall ni inte gör någon research kring om den aktuella figuren omfattas av upphovsrätt (URL 53§). Alltså finns det risk för att ni skulle göra intrång i upphovsrätten om ni kopierar figurer ni hittat på nätet/loppis. I bästa fall kan ni hitta upphovsmannen genom att se om det finns något namn eller så på figuren. Då kan ni självklart be om lov om att få använda den. Sedan vill jag poängtera att om ni hittar en figur på en loppis och ni inte kan hitta vem som gjort den så lär det inte bli några problem i praktiken. Upphovsrätten bygger främst på ekonomiska intressen och det är sällan värt för någon att inleda rättsprocesser när en hobbyverksamhet gör intrång i upphovsrätten - att driva den processen kostar mer än vad upphovsmannen tjänar på det. Med det sagt finns det alltid en risk. 2. Varumärkesintrång Ett varumärke föreligger om ett tecken av något slag kan särskilja en varor/tjänster i näringsverksamhet från dem i en annan - i ert fall ett hockeylag från ett annat (VML 1:4-5). Loggor till organisationer kan alltså utgöra varumärken. Oftast är dessa registrerade hos Patent- och registreringsverket men eftersom de är såpass inarbetade i landet så utgör detta inte något krav (VML 1:6-7). Ni kan alltså utgå från att alla större organisationer har varumärkesskydd för sina loggor. För att ett varumärkesintrång ska föreligga finns två krav. Det första är att användandet av märket ska ske i näringsverksamhet - dvs en verksamhet med ett vinstsyfte (VML 1:10). En större hobbyverksamhet skulle kunna klassas som näringsverksamhet men det omvända är också möjligt. Jag kan alltså inte med säkerhet säga om er verksamhet uppfyller detta krav. Det andra kravet är att användningen ska innebära skada på någon av varumärkets funktioner. Den viktigaste funktionen med ett varumärke anses vara att konsumenten ska veta produktens ursprung - dvs vem som står bakom den - om ni är tydliga med att ni saknar koppling till hockeylaget bör det inte uppstå problem med denna funktion. Det finns flera andra funktioner (reklam/kommunikation/etc) som härstammar från EU. Dessvärre har EU inte varit särskilt tydliga i sina domar varför jag väljer att inte uttala mig om dessa funktioner. Jag bedömer det dock som troligt att ni inte skulle skada någon funktion eftersom ni är tydliga med att ni saknar koppling till laget samt att ni är en mindre hobbyverksamhet. Sammantaget tror jag det är en låg risk att ni skulle göra intrång i någons varumärkesrätt ifall ni målade deras logga på några figurer. Jag rekommenderar dock att ni hör med den som äger varumärket - better safe than sorry. Avslutande ord Om ni kopierar figurer ni hittar på loppis eller online gör ni förmodligen intrång i någons upphovsrätt. Dock är det inte säkert att detta kommer ha några konsekvenser i praktiken eftersom det inte finns något större ekonomiskt intresse inblandat. Jag skulle dock försöka kontakta upphovsmannen när det är möjligt. Förmodligen skulle er verksamhet inte göra varumärkesintrång. Detta eftersom ni knappast är en näringsverksamhet och även om ni är det skulle ni troligtvis inte anses skada någon av varumärkets funktioner. Återigen är det alltid en bra idé att kontakta den som äger varumärket. Jag hoppas ni fått någorlunda klarhet i det juridiska. Immateriella rättigheter är ett område som sällan ger tydliga svar utan det mesta är en riskbedömning och prognos. Självklart kan ni ställa fler frågor till oss på Lawline!

Får jag sälja vidare en vara som är varumärkesskyddad?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag behöver tillstånd från den som äger varumärket om man vill tävla ut en viss produkt som är märkt med det varumärket. Som exempel kan man tänka sig att jag köpt en Volvo och nu vill tävla ut den, behöver jag då tillstånd från Volvo för att göra detta?Med vänlig hälsning, Johan
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som har varumärkesskydd för sitt varumärke har en ensamrätt att använda varumärket, vilken innebär att ingen annan än innehavaren får använda kännetecknet (se 1 kap. 10 § varumärkeslagen). Det finns emellertid något som kallas för konsumtion av ensamrätten och detta regleras i 1 kap. 12 § varumärkeslagen. Att ensamrätten konsumerats innebär att du fritt kan använda varumärket, inkluderat att du kan sälja vidare varan, marknadsföra den etc. Detta förutsätter att den aktuella bilen du tänkt ha med i tävlingen har förts ut på marknaden inom EES samt att den har förts ut av varumärkesinnehavaren själv eller av någon som har dennes samtycke, t.ex. en grossist. Om Volvo har gjort detta med den specifika bilen som du har köpt har deras ensamrätt konsumerats och du kan alltså i princip fritt använda bilen.I praxis har vissa undantag till en fullständig konsumtion gjorts, till exempel i mål C-337/95. EU-domstolen uttalade här att varumärkesinnehavaren kan stoppa användning av sitt varumärke om de bjuds ut på ett sätt som allvarligt skadar varumärkets anseende. I det aktuella fallet marknadsfördes exemplar av Diorvaror på ett sätt som Dior inte ansåg överensstämma med deras aura av lyx och kvalitet.Om du vill ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du boka det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid intrång i upphovsrätten? Och vilka sanktionsmöjligheter finns att tillgå?

2020-06-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, vi ligger i en tvist med en kund som inte vill betala för ett jobb vi gjort. Den del som jag vill få lite råd om är att de använder en bild jag tagit som fotograf samt en logotyp som jag designat och ritat från grunden trots att de inte betalat och att att jag upplyst dem att de använder mina upphovsrättsskyddade verk olovligt. Jag har också informerat dem tydligt att jag vill att dem slutar använda bilden och logotypen i sin marknadsföring, både digitalt och i tryckt form. De har svarat att de kan tänka sig att betala mig ett belopp som de tycker är rimligt, detta är inte ett alternativ då vi redan har gett dem chansen till förlikning två gånger. Bägge gångerna har de ratat vårt erbjudande. Kontentan är att de vägrar att ta bort/sluta använda verken så nu undrar jag vad jag kan göra. Jag vill att de upphör med användandet och bli av med problemet. Kan jag polisanmäla dem? jag känner inte för att gå in i en rättslig process då det tar mycket tid och kan ev. bli kostsamt men gör det om jag måste. Tacksam för råd:).
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En tvist har uppstått mellan dig och en av dina kunder avseende bruket av en bild och en logotyp som du äger upphovsrätten till. Såvitt jag förstår sker det nu sagda olovligen eftersom den ifrågavarande kunden inte har ersatt dig för det arbete som du har lagt ner. Du använder begreppet "vi" i din ärendebeskrivning vilket tyder på att avtalet som är träffat med kunden eventuellt är ett avtal som formellt är ingånget mellan denne och någon juridisk person som du sedermera företräder. Jag kommer dock i den fortsatta framställningen att referera till dig personligen. Vidare aktualiserar ditt immaterialrättsliga ärende såväl straffrättsliga aspekter (huruvida något är brott begånget) som civilrättsliga (avtalsrättsliga) sådana varför jag kommer att redogöra för bägge spörsmålen inom ramen för den här utredningen. Och den lagstiftning som behöver beaktas är:Brottsbalken (BrB).Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL).Några inledande upphovsrättsliga hållpunkterDet upphovsrättsliga skyddet uppstår formlöst genom att verk skapas. Till skillnad från många andra sammanhang existerar inget registreringssystem på det här området varför det ankommer på den enskilde skaparen av ett verk att bevaka sin upphovsrätt och i förekommande fall göra anspråk på densamma. Avsaknaden av ett offentligt register innebär också att det inte finns någon statlig myndighet som kan svara för att kontrollera att ett alster verkligen är ett verk på det sätt som lagstiftningen föreskriver. I förarbetena till upphovsrättslagen har lagstiftaren angett att det grundläggande kravet för erhållandet av det upphovsrättsliga skyddet är att verket når upp till ett visst mått av självständighet och originalitet. Detta betyder att det aktuella alstret (verket) ska vara resultatet av en skapande verksamhet och präglas av viss konstnärlig självständighet och originalitet för att åtnjuta det lagstadgade skyddet (prop. 1960:17, s. 42 och 49 f). I doktrinen (den rättsvetenskapliga litteraturen) brukar de lärda beteckna detta som verkshöjd. Men märk väl att det inte föreligger något som helst objektivt kvalitetskrav för ett verk ska omfattas av upphovsrätten. Även "dåliga" verk skyddas. Däremot utgör den så kallade verkshöjden ett villkor för skyddsbarheten, vilket framgår av den inledande bestämmelsen till upphovsrättslagen där verkshöjd anses ligga i begreppet verk (1 § URL). Jag har ingen anledning att misstänka att din bild och den logotyp som du har skapat inte skulle nu upp i tillräcklig verkshöjd. Det ovan anförda utgjorde mer en inledande beskrivning till en del av det upphovsrättsliga området, vilket jag menar kan vara bra att ha viss basal kunskap om i det här sammanhanget. Detta (verkshöjden) är likaledes en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nyttja det immaterialrättsliga sanktionssystemet. Notera även att den lista på vad som anses vara ett verk och som finns upptagen i upphovsrättslagens första lagrum (lagparagraf) inte är uttömmande. Andra skapelser kan således också omfattas och få upphovsrättsligt skydd, vilket Högsta domstolen (HD) har uttalat i rättsfallet NJA 1998 s. 563. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Din första och enda fråga enligt ovan - Är en polisanmälan möjlig?Det korta svaret lyder: Ja, det är möjligt att göra en polisanmälan med anledning av det inträffade. Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år (53 § 1 st. URL). Även försök, förberedelse och medverkan är kriminaliserat enligt upphovsrättslagen där generella hänvisningar görs till 23 kap. BrB. Immaterialrättsliga intrång av det här slaget är så kallade angivelsebrott, vilket betyder att en åklagare får väcka åtal om målsäganden (du) anger (anmäler) brottet eller om åtal av särskilda skäl är påkallat från allmän synpunkt (59 § 1 st. URL). Enligt egen utsaga sker den aktuella kundens begagnande av dina alster, bilden och logotypen, helt utan ditt samtycke varför det enligt min mening inte kan ses som någonting annat än ett olovligt brukande. I den delen kan dock uppdragsavtalet få viss bäring på den rättsliga bedömningen, i vart fall civilrättsligt och beträffande den eventuella skadeståndsskyldigheten (se nedan). Men utifrån den information som du har delgett oss ovan kan sannolikt brott mot upphovsrätten konstateras som ett faktum i det här fallet varför detta torde kunna rendera straffansvar för din kund. Det immaterialrättsliga sanktionssystemet i övrigt, vad gäller? Och kan brott mott uppdragsavtalet föranleda skyldighet att utge skadestånd?Inledningsvis ska sägas att det som har manifesterats i det avtal som är ingånget mellan dig och kunden utgör basen för den rättsliga bedömningen i det här avseendet. Och eftersom jag saknar kunskap om dess innehåll bereder detta vissa svårigheter. Men följande kan anföras. Avtalet behöver studeras. Av din ärendebeskrivning och mot bakgrund av de två förlikningsförhandlingar som har hållits står det klart att den avtalade ersättningen är tvistig. Det tyder också på att priset aldrig reglerades till fullo i avtalet, men huruvida så verkligen är fallet är för mig ovisst. I civilrättsligt hänseende kan du i domstol och genom en så kallad fullgörelsetalan yrka (begära) att svaranden (din motpart, kunden) förpliktigas att ersätta den skada som intrånget har inneburit samt att betala för det ursprungliga arbetet (54 § URL). Det kan dock stundtals vara ganska svårt att få full kompensation i den här typen av mål då en rättighetshavare måste kunna bevisa storleken av den påstådda intrångsskadan och precisera denna till ett visst belopp.Många gånger kan därför en förbudstalan vara ett mer vettigt alternativ. På yrkande av upphovsmannen (du) får nämligen en domstol vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller annan överträdelse av upphovsrätten att fortsätta med åtgärden (53 b § 1 st. URL). I normalfallet förenas förbud med viten, vilket är en form av straffavgift som kan dömas ut om förbudet inte respekteras av den som har träffats av sanktionen. Ytterligare en fördel med en förbudstalan är att varken uppsåt eller oaktsamhet behöver bevisas utan domstolen prövar helt enkelt om det objektivt sett har skett ett upphovsrättsintrång. Förbud vid viten kan även meddelas interimistiskt, det vill säga tillfälligt och fram till dess att processen slutligen har avgjorts. Den sistnämnda företeelsen är enligt min mening ett utomordentligt fördelaktigt alternativ för dig i det här fallet och i dina försöka att kunna snabba på förfarandet ytterligare. Ett interimistiskt beslut förutsätter dock att du kan visa sannolika skäl för att kundens agerande utgör ett intrång i din upphovsrätt och att det skäligen kan befaras att denne genom att fortsätta med intrånget minskar värdet av din ensamrätt till dina alster (53 b § 2 st. URL). Vidare måste du ofta (men inte alltid!) kunna ställa säkerhet för den skada som kan tillfogas din kund ifall det efteråt skulle visa sig att du faktiskt var fel ute (53 b § 4 st. URL). Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Verkshöjden på det ifrågavarande alstret är en första förutsättning för att kunna åberopa några av de sanktioner som finns att tillgå för en skapare vars upphovsrätt har kränkts. Utifrån vad jag i skrivande stund vet om aktuella omständigheterna i ditt ärende är det min uppfattning att ett brott kan vara begånget. Min bedömning är dock att det civilrättsliga sanktionssystemet med möjligheten till såväl skadestånd som en förbudstalan är mer effektivt. Men naturligtvis finns det ingenting som hindrar dig från att driva två processer ifall det finns en önskan om att även kunna utkräva ett straffrättsligt ansvar. Min rekommendation är att du upprättar ett formellt kravbrev i vilket du preciserar ditt anspråk och gör gällande att du även avser att väcka en talan i en tingsrätt om inte skulden omedelbart alternativt inom viss föreskriven tid regleras till fullo. Förslagsvis kontaktar du en jurist för detta. Vår byrå kan bistå dig med författandet av all välbehövlig dokumentation (såsom ett kravbrev, en stämningsansökan och andra dylika handlingar), agera ombud och företräde dig inför och under ytterligare en förlikningsförhandling eller en kommande domstolsprocess. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Vilken advokat i Göteborg har erfarenhet av upphovsrätt?

2020-07-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag letar efter en advokat i göteborg som har erfarenhet inom brott mot upphovsrätt. Har ni några tips så blir jag jätte tacksam
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det är svårt att nämna någon specifik advokat, då vi själva inte varit i kontakt med någon sådan. Min rekommendation till dig är att söka på Google och besöka olika byråers hemsidor samt kika på recensioner. Enligt mig är det bästa tipset att faktiskt prata med några advokater i Göteborg antingen personligen eller via telefon, för att få en känsla. Fråga om deras erfarenheter och hur länge de har varit i branschen. Därefter kan du jämföra de advokater du har pratat med, för att sedan göra ett bra val.Önskar dig lycka till! Med vänlig hälsning,

Får varumärken synas i film?

2020-07-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett filmbolag och vi ska producera en film som kommer att gå på svensk tv. I filmen kommer vi använda oss av olika sociala medier. Vi kommer använda oss av instagram, facetime och youtube och min fråga är då får vi använda oss av dessa i filmen eller behöver vi söka olika tillstånd? Vi kommer i alla olika medier se flödet och logga. Tacksam för svar!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilka lagar är tillämpliga?I din fråga anger du att ni kommer använda olika sociala medier vars varumärken som kommer vara synliga, det innebär att Varumärkeslagen (VML) aktualsieras. Vidare beskriver du att man kommer kunna se flödet på dessa sidor, det innebär att Upphovsrättslagen (UPL) kan aktualiseras om man kan se andra användares upphovsskyddade verk. Synliga varumärken i filmEtt varumärke skyddas genom registrering eller inarbetning och innehavare erhåller ensamrätt till varumärket (1 kap. 6-7 § VML). Ensamrätt innebär att ingen annan får använda varumärket, identiska eller liknande tecken i näringsverksamhet utan innehavarens tillstånd (1 kap. 10 § VML). Detta gäller framförallt i om det rör sig om konkurrerande varor eller tjänster av samma slag eller om man genom att använda ett varumärke kan dra otillbörlig nytta (1 kap. 10 § VML). Sammanfattningsvis så gäller varumärkesskyddet främst om man är en konkurrent till innehavaren av varumärket. Detta för att skydda från förväxling och att man ska dra otillbörlig fördel av annan företags rykte. Det borde således inte gälla för er såvida ni bara använder varumärket för att visa på nödvändig funktion, exempelvis användning av sociala medier (1 kap. 11 § VML). Detta bör däremot ske i god affärssed. Synligt flöde i filmDå ni kommer att visa flödet från de olika medierna kommer ni att kunna visa upp upphovsskyddat material. Det är allt ifrån bilder, film, texter m.m. som är skapade och är upphovsrättsskyddade (1 kap. 1 § URL). Personen som har upphovsrätt har således ensamrätt att förfoga över verket och tillgängliggöra det för allmänheten (1 kap. 2 § URL). Om det i flödet ni visar upp syns andra personers upphovsskyddade verk gör ni dessa tillgängliga för allmänheten då filmen kommer att visas på svensk tv. Det innebär ett upphovsrättsintrång såvida ni inte fått samtycke av upphovsrättsinnehavaren (1 kap. 2 § URL). Det finns däremot ett undantag om man framställer ett upphovsrättsskyddat material genom film eller television, såvida användningen är av mindre betydelse för filmens innehåll alternativt om framställningen förekommer i bakgrunden eller liknande (2 kap. 20a § URL). Verket måste däremot först ha blivit offentliggjort av upphovsrättsinnehavaren (1 kap 8 § URL). SammanfattningNi bör kunna använda er av varumärkena såvida ni upprätthåller god affärssed och använder varumärket endast för att påvisa en funktion (1 kap. 11 § andra stycket, tredje punkten VML). Varumärken har generellt sett ensamrätt när det gäller konkurrerande varor och tjänster och det gäller inte er då ni endast uppvisar varumärkets tjänst. Viktigt att tänka på är även att om ni visar flödet från tjänsterna kan annan persons upphovsrättsskyddade material synas och samtycke kan behöva hämtas av upphovsrättsinnehavaren. Däremot finns ett undantag då ni visar flötet inom ramen av en film. Dock med begränsningen att det har underordnad betydelse för filmens innehåll samt att upphovsrättsinnehavaren har gjort det tillgängligt för allmänheten.Med vänliga hälsningar,

Kan vi använda andras bilder?

2020-06-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi är en grupp på tre gymnasietjejer på Hvitfeldtska gymnasiet, årskurs 2. Inför trean planerar vi ett gymnasiearbete, men vi är osäkra på om det finns några juridiska hinder. Vi ska i vår idé använda bilder på personers ansikten som vi sedan visar på en presentation och har med i undersökningen. Denna presentation kommer visas upp framför ett flertal klasser. Namn och andra personliga uppgifter kommer inte finnas med. Vi funderar på om vi kan ta bilder från nätet och undrar om det finns någon hemsida vi kan använda där man får ta bilderna. Vi fick idén till gymnasiearbetet från en serie på Netflix, kan man ta bilderna som de använde? Finns annars ett annat sätt vi kan göra det på?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Jag tolkar er fråga att det handlar om ni får använda er av andras bilder och hur det fungerar juridiskt. Eran fråga berör upphovsrätt och det regleras i upphovsrättslagen (URL). När någon tar en bild får personen upphovsrätt över bild och det fungerar som ett skydd. Då om någon annan förutom upphovsrättsinnehavaren (personen som har tagit bilden) ska använda sig av bilden behöver personen ha upphovsrättsinnehavarens samtycke. I vissa fall behöver man inte ha upphovsrättsinnehavarens samtycke och det är när man använder sig av bilder för privat bruk. I ert fall handlar det om spridning av bilder till ett flertal människor och därmed krävs samtycke från upphovsrättsinnehavaren. Om ni skulle använda er av bilder som är upphovsrättsligt skyddade utan godkännande av upphovsrättsinnehavaren gör ni intrång av upphovsrätten. Då kan ni bli straffade med böter till och med fängelse beroende på allvarlighetsgraden. De bilder som används av Netflix är deras bilder och därmed har de upphovsrätten för bilderna och ni behöver deras tillstånd för att använda er av deras bilder. Min rekommendationMin rekommendation är att ni använder er av bilder som är upphovsrättsfria. Det betyder att bilderna inte är skyddade av upphovsrätt och allmänheten kan använda sig av bilderna. Det går att googla på "upphovsrättsfria bilder" eller "Creative Commons" så lär det komma fram flera träffar på bilder som ni kan använda. Då Creative Commons licenser är en licens som upphovsrättsinnehavarna har gjort för att göra det lättare för allmänheten att använda sig av deras bilder. I andra hand, kan ni ta egna bilder då ni får upphovsrätten. Sedan om ni hittar någon bild ni verkligen vill använda så bör ni hitta upphovsrättsinnehavaren och be om tillstånd att använda bilden, men personen kan begära ersättning för det genom exempel pengar. Om ni har ytterligare frågor är ni varmt välkommen att höra av er till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan jag sälja min egna bok utan att publicera den hos ett bolag?

2020-06-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Om jag skriver en bok, och trycker upp den själv. Kan jag sälja den för en liten summa till bekanta och vänner, utan att publicera den hos något bolag? Eller måste jag publicera den för att kunna sälja den till bekanta? Hur ligger det till med lagen där?
Mohamed Mustapha |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor rörande rättigheter kopplade till litterära verk, såsom böcker, regleras i upphovsrättslagen (URL). Om du självständigt skriver en bok som är originell (alltså att det är din egen intellektuella skapelse) så är det du som har upphovsrätten till boken (1 § URL). Detta innebär att du har ensamrätt att förfoga över boken genom att framställa exemplar av den och göra den tillgänglig för allmänheten (2 § URL). Alltså skulle du kunna sälja boken till vem du vill utan att behöva publicera den hos ett bolag. Det är din skapelse och enligt lagen har du rätt att förfoga över den som du vill. Upphovsrätten innebär även att du generellt sett kan hindra andra från att framställa exemplar eller göra boken tillgänglig för allmänheten (2 § URL). Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,