Varor som inte överensstämmer med bilderna och beskrivningen på säljarens hemsida

2020-08-13 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag representerar en ekonomisk förening och har beställt reservdelar till föreningens dammsugare. När varorna sedan kommit stämmer de inte överens med bilderna och beskrivningen på det säljande företagets hemsida. Företaget säger att dessa också passar vår dammsugare, men jag köpte dessa specifikt för att bilderna visade på samma produkt som de trasiga. Strider deras beteende mot köplagen och marknadsföringslagen?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta vad köplagen (KöpL) och marknadsföringslagen (MFL) säger när en vara inte överensstämmer med marknadsföringen.Fel enligt köplagenKöplagen säger att en vara anses vara felaktig om den inte stämmer överens med sådana uppgifter om varans egenskap eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet (18 § första stycket KöpL).I ditt fall har det visat sig att varorna inte stämmer överens med bilderna och beskrivningen som säljaren hade på hemsidan. Jag tycker att det står klart att här föreligger det fel enligt köplagens mening. Som framgår av din fråga så har du specifikt köpt de varorna eftersom bilderna visade på samma produkt som de trasiga. Detta innebär att marknadsföringen har haft inverkan på köpet. Eftersom varorna inte stämmer överens med uppgifterna som lämnats vid marknadsföringen ska de anses vara felaktiga. Detta innebär alltså att det strider mot bestämmelsen i köplagen.MarknadsföringslagenSyftet med marknadsföringslagen är att motverka vilseledande och aggressiv marknadsföring. Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i 9, 10 eller 12–17 § är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (8 § första stycket MFL). I detta fall verkar det som att företaget har stridit mot bestämmelsen i 10 §. Paragrafen säger att om ett företag ger felaktiga uppgifter om bl.a. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper vid marknadsföringen så är det vilseledande marknadsföring (10 § andra stycket 1 p. MFL). Information på produkten ska alltså stämma med verkligheten.Frågan blir då om marknadsföringen är att anse som otillbörlig. I detta fall är det att anse som otillbörlig om du med sannolikhet skulle ha fattat ett annat beslut än att köpa reservdelarna, om du visste att de skulle komma i en annan typ än som framgått i marknadsföringen. Som jag har uppfattat det så köpte du just de eftersom bilden på hemsidan visade på samma typ av produkt som du har tänkt att ersätta. Detta kan vara en grund för att marknadsföringen ska anses vara otillbörlig. Det står alltså klart att marknadsföringen är vilseledande. Om det skulle anses vara otillbörlig kan det leda till att företaget åläggas en rad olika marknadsrättsliga sanktioner. Vad sanktionerna innebär kan du läsa mer om i 23 – 29 § MFL.SammanfattningSammanfattningsvis kan jag säga att företaget har stridit mot bestämmelserna i köplagen och marknadsföringslagen. Det strider mot 18 § KöpL eftersom varan inte överensstämmer med uppgifterna som lämnats vid marknadsföringen. Och det strider även mot 10 § MFL eftersom det är vilseledande. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När får det ske en avbildning som används i reklam?

2020-05-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |En butik i X har tagit fram ett lokalt öl för att promota stadsdelen X. Ölet säljs i den lokala Ica-butiken. På etiketten finns ett foto på X torg där en matvagn står som säljer mat. Man kan inte urskilja något firmanamn eller person på fotot. Nu känner sig ägaren av matvagnen kränkt och vill ha ersättning för att de använder sig av fotot på ölburken. Jag har uppfattat det så att syftet varit att promota stadsdelen samt att matvagnen ingår i stadsbilden samt att det nog är lönlöst att försöka få ersättning, men innan jag rekommenderar personen i fråga att gå vidare vill jag ha ett råd från er om hur stor chans det vore att få rätt i denna fråga.Tacksam för svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet finns främst en lag som har till syfte att hindra den enskildes integritet och att förebygga ett olovligt utnyttjande av dennes namn eller bild, lagen om namn och bild i reklam. Skyddet för olovligt nyttjande enligt lagen gäller såväl namn som yrkestitlar och yrkesbeteckningar som tveklöst identifierar en avsedd person (t.ex. "statsministern" eller ett känt konstnärsnamn). Med bild avses ett skydd för varje bildåtergivning där en identifierbar individ omfattas. Som du beskriver det (och jag har även letat upp en bild på etiketten för att bilda mig en egen uppfattning), är lagen sannolikt inte tillämplig i fallet. Det krävs att någon identifieras för att lagen om namn och bild i reklam ska vara tillämplig.Det kan däremot eventuellt argumenteras för, även om det å min mening är långsökt, att matvagnen är upphovsrättsligt skyddad. Jag har noterat att vagnen ser något speciell ut (målningar m.m. på den) och det kan då argumenteras för att vagnägaren har ett upphovsrättsligt skydd till den för att den ska anses vara ett konstverk (1 § första stycket p1 upphovsrättslagen, URL). Utgångspunkten är att upphovsrättshavaren har en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis. (2 § URL). Det kan således utgöra en exemplarframställning att fotografera ett konstverk om det i lagen inte finns något undantag. Det finns exempelvis undantag för framställning av exemplar för privat bruk (när man t.ex. tar en bild av något för privat bruk) (12 § URL). När det gäller konstverk får sådana avbildas om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus (24 § första stycket p1 URL). Byggnader får fritt avbildas (24 § andra stycket URL). Undantaget innebär att ett konstverk, exempelvis en skulptur på torget, får avbildas fritt och kan användas i t.ex. reklam. Ett konstverk som tillfälligt visas på torget får däremot inte avbildas fritt.När det gäller matvagnen kan det som angivet ovan eventuellt argumenteras för att det finns ett upphovsrättsligt skydd. Om det är att anse som ett konstverk får det fritt avbildas om det stadigvarande är placerat på eller vid allmän plats utomhus. Men eftersom det är en vagn är det å min mening tveksamt om det kan anses "stadigvarande placerat". För att få avgjort huruvida matvagnen dels är upphovsrättsligt skyddad, dels om den faller under något undantag eller ej, krävs det i slutändan att upphovsrättshavaren måste gå till domstol. Enligt min bedömning är möjligheten till framgång liten och risken är att det blir kostsamt. För det fall att upphovsrättshavaren går till domstol och inte når framgång med sin talan, riskerar han att bli betalningsskyldig för såväl sina egna som motpartens rättegångskostnader.Om något är oklart eller ni, trots rekommendationen ovan, vill gå vidare med ärendet och anlita en av våra jurister, är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bild på mig i reklam utan mitt samtycke

2020-01-03 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hejsan min skola har tagit en bild av mig utan mitt samtycke och delat den på flera olika sociala medier utan min vetskap är detta ett brott de begått med tanke på att de var under skoltid dock inte på skolans egna egendom utan på en utflykt vid ett annat hus ??
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enlig lag (1978:800) om namn och bild i reklam får inte skolan, utan ditt samtycke använda ditt namn eller bild av dig i sin marknadsföring, enligt 1 §. Om skolan uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ovanstående och 1 §, ska de dömas till böter enligt 2 §. Dock har du som utsatt alltid rätt till ersättning för personlighetsintrång och således utnyttjandet, enligt 3 §. Observera dock att det jag nu har anfört gäller endast om det rör sig om reklam. Så om din skola har lagt ut bilder på dig, utan ditt samtycke, kan det vara okej om detta görs i syfte att informera om skolans verksamhet, enligt 6 § myndighetsförordningen. Dock kan du som enskild alltid invända mot att skolan använder dina personuppgifter och således dig på bild. En sådan invändning kan göras när som helst och dina uppgifter får då inte längre behandlas för sådana ändamål. Jag rekommenderar dig att i första hand vända dig till skolan och berätta att du inte vill vara med på bild samt att de ska ta bort de bilder som de har delat på dig, på deras sociala medier. Skolan bör lyssna och förstå! Om det händer igen råder jag dig till att ta kontakt med oss på Lawline igen!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur kan företag komma över mina kontaktuppgifter?

2019-12-08 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag har fått reklam från ett företag jag aldrig besökt eller varit i kontakt med, hur kan det komma sig?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline Jag kan inte helt säkert svara hur det kan komma sig att du mottagit reklam i just detta fall. Däremot så kan jag redogöra för lite olika sätt företag kan komma åt din adress eller mail. Reklam som distribueras till en person måste alltid föregås med samtycke från den som mottager reklamen. Idag kan företag komma över mailadresser eller bostadsadresser på en mängd olika sätt. Vanligast är att du något sammanhang samtyckt till att ett visst företag tillhandahåller dina uppgifter och eventuell distribuerar dessa vidare. Detta är vanligt när man skriver upp sig på olika tävlingar på nätet eller dylikt. Det är lätt att glömma i vilka sammanhang man registrerat sina kontaktuppgifter i dagens samhälle när de flesta medlemskap, beställningar eller dylikt kräver dessa uppgifter. Om du inte önskar att få reklam från bolaget längre kan du dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta bolaget och be deras utskick att upphöra. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Överdrivna uttryck i marknadsföring

2020-08-07 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Får man idag använda sig i marknadsföring av uttryck som "bästa", "starkaste" utan att behöva styrka detta?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tyvärr inget enkelt svar på din fråga. Den typen av marknadsföring du frågar om ligger i gränslandet mellan vad som är tillåtet och inte tillåtet. Här under går jag igenom reglerna i marknadsföringslagen och vad som gäller för vilseledande respektive överdrivna påståenden.Förbud mot vilseledande marknadsföringDet är förbjudet att använda felaktiga påståenden eller annat som är vilseledande i marknadsföring (10 § marknadsföringslagen). Att ett påstående inte får vara felaktigt innebär att den som gör påståendet måste kunna bevisa att det stämmer. Om ett företag påstår att deras produkt är billigast måste de också kunna bevisa det.Om ett felaktigt påstående också är vilseledande avgör man efter hur en genomsnittskonsument kan bli påverkad av påståendet (8 § marknadsföringslagen). Om en helt vanlig konsument sannolikt får ett helhetsintryck som påverkar om konsumenten till exempel väljer att köpa en vara eller inte är påståendet vilseledande.Det finns situationer där överdrivna påståenden, så kallade puffery, är tillåtna. Skulle det vara så att ett påstående är så pass överdrivet och tydligt felaktigt att en genomsnittskonsument sannolikt inte blir påverkad av det är påståendet okej. Är det till exempel tydligt att en produkt inte är bäst är det okej att påstå att den är det även om det inte stämmer. I de här fallen är marknadsföringen felaktig men inte vilseledande. För att ett påstående ska vara otillåtet måste det även vara vilseledande.Är uttrycken lagliga?Sammanfattningsvis hamnar den typen av uttryck som du beskriver någonstans mellan överdrivna och vilseledande påståenden. Om de är tillåtna eller inte beror på hur en genomsnittskonsument uppfattar dem och därför ofta på sammanhanget man hittar uttrycken i.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Är det lagligt för butiker att annonsera om rea när det finns ett väldigt litet antal produkter?

2020-04-28 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Jag har sett en stor reaartikel på tv-apparater.I annonsen som jag läser anges "Jätterea – var med och fynda" och "Vi har kommit över ett parti av en lyx-tv som säljs för endast 20 000 kr". Därefter anges övriga tv-apparater med det superlåga reapriset 12 000 kr och att ordinarie pris är 16 000 kr. Längst ner i annonsen anges i liten stil "Priserna gäller så långt lagret räcker, dock längst till och med…".När jag kommer till butiken första readagens morgon är de två lyx-apparaterna redan slut. Den ena köpte affärsinnehavarens fru innan affären öppnade och den andra köpte nån som hängde på låset tre timmar innan affären öppnade för att ge tv:n till barnbarnet i bröllopspresent.Är det okej att göra såhär enligt lag när de i artikeln skriver "ett parti" när det i själva verket bara är två stycken? Tacksam för svar!
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att du undrar ifall det är lagligt för företag att annonsera om en stor rea av tv-apparater när det i själva verket endast finns två produkter. Svaret på frågan är att ja, det är okej, om än kanske något ifrågasättbart. Jag förstår att det kan verka märkligt, men att det finns ett väldigt litet antal produkter spelar ingen roll i detta fall. Butiken har ju i annonstexten skrivit att rean gäller så länge lagret räcker, och om det bara finns två tv-apparater av en viss sort gäller rean tills dessa två apparater sålts. Butiken har ju inte utlovat något till sina kunder som de inte har hållit, exempelvis om att det ska finnas ett visst antal produkter.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Ersättning enligt 3 § lag om namn och bild i reklam

2019-12-09 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur företag har rätt till att använda bilder på privatpersoner I deras reklamblad. Jag har fått reda på att jag och min dotter är med på framsidan av ett reklamblad som delats ut till de boende I Göteborg. Det är ett stort svenskt företag som sänt ut detta reklamblad med en rabattkupong på 30%. Där på bilden står jag, min dotter och en person som jobbar på företaget. Jag har inte gett tillåtelse till denna bild (tagen 2013, jag har heller ingen aning om att den tagits) och jag har kontaktat företaget som förklarar att bilden är tagen av deras fotograf och var ämnad att bara användas för internt bruk. Hon beklagar det inträffade, ber om ursäkt och frågar efter min adress för att kunna skicka mig något som "plåster på såren". Hon säger också att de nu tagit bort bilden från deras bildbank och att bilden ej längre lagras hos dem.Jag känner mig rätt kränkt av denna händelse. Det uppdagades genom att min sons kompis I somras flyttade till Göteborg och en dag satt och gick igenom all reklam. Helt plötsligt hajar han till då han ser mig och min dotter på reklambladet. Han ringer genast och berättar detta och jag förstår inte vad han menar - jag har inte "modellat" för något reklamblad. Han skickar bilden till mig och mycket riktigt- det är jag och min dotter. Vilket sammanträffande!! Jag undrar nu - vad har jag för rättigheter I detta ärende? Tack på förhand.MvhCarina
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av 1 § lagen och namn och bild i reklam att en näringsidkare inte får använda bilder på privatpersoner i reklamblad utan personernas samtycke. Enligt 2 § ska den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § dömas till böter. Det följer vidare av 3 § att den som bryter mot 1 § ska utge skäligt vederlag till den vars bild har utnyttjats. Detta gäller oavsett om straffansvar enligt 2 § föreligger. Så länge företaget brutit mot 1 § ska ersättning utgå, även om det skett av misstag. När ett företag i vanliga fall använder ens bild i reklam brukar man få betalt för det, dvs. i modellarvode. Hur mycket man får beror naturligtvis på omständigheterna i det enskilda fallet. Kändisar kan så klart räkna med att få mer pengar. T.ex. fick Ingvar Oldsberg 300 000 kr för att ha fått sin bild tryckt i en annonsbilaga som han inte godkänt. Ni måste fråga er hur mycket ert samtycke hade kostat om företaget kommit till er och frågat om de fick använda er bild i sina reklamblad. Det är denna summa ni ska begära i skäligt vederlag. Jag har ingen aning om vad den summan kan vara, men jag kan tänka mig att en reklambyrå eller branschorganisation eller liknande vet det. Jag rekommenderar er att kontakta någon i branschen och få en uppskattning. Ni måste kunna styrka att den begärda ersättningen är skälig. Jag skulle i vart fall inte ha accepterat att som kompensation få hemskickat lite lösa prylar till ett värde av några hundralappar, utan ni bör i alla fall begära fyrsiffrigt. Så mycket vågar jag säga.För övrigt ska det också sägas att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 1 § utöver det skäliga vederlaget också ska utge ersättning för annan skada. Detta är likt ovan stadgat i 3 §. Frågan om publiceringen i det här fallet ska omfattas av denna ytterligare rätt till ersättning, eller om det varit fråga om ett misstag som inte är att anse som ett resultat av minst grov oaktsamhet är omöjlig att besvara utifrån information jag har fått. Hur som helst vore det i sådana fall fråga om ideell skada, dvs. skada som inte kan mätas ekonomiskt. Ersättning för sådana skador är ofta schabloniserade. I Svea hovrätt den 11 maj 2001 i mål T 5273-00 fick en känd kroppsbyggare 10 000 kr i ersättning för sådan skada sedan ett träningsföretag utan samtycke använt en bild på honom på deras hemsida. I det målet gjordes ingen utredning om kroppsbyggarens arvodesnivå. Hovrätternas domar är inte vägledande, men m.h.a. domen kan man ändå argumentera för att 10 000 kr är en bra utgångspunkt. Men det kan så klart ändras beroende på omständigheterna. Exempel på tänkbara omständigheter är t.ex. om din dotter är minderårig, om bilden på er är smickrande eller inte, om reklamen avser något okontroversiellt eller om det rör sig om reklam för t.ex. politiska partier, medicin för sjukdomar man inte vill bli associerad med, om er medverkan i reklamen fått negativa följder som oönskad uppmärksamhet etc. Mitt tips är som sagt att ta reda på vad det skäliga vederlaget kan vara. Utöver det kan ni höfta en rimlig siffra vad avser själva skadan. Sedan återstår bara att vänta och se om företaget accepterar. Annars får ni vara beredda att dra dem inför rätten. Det vill så klart både ni och företaget undvika, vilket är en bra grund för förhandling. I slutändan handlar det alltså om vad ni är villiga att acceptera, och vad företaget är villigt att betala. Men det står helt klart att företaget i vart fall ska betala skäligt vederlag.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Vad betyder målgrupp 58 målgrupp 10?

2019-10-02 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vad betyder målgrupp 58 målgrupp 10?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då det inte framgår så mycket information är det svårt att ge ett säkert svar på din fråga. Vad olika målgrupper innebär beror givetvis på i vilket sammanhang man talar om målgrupper. Kan det röra målgrupper i marknadsföringssammanhang? Om du har fler frågor eller vill förtydliga den här frågan rekommenderar jag att du ringer till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag–fredag kl. 10.00–16.00. Om du vill ställa en ny gratisfråga gör du det genom formuläret här. Vänligen,