Har säljaren handlat i strid mot tro och heder?

2021-08-02 i Köplagen
FRÅGA |Köpte igår en husvagn på en Camping, gick igenom husvagnen men missade fönstret i köksdelen pga att locken var uppställda! Vet inte om det var meningen att man inte skulle obs att fönstret var helt spräckt!Efter dom åkte hem ca 1 Tim som jag såg att hela fönstret var spräckt o ramen likaså!Sms till säljaren vad jag upptäckte, tog även foto på fönstret som jag skickade till henne, hon svarade att så lång var inte sprickan när hon såg det!Då undrar jag varför hon inte talade om det för oss???Kan vi begära att dom står för nytt fönster el som jag tänkt vi kan betala hälften!Dom har ju undanhållit oss detta fel!Tacksam för svar
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken lag gäller?Jag tolkar frågan som att du har köpt husvagnen av en annan privatperson, vilket innebär att bestämmelserna i köplagen (härefter KöpL) gäller.Borde du ha upptäckt felet?Har köparen före köpet undersökt varan, får köparen inte heller åberopa ett fel som borde ha märkts vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder (20 § andra stycket KöpL). För att avgöra vad köparen "borde ha märkt" vid undersökningen får avgöras med hänsyn till hur omfattande undersökningen varit och vilka praktiska möjligheter köparen med hänsyn till sina kunskaper och erfarenheter haft att vid sin undersökning upptäcka felet i fråga (jfr NJA 1996 s. 598). Att fönstret var helt spräckt är med stor sannolikhet en omständighet som köparen borde ha märkt vid en okulär besiktning av husvagnen.Har säljaren handlat i strid mot tro och heder?Möjligtvis kan det argumenteras för att säljaren har handlat i strid mot tro och heder. En säljare bör i viss utsträckning vara skyldig att upplysa köparen om förhållanden som han känner till och som köparen borde upptäcka men förbisett (jfr NJA 2007 s. 86). Säljarens underlåtenhet att lämna upplysning kan därför anses strida mot tro och heder i vissa fall. Säljaren borde åtminstone ha förstått att glasrutans beskaffenhet var avgörande för till vilket pris du som köpare var villig att betala för husvagnen. Säljaren har underlåtit att upplysa om sprickan, utan i stället utnyttjat din okunskap. Det kan därför vara så att du har rätt att åberopa felet, trots att du borde ha upptäckt det vid en undersökning.Påföljd vid fel i varaDu som köpare har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för dig som köpare, om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren (34 § KöpL). Omleverenas blir troligen inte relevant. Om inte avhjälpande eller omleverans blir aktuellt får köparen göra prisavdrag (37 § KöpL).Med vänlig hälsning,

Vem ska bevisa att betalning har skett, kontant betalning?

2021-08-02 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som händer i detta fallet. Om någon skulle besöka en privat klinik och betala i kontant. Kliniken kräver sedan denna person på pengar och påstår att han eller hon inte betalat. Personen har inte fått något kvitto för betalningen så alltså inga bevis förutom ett kontouttag när personen tog ut kontanterna, om det är tillräckliga bevis? Kan personen hamna hos kronofogden eller krävs det att kliniken kan bevisa att personen inte betalat för att personen ska kunna hamna där?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bevisbörda i allmänhetDen som påstår att betalning har skett har bevisbördan för sitt påstående. Det är en allmän utgångspunkt. Detta innebär att det är personen i fråga som ska bevisa att betalning har skett. Det hade exempelvis varit svårt för kliniken att bevisa att de inte har fått betalt.Om personen lyckas visa att betalning har skett faller bevisbördan över på kliniken.BeviskravBeviskrav anger gränsen för vad som är tillräcklig bevisning. I civilrättsliga mål, såsom i ditt fall, är beviskravet normalt "styrkt". Exakt vilken bevisning som kan tänkas "styrka" en betalning är inte helt givet utan får bedömas från fall till fall. Normalt sett bör exempelvis ett kvitto på betalningen utgöra tillräckligt stark bevisning. Man kan tillägga att beviskravet "styrkt" anses högre än begreppet "antagligt" och "sannolikt" men lägre än "bortom rimligt tvivel" och "uppenbart".Kontoutdrag som styrker att personen tagit ut en viss summa pengar är inte samma sak som ett kvitto och det är därför osannolikt att kontoutdraget kan styrka att betalning har skett.Kronofogden?Kliniken kan få kravet på betalning fastslaget i ett så kallat utslag (beslut). Detta sker genom ett betalningsföreläggande som är ett krav från någon (kliniken) som anser att personen ska betala en skuld. Personen behöver då svara så snart som möjligt på brevet, detta innebär inte att man godkänner kravet. Personen behöver ta ställning till om den anser att kravet är riktigt eller felaktigt inom en så kallad förklaringstid som anges i brevet. Om personen anser att kravet är felaktigt kan denne invända mot det, bestrida. Det gör man genom att skriva ett brev till Kronofogden där man anger vad som är felaktigt med kravet, namn, personnummer samt målnummer som står i brevet. Information om bestridandet skickas sedan till den som kräver personen på pengar, kliniken. Om kliniken sedan inte håller med om invändningarna kan kliniken begära att ärendet ska lämnas över till domstol. Tvisten kommer då övergå i en rättsprocess.I framtiden är det viktigt att begära kvitto när man handlar och sedan spara kvittot för att bevisa vad man köpt och hur mycket man betalt.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man betala extra transportkostnader

2021-07-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej. Jag har via Facebook kommit i kontakt med en person jag skulle adoptera en valp av. Ägaren bor i Norge och har varit i kontakt med ett bolag som kallar sig för https://globalpettravelagency.com/ Jag har blivit ombedd att skicka pengar till dom för leveransen, försäkring och en låda att frakta djuret i. Jag har fortfarande inte fått någon valp och igår krävde dom mig på ytterligare 4000:- för att kunna importera valpen från Danmark till Sverige, där den sägs befinna sig nu. De sa även att inga mer kostnader skulle tillkomma efter att jag betalat 5800:- för att försäkra djuret under flygningen, som jag enligt dom skulle få tillbaka vid leverans. Jag har inte mer pengar att lägga ut och Jag känner att jag blivit lurad och vill nu veta om jag kan anmäla företaget eller inte? Jag har betalat via något som heter remitly. jag har sparat konversationerna, eventuella "kvitton" osv.
Oscar Rudén |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline!I denna situation har du som privatperson haft ett avtal med ett företag om transport av djur hem till dig, vilket utgör en sådan relation att du som konsument har ett avtal med en näringsidkare. Vi bör därför vända oss till konsumentköplagen för vägledning i ditt fall. Vad säger lagen om att häva köp när varan aldrig kommit? När en vara avlämnas för sent, utan att det är köparens fel, är det dröjsmål (9 § konsumentköplagen). Du har rätt att kräva att köpet fullgörs av säljaren, samt att häva köpet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig (12och 13 § konsumentköplagen). Du har dessutom rätt att kräva skadestånd för de förluster/extra utgifter du har drabbats av på grund av dröjsmålet (14 och 32 § konsumentköplagen).Om du vill kräva skadestånd måste du dessutom meddela säljaren att du tänker kräva det (15 § konsumentköplagen).Vad innebär detta för dig? Detta bör då innebära att extra utgifter så som inte har avtalets om gällande transporten har du ingen skyldighet att faktiskt betala då ni har kommit överens om en viss summa. Du bör därför först och främst stå på dig och kräva att de ska hålla avtalet mellan er. De extra utgifterna bör eventuellt kunna anses som berättigade till skadestånd, dvs om du betalar extra utgifterna i detta fall + de som du redan har betalat (dvs de kostnader du haft som inte reglerats i avtalet) bör du kunna kräva tillbaka från företaget då. I värsta fall kan du, beroende på när leverans utlovats osv, kräva att köpet hävs på grund av dröjsmål. Jag skulle även göra så att jag skulle vända mig med ditt ärende till norska motsvarigheten till ARN för att inleda ett ärende därifrån och eventuellt få ett beslut från den norska myndigheten om detta är ett tillåtet eller icke tillåtet agerande från bolagets sida.Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Vem bär risken för en vara som gått sönder när den inte varit ordentligt förpackad?

2021-07-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Mottog ett badkar från en byggbutik via transportbolag. Badkaret var ej emballerat på undersidan och jag tappade det i betonggolvet. Skada uppstår vilket inte hänt om varan varit ordenligt skyddad. Företaget avsäger sig allt ansvar. Vad gäller?
Jakob Johansson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du i egenskap av privatperson köpt badkaret från en näringsidkare. Då är konsumentköplagen tillämplig.I ditt fall blir det dels fråga om vem som bär risken för varan, dels vad som kan anses vara ett godtagbart emballage.Risken för varanRisken för varan i situationer som denna övergår på köparen när varan är avlämnad (6 § samt 8 § KköpL). Du bär alltså risken för badkaret när transportbolaget levererat badkaret till dig.Godtagbart emballageI Konsumentköplagen anges att varan ska "vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan" (16 § andra stycket 4 p. KköpL). Om den avviker från detta ska varan anses felaktig (16 § tredje stycket 1 p. KköpL). Jag tolkar din fråga som att varan redan blivit avlämnad hos dig och att badkaret gått sönder när du tappat den i betonggolvet. Vi kan konstatera att risken för varan gått över på dig som köpare i och med att den avlämnats. Varan tycks inte ha gått sönder på grund av det dåliga emballaget i exempelvis transporten, utan till följd av en händelse hos dig som köpare. Dina möjligheter att hävda fel i varan på grund av emballaget ser jag därför som begränsade. Varan är förpackad på ett vanligt eller försvarligt sätt, varan har gått sönder av en olyckshändelse hos dig som köpare.Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänliga hälsningar

Hur bestrider jag ett inkassokrav?

2021-08-02 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi har renoverat ett badrum. vi har betalat fakturan, 108000 kr . Dessutom har vi betalat för klinkers, inventarier, armatur och en del extraarbete. (26966 kr)Nu hävdar företaget att de utfört mer extraarbete , 3966 kr, som vi menar ingår i offerten.Vi har upprepade gånger bett om möte för att gå igenom vad som är överenskommet men företaget varken svarar på detta eller föreslår ett möte.Nu har vi fått inkassokrav med ett krav på 12408 kr! (betalas senast 20210807)Vi har aldrig fått en faktura på detta belopp. Vid kontakt med inkassoföretaget skulle de kontakta företaget om detta. Inkassoföretaget återkom med beskedet "kravet kvarstår", inget mer.Hjälp vi vet inte vad vi ska ta oss till.
Elin Andrén |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Konsumentjänstlagen (KtjL) tilllämpas när en närindsikdare (ett företag) utför arbete på fast egendom på uppdrag av en konsument (en privatperson) (1 § KtjL). När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att KtjL är tillämpbar på er situation. KtjL är till stora delar tvingande, vilket innebär att företag inte får avtala bort lagen till nackdel för konsumenten (3 § KtjL). Det är tyvärr svårt för mig att avgöra vem som "har rätt" och vad som är ett skäligt pris då jag saknar en del information om er situation. Däremot kan jag förklara vilka regler som gäller vid utförande av tjänster i allmänhet och vilka rättigheter ni som konsumenter har enligt lagen. Längst ner i svaret hittar ni förslag på hur ni kan gå tillväga. Extraarbete/tilläggsarbete vid utförandet av tjänster Näringsidkare har en skyldighet att informera konsumenten om eventuella tilläggsarbeten och är dessutom skyldig att begära konsumentens anvisningar/instruktioner innan tilläggsarbetet utförts. Ett tilläggsarbete/extraarbete kan inte avse helt nya saker, utan det ska handla om behov av arbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med detta. Kan konsumenten inte kontaktas eller får näringsidkaren av annan orsak inte anvisningar/instruktioner av hen inom rimlig tid, får näringsidkaren utföra tilläggsarbetet om priset för detta är obetydligt eller om det är lågt i förhållande till priset för den avtalade tjänsten, eller om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget (8 § KtjL).PrisetI den mån priset inte följer av avtalet, skall konsumenten betala vad som är skäligt. Vad som är ett skäligt pris avgörs med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande. Pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället beaktas också, det vill säga vad som för tillfället anses vara skäliga priser för renovering i branschen. Har företaget lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg (36 § KtjL). Näringsidkaren har rätt till pristillägg om hen har utfört tilläggsarbete eller om tjänsten har fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte kunnat förutse när avtalet träffades (38 § KtjL). Pristillägget beräknas på samma sätt som det vanliga priset (se stycket ovan). Rätten till specificerad räkningEftersom ni skriver att företaget inte svarar på era frågor och att ni är oense om vad som ingick i offerten kan det vara bra om ni begär att få ut en så kallad specificerad räkning. Enligt KtjL är näringsidkaren är skyldig att på konsumentens begäran ställa ut en specificerad räkning för tjänsten. Räkningen skall göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. I den mån tjänsten inte har utförts mot fast pris skall det även framgå av räkningen hur priset har beräknats. (40 § KtjL). Inkassokravet och fakturanKonsumenter har en långtgående skyldighet att betala utfärdade fakturor. Även om konsumenten inte har fått fakturan kan konsumenten ha en skyldighet att betala den, förutsatt att företaget kan bevisa att det har skickat originalfakturan. Om konsumenten anser att originalfakturan var felaktig behöver konsument skriftligt bestrida fakturan hos företaget som har skickat originalfakturan.Om konsumenten inte betalar fakturan i tid kan företaget skicka fakturan till ett inkassoföretag. Om konsumenten inte betalar eller bestrider inkassokravet kan hen få en betalningsanmärkning. Om en konsument har fått en felaktig inkassokrav ska hen protestera mot det kravet hos inkassoföretaget. Ni kan läsa mer om fakturor och inkassokrav här: https://www.hallakonsument.se/konsumentratt/regler-for-fakturor-och-paminnelser/#:~:text=Fick%20du%20ingen%20faktura%3F,kan%20du%20protestera%20mot%20p%C3%A5minnelseavgiften.Min rekommendationFör det första kan ni så snart som möjligt bestrida inkassokravet genom att kontakta inkassoföretaget och meddela att ni anser att inkassokravet är felaktigt. Kontakten bör ske skriftligt, exempelvis via mail och bör innehålla en förklaring om varför ni bestrider inkassokravet. Så länge ni bestrider kraven inom rätt tid kommer ni inte att få en betalningsanmärkning. Som argument mot kravet kan ni exempelvis argumentera för att företaget har agerat mot konsumenttjänstlagen (om ni anser att företaget har gjort det). Exempelvis kan ni argumentera att priset inte är skäligt eller att ni inte vill betala för tilläggsarbetet/extraarbetet då det inte skett i enlighet med lagen eller avtalet. Då jag inte vet anledningen till varför ni har fått fakturan är det tyvärr svårt för mig att säga hur ni ska argumentera, men förhoppningsvis kan informationen ovan ge er lite inspiration till hur ni kan formulera ert bestridande. Om inkassoföretaget anser att ni är skyldiga att betala fakturan kommer företaget eventuellt att vända sig till kronofogden och begära ett betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande är något ni också kan bestrida, men i sådana fall finns en risk att företaget ansöker om stämning hos tingsrätten. Om ni förlorar i tingsrätten kan ni behöva betala fakturan och dessutom motpartens rättegångskostnader, vilket är något att beakta innan ni bestrider betalningskravet. Dock är det inte alls säkert att företaget vänder sig till domstol då ansökan kostar pengar och företaget måste i sådana fall kunna bevisa att de har rätt till att få betalt. Ni kan också göra en anmälan till den allmänna reklamationsnämnden (ARN). ARN kan ge en rekommendation för hur tvisten ska lösas. Handläggningstiden brukar dock tyvärr vara ganska lång. För mer information om hur du kan göra en anmälan klicka här.Jag hoppas att ni fick svar på er fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer ni undrar över är ni varmt välkomna att ställa en ny fråga. Om ni vill ha fortsatt vägledning i processen kan ni boka en tid med en av våra skickliga jurister här:https://lawline.se/boka. Lawline erbjuder också produkter till fast pris :https://lawline.se/fixed_price. Med vänliga hälsningar,

Reklamation enligt konsumentköplagen

2021-08-01 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej jag köpte en gaming dator för ungefär 1.5 år sedan. Under denna tid jag haft datorn har jag sprungit in i en massa problem till exempel spel som inte går att spela, att det hakar upp sig i små krävande spel, kraschar i både spel och när jag bara kolla youtube, samt några flera problem. Jag lämnade in datorn för en månad sen hos dem som jag köpte den av. De sa att de har jag felsökningar och testat en stress test på datorn, de sa att dem hittade inget fel med den. Men nu efter jag har fått betala 1495 kronor på grund att det "inte var not fel". Så har jag startart datorn hemma och då händer samma problem som jag skrev här ovanför. Dessutom såg jag test programmet dem använd sig av. Det ena programmet ville jag inte testa för det stod att det kunde vara farligt för datorn. Men det andra test programmet kollade jag på och där använde dem ungefär 1/5 av vad ett vanligt spel skulle använda. Så vad jag kom fram till så testade dem i princip ingenting och sen hade mage till att ta betalt 1495 kronor för det. Anledningen till att jag inte har försökt reklamera eller nåt tidigare är att jag har försökt mitt bästa med att fixa den med hjälp av youtube videor och sådant. Men nu undrar jag av er om jag har rätten till att reklamera denna dator?
Casper Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du i egenskap av konsument köpte en dator av en näringsidkare för ungefär 1,5 år sedan och nu undrar om du har rätt att reklamera den.Frågor om köp mellan näringsidkare och konsumenter regleras i konsumentköplagen (KköpL). Om du inte har köpt datorn som konsument av en näringsidkare, blir köplagen (KöpL) tillämplig i stället.Fel i varaEn vara är inte avtalsenlig, om varans art, mängd, kvalitet och/eller andra egenskaper inte stämmer överens med avtalet. Stämmer varan inte överens med avtalet, föreligger ett fel i varan (16 § KköpL).Vad innebär en reklamation? En köpare som anser att det är fel i den av honom eller henne köpta varan, får dock inte åberopa att varan är felaktig, om han eller hon inte lämnar säljaren ett meddelande om felet efter det att han eller hon märkt eller borde ha märkt felet (23 § första stycket första meningen KköpL). Detta kallas för reklamation. Inom vilken tid måste köparen reklamera felet?Köparen har rätt att reklamera fel i den av honom eller henne köpta varan inom 3 år från det att han eller hon tog emot den (23 § tredje stycket KköpL). Detta är den tid inom vilken köparen senast måste reklamera ett fel. Om köparen under denna 3-årsperiod märker eller borde märka ett fel, ska han eller hon reklamera felet inom skälig tid (23 § första stycket första meningen KköpL). Reklamerar köparen inte i rätt tid, går han eller hon miste om sin rätt att göra felpåföljder gällande mot säljaren.Huruvida köparen har reklamerat felet inom skälig tid bedöms utifrån: 1. om felet borde ha märkts tidigare än vad köparen påstår 2. om köparens personliga förhållanden borde inverka på bedömningen. En reklamation som görs inom 2 månader från det att köparen märkt felet, ska dock alltid anses ha lämnats i rätt tid (23 § första stycket andra meningen KköpL). Vad gäller i ditt fall? Slutsatsen är att köparen har rätt att reklamera fel i varan inom 3 år från det att han eller hon tog emot den. Eftersom du köpte datorn för ungefär 1,5 år sedan, har du alltså fortfarande rätt att reklamera den, om du reklamerar felet inom skälig tid från det att du märkt eller borde märkt felet. Huruvida du har reklamerat felet inom skälig tid bedöms utifrån om felet borde ha märkts tidigare än vad du påstår och om dina personliga förhållanden borde inverka på bedömningen. Av din fråga framgår inte när du märkt eller borde ha märkt felet, men en reklamation som görs inom 2 månader från det att du märkt det, anses alltid ha lämnats i rätt tid. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur gör man när en vara inte stämmer överens med avtalet?

2021-07-31 i Köplagen
FRÅGA |Har köpt en ponny med pass enligt köpeavtal. Men när vi får hem ponnyn är den utan pass, utan chipmärkning och allt. Vad gäller då? Vi har all konversation mellan oss och säljaren på sms, vi har köpeavtalet etc. Men polisen lägger ner förundersökningen pga. Att uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att Britt som hör under allmänt åtal har förövats. Vi anmälde det som bedrägeri.Vad gör vi nu? Kan vi göra något eller är vi lurade och ej får någon hjälp?
Jakob Johansson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att köpet skett mellan er som privatpersoner. Vid köp av lös egendom mellan privatpersoner tillämpas köplagen.Varan ska stämma överens med vad som följer av avtaletDu nämner att ni kommit överens om att det med ponnyn ska följa ett pass samt att ponnyn ska vara chipmärkt. Om det finns angivet i avtalet men inte stämmer överens med hur ponnyn levererades är det att anse som fel i varan (17 § KöpL).Om det inte finns angivet i avtalet, men angivits genom utfästelser innan köpet som kan antas ha inverkat på köpet gäller även här att det är att anse som fel i varan om ponnyn inte levereras som utlovat (18 § KöpL).Reklamation inom skälig tidNär fel i varan upptäcks ska varan reklameras och detta inom skälig tid, senast 2 år efter köpet genomförts (32 § KöpL). Det framgår inte helt om en reklamation skett i ert fall. Även om säljaren inte tycks vara villig att godta detta så ska reklamationen göras. Det räcker med ett direkt meddelande till säljaren om att ni önskar reklamera varan, ni ska också i reklamationen eller inom skälig tid därefter meddela vilken påföljd ni önskar. Det är bra om reklamationen sker skriftligen där ni kan bevisa att en reklamation skett inom skälig tid.Påföljder vid fel i varanI första hand är påföljderna vid fel i vara avhjälpande eller omleverans. Säljaren har alltså möjlighet att avhjälpa felet alternativt leverera en ny vara som stämmer överens med avtalet (34 § samt 36 § KöpL). I ert fall kan omleverans vara en påföljd som inte går att genomföra. Säljaren kan eventuellt genom avhjälpande betala för införskaffande av pass samt chipmärkning av ponnyn. Om inget av ovanstående alternativ är möjligt alternativt att säljaren inte genomför det inom skälig tid kan prisavdrag eller hävning bli aktuellt (37 § KöpL). Prisavdrag sker enligt 38 § Köplagen och beräknas på förhållandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick vid avlämnandet. Prisavdraget får i ert fall alltså beräknas på skillnaden mellan avtalat pris och vad priset för ponnyn utan chipmärkning och pass skulle vara. Hävning får ske på grund av fel av väsentlig betydelse om säljaren insåg eller borde ha insett, hävning ska meddelas inom skälig tid efter att tiden för avhjälpande och omleverans passerats.Min rekommendation är att reklamera varan. Om ni redan gjort detta, utan att säljaren gått med på det är alternativet att vända er till domstol. Ni lämnar då in en stämningsansökan. Behöver ni hjälp att ta ärendet vidare kan ni boka ett möte med våra jurister här.Med vänliga hälsningar

Vem står för returkostnad vid utnyttjande av ångerrätt via Distansavtalslagen?

2021-07-31 i KÖPRÄTT
FRÅGA |HejEn fråga gällande distanslagen med köp på internet:Får man som säljare trots distanslagen och 14 dagars ångerrätt ta ut en returavgift på ex 80kr som dras på återbetalningen samt begära att kunden skall betala frakten tillbaka på returen ? Så alltså både returavgift+returfrakt?Finns det någon gräns för hur mycket man får ta ut?
Nora Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar huruvida företag får ta ut både en returavgift samt begära att kunden betalar frakten för returen vid utnyttjande av ångerrätt, samt om det finns någon gräns för hur mycket avgift man får ta.Distansavtalslagen (DAL) innefattar som du nämner en lagstadgad ångerrätt. Detta ger dig enbart en rätt att återsända varan om du uppfyllt förutsättningarna för detta (exempelvis att det sker inom 14 dagar), 2 kap 10§ DAL. Du kan däremot behöva stå för detta själv i form av en returkostnad. Det som måste finnas är dock tydlig information innan köpet ingås, att kunden står för returfrakt och går med på att betala en returavgift, 2 kap 2§ p. 10 DAL samt 2 kap 5§ DAL. Som kund ska man alltså innan köpet ingås vara medveten om vad man binder sig till och informationen ska vara tydlig.Som svar på din första fråga är det alltså okej att ett företag begär att kunden står för frakten vid utnyttjande av ångerrätten enligt DAL om detta tydligt framgår för konsumenten vid ingåendet av köpet. Observera att det är skillnad om kunden utför en reklamation, då är det istället företaget som står för frakten. Om företaget inte gett konsumenten information på det sätt som anges i 2 kap 2§ p.10 DAL eller 2 kap 5§ DAL är det istället företaget som står för kostnader för retur, 2 kap 13§ DAL.Angående returavgiften är det klurigare, och jag skulle säga att det beror på vad denna returavgift innehåller. Är det en ren administrationsavgift är inte konsumenten skyldig att betala enligt Allmänna reklamationsnämndens (ARN) avgörande från 2020 (Beslut 2020-05-18; 2019-18386) till följd av att DAL är tvingande till konsumentens fördel, 1 kap 4§ DAL. Finns det alltså både en returavgift samt information om att kunden står för returen kan den senare avgiften lätt ses som en administrationsavgift och beroende på köpets natur i övrigt kan detta bestridas. Är returavgiften tydligt kopplad till returen kan det vara okej. Man skulle behöva se det specifika avtalet för att kunna avgöra detta närmare.Det finns ingen lagstadgad gräns för hur mycket avgift man får ta för retur, men det viktiga är som sagt att det framkommer tydligt för konsumenten så att denna kan ta ställning till om hen vill fullgöra köpet. Om det visar sig att det var en oskäligt hög returkostnad och detta inte framkom tillräckligt kan konsumenten bestrida detta. SammanfattningVid utnyttjande av sin lagstadgade ångerrätt enligt DAL kan konsumenten behöva stå för returkostnaden själv om detta tydligt framkom från företagets sida innan köpet ingicks. En returavgift kombinerat med att kund står för returkostnader kan vara okej men det kan också ses som en administrationsavgift och då ska företaget med största sannolikhet stå för den avgiften. Det finns ingen gräns för hur mycket man får ta ut i avgift, så länge det framkommer tydligt för kunden innan köpet.Vänligen,