Kan jag häva köp av häst när det inte går att rida ut på den?

2019-12-16 i Köplagen
FRÅGA |Hej För bara 2veckor sedan köpte jag en islandssto utav en som är uppstallad i samma stall som jag. Då jag har blivit rädd och osäker på detta sto. Så skulle jag vilja häva köpet så att hon på nått sätt måste köpa tillbax henne. Dock så står det i kontraktet att förra ägaren har en avtalsrätt på henne, dock så sa hon aldrig att stoet kunde skrämmas genom att sticka eller stegra som hon har gjort med mig, förra ägaren och en annan tjej har bara sagt att "hon är så snäll så". Dock har jag märkt att jag inte kan rida ut eller rida i paddocken själv, i det har hon inte heller nämt. Då förra ägaren har en avelsrätt på henne så skulle jag vilja att förra ägaren köper tillbax stoet för det pris jag gav vid köpdagen. Jag har försökt att fråga om hon vill köpa tillbax henne o det va hon inte så intresserad av att göra och det blir bara svårare för mig att försöka sälja stoet vidare när den förra ägaren har en avelsrätt på stoet. Så nu är min fråga om jag kan ta hjälp av lagen att få förra ägaren att köpa tillbax henne för det pris som jag gav för stoet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBeroende på om köpt hästen i egenskap av privatperson eller i egenskap av konsument av en näringsidkare tillämpas olika lagar. Så som du beskriver din fråga kommer min utgångspunkt vara att du köpt hästen av en annan privatperson och inte an en näringsidkare/företag. Tillämplig lagNär ett köp sker mellan två personer och säljaren säljer i egenskap av privatperson tillämpas köplagen (KöpL). Lagen är dispositiv innebärande att det köparen och säljaren avtalat om gäller framför lagen. Har inget särskilt avtalats tillämpas KöpL. Ert avtal om avelsrätt är exempelvis ett sådant villkor som inte finns lagstadgat, men som är fullt möjligt att avtala om. Det hade även varit möjligt att avtala om t.ex. "öppet köp" och liknande, vilket ni däremot inte verkar ha gjort. Min utgångspunkt i det följande är därför att köplagens bestämmelser om fel i vara och hävning är de som ska tillämpas.Förutsättningar för hävningAtt du vill att säljaren ska "köpa tillbaka" hästen för det pris du betalde är vad som juridiskt benämns som en hävning. Har ni inte avtalat om annat kan hävning bara bli aktuellt om det är ett fel på varan (dvs hästen). Köplagen är egentligen till för att sälja s.k. lös egendom, vilket i regel innefattar "döda ting". Dock tillämpas lagen även när det gäller djur, varför vissa bestämmelser kan förefalla något abstrakta. I lagen omnämns t.ex. varans förpackning m.m. vilket får bortses från ett fall som ditt när det gäller en häst. Bestämmelser om vad som utgör ett fel framkommer i 17-18 § KöpL. Varan (hästen) ska bland annat, om inte annat avtalats, vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används, vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning (17 § KöpL). Som köpare kan man inte som fel åberopa sådant man måste antas ha känt till vid köpet. Om köparen före köpet undersökt varan (hästen) eller utan godtagbar anledning inte följt säljarens uppmaning att undersöka den, får hen inte som fel åberopa vad hen borde märkt vid undersökningen, om inte säljaren handlat i strid mot tro och heder (20 § KöpL). I ditt fall innebär det att för det fall att du anser att det utgör ett fel på hästen att du inte kan rida ut med den i paddocken, men att du inför köpet provridit den, blir det svårt att åberopa det som ett fel. Som köpare har du däremot ingen egentlig undersökningsplikt före köpet. Om köparen däremot uppmanat dig att undersöka den och du inte gjort det, kan du inte åberopa sådant du borde ha märkt. Detsamma gäller för sådana fel som du bör ha märkt om du undersökt den före köpet.Du har en undersökningsplikt efter köpetEfter köpet har du som köpare en undersökningsplikt. När varan (hästen) avlämnats ska du som köpare så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed (31 § första stycket KöpL). När det gäller en häst torde det åtminstone innefatta en okulär besiktning och en provridning av hästen. Om du anser att hästen vid undersökningen är felaktig måste du reklamera inom skälig tid efter att du märkt felet eller borde märkt felet. Sker ingen reklamation, eller sådan sker för sent, kan felet inte åberopas (32 § KöpL).Påföljder vid fel i varaDe påföljder som i första hand gäller vid fel i vara är avhjälpande eller omleverans (34 § KöpL). I ditt fall torde ingen av dessa vara tillämpliga; om det du beskriver är att anse som ett fel torde det vara i princip omöjligt att avhjälpa eller omleverera en annan häst. Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får du som köpare kräva prisavdrag eller häva köpet (37 § KöpL). I första hand ska prisavdrag ske. Kraven för hävning är högt ställda; det krävs att avtalsbrottet ska vara av väsentlig betydelse för dig och säljaren ska ha insett (eller bort inse) att avtalsbrottet varit av väsentlig betydelse för dig (39 § KöpL). Som exempel när det gäller en häst skulle det kunna föreligga hävningsgrund om du tävlat i trav, säljaren vetat att du skulle tävla i trav med hästen men att vederbörande sålde en ridhäst som inte är till för trav. I ett sådant fall skulle avtalsbrottet vara av väsentlig betydelse för dig och säljaren borde ha insett det.Knäckfrågan blir om det är ett fel i varan (dvs. ett fel på hästen)Tyvärr blir det väldigt svårt för mig att avgöra huruvida det föreligger ett fel på hästen eller ej. Om säljaren sålt en häst till dig som hon visste att det inte gick att rida ut med själv, men samtidigt sagt att så var möjligt, kan det utgöra ett fel. Samtidigt kan det vara så att säljaren inte haft några problem att rida ut med hästen, men att du har det (utifrån t.ex. vana och kännedom om hästen). I ditt fall kan det således utgöra ett fel på hästen, det finns dock likväl mycket som talar för att det inte är ett fel på hästen.Även om det skulle utgöra ett fel på hästen kan det vara svårt att nå upp till kraven för hävning (dvs. att avtalsbrottet ska vara väsentligt och att säljaren insett eller bort inse det).Min rekommendationMin rekommendation är att du i första hand vänder dig till säljaren och informerar det du informerat om i frågan. Anser du att det är ett fel på hästen ska du reklamera till henne omgående, vilket du bör göra skriftligen för att kunna bevisa att så skett.Kan ni inte komma överens om prisavdrag eller hävning är alternativet att gå till domstol. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att det kan bli kostsamt för det fall att du inte når framgång med din talan. I ditt fall finns det en risk att det kan vara svårt. Då du påstår att det finns ett fel på hästen har du att bevisa att det finns ett sådant. Likväl har du att bevisa att avtalsbrottet varit väsentligt för dig och att säljaren insett eller bort inse att det var väsentligt för dig.Ett annat alternativ är att sälja hästen vidare. Då hästen är såld med en avelsrätt innebär det i regel att du fått köpa den billigare än vad du skulle ha fått göra utan en avelsrätt. Du kan således försöka komma överens med säljaren att du får lösa ut avelsrätten och betala mellanskillnaden mellan vad du betalt och vad du egentligen skulle betalt om den inte sålts med en avelsrätt. Det innebär även att det blir lättare att sälja hästen vidare. Om du säljer hästen vidare utan att ha upphävt avelsrätten finns det en risk att du annars begår att avtalsbrott; en ny ägare som du säljer hästen till blir inte bunden av avelsrätten från den tidigare ägaren medan du fortfarande är bunden av det. Därför kan det vara en god idé att upphäva avelsrätten innan försäljningen.Om du vill gå vidare med ärendet juridiskt eller att en jurist tillsänder den tidigare ägaren ett brev med dina krav för att se om ni kan komma överens, kan en jurist på Lawlines juristbyrå vara behjälplig. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag när jag köpt en bil med felaktig mätarställning?

2019-10-13 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Min fråga liknar den som besvarades här https://lawline.se/answers/bil-med-felaktig-matarstallning-m.m.-fraga-om-felansvar-och-bedrageri.Jag har köpt en begagnad BMW bil av en svensk privat person som står som första ägaren till bilen i Sverige och jag är andra. Bilen har dragit på sig reparationer en bit utöver det normala men det är först nu, 5 år senare när jag ska sälja bilen, som en spekulant upplyste mig om att en kontroll i bmw's internationell service register visade på att bilen gått 13k.mil (130 000 km) mer vid sista service 2 månader innan den importerades till sverige från tyskland år 2014. Jag har endast kontrollerat svensk bilregister samt serviceboken när jag köpt bilen och inte vetat om förfalskningen. Det visar sig alltså att fem servicestämplar i serviceboken samt separata inspektionsdokument är förfalskade. Jag har nu kontakt försäljaren/första ägaren i sverige med förslag om att inse problemet och dela på kostnadssmäll i sambad med försäljning alternativ om han kan köpa bilen från mig. Försäljaren har inte varit tillmötesgående. Jag undrar vad jag kan göra i en sån situation? Jag tolkar ovan länken till lawline ärende som att det är bara variant 2 som är tillämpbart för mig? Om det är så, innebär det en ansökan till någon civilrätt rent praktiskt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du köpt en begagnad bil av en privatperson. Fem år efter köpet när du nu ska sälja bilen visar det sig att bilen gått 13.000 mil mer än vad mätarställningen visar. Vid inköpet kontrollerade du serviceboken vilken nu visar sig vara förfalskad. Du har kontaktat säljaren med förslag om att du vill att ni antingen ska dela på den kostnad detta medför dig eller att han köper bilen av dig. Du undrar nu vad du kan göra och hur en ansökan till civilrätt går till.Då du och säljaren båda är privatpersoner gäller köplagen (KöpL) er emellan. Varan (i ert fall bilen) ska stämma överens med vad som följer av avtalet er emellan (17 § KöpL). För det fall att bilen sålts i befintligt skick är den ändå att anse som felaktig om den inte överensstämmer med uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet, säljaren före köpet underlåtit att informera om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta (19 § KöpL).Utgångspunkten vid fel i vara är att du som köpare kan kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller häva köpet samt kräva skadestånd (30 § KöpL). Du har som köpare i regel ingen undersökningsplikt innan köpet, däremot ska efter att varan avlämnats så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed (31 § KöpL). Upptäcker du ett fel får du inte åberopa att varan är felaktig om du inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter att du märkt eller borde märkt felet. Om du som köpare inte reklamerar inom två år från att du tog emot varan, förlorar du rätten att åberopa felet om inte säljaren utlovat en garanti eller liknande (32 § KöpL). Som köpare har du dock ändå rätt att åberopa att varan är felaktig om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder (33 § KöpL). I ditt fall finns det en risk att det gått för lång tid sedan du köpte bilen då du som köpare ska reklamera inom två år från att du tog emot bilen. Du kan ha rätt att åberopa att bilen är felaktig om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. Vad som kan anses utgöra handlande i strid mot tro och heder är omöjligt att generellt precisera. Det måste i vart fall röra sig om en oacceptabel illojalitet från säljarens sida. Det är inte tillräckligt att säljaren generellt visat sig vara ohederlig eller illojal utan hans beteende måste ha avseende på det fel för vilket reklamationsfristen försuttits. Det kan t.ex. vara att säljaren känt till felet före köpet och likväl ingått köpavtalet i förhoppning om att du som köpare inte skulle märka felet före tvåårstidens utgång. I förevarande fall kan det ju, tyvärr, även vara så att säljaren blivit lurad när han köpt den utomlands och importerat den. Det finns en risk att du får väldigt svårt att visa att säljaren visste om felet och att du därför inte heller kan åberopa bestämmelserna om att säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. I sådana fall är det för sent att göra felet gällande.En ansökan till civilrätt innebär rent praktiskt att du stämmer säljaren i domstol. Du måste i sådana fall stämma säljaren i tingsrätten på den ort där han har sin hemvist (i regel där han bor) (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). För att stämma någon ska det ske skriftligen (42 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska innehålla ett bestämt yrkande (det du vill), en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet (det du anser att har hänt), uppgift om de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt uppgift om sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt (42 kap. 2 § RB).Det är ofta svårt att företräda sig själv i domstol och att skriva en stämningsansökan. Enligt ovan är det tveksamt, utifrån vad du berättat och då det gått lång tid, att du kommer att nå framgång. Om du ändå väljer att göra det eller vill att någon går igenom ärendet närmre är min rekommendation att du anlitar en jurist som företräder dig. Vill du anlita en jurist från Lawlines juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när ett företag ökar det avtalade priset för en tjänst?

2019-08-21 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, Jag har anlitat ett företag som säljer och installerar kaminer och dito skorstenar. Företaget offererade en kostnad på 58 495 Kr (inkl. moms och rotavdrag) med ett mindre förbehåll angående eventuell merkostnad. När räkningen kom var den på 73 200 Kr (inkl. moms och rotavdrag). Företaget hänvisar till att alla arbetsmoment vid installationen tog dubbelt så lång sid som beräknat varför de begär att jag skall betala hela arbetskostnaden trots att det är mycket mer än offererat. Jag betalade 58 495 Kr + 5 000 Kr extra den 27/7 2019. De extra 5 000 Kr för att täcka extrakostnaden angående förbehållet i offerten. Jag har brevledes kontaktat företaget och detaljerat bestridit övriga extrakostnader.Idag fick jag följande meddelande via e-mail:Vår faktura är ej tillfullo betald.Om ej vår faktura betalas omgående går ärendet vidare till vårt inkassobolag.Vad kan jag göra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga, utifrån hur du ställt den, är du en privatperson som anlitat en näringsidkare för att installera en kamin och skorsten. I ett sådant fall uppfyller ni kraven för att konsumenttjänstlagen ska vara tillämplig (1 §). För att besvara dina frågor kommer jag således att utgå från konsumenttjänstlagens bestämmelser och avsluta med råd i ditt fall. Konsumenttjänstlagen är en skyddslagstiftning innebärande att det inte kan avtalas om andra villkor än vad lagen anger, om de är till nackdel för dig som konsument (3 §).Prisökning vid ungefärligt prisNär det gäller pris enligt konsumenttjänstlagen finns det skyddsregler till fördel för dig som konsument. Reglerna innebär att i den mån priset inte följer av avtalet, ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt (36 § första stycket). Om näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset inte överskridas med mer än 15 procent, om inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg (36 § andra stycket). Pristillägg kan näringsidkaren ha rätt till om det utförts tilläggsarbete eller om tjänsten fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till konsumenten och som näringsidkaren inte bort förutse när avtalet träffades (38 §).Reglerna i 36 § första och andra stycket ska ses tillsammans. Regeln om ungefärligt pris i andra stycket kan då ses som en begränsning av vad som utgör skäligt pris enligt första stycket. Som konsument behöver du aldrig betala mer än den ungefärliga prisuppgiften med ett tillägg av 15 procent; detta oavsett av att skäligt pris kan bestämmas till ett högre belopp. Att en ungefärlig prisuppgift lämnats innebär således att ett tak har satts för priset. Regeln om skäligt pris i första stycket kan på motsvarande sätt ses som en begränsning av den ungefärliga prisuppgiften. Om skäligt pris är lägre än det ungefärliga priset med ett tillägg av 15 procent behöver konsumenten inte betala mer än skäligt pris. I lagkommentarerna till bestämmelsen exemplifieras det väl med att "Om näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift om 1000 pengar, kan det slutliga priset maximalt uppgå till 1150 pengar. Om skäligt pris visar sig vara 1050 pengar är konsumenten således inte skyldig att betala mer än detta belopp.".Om vi i ditt fall utgår från att 58.495 kronor lämnats som ett ungefärligt pris (vilket jag förstår det som då det lämnades förbehåll om eventuell merkostnad) får det priset ökas med maximalt 15 procent, om ni inte avtalat om annan prisgräns. En ökning med 15 procent innebär en maximal ökning om ca 8.774 kronor, under förutsättning att ett skäligt pris inte är lägre. Näringsidkaren kan därmed kräva dig på högst 67.269 kronor. Skulle ett skäligt pris vara lägre gäller istället det. Om en domstol skulle anse att ett skäligt pris för den tjänst du beställt är 60.000 kronor gäller således istället det.Dina alternativEtt alternativ är att betala fakturan och sedan vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för prövning av tvisten. ARN är opartiska och ger rådgivande beslut. Att ett beslut är rådgivande innebär att även om du får rätt, behöver företaget inte rätta sig efter det. Seriösa företag brukar dock följa ARN:s rekommendationer.Ett annat alternativ är att bestrida så som du har gjort. Om ärendet går till inkasso bör du skriftligen bestrida kravet även i det skedet. Du bör spara kopia på det du bestrider, det kan vara en god idé att bestrida per e-post så du har bevis på att du verkligen har bestridit. Enligt god inkassosed ska ett inkassoföretag inte lämna över en fordran till Kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande om du bestridit den. Om så ändock skulle ske måste du även hos Kronofogden bestrida ärendet. Om du bestrider fakturan kan företaget vända sig till domstol för att få fastställt hur mycket du är betalningsskyldig för. Om målet går till domstol är det en civilrättslig tvist och vad som kallas ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar.De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om du skulle vinna ett ordinärt tvistemål kan din motpart bli ersättningsskyldig för dina rättegångskostnader. Motsatsvis innebär det att om du förlorar ett ordinärt tvistemål kan du bli ersättningsskyldig för din motparts rättegångskostnader (och givetvis dina egna). Det kan således bli kostsamt.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Den förlorande parten i ett förenklat tvistemål blir ersättningsskyldig för motpartens kostnader till ett betydligt lägre belopp än i ett ordinärt tvistemål. I förenklade tvistemål har man som vinnande part endast rätt till ersättning för en timmes rättslig rådgivning, ansökningsavgiften för stämning (900 kronor), resekostnader och ev. vittnesbevisning. I ditt fall kommer tvisten att röra sig om ett mindre belopp varför det kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål.Min rekommendation, för det fall att du inte vill betala fakturan och driva ärendet med ARN, är att du betalar in så du betalt det ungefärliga priset + 15%. Har du gjort det har du uppfyllt dina förpliktelser enligt konsumenttjänstlagen. I övrigt bör du bestrida enligt ovan och hänvisa till bestämmelsen om 15% påslag som jag redogjort för.För det fall att näringsidkaren går vidare med ärendet till domstol och du behöver anlita en jurist för rådgivning är du varmt välkommen att återkomma till mig för en tidsbokning med en av våra jurister. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har vi rätt till öppet köp som företag?

2019-07-12 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi köpte ett kassasystem av ett företag för några veckor sedan och vill lämna tillbaka detta. Det är 30 dagar idag sedan Vi betalade detta men dom hävdar att det inte hinns med under öppet köp tiden som dom har som är 30 dagar. Vad gäller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Öppet köp är inget som finns lagreglerat, likväl som att det i regel inte finns någon lagstadgad ångerrätt för företag. Min utgångspunkt är att ni är ett företag då ni inhandlat ett kassasystem.Möjligheten till öppet köp eller någon form av ångerrätt är helt utifrån vad som avtalats mellan er och företaget. Min rekommendation är därför att ni tittar på vad som står i ert avtal. Står det exempelvis att utrustningen ska vara tillhanda företaget innan det gått trettio dagar, då är det i princip inte möjligt (om ni inte på dagen kan köra och lämna det). Står det däremot att ni har rätt till öppet köp om ni avbryter avtalet innan det gått trettio dagar, då kan ni ha rätt till det.Tyvärr går det inte att ge ett klarare svar då jag inte har tillgång till avtalet er emellan.Vänligen,

Varför måste pengarna sättas in på mitt kort när jag lämnar tillbaka en vara?

2019-11-21 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej.Har köpt en vara. Efter några dagar ångrade jag mig. Gick till butiken lämnade varan med kvittot och sedan vill de att jag ska sätta i mitt kort igen så att jag får mitt återköp. Sjukt irriterande! Varför kan inte jag få kontanter? Du gäller 250:-. Jag blir tvungen att vänta några dagar innan pengarna är på kortet. Nu har jag sökt och läst på internet angående återköp. Det enda jag förstod var att pengarna inte ska rinna ut någonstans och att regeringen på det viset har kontroll av DITT pengaflöde.Jag hänger inte med! Kan någon förklara hur det ligger till?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att ångra ett köp (dvs. det som ofta benämns öppet köp) är ingen skyldighet, rent juridiskt. Öppet köp är ett avtal mellan dig och näringsidkaren, dvs den som säljer till dig. Näringsidkaren har således ingen skyldighet att erbjuda öppet köp och heller ingen skyldighet att lämna tillbaka i kontanter. Det är rent avtalsrättsligt mellan dig och företaget.Många företag gör just som du beskriver, en del av avtalet är att återbetalningen ska ske till kontokort istället. Det kan bero på mycket; vissa butiker hanterar inte kontanter alls, medan andra butiker använder det för att det ska säkerställas att det är den som köpt varan och ingått avtalet om öppet köp, är samma person. Det säkerställs genom att pengarna sätts in på samma kort som det handlades med.Vänligen,

Kan jag stämma ett företag för att det utfört en tjänst felaktigt och skadat det jag lämnat in?

2019-09-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej!Lämnar in 18st båtträdetaljer(som privatkund)till snickeri (skriftligt avtal finns)för renovering (har betalat tot ca 65000kr).Reklamerar dåligt jobb direkt vid mottagandet. Firman åtar sig att göra om jobbet på alla detaljer kostnadsfritt och utan diskussion. Det jobbet förstör stor del av detaljerna och resterande delar måste göras om(om de ska räddas). Firman åberopar ansvarsförsäkring hos sitt försäkringsbolag som beslutar om att ersätta mig med 30000kr (för de förstörda delarna endast, täcker ej de delar som måste göras om eller tillkomna kostnader för arbetstid, resor, bil mm som jag uppgivit). Jag kräver firman på restbelopp(35000kr bara för att vara lite "just", ej för övriga kostnader som jag haft). Inget gehör från firman(som lägger på luren mitt i samtalet då jag ringer) som hänvisar till förskringsbolaget (som inte tänker betala mer,jag har frågat dom). Jag sitter nu med mina trädetaljer som till största del är förstörda (utdömda till 100% av försäkringsbolagets oberoende besiktningsman) och de resterande delarna som kräver omfattande kostnader för att kunna användas/räddas. Jag vill nu skicka en stämning på restbelopp samt allt extra arbete och resekostnader,arbetstimmar och ev för den hela båtsässongen som har gått (bristande funktion/utseende).Ser det ut som om "jag har kött på benen" för en stämning? Drar ju på mig ytterligare kostnader som stämningsansökan, ev advokatkostnader mm som jag hoppas motparten får betala om jag "vinner" .
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEftersom du lämnat in det som skulle renoveras i egenskap av privatperson och konsument, är konsumenttjänstlagen den lag som reglerar vad som gäller mellan dig och företaget (jfr 1 § konsumenttjänstlagen, KTjL).Näringsidkaren ska utföra tjänsten fackmässigt (4 § KtjL). Om tjänsten är felaktig utan att det beror på dig som konsument, får du hålla inne med betalningen. Du har vidare rätt att kräva att felet avhjälps, göra avdrag på priset eller att häva avtalet. Du har även rätt att begära skadestånd av näringsidkaren (16 § KTjL). Näringsidkaren är ersättningsskyldig till dig som konsument för skada som du tillfogas på grund av fel om felet inte beror på ett hinder utanför näringsidkarens kontroll, som näringsidkaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder näringsidkaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Näringsidkaren är även ersättningsskyldig för skada på föremålet för tjänsten (31 § tredje och fjärde stycket KTjL). Kravet om näringsidkarens kontrollansvar för att denne ska undslippa skadeståndsskyldighet är högt ställt och kan inte innefattas i att näringsidkaren helt enkelt gör ett dåligt arbete.Som jag tolkar det har du via näringsidkarens försäkringsbolag blivit ersatt för de detaljer som förstördes, däremot har du inte fått ersättning för resten. Näringsidkaren vägrar att ens diskutera ersättning med dig. Att försäkringsbolaget endast ersätter upp till en viss summa eller vissa kostnader, ska däremot inte du som konsument lida för. Näringsidkarens försäkring är för att näringsidkaren inte ska behöva betala allt själv; det som inte innefattas av försäkringen kan du ändå begära ersättning av näringsidkaren för.Skyddet enligt konsumenttjänstlagen är högt ställt och min bedömning är att det finns förutsättningar för dig som konsument att begära ersättning av näringsidkaren. Om du stämmer näringsidkaren kommer det att avgöras som ett ordinärt tvistemål, innebärande att förlorande part betalar motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § Rättegångsbalken). Min rekommendation är att du anlitar en jurist som går igenom ditt ärende från början (tittar på reklamation, avtal och korrespondens mellan dig och näringsidkaren). I ett första skede kommer juristen sannolikt att, som ombud för dig, tillskriva din motpart med ett krav om ersättning. Förhoppningen är att det är möjligt att komma överens redan i det skedet, utan att gå till domstol. Om ni inte kan komma överens kan juristen inlämna en stämning. Allt detta kan en av våra jurister på Lawlines juristbyrå hjälpa dig med. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig för tidsbokning och vidare kontakt. Vi erbjuder möten med våra jurister på kontoret, men även per e-post, telefon och Skype; det som passar dig som kund bäst. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket får en ungefärlig prisuppgift om renovering ändras?

2019-07-17 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, v har renoverat 2 badrum/tvättstuga.Vi fick en offert. Vi har påskrivet hantvetksformuläret. Arbetskostnaden är angivet till 205.000 kr. Mtrl.kostnaden till 55.000-65.000 kronor.Vi betalde en material faktura för 1 månad sedan på 58.000 kronor. Nu fick vi tillhanda slut faktura avseende material, det var en chock, den låg på 81.000 kr.Materialkostnaden ligger en bra bit över 100% över vad som står i vår offert.Vi har inte fått ngn information av firman att kostnaden skulle ökat så drastiskt.Materialkostnaden att den skulle vara 139.000 kronor för 2 badrum, 4 kvm och 8 kvm samt tvättstuga på 7 kvm, tvättstugan har bara målade väggar. Förefaller orimligt.Vi renoverade 2016, 2 badrum, 5 kvm och 15 kvm, då var totala materialkostnaden 57.000 kronor.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret till er är att ni beställt renoveringen i egenskap av konsument. Denna slutsats drar jag då ni i frågan skriver att ni skrivit under hantverkarformuläret. Hantverkarformuläret är ett formulär som används vid reparations- och ombyggnadsarbeten där beställaren är konsument och hantverkaren är näringsidkare.Utöver ert avtal (genom hantverkarformuläret) är den lag som tillämpas er emellan konsumenttjänstlagen (KTjL). Lagen är tvingande till konsumentens förmån, innebärande att det får göras avsteg från lagens tvingande bestämmelser, om de inte är till nackdel för konsumenten.Om ni och hantverkaren kommit överens om ett fast pris gäller det priset och får inte ändras. Har ni inte avtalat om priset ska ni betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris samt omständigheterna i övrigt (36 § första stycket KTjL). Om hantverkaren däremot gett er ett ungefärligt pris är utgångspunkten att det får överskridas med högst 15 procent. Undantaget till gränsen om 15 procent är om ni avtalat om någon annan prisgräns eller hantverkaren har rätt till pristillägg. Pristillägg kan aktualiseras om tjänsten fördyrats på grund av omständigheter som är att hänföra till er som konsument och som hantverkaren inte bort förutse när avtalet träffades eller om det utförts tilläggsarbete (36 § andra stycket KTjL). För att tilläggsarbete ska utföras ska som utgångspunkt hantverkaren kontakta er och begära anvisningar (jfr 8 § KTjL).Bestämmelserna i första och andra stycket ska läsas tillsammans. Det innebär att regeln om ungefärligt pris i andra stycket kan ses som en begränsning av vad som utgör skäligt pris enligt första stycket. Som konsument behöver ni aldrig betala mer än den ungefärliga prisuppgiften med ett tillägg av 15 procent; oavsett att skäligt pris kan bestämmas till ett högre belopp. Att en ungefärlig prisuppgift lämnas innebär således även att ett tak har satts för priset. Regeln om skäligt pris i första stycket kan på motsvarande sätt ses som en begränsning av den ungefärliga prisuppgiften. Är skäligt pris lägre än det ungefärliga priset med tillägg av 15 procent, behöver ni som konsument inte betala mer än skäligt pris.Utifrån hur frågan är ställd verkar ni ha fått ett ungefärligt pris. Slutsatsen drar jag bland annat genom att ni uttryckligen fått en ungefärlig kostnad om 55-65.000 kronor i materialkostnad. Utgångspunkten är i sådana fall att priset inte får överskridas med mer än 15 procent. Undantaget är om ni avtalat om att en annan gräns ska gälla, eller att någon prisgräns inte ska finnas. Det är således möjligt att avtala om en annan prisgräns än lagens om 15 procent, har ni inte gjort det gäller däremot gränsen.Min rekommendation i ert fall är att ni först och främst går igenom hantverkarformuläret ni skrivit under. Under förutsättning att ni inte avtalat om någon annan prisgräns än 15 procent och att ni inte godkänt några ändrings- eller tilläggsarbeten förefaller det som att hantverkaren överskridit det ungefärliga priset för mycket. I sådana fall bör ni bestrida fakturan med hänvisning till att den överskridits med mer än 15 procent. Då ni beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa er för att följa upp svaret och besvara eventuella frågor ni har därom. Jag kommer att ringa er på fredag, den 19 juli klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om tiden inte fungerar för er är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post dessförinnan för att boka en annan tid. Ni når mig på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag begära pengarna tillbaka för laserbehandling jag inte hunnit utnyttja?

2019-06-05 i KÖPRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Det är så att jag för någon månad sedan betalade för några behandlingar utav laserbehandling på en salong. Innan jag hann påbörja detta så blev jag gravid och kan nu inte utnyttja detta paket. Kan jag kräva pengarna tillbaka? Salongen tycker att jag ska låta pengarna ligga kvar hos dom i mer än 1 år(tills jag kan lasra) men jag tycker inte det känns tryggt med detta. Tacksam för svar!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rent juridiskt finns det inte lagstadgat något öppet köp eller liknande ångerrätt. Det innebär att om det inte finns avtalat mellan dig och salongen att du får lov att ångra har du ingen möjlighet att begära det heller. Givetvis kan du och salongen komma överens om att du ska få pengarna tillbaka. Däremot finns det ingen skyldighet för salongen att uppfylla de krav du har.Vänligen,