Vilken lag gäller vid försäljning av lös egendom (båt) mellan två privatpersoner genom båtmäklare och vilket ansvar har mäklaren vid ev. fel på varan eller tvister mellan parterna?

2021-09-24 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej,Vilken lag gäller vid försäljning av lös egendom (båt) mellan två privatpersoner genom båtmäklare och vilket ansvar har mäklaren vid ev. fel på varan eller tvister mellan parterna? Är det Köplagen eller Konsumentköplagen som gäller? Mäklaren står ju varken som köpare eller säljare på Köpekontraktet så min uppfattning är att det borde vara Köplagen som gäller. Rätt eller fel?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Köplagen eller konsumentköplagen?Utgångspunkten vid köp mellan två privatpersoner är som du nämnt köplagen. Huvudregeln är dock inte som du kommer se nedan undantagslös.Svaret finner du i konsumentköplagen (1990:932) (KkL) 1 §, dels första stycket där lagen anges tillämplig för lösa saker (båt är en lös sak) och dels andra stycket, vari anges att KkL gäller i fall säljaren är privatperson men då den lösa saken förmedlats av en näringsidkare (t.ex. genom båtmäklare eller bilförsäljare). I sammanhanget förstärker det faktum att mäklaren varken står som säljare eller köpare endast dennes roll som förmedlare. Eventuella överenskommelser som att köplagen ska tillämpas eller annars villkor oförenliga med KkL är utan verkan, lagen är tvingande till köparens fördel, sämre villkor för köparen än vad KkL är inte rättsligt bindande (3 § KkL)Mäklarens ansvar för eventuella fel i båtenSäljaren och näringsidkaren (mäklaren) svarar solidariskt gentemot köparen (Håstad, 2009, s. 228 f.). Med konsekvensen att köparen kan rikta sitt anspråk mot endera part, skulle fel visa sig. Allmänna regler bör dock leda till att mäklaren normalt har regressrätt mot säljaren, dvs. mäklaren kan efter att svarat köparens krav t.ex. i form av prisavdrag eller dylik felpåföljd i sin tur kräva igen pengarna från säljaren enligt förarbetet till lagen (prop. 1989/90:89 s. 61)Hälsningar,

Kan ett företag sätta pris hur högt de vill och ta ut hur stor vinstmarginal de vill?

2021-08-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Finns det något vinstmarginal för företag? Kan företag säljer produkter för 3x vanlig pris ? Finns det något lag i konsumentverket som skydda konsumenten ?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det rättsligt tillåtet för företag att ta ut en stor vinstmarginal?Jag misstänker att lagen du efterfrågar är konsumentköplagen, denna finns inte i konsumentverket, den finns i lagboken, fysiskt eller digitalt, som egentligen är en samling (SFS) bestämmelser som röstats i genom i Riksdagen. Nej något sådan marknadsingripande bestämmelse finns inte i konsumentköplagen.Svaret är kort: Ja, det är tillåtet för företaget att sätta vilket pris de vill. Ekonomiska teorier förklarar i vissa fall varför likadan vara skiftar i pris, vilket beror på efterfrågan beroende på vilken tid och plats etc. En viss vara kan vara mer värd om du kan köpa den på natten när alla andra butiker är stängda. Därför vore det orimligt att lagstifta om ett vinstmarginaltak. Tanken är att konsumenterna skyddas av den ekonomiska marknaden själv. De företag som tar för mycket betalt slås ut när kunder väljer dess konkurrenter istället. Med det sagt finns dock en bestämmelse som skyddar konsumenter och alla andra för den delen, från så kallade oskäliga villkor, däribland priset och den finns i 36 § avtalslagen. Företag kan alltså sälja produkter för tre gånger vanligt pris, så länge det inte är oskäligt, i det beaktas samtliga omständigheter så som om det kan finnas en särskild ekonomisk anledning. Utgångspunkten är att rättsordningen inte lägger sig i företags prissättning och marknadens prisbild, det sköter marknaden bäst själv. Undantaget är marknadsdominerande företag som har monopol på en viss marknad. Dessa får inte utnyttja sin position hur som helst, men det är en annan fråga.Hälsningar,

Vill godkänna ett arbete på byggnad i efterhand, kan uppskov för dröjsmålsränta medges om betalning sker efter besiktning som utförts senare än förfallodagen.

2021-04-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag har lagt om tak på mitt hus. Vem bestämmer när arbetet är utfört. Jag anser att jag måste godkänna arbetet först med en besiktningsman innan jag kan betala fakturan.Hur lång tid efter förfallodagen (på fakturan står den 10 dagar netto) har jag på mig innan de kan debitera dröjsmålsränta. Hälsningar
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Fakturan och räntaBetalning ska i huvudregel ske på förfallodagen med risk att dröjsmålsränta annars utgår från och med dagen därpå (3 § första stycket räntelagen (1975:635) (RänteL)). Normalt bestämmer näringsidkaren när arbetet är klart, men rättsligt sett är arbetet inte klart förrän vad som avtalats fullgjorts. Arbetet och besiktning samt rätten att innehålla betalning som påföljd vid felTakbyte är en form av arbete på byggnaden, i detta fall, utfört av en näringsidkare åt en privatperson. Detta aktualiserar konsumenttjänstlagen (1-1a § konsumenttjänstlag (1985:716) (KtjL). Uppdagas fel hänförligt till arbetet i samband med besiktningen, får du som konsument hålla inne betalningen enligt 19 § KtjL (16 § första stycket KtjL). Situationen är således denna att om besiktningsmannen upptäcker fel så behöver du inte betala för vad som kan ge dig säkerhet för dina krav på grund av felet hos tjänsten, även om fakturans förfallodatum inträtt. Följaktligen utgår ingen dröjsmålsränta avseende det belopp du kan hålla inne. Och vice versa om påståendet rörande fel visar sig obefogat i efterhand. Visar sig inga fel och besiktning sker efter 10 dagar kan företaget kräva dig på dröjsmålsränta om 8 procenthenheter avseende fakturabeloppet per år (6 § RänteL) om inte annat avtalats. Ni kan ha avtalat om en högre eller lägre ränta, lagen är inte tvingande.Sammanfattningsvis har du egentligen ingen tid på dig efter förfallodagen innan de kan debitera räntan. Situationen är dock, likt ovan nämnt, annorlunda om fel visar sig. Tänk då på att du endast kan innehålla så mycket som är rimligt i säkerhet för dina krav, och att om du inte betalar resterande belöper ränta på det beloppet, såvitt inte dina krav rimligen avser hela fakturasumman.Hälsningar,

Ansvarar säljaren för fel som uppenbarar sig först en tid efter köpet?

2021-01-26 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag har sålt min bostadsrätt.När jag köpte lägenheten xx fick jag inte veta mer än att IKEA-köket i lägenheten var relativt nyrenoverat trodde den dåvarande säljaren vilket jag berättat för köparen. I köket så läcker det nånstans mellan "lite och medelmycket" ur röret under diskbänken om man spolar på full fräs så att det blir högt tryck och mycket vatten samtidigt, eller om man häller ut något från en större behållare i vasken. Är detta något som räknas som ett dolt fel?Mvh
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Rättslig utgångspunktBostadsrätt är till skillnad mot exempelvis en villa lös egendom. Jordabalkens 4 kap. om fel på fastighet tillämpas därför inte. Tillämplig lag är istället köplagen (KöpL) (1990:931), jfr 1 § KöpL. När det talas om dolt fel, åsyftas i allmänhet 4 kap. 19 § JB (se t.ex. NJA 1988 s. 363).Jordabalkens 4 kap. 19 § med tillhörande rättspraxis är emellertid ganska likartad köplagens 17-19§§. Bostadsrätten ska i fråga om art, mängd, kvalitet och andra egenskaper stämma överens med vad som följer av avtalet, 17 § KöpL. Därtill föreligger fel om bostadsrätten avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Här fästs stor vikt vid priset och vad köparen utifrån det anses kunna förutsätta avseende grad av felfrihet. Bedömningen i detta fallKöparens undersökningsplikt och säljarens upplysningspliktExakt vad avtalsinnehållet var känner jag såklart inte till. Några allmänna hållpunkter kan dock ställas upp. Av ert avtal följer att köket är relativt nyrenoverat men inte helt splirrans nytt, varför mindre, normala slitageskador och fel borde förväntas av köparen. Han eller hon får inte åberopa fel som hen måste antas ha känt till vid köpet, 20 § KöpL (undersökningsplikt). Som fel får inte heller åberopas vad hen borde ha märkt vid undersökningen, såvitt du inte på rak fråga ljugit eller lämnat lugnande besked beträffande just rören under diskbänken. I det senare fallet bortfaller köparens undersökningsplikt och fel som säljaren förtigit eller på annat sätt handlat i strid mot tro och heder, får göras gällande. Avgörande tidpunktDen avgörande tidpunkten för bedömningen av om fel föreligger är när risken för bostadsrätten går över på köparen, 21 § KöpL. Risken går i sin tur över på köparen när varan, enligt lagtexten, avlämnats 13 § KöpL. En bostadsrätt anses avlämnad när köparen tagit hand om den, såvida ni inte kommer överens om annat i avtalet, jfr 3 § KöpL. Helt avgörande blir alltså om felet förelåg innan köparens tillträde alternativt annan avtalat tid eller om felet uppkom efter denna tidpunkt. Om felet uppenbarade sig först efter riskövergången är du som utgångspunkt inte ansvarig för det då köparen bär risken. Du ansvarar – för att krångliga till det ytterligare ­– likväl för fel som har funnits före riskövergången men som visar sig först senare. Den delikata frågan är då huruvida felet faktiskt förelåg före riskövergången. John Kihlman skriver i sin lagkommentar "avgörande i sådana fall är om avvikelsen har sin grund i förhållanden som fanns vid riskövergången. Om så är fallet, är varan felaktig. Om så inte är fallet – dvs. om avvikelsen har orsakats av något som köparen enligt 12 § KöpL står risken för – är varan inte felaktig". BevisfrågaI slutändan blir det en bevisfråga domstolen får ta ställning till. Huvudregeln vid köp är att köparen har bevisbördan för att felet fanns vid tidpunkten för riskövergången (NJA 2013 s. 524 p. 5). Beviskravet är normalt, dvs. köparen ska styrka eller visa att en viss omständighet, alltså felet, föreligger (NJA 2013 s. 524 p. 21).Presenterar således köparen ett besiktningsutlåtande vari konstateras att läckaget pågått under längre tid hänförlig till tiden före riskövergången, t.ex. med stöd av rost, fukt, mögel etc är mycket vunnit för hen. Om du å din sida kan visa på att felet fanns vid köparens undersökning av bostadsrätten och att hen insåg eller borde ha insett felet vinner du eftersom köparen i så fall konkludent eller uttryckligen godtagit lägenhetens skick. Tveka inte över att höra av dig antingen till Lawline via https://lawline.se/contact eller lämna en kommentar här nedan om något är otydligt.Hälsningar,

Går det att ångra köp i butik med stöd av konsumentköplagen?

2021-09-19 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag besökte en butik för att beställa en bröllopsklänning. Jag provade ut rätt storlek och beställde en klänning via butiken. Klänningen beställdes till deras leverantör i en storlek som fanns med i leverantörens storlekstabell, inga specialmått. Jag beställde denna på en lördag, men har nu tre dagar ändrat mig och vill avbeställa klänningen. Jag skrev däremot på ett avtal med butiken där det framgår att jag betalade handpenning på 50% av klänningens värde. Måste jag verkligen betala hela den summan om jag avbeställer klänningen 3 senare? Jag vill avbeställa klänningen med hänvisning till konsumentköpslagen, är det möjligt?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du vill ångra köpet. Det kan du endast göra, om inte annat föreskrivs i avtalet mellan dig och säljaren, om köpet ingåtts på distans utanför butikslokal enligt lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Den lagen är inte tillämplig på din situation eftersom avtalet har träffats i butik ( 2 §). Således gäller konsumentköplagen (1990:932) (KkL) men denna innehåller inga bestämmelser om ångerrätt. Komma ifrån köpet kan du då bara om det föreligger skäl för hävning (29 § KkL). Sådana är skäl hänför sig till fel i varan (16-21 §§) och felet måste vara av väsentlig betydelse. Dessvärre för din del måste du fullfölja avtalet (pacta sunt servanda – avtal ska hållas, en gammal rättsprincip), om det inte av avtalet t.ex. framgår att avbeställning kan ske i förening med att säljaren behåller handpenningen. Hälsningar,

Chanser att vinna tvistemål mot bilhandlare som förmedlat bilköp

2021-08-14 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Köpt beg bil. 7år 19000mil. 180000kr. Annonserad av bilfirma. Muntligt påtalat att det var ett förmedlingsuppdrag från privat ägare. Hämtad på bilfirma. Fick med ett köpekontrkt osignerat med löfte om att signerat skulle skickas senare. Köpeskilling insatt direkt på bilägarens konto. Bilens motor och transmission har gått sönder mindre än en månad efter köpet. Bilfirman nekar ersättning för reparation. Förra ägaren till bilen nekar ersättning för reparation. Jag avser att stämma bilfirman i tingsrätten. Hur stora är mina chanser att vinna?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RättslägetTillämplig lag är konsumentköplagen, då en bil är en lös sak som omfattas enligt lagen. Konsumentköplagen gäller även i fall då säljaren inte är en näringsidkare om köpet förmedlas för säljaren av en näringsidkare. I sådana fall svarar både näringsidkaren och säljaren för säljarens skyldigheter enligt konsumentköplagen (1 § konsumentköplagen (KkL)). Under förutsättning att bilen är behäftad med fel enligt KkL (se härvid 16-20 §§ KkL), och reklamerat i tid (23 § KkL), får du kräva något av följande: avhjälpande dvs. reparation, omleverans, prisavdrag motsvarande felet, eller häva köpet (22 § KkL). Avhjälpande är här en primär åtgärd. Om inte avhjälpande sker inom skälig tid får du kräva prisavdrag eller häva köpet (28-29 §§ KkL).Hur stora är dina chanser att vinna?Den processuella juridiken skiljer sig från den materiella på så sätt att det processuellt gäller att inte bara ha rätt utan att få rätt. I Sverige tillämpas fri bevisprövning i domstolarna, varför allt material av relevans bör framläggas. I tvistemål är det tillåtet med förlikning. Chanserna att vinna tvistemål är i hög grad avhängigt bevisläget. Bilen anses ha varit behäftad med fel redan vid avlämnandet eftersom felet visade sig redan efter en månad, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art (20 a § KkL). Härvid gäller omvänd bevisbörda, det ankommer på säljaren och näringsidkaren att visa på annat. Hur stor chansen att vinna är svårt att uppskatta, men ovannämnd bevislättnad förenklar processen för dig. Och onekligen ska så centrala delar av bilen som motor och transmission inte gå sönder efter dels så kort tid dels med hänsyn till den höga prissumman, vilken också beaktas i fråga om fel eftersom man med fog kan förvänta sig en motor vara i gott skick när priset är 180 000 kr.Hälsningar,

Vilka krav kan ställas på köparen beträffande felanmälan i precisering av felet enligt köplagen och konsumenttjänstlagen?

2021-01-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej !Jag har ett poolföretag som har en kund som hävdar att det är fel på hans spabad och kräver att få reklamera detVad kan vi kräva av honom för att han ska få reklamera , vi har bett om foto på olika saker han hävdar inte fungerar På något sätt måste vi veta att Badet inte fungerar och inte att det är handhavande fel innan vi kommer och felsöker (kunden kommer att få betala felsökningsarbetstid och resor om det visar sig var handhavandefel)Vi kan inte släppa allt vi har för händer och bege oss till kunden (spabadet finns ca 1 timmas väg från oss)för att kontrolleraFörstå mig rätt vi vill givetvis göra rätt för oss om det är fel , men vi kan inte åka och titta så fort han säger att det är fel och han kan inte visa vad som är fel felanmält vi luddiga sms såsom det värmer inte(det jag vill få reda på är , vad kan vi ställa för krav på lunden i ett fall som detta)
Pontus Fridén |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagKonsumenttjänstlagen (KtjL) gäller om tjänsten är den övervägande delen av er förpliktelse gentemot kunden, 2 § KtjL. I annat fall är konsumentköplagen (KöpL) tillämplig. BedömningI båda fall gäller som allmän rättsgrundsats att den som påstår något har bevisbördan för sitt påstående. Det åvilar konsumenten att visa på och i rimlig mån precisera vilka fel han eller hon vill göra gällande. Köparen måste reklamera att varan är felaktig inom skälig tid enligt båda lagarna. Reklamationen kan vara neutral men köparen måste ange det fel som denne gör gällande. Ett allmänt klagomål är inte tillfredsställande. Säljarens intresse av få närmare kunskap om de åtgärder som kan komma att bli aktuella för att undersöka felet och eventuellt få det åtgärdad är skälet härtill. Allmänna ordalag såsom; det är fel på varan, den funkar inte som den ska etc. är inte tillräckligt. Konsumenten måste ange i vilket hänseende han eller hon anser tjänsten eller varan felaktig. En långtgående felundersökning som fordrar expertis krävs dock inte av köparen. Det räcker att köparen meddelar sina iakttagelser rörande hur felet ter sig honom eller henne. Detta är gemensamt för både konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen.Vagt formulerade meddelanden från köpare avseende fel som påtalas är alltså inte tillräckligt. Att spabadet inte värmer kan emellertid innebära att konsumenten angett i vilket hänseende han eller hon anser tjänsten eller varan felaktig. Det beror på vilken möjlighet köparen har att undersöka felet. T.ex. om där finns temperaturmätare och köparen kan presentera att värmen endast går upp till viss temperatur när den enligt produktbeskrivning ska uppgå till högre bör vara i enlighet de rättsliga minimikrav som ställs på reklamation. Hälsningar,

Vad händer om en byggare försöker lägga på extra kostnader utanför avtalat pris och om priset för ett visst arbete är för dyrt jämfört med branschpraxis?

2020-08-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi skrev kontrakt med en byggare som försöker ta extra kostnader på varje del han gör, dessutom vi betalde 250 000kr på plattan som är 40kvm och alla säger att det är för dyrt och att han lurade oss. Hur ska vi göra?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att byggaren är en näringsidkare som utför arbetet inom ramen för sin professionella verksamhet. Vidare tolkar jag det som att byggaren ska uppföra en byggnad om 40 kvm.Vilken lag?Ert avtal omgärdas av tvingande lagstiftning; 1 § första stycket p.2 och andra stycket, konsumenttjänstlagen (1985:716) (KtjL). Lagen tillåter dock stor frihet för parterna i utformning av avtalet. Men det får aldrig vara till nackdel för konsumenten i förhållande med vad KtjL föreskriver. Anledningen till att lagen tillämpas är på grund av att ni – vilket jag presumerar – är privatpersoner vars beställning av ett bygge (arbetet på fast egendom, alternativt småhusentreprenad) gått till en näringsidkare.Du beskriver att byggaren försöker ta extra betalt, utan fog i överenskommelsen antar jag att du menar. Om denna delen inte är, eller inte fullständigt avgjord i avtalet föreskriver 8 § KtjL att om det när tjänsten utförs framkommer behov av artbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med etta (tilläggsarbete), är näringsidkaren nödgad att informera er och invänta era anvisningar. Har ni inte funnits tillgängliga, får byggaren utföra tilläggsarbetet om:1. Priset är obetydligt, eller lågt i förhållande till priset för den avtalet tjänsten, eller2. om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget.Näringsidkaren är skyldig att uföra tilläggsarbete som inte kan uppskjutas utan fara för allvarlig skada för er, och här likt ovan gäller detta om ni är oanträffbara. För priset av tilläggsarbetet hänvisas man till 38 § KtjL, nringsidkaren har rätt till pristillägg (utöver det avtalade priset från början). Likaså gäller här att extra kostnad utgår om tjänsten fördyrats på grund av er och som näringsidkaren inte förutsåg när avtalet träffades.För betalningen avseende 250 000 kr för plattan om 40 kvm gäller följande. I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att envar är fri att överhuvudtaget ingå avtal, med vem man vill och till vilket innehåll man önskar. Principen kompletteras av den kanske mest betydande; pacta sunt servanda (avtal ska hållas). Med betydelsen att parter som utväxlat samstämmiga viljeförklaringar, binds till överenskommelsen utan möjlighet att frånträda. Detsamma gäller för ert avtal, till och med det i svensk rätt tunga konsumentskyddet ger vika för avtalet vad gäller vilket pris som gäller se 36 § första stycket ("I den mån priset inte följer av avtalet") KtjL. Det finns i svensk rätt likväl några få, betydelsefulla inskränkningar av pacta sunt servanda. Mest relevant är 36 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar (AvtL). Paragrafens tillämpningsområde är stundvis diffust. I stora drag tar den sikte på oskälighet, och vad oskälighet är skiljer sig från fall till fall. Kurt Grönfors uttryckte det som att det är tillåtet att göra en god affär, men inte en orimligt god affär på den andres bekostnad. 36 § AvtL sätter den yttersta gränsen för hur god en affär får vara.Hur ska ni göra?Om ni anser er lurade, att ni kanske kan på goda grunder visa på att plattan i själva verket borde vara mycket billigare, har ni åtminstone en utgångspunkt att argumentera utifrån.Kommer ni inte överens, kvarstår för er att antingen acceptera nuvurande avtal eller gå vidare med en stämning, troligtvis med grund i 8 § KtjL och 36 § AvtLBehöver ni hjälp att komma vidare med ärendet, uppmanar jag er att kontakta någon av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/contactHälsningar,