Kan man överklaga socialtjänstens beslut?

2021-09-29 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Lawline!Min fråga gäller vad som är ett förvaltningsbeslut och vad som kan överklagas förvaltningsrättsligt. Som barn blev jag placerad på ett HVB-hem mot min vilja. Placeringen skedde "frivilligt" enligt SoL och jag var över 15 år. Jag sa vid upprepade tillfällen till socialtjänsten att jag inte ville bor där men de hotade då med att det enda alternativet jag hade var att bo på gatan. Det jag undrar är, utifrån dagens lagstiftning, om ett sådant beslut om placering är överklagbart? Om ett barn befinner sig i en liknande situation idag, vad ska hon göra om socialtjänsten bestämmer sig för att låsa dörren och kasta bort nyckeln? Vilka är barnets rättigheter?Hälsningar Lena
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett 1. familjehem, 2. hem för vård eller boende, eller 3. stödboende för barn och unga i åldern 16-20 år (stödboende). Detta framgår av socialtjänstlagen (SoL) 6 kap. § 1. Socialnämnden har även ett ansvar för att du som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård, vilket framgår av 6 kap. 1 § 2 st. SoL. Socialnämnden får inte heller lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd (6 kap. § 6 SoL). Socialnämnden behöver dessutom noga följa vården av de barn som vårdas i ett familjehem, främst genom 1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas, 2. enskilda samtal med barnet eller den unge, 3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och 4. samtal med vårdnadshavarna. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Detta framgår av 6 kap. 7b § SoL. Här kan man säga att de brustit i sitt uppmärksammade.Ett beslut om placering är ett beslut som går att överklaga till förvaltningsrätten. En anmälan kan även ske till justitieombudsmannen (JO) om du anser att socialtjänsten brustit i att vidta adekvata åtgärder.Vänligen,

Vad innebär det att Migrationsdomstolen har valt att förelägga Migrationsverket att avgöra mitt ärende?

2021-09-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |HejJag har fått Dom från Förvaltningsrätten I Malmö, det gäller min Överklagat beslut migrationsverket Avgörande ärende om Medborgarskap, men Migrationsverket har gjort ingenting .Vilken myndighet kan man vända sig till för att klaga vidare .Det står i domen "SKÄLEN FÖR AVGÖRANDETNär klaganden lämnade in den aktuella begäran hade mer än sex månader passerat sedan ansökan om svenskt medborgarskap gavs in. Detta innebär att det föreligger en sådan försening som avses i 12 förvaltningslagen, förkortad FL.Migrationsverket har inte anfört några hållbara skäl till att handläggningen inte har inletts inom sex månader och det finns därmed grund för att förelägga Migrationsverket att avgöra ärendet. Med beaktande av att det inte finns något material att utgå från vid bedömningen av vad som är en rimlig handläggningstid (jfr 49 första stycket FL) ska Migrationsverket föreläggas att avgöra klagandens ärende snarast.Denna dom får inte överklagas. "Tack så mycket
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur ditt ärende kan avgöras och var du kan vända dig för att klaga vidare i ditt ärende. När jag läser igenom det du skrivit i din fråga verkar det dock som att Migrationsdomstolen har beslutat att förelägga Migrationsverket att avgöra ditt ärende. Domen du fått i ditt ärende om dröjsmål betyder att Migrationsverket kommer vara tvungna att avgöra ditt ärende. Du behöver alltså inte överklaga domen till någon annan myndighet för att klaga vidare, ditt ärende kommer bli avgjort av migrationsverket. Hur lång tid det kommer ta kan jag tyvärr inte säga något om.Om avgörandet för ditt beslut skulle dra ut på tiden ännu mer kan du anmäla Migrationsverket till Justitieombudsmannen (JO). JO har som uppgift att se till att myndigheter sköter sina uppgifter och att mänskliga rättigheter beaktas i den offentliga verksamheten. JO kan välja att ta upp en anmälan från allmänheten till granskning om det är påkallat. Mer information om hur du anmäler migrationsverket till JO finns på JO:s hemsida. Observera att du inte behöver göra en anmälan till JO för att ditt ärende ska avgöras. Migrationsverket är tvungna att avgöra ditt ärende. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Har du någon annan fundering kan du vända dig till oss på Lawline igen.

Är OB-tillägg pensionsgrundande inkomst?

2021-09-29 i Myndigheter
FRÅGA |Är OB-tilläggen pensionsgrundande?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 59 kap. 3 socialförsäkringsbalken framgår att inkomst av anställning är en pensionsgrundande inkomst. Enligt 59 kap. 8 socialförsäkringsbalken framgår att "som inkomst av anställning räknas lön eller annan ersättning i pengar".Enligt Skatteverket så är all inkomst från arbete pensionsgrundande. I och med att OB-tillägg är enarbetsrelaterad inkomst så är den också pensionsgrundande, se här. Även på Pensionsmyndighetens hemsida så framgår det att inkomst från anställning är pensionsgrundande inkomst, se här.Svar på din fråga är således ja, OB-tillägg är pensionsgrundande då det är inkomst från anställning!Vänliga hälsningar,

Myndighetsutövande i skolan

2021-09-29 i Skola och utbildning
FRÅGA |Vad innebär myndighetsutövande i skolan?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer först att förklara vad myndighetsutövning är och därefter kommer jag att redogöra för när myndighetsutövning kan bli aktuell i skolan och vad det innebär. Vad är myndighetsutövning? Myndighetsutövning är ett rättsligt begrepp som brukar definieras såhär: "utövning av en befogenhet att bestämma för en enskild om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande." Med myndighetsutövning avses alltså beslut och åtgärder som medför rättsverkningar för en enskild person. Dessa rättsverkningar kan antingen vara gynnande (t.ex. beviljande av bidrag) eller betungande (t.ex. beslut att ta ut en avgift). Myndighetsutövning kan således beskrivas som ett uttryck för statens makt över den enskilda individen. Vanligtvis är det offentliga verksamheter som utövar myndighetsutövning men ibland kan det även röra sig om vissa privata aktörer. Myndighetsutövning i skolan Skolor, kommunala såväl som privata, utövar myndighetsutövning gentemot elever och i vissa fall gentemot deras vårdnadshavare. Skolornas rätt att utöva myndighetsutövning härrör från skollagen och skolförordningen. För högskolor och universitet gäller emellertid andra bestämmelser, vilka finns främst i högskolelagen och högskoleförordningen. Den mest framträdande formen av myndighetsutövning som skolor ägnar sig åt är förmodligen betygsättning. (3 kap. 13 § skollagen; SkolL) Förutom betygsättning kan myndighetsutövning inom skolväsendet även te sig i form av beslut om ledighet för en elev (7 kap. 18 § SkolL), befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen (7 kap. 19 § SkolL), samt disciplinära åtgärder för trygghet och studiero (5 kap. 6 § SkolL) med mera. Skolor behöver beakta offentligrättsliga principer i sin verksamhet. Principerna innebär att skolorna bland annat måste vara sakliga och opartiska. (1 kap. 9 § regeringsformen) Detta är minst lika viktigt när det kommer till skolornas myndighetsutövning. Värt att notera är att skolor också måste följa särskilda regler vid handläggning av ärenden som avser just myndighetsutövning. (29 kap. 10 § SkolL) Vid myndighetsutövning tillkommer dessutom ett straffansvar. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften kan dömas för tjänstefel. (20 kap. 1 § brottsbalken) Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Går det att överklaga ett 9 årigt beslut till förvaltningsrätten?

2021-09-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Går det att ta upp ett 9 årigt avslaget fall i förvaltningsrätten igen? Handlar om att ännu en gång isf överklaga försäkringskassans beslut..
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är ett förvaltningsbeslut?Det finns ingen tydlig definition av beslut, men av rättspraxis framgår det att beslut är "ett uttalande med vissa verkningar mot den det riktas mot". (Olivoljefallet RÅ 2004 ref. 8) När vi nu konstaterat att det är ett beslut vi har att jobba med, får vi övergå till överklagbarheten.Vilka beslut får överklagas?Av § 41 i förvaltningslagen (FL) framgår det att beslut som kan antas påverka den enskilde på ett inte obetydligt sätt får överklagas. Överklagandetiden är 3 veckor (44§ FL), dock kan längre besvärstid som framgår i specialförfattning t.ex socialförsäkringsbalken. Eftersom det är försäkringskassan beslut, är det socialförsäkringsbalken vi ska titta på. I 113 kap. 20 § i socialförsäkringsbalken (SFB) framgår det att beslut från försäkringskassan får överklagas senast 2 månader från den dag då klaganden fått del av beslutet. Därefter vinner beslutet laga kraft, vilket kortfattat innebär att beslutet inte kan överklagas. I ditt fall har det gått 9 år, vilket inte gör det möjligt att återigen överklaga beslutet.Vänligen,

Alternativt skyddsbehövande, resa utanför Sverige?

2021-09-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, kan man resa från Sverige till hemlandet om man har permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du uppger i din fråga att du fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande vilket innebär att du beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och inte ett permanent uppehållstillstånd. Om du fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet slutar gälla kan du få förlängt uppehållstillstånd.Beviljat uppehållstillstånd innan 20 juli 2016I det fall ansökan inkommit till migrationsverket och man har fått ett beviljat uppehållstillstånd innan den 20 juli 2016 gäller utlänningslagen. Ett uppehållstillstånd för en alternativt skyddsbehövande ska vara i minst 3 år, 5 kap. 1 § utlänningslagen.Beviljat uppehållstillstånd efter 20 juli 2016I det fall ansökan inkommit till migrationsverket efter den 20 juli 2016 medför statusen att man i Sverige får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i 13 månader, 5 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.Som alternativt skyddsbehövande har du fått ett uppehållstillståndskort, vilket utgör din resehandling och identitetshandling. Under tiden som du har uppehållstillstånd kan du resa in och ut ur Sverige, men du måste ha ett giltigt pass samt ett giltigt uppehållskort för att kunna återvända till Sverige.Så länge du kan uppvisa de handlingarna, och du återvänder till Sverige innan uppehållstillståndet löper ut så kan du besöka ditt hemland.På migrationsverket kan du läsa mer om ditt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Beställa domar

2021-09-29 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA | XXXX XX XX -XXXX vad har X för domar på sig
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med vill jag upplysa dig om att jag har anonymiserat namnet och personnumret för att det inte ska gå att identifiera personen du frågar om. Detta, eftersom frågan publiceras för allmänheten på Lawlines hemsida. En dom är en allmän handling, 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen,och utgångspunkten är att alla domstolshandlingar är offentliga handlingar (om de inte är sekretessbelagda p.g.a. exempelvis sexuella handlingar mot minderåriga eller dylikt). Detta innebär att det finns en rätt att på begäran få ta del av handlingar. Denna rätt är en del av den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Syftet med offentlighetsprincipen är att främja fritt meningsutbyte, fri och allsidig upplysning och konstnärligt skapande genom att ge insyn i den offentliga verksamheten. Du kan alltså begära ut domarna genom att ange namnet och personnumret när du kontaktar den aktuella domstolen. Det kan även vara hjälpsamt ifall du även vet när brotten skedde, men det är inget krav. Om du inte vill kontakta domstolen och fråga, finns det istället hemsidor som tillhandahåller domstolsavgöranden mot en viss avgift.Allmän information om att begära ut domar och beslut hittar du här. Vänligen,

Har ett vittne rätt till kopia av ett förhör?

2021-09-28 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Jag är kallad till ett förhör av polisen som vittne. Har jag rätt till att få en kopia på vad som sagts vid förhöret?
Sara Djogic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller i ditt fall.Ett förhör är en allmän handling, enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen, eftersom det är en handling som upprättats hos en myndighet. En handling anses dock inte upprättad hos myndigheten förrän ärendet som den hänför sig till har slutbehandlats, 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen. Varje svensk medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar, enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen.Eftersom förhöret troligtvis utgör en del i förundersökningen omfattas det av sekretess enligt 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen föreligger fram tills dess att förundersökningen avslutas. En person som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet har rätt att ta del av handlingar i ärendet, 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Eftersom du uppger att du är ett vittne anses du inte vara part i målet och har således inte rätt att få ut en kopia på vad som sagts vid förhöret förens förundersökningen är avslutad. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,