Allmän handling och skattesekretess

2006-11-03 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Är deklarationer offentliga handlingar?
Jacob Öberg |ALLMÄN HANDLING OCH SEKRETESS Jag vill inledningsvis betona att utgångspunkten är att en deklaration är en handling som inkommit till en myndighet och därför i och med detta upnått det handläggningsstadium som gör handlingen allmän (2 kap. 3,6 §§ tryckfrihetförordningen, härefter TF). Därmed har som du förmodligen redan känner till varje svensk medborgare rätt att ta del av denna handling enligt huvudregeln (TF 2 kap 1,3,12, 14 §§). För att en allmän handling ska kunna utlämnas måste dock avgöras om den är offentlig eller hemlig. En handling kan vara hemlig om det föreligger en tillämplig sekretessgrund för handlingen ifråga (TF 2 kap 2 §). Om sekretess föreligger så får handlingen ej lämnas ut (se brottsbalk 20 kap 3 §) med risk för att ansvar för brott mot tystnadsplikt aktualiseras. Myndigheten måste dock om den misstänker att en sekretessgrund föreligger göra en sekretessbedömning i varje enskilt fall (TF 2 kap. 12 §). De enda sekretessgrunderna som får åberopas för att neka ett utlämnande finns i sekretesslagen (härefter SekrL). Vad som är av intresse ifråga om deklarationer är om skattesekretessen i 9 kap. 1 § SekrL är tillämplig. SKATTESEKRETESS Sekretess gäller för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Det är uppenbart att denna regel är tillämplig på deklarationer i allmänhet (RÅ 85:2:62) till ledning för taxering. Vidare kan betonas att denna sekretessgrund saknar möjligheter till utlämnande oavsett om uppgifternas utlämnande inte kan antas medföra skada eller men för den skattskyldige. Sekretessen är med andra ord absolut och faller handlingen in under denna regel får den ej lämnas ut med undantag för att den enskilde lämnat sitt samtycke (14 kap 4 § SekrL). Svaret på din fråga är sammanfattningsvis att deklarationer till ledning för taxering är allmänna hemliga handlingar som endast får lämnas ut om den skattskyldige lämnar sitt samtycke. Om du vill ha mer utförlig rättslig information rekommenderar jag dig att ta kontakt med en professionell förvaltningsjurist.

Skyldighet att lämna företräde i vägkorsningar

2006-10-21 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Vid vänstersväng åsamkar en lätt lastbil (6 m) inkl bred släpvagn (8,5 m lång), totala längden 14,5 m på ekipaget: en skada på vänster stötfångare fram på mötande personbil som färdas på en väg som är 5.2 m bred och påbörjar vänstersväng till mötande väg som är ca 5,4 m. Hur tillämpas "aktsamhetslagen" vid möte mellan större resp. mindre fordon i tätbebyggt område? Vad finns det för regelverk?
Tim Boström |Hej,Denna fråga regleras av vanliga trafikregler vilka återfinns i Trafikförordningen http://lagen.nu/1998:1276 Under förutsättning att något av fordonen inte har väjningsplikt eller att någon av vägarna är en huvudled gäller högerregeln enligt 3 kap. 18 §. Vägens bredd saknar därför betydelse och så även fordonens storlek. Enligt kapitlets 24 och 26 §§ följer emellertid att man enbart får svänga i en korsning om det kan ske utan fara och hinder för övrig trafik eller trafikanter. Man bör således inte se situationen som att en har förkörsrätt, utan snarare att den andre har skyldighet att lämna företräde.Mvh

Utlämning av journaler

2006-09-06 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man kan få samtliga journaler från samtliga sjukhus inom Göteborg. Måste det vara läkare som beställer dessa eller någon annan myndighet, kanske socialsekreterare eller någon annan?
Daniel Waerme |Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. (D.v.s. sekretess råder.) 7 kap. 1 § Sekretesslagen (Se http://www.lagen.nu/1980:100) Detsamma gäller för en rad andra områden inom liknande verksamheter, t.ex. gällande insemination och abort. Ett undantag uppställs emellertid. Uppgift får lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgifter lämnas. Kravet på synnerlig vikt innebär att det ställs höga krav för att utlämnandet skall kunna ske. I 7 kap. 2 § uppställs även ett antal fall när den nyss nämnda sekretessen inte gäller. En prövning kommer att göras i varje enskilt fall huruvida den efterfrågade journalen kan utlämnas. Detta får enbart ske om det står klart att den enskilde eller närstående inte lider men. I det flesta fall innebär det att någon journal inte kan utlämnas. Ett annat problem är att man inte kan utbegära "samtliga journaler". Utlämnandet kan nämligen vägras om sökanden inte förmått precisera sin begäran eller om utlämnandet skulle vara förknippat med betydande hinder för myndigheten. Med vänliga hälsningar

Får jag ha min hund lös i skogen?

2006-08-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!!Får man ha en hund löst springande i skogen? Hunden har visat tendenser till att vara agressiv, har även bitit andra hundar. Hunden kommer alltid springande emot än och han lyssnar inte på sin matte.hoppas på svar.
Andreas Heed |Hej,Enligt 2 § Lag om tillsyn över hundar och katter (HundL) får hundar som visat benägenhet att bita människor eller hemdjur ej vara lös utomhus. Undantag är när hunden hålls inom ett område som är betryggande inhägnat och till vilken utomstående ej äga tillträde. Så svaret på din fråga är förmodligen nej, hunden får ej vara lös utomhus utom i vissa undantagsfall. För lagtext se http://lagen.nu/1943:459Mvh

Allmän kameraövervakning

2006-10-02 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej Är det tillåtet att sätta upp en kamera på sitt uthus osh filma vägen utanför så grannarna inte kan gå ut utan att bli filmad? Om inte hur gör man för att stoppa det? Känner mig förföljd.
Alexander Garbu |Hej! Länsstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för allmän kameraövervakning. Det är hos länsstyrelsen man skall ansöka om tillstånd för allmän kameraövervakning. Ansökan lämnas till länsstyrelsen i det län där kameraövervakningen ska ske. Kameraövervakning regleras i Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning ( http://lagen.nu/1998:150 ) samt Förordning (1998:314) om allmän kameraövervakning ( http://lagen.nu/1998:314 ). Ta dig en närmare titt på dessa lagrum, och gör en polisanmälan om du tror att grannen bryter mot reglerna som hänvisas till i 26§ Lag 1998:150 och det inte går att först be dem att ändra riktning på kameran till sin egen tomt.

Återbetalning till CSN p.g.a. återfört uppskovsavdrag

2006-10-01 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Eftersom jag är någorlunda insatt i CSNs förehavanden bad en vän mig om hjälp i ett ärende, men jag är inte person att kunna reda ut det. Han studerade med start höstterminen 2003-vårterminen 2005. Terminen innan han startade sina studier sålde han en bostadsrättslägenhet med vinst, som han dock sköt upp skatten för pga övervägande att köpa ny lägenhet. Detta blev dock inte av. Nu anser CSN att detta är att betrakta som en inkomst under 2004 och att han därför är återbetalningsskyldig för att han tjänat för mycket pengar under året för att kunna få ut studiemedel. För tjänst har jag lyckats förstå att det är när pengarna blir tillgängliga, och det blir de ju redan 2003 på våren, innan han började studera. Men det här är kapital och texten tycktes mig luddig. Vad gäller? För mig låter det bisarrt rent spontant. Inkomsten skapades under vårterminen 2003 innan studierna påbörjades och pengarna var också honom tillhanda redan då. Det enda som sköts upp var skatten och därmed vilket år inkomsten skulle taxeras ur skattehänseende. Vad gäller här? CSN har avslagit hans överklagan, bör han gå vidare till länsrätten?
Love Wilén-Örnulf |Det här är en komplicerad fråga som jag inte har hittat något definitivt svar på i lagkommentarer och praxis. Generellt gäller enligt studiestödslagen 3:19 att bland annat överskott i inkomstslaget kapital vid taxeringen för kalenderhalvåret ska räknas som inkomst det kalenderhalvår den hänför sig till. Regler om inkomstslagen finns i inkomstskattelagen som du hittar http://www.lagen.nu/1999:1229. Enligt huvudregeln gäller att kapitalvinster ska tas upp det år de görs (44:26). Här har din vän gjort ett s.k. preliminärt uppskovsavdrag i enlighet med 47:8. Eftersom ingen ny bostad har köpts ska den då enligt huvudregeln återföras till beskattning året efter (47:9:1). Alltså ser lagstiftaren det så att man under vissa förutsättningar får uppskovsavdrag för kapitalvinst när man har sålt sin bostad men att avdraget återförs nästa år om man inte har köpt någon ny. Tyvärr ger inte detta något tydligt svar på frågan. Din vän fick avdrag i inkomstslaget kapital för hela vinsten år 2003 men pengarna återförs till beskattning året efter. I och med uppskovsavdraget fanns ju inget överskott att ta upp i inkomstslaget kapital år 2003 men däremot år 2004. Samtidigt hänförde ju sig inkomsterna som tas upp 2004 definitivt till det aktuella kalenderhalvåret år 2003. Den uppskjutna beskattningen blir då en form av lån till din vän som betalas tillbaka året efter. Jag kan därför inte ge en exakt beskrivning av rättsläget men jag kan heller inte se någon anledning till varför din vän skulle låta bli att överklaga återbetalningsbeslutet så långt det är möjligt. Det verkar onekligen bli svårt för CSN att hävda att deras tolkning ligger i linje med lagstiftarens intention.

Offentlighetsprincipen hos domstol

2006-09-02 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan man begära ut handlingarna från vilken rättegång som helst? Kan man vara anonym? Vad måste man veta?
Jacob Öberg |RÄTT ATT TA DEL AV HANDLING - HUVUDPRINCIPEN Den grundläggande huvudprincipen vad gäller rätten att ta del av handlingar från myndigheten finns i tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt TF 2 kap 3,12 §§ så har du rätt enligt huvudregeln (undantag i SekrL kommer jag sedan till) att utan avgift ta del av en handling som dels är förvarad hos en myndighet och dels är inkommen eller upprättad. En sådan handling som uppnått detta handläggningsstadium kallas för allmän handling Man kan förenklat säga att rätten att ta del av handlingar hos myndigheter beror på vilket handläggningsstadium som handlingen uppnått. Kommer det in eller avlämnas det en handling hos en myndighet så ska den i allmänhet anses som inkommen och allmän( 2 kap 6§). Därmed har man rätt att ta del av den. En handling som domstolen själv producerat måste i vart fall ha närmat sig dess färdiga och fullständiga form innan man har rätt att ta del av den. Färdiga ( möjliga att avhämta, tillgängliga för avhämtning) beslut, domar, protokoll, justerade handlingar och slutbehandlade ärenden är i allmänhet på ett sådant stadium att man kan ta del av dem ( 2 kap 7 §). När du vill ta del av en handling så måste du försöka att någorlunda noggrant ange vilken typ av handling som avses . En begäran om att utfå dagens post kan beviljas och även en begäran om att utfå samtliga domar som rör exempelvis misshandel kan beviljas (RÅ 1991 ref 50). Om myndigheten har goda rutiner för att tillhandahålla allmänna handlingar så bör kraven på precision vara lägre. Men man har naturligtvis rätt att med angivande av namn på akten eller på personer i akten få ut en hel akt. Myndigheten måste om de får någorlunda preciserade uppgifter göra eftersökning av dokument. Praxis från HD kan tyda på att denna efterforskningsskyldighet sträcker sig ganska långt ( NJA 1998 s.559). En begäran om att utfå en allmän handling ska behandlas skyndsamt ( 2 kap 12 §) men kan ta lite längre tid om en sekretessprövning måste utföras. Du har naturligtvis rätt att vara anonym enligt huvudregeln. Dock kan ditt namn efterfrågas om det är känsliga uppgifter som efterfrågas och det behövs för att en sekretessbedömning ska kunna göras ( 2 kap 14 § St. 3). DOMSTOLSSEKRETESS Det räcker dock inte med att en handling är allmän för att du ska ha rätt att ta del av den utan den måste också vara offentlig. Många handlingar kan innehålla känsliga uppgifter om ex. enskilda, stat, eller försvar. Dessa handlingar kan vara sekretessbelagda enligt någon regel i SekrL och anses då hemliga. Om en handling är sekretessbelagd så måste domstolen göra en skadebedömning och efter denna bedöma om handlingen kan lämnas ut. Hos domstol gäller sekretess dels för uppgifter som var sekretessbelagda då domstolen erhöll dem och dels för uppgifter vilka det finns en tillämplig sekretessregel hos domstolen ( 12 kap 1, 2 §§ sekretesslagen, SekrL). Det kan med beaktande av de särskilda regler som gäller för sekretessen hos domstol betonas att offentlighetsprincipen genomsyrar denna lagstiftning. Många sekretessregler som kan vara tillämpliga hos andra myndigheter gäller ej hos domstolen och uppgifter som förebringats under förhandlingen eller i processmaterialet förlorar ofta också sin sekretess ( 12 kap 2,3, 4 §§ SekrL). Rätten att ta del av handlingar hos domstol är såtillvida vidsträckt. Huvudprincipen är således att om en handling hos en domstol är förvarad och upprättad eller inkommen så har du rätt att ta del av dessa handlingar. Mot fastställd avgift har du rätt att också få en kopia (2 kap 13). Det är endast uppgifter om enskilda, stat och försvar som är särskilt känsliga som kan hållas hemliga vid en begäran om utlämnande hos domstolen

Socialbidrag för bredband och datorkostnader

2006-09-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har man rätt till bistånd för bredband och daotor kostnader enligt SOL? finns det tingsrättens eller kammarrättens praxis som stödjer ja eller nej till mina fråga?
David Lillo |Hej, Rätten till försörjningsstöd bestäms som du vet av socialtjänstlagen. Bidraget delas in en riksnorm för personliga kostnader och hushållskostnader samt en individuell del för övriga skäliga kostnader. Riksnormen består av kostnader för: - livsmedel - kläder och skor - lek och fritid - barn- och ungdomsförsäkring - förbrukningsvaror - hygien - dagstidning, telefon och TV-avgift För dessa kostnader fastställer regeringen varje år en norm som gäller för hela landet, det vill säga hur stort bidrag olika hushåll kan få enligt riksnormen. Om det finns särskilda skäl, till exempel medicinska skäl eller specialkost, ska kostnaderna beräknas till ett högre belopp. Socialtjänsten får också - om det finns särskilda skäl - beräkna kostnaderna till en lägre nivå än riksnormen. Rätten till socialbidrag gäller också skäliga kostnader för: - boende - hushållsel - arbetsresor - hemförsäkring - medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa Av detta följer alltså att bidrag för bredband och datorkostnader inte kan ges enligt socialtjänstlagen. Det finns praxis som ger stöd för denna uppfattning. Om du har fler frågor om försörjningsstöd kan du kontakta din kommunala handläggare eller vända dig till oss på Lawline igen. Vänlig hälsning