Bli av med körkort på grund av väjningsplikt?

2021-10-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Min mamma körde bil idag på en 30 väg när hon vid en korsning som hade väjningsplikt Så hon kollade runt och det fanns inga bilar sedan börja hon åka och det kom en bil från vänster sida med en högre fart och krockade med hennes bil längst back vid hjulet längst bak. Så nu är frågan eftersom min mamma bara haft kortkort i 1år och 11månader alltså är hon fortfarande på sin prövotid. Tror ni att hon kommer förlora körkortet?
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad innebär prövotid?Det som skiljer sig mellan prövotid och inte är att om körkortet blir återkallat inom prövotiden så behöver personen göra om körkortsprovet på nytt. Mer information hittar du här.Kan hon få körkortet indraget?Transportstyrelsen har nio återkallelsepunkter som de går efter för att se om körkort ska återkallas (du hittar alla punkter och mer information här). Utifrån den informationen som finns i din fråga verkar det som att punkt fyra är mest aktuell för din mammas situation. Att bedöma huruvida din mor kommer få sitt körkort indraget, går inte svara på då det är Transportstyrelsen som fattar det beslutet. Men med utgångspunkt i din fråga så verkar det som det kommer anses som en mindre trafikförseelse, då det verkar som att hon höll hastigheten på 30 km/h och stannade och kollade om det fanns andra bilar omkring sig. Det talar för att hon eventuellt kommer få en mindre ingripande körkortåtgärd som exempelvis en varning men det är helt upp till Transportstyrelsen att bedöma. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Villkor för alkolås och argument för att få behålla det?

2021-10-29 i Trafik och körkort
FRÅGA |Transportstyrelsen har återkallat mitt villkorade alkohollås, och jag ska nu överklaga till förvaltningsrätten. Vad är viktigt att ta med och hur formulerar man sig på bästa sätt? Allt i min historia ser bra ut; det enda de slår ner på är att jag har för höga alkoholvärden. Dock har jag inte haft en anmärkning i alkolåset på ett helt år.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar de som att du har fått ditt körkort villkorat med ett alkolås, och att ni nu fått det återkallat, och vill överklaga det.Förutsättningarna för alkolåsFör att kunna få, och i förlängningen behålla, sitt alkolås på bilen krävs det först att man riskerar att få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri orsakat av just alkohol, och att man dessutom är permanent bosatt i Sverige (5 kap. 16§ körkortslagen). Skälen för att bevilja alkolås handlar om att man kan anta att personen kommer respektera trafikreglerna och visa omdöme och ansvar i trafiken, inte kommer bruka narkotika, och uppfyller de medicinska kraven för att få köra bil (5 kap. 19§ körkortslagen). Man kan då få alkolås en viss tid, vilket är ett eller två år, där man får två år om det gäller grovt rattfylleri, eller om man inom fem år gjort sig skyldig till upprepade rattfylleribrott (5 kap. 20§ 2st körkortslagen). Annars ska ett år gälla. För att få köra bilen krävs det att det är ett fordon som körkortet omfattar, att det är utrustat med godkänt alkolås och att man har ett utandningsprov som understiger 0,2 promille alkohol i blodet vid blås (5 kap. 22§ körkortslagen). Under tiden man har alkolås följer Trasportstyrelsen informationen som registreras vid blåsningarna, antalet misslyckade startförsök och liknande. Man kan även behöva göra provtagningar och lämna läkarintyg. Dessa åtgärder sker olika frekvent beroende på hur lång villkorstid man har fått. Har man dock fått en missbruks- eller beroendediagnos, kan det finnas speciella riktlinjer om läkarintyg och nykterhet, och man kan även efter att villkorstiden gått ut behöva skicka in intyg om nykterhet.Ditt alkolås kan alltså dras in om du inte längre uppfyller ovan förutsättningar, och sker främst vid misskötsel av alkolåset, om nya rattfylleri eller allvarliga trafikbrott sker under tiden. Men om förseelserna är lindriga kan man i stället förlänga villkorstiden (5 kap. 23§ körkortslagen). Bryter man mot villkoren kring alkolås ska det undanröjas, vilket kan utgöras av exempelvis försöka att kringgå låset eller manipulera funktionerna. I stället ska då körkortet återkallas, och en spärrtid gälla på körkortet, under vilken man inte får köra bil alls.Vad kan du anföra i ditt överklagande till förvaltningsrätten?Det framgår inte varför du fått ditt alkolås återkallat, men utgångspunkten är ju att det återkallas om man missköter sig, alltså om man för ofta blåser med för hög promille exempelvis. Men om det återkallas för andra trafikförseelser kan man argumentera kring huruvida dessa ska ses som allvarliga eller inte. Angående mängden promille finns det stöd i förarbetena och praxis att en promillehalt, vid enstaka tillfälle, som understiger 0,5 i blodet, i stället kan ge en varning än ett undanröjande av alkolåset. Men har man gjort sig skyldig till rattfylleri vid i alla fall två tillfällen inom loppet av två år, är en varning inte tillräcklig (Högsta förvaltningsdomstolens dom 226-14, den 27 mars 2015). Det ska generellt göras en helhetsbedömning av alla omständigheter och hur du skött dig i övrigt under villkorstiden utifrån lämpligheten att du fortfarande ska få ha alkolås, så då är det bra om du trycker på allt som kan tala till din fördel enligt nedan förslag.Om alkolåset återkallats på grund av att du blåst positivt, beror det såklart på vad anledningen till detta är. Om argumentet grundas på att du inte druckit alkohol alls, utan det är andra omständigheter som gör det positivt, kokar det ner till en bevisfråga. Att du har blåst positivt, utgör förvisso en stark presumtion för att du har varit alkoholpåverkad, men du kan motbevisa detta, om exempelvis bilen har kunnat startas efter låsningen som varat några minuter. Saker som kan orsaka detta är på grund av kupéluften i bilen eller för att man haft kvarvarande alkohol i munnen. Vissa rättsfall har man försökt hänvisa till alkohol i mat eller munskölj, och inte sköljt munnen innan blås. Man kan då försöka bevisa att det inte varit alkohol man druckit, om det nu är så det är, genom att visa att mätinstrumentet också kan ge utslag för annat. Detta är dock ganska svårt, och har inte gett stor framgång i praxis. Bedömningen är ganska strikt och då kan det tyckas att man inte följd de instruktioner och villkor som följer med alkolåset, vilket krävs för att få behålla det (RÅ 2004 s. 56, RH 2006 not 102). Om man i stället vill försöka bevisa att alkoholutslaget skett på grund av sjukdom eller liknande, kan ett läkarintyg tjäna som bevisning för detta. Det finns även fall där man fått narkotikaklassade läkemedel på recept, men då har HFD inte tolkat lagstiftningen som att detta utgör ett undantag, utan alkolåset ska ändå undanröjas (HFD 2015:16). Det blir också en bevisfråga om man hävdar att det är någon annan som försökt köra bilen än du, och eftersom du är ansvarig och godtagit de villkor som gäller med alkolås, blir det du som måste bevisa detta, exempelvis med hjälp av vittnen.Om du blåst positivt på grund av att du faktiskt har druckit alkohol, så är det ganska svårt att argumentera för att du ska få behålla ditt alkolås. Det bästa argumentet här handlar om att det skulle utgjort en engångsföreteelse att man fått ett misslyckat startförsök. Oftast gäller återkallelser fall där man fått flera misslyckade startförsök. I förarbetena lyfts att återkallelse ska ske vid fler än enstaka tillfällen av misslyckade startförsök, vilket man kan hänvisa till. Om misslyckade startförsök endast är några enstaka, ska det inte leda till undanröjande (se prop. 2010/11: 26, s. 68). Istället ska misslyckade startförsök ingå i den stora bilden om lämplighetsbedömningen. Ett rättsfall har behandlat att tre misslyckade startförsök, som skett inom loppet av kort tid, 15 minuter, och två som skett inom loppet av sex minuter, har domstolen bedömt att dessa totala fem inte ska räknas som fem separata startförsök, på grund av korta tiden mellan varandra. Här undanröjde Kammarrätten alltså Transportstyrelsens beslut att återkalla alkolåset, då antalet misslyckade startförsök inte var tillräckligt då de bedömdes som ett samlat försök (Kammarrätten i Stockholms dom 7224-12, 2013-05-27). Detta antyder att antalet startförsök i sig inte räcker, utan det ska utgöra en del av lämplighetsbedömningen. Om man upprepade gånger bryter mot de krav och villkor som ställs för att få ha alkolås, kan man också få beslutet undanröjt. Om du exempelvis misskött dig i trafiken, kan du argumentera för att detta varit en engångsföreteelse, och att denna lämplighetsbedömning ska göras i varje enskilt fall. Du bör då peka ut omständigheter vid det konkreta tillfället som talar till fördelen om att händelsen inte varit så allvarlig, exempelvis väg- och trafikförhållanden var bra, man syftet till att man körde (om man kört full), hur långt man kört och liknande. Det ligger en presumtion för undanröjande om man begår nya rattfylleribrott, speciellt om förseelsen annars skulle gett en spärrtid på minst ett år. Då kan man argumentera för att trafikbrottet inte skulle gett mer än ett års spärrtid annars. Men om man fått körkortet villkorat under sin prövotid så som nybliven förare, och begår ytterligare rattfylleribrott, ska enligt förarbetena alkolåset alltid återkallas.Slutligen kan sägas att det inte anses motiverat att undanröja ett beslut om alkolås, om det inträffade är mindre allvarligt, enligt förarbetena till körkortslagen. Exempel på sådana situationer är om det gäller en mindre allvarlig hastighetsöverträdelse.Sammanfattning och råd kring överklagandetDina bästa chanser i argumentationen beror på omständigheterna kring varför ditt alkolås begärts undanröjt. Du kan beroende på detta lyfta omständigheter som talar för att om återkallelsen sker på grund av misskötsamhet, att detta var enstaka tillfällen, att du efter det skött dig en väldigt lång tid och att misskötsamheten är av ringare karaktär. Till styrande för detta kan du använda läkarintyg eller liknande intyg på din nykterhet. Jag har dock inte hittat något rättsfall som antyder någon framgång i detta. Över lag är antalet rättsfall i frågan väldigt sparsamt. Om du fått körkortet återkallat på grund av nya trafikbrott, kan man argumentera för att det varit mindre allvarliga trafikbrott, så som hastighetsöverträdelse, och utifrån omständigheterna vid de enskilda fallen kring trafiksäkerheter och liknande. Om det är så att det inte är du som kört, eller om positivt utslag berodde på mat eller andra omständigheter än just alkoholkonsumtion, kan du också trycka på detta. Förarbetena och praxis antyder dock att det är ganska svårt att vinna framgång med argument som grundar sig i bristfällig hantering av alkolåset, då det utgör ett krav för att få använda det. Bryter man mot instruktioner och liknande, kan detta i sig utgöra skäl för att undanröja beslutet om alkolås. Slutligen vill jag betona att det i dessa fall ofta kokar ner till bevisfrågor, och vad du kan visa har hänt. Presumtionen för att man intagit alkohol när instrumentet visar positivt, är stark och ligger på dig. Du ska då visa att omständigheterna inte var så som Transportstyrelsen gör gällande, vilket kan styrkas av bland annat läkarintyg och vittnen, beroende på vad du argumenterar om. Det är svårt för mig att precisera dina främsta argument, då jag inte vet explicit varför tillståndet återkallats, men jag hoppas att ovan exempel gett dig någon klarhet i vad du kan sikta på! Men generellt kan det nog vara svårt att vinna framgång om du vid flera tillfällen blåst för höga alkoholhalter, och detta beror på konsumtion av alkohol (och inte mat, munsköjl och liknande argument). Det är just en sådan omständighet som misskötsamheten tar sikte på.Du bör strukturera ditt överklagande genom att ange alla de omständigheter som talar till din fördel, då domstolen ska göra en helhetsbedömning, så det skadar inte att lyfta så många aktuella omständigheter som möjligt. Sen kan du koka ner din argumentation till att peka på att grunderna som Transportstyrelsen hävdar, inte utgör skäl att bedöma dig som olämplig att ha alkolås, att grunderna inte innebär misskötsamhet eller att en eventuell misskötsamhet endast varit engångsföreteelse av inte allvarlig karaktär.Önskar du vidare vägledning i dina frågor, eller vill ha hjälp med att författa ditt överklagande eller liknande, är du välkommen att återkomma till mig så kan jag slussa dig vidare till våra jurister på vår juristbyrå som kan titta närmare på dina omständigheter! Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seVänligen,

Har socialtjänsten kommunikationsskyldighet?

2021-10-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag undrar om alla utredningar inom socialtjänsten måste kommuniceras? Eller finns det ingen kommmunikationsskyldighet?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår informationen ovan som att du vill veta om socialtjänsten har en kommunikationsskyldighet.FörvaltningslagenSocialnämnden är en myndighet i förvaltningslagens mening och har därtill en kommunikationsskyldighet, 25 § förvaltningslagen, FL. Skyldigheten att kommunicera syftar till att stärka den enskildes rättssäkerhet. Den ska fullgöras i två steg, d.v.s. att den som har ställning som part ska: (1) underrättas om uppgifter som tillförts utredningen av någon annan och (2) få möjlighet att yttra sig över det.Detta leder till att den enskilde får kännedom om alla omständigheter som nämnden grundar sitt beslut på och även möjlighet att komplettera och kontrollera utredningsmaterialet. Den enskilde har p.g.a. det också ännu större möjlighet att ta tillvara sin rätt. När det kommer till nämnden är det gynnande eftersom den får möjligheten att kontrollera att utredningsmaterialet innehåller korrekta och fullständiga uppgifter.Uppgifter som ska kommunicerasSkyldigheten i 25 § FL innebär att utredningsmaterial som någon annan har tillfört ärendet, och som har betydelse för ärendets avgörande, ska kommuniceras innan nämnden fattar ett slutligt beslut i ärendet. Detta innefattar även muntliga uppgifter som nämnden tar emot eller egna iakttagelser som nämndens tjänstemän gör. Materialet kan även innefatta skriftligt material som har kommit in från andra än den enskilde som till exempel läkarintyg och yttranden från sakkunniga.Om det efter att ett ärende har kommunicerats med parten tillkommer nya uppgifter från någon annan än den som ärendet rör, och uppgifterna är av betydelse för ett ärendes utgång, ska parten även få möjlighet att ta del av dessa uppgifter och yttra sig över dem. Detta kan ha särskild betydelse i ärenden där det finns flera parter, till exempel ärenden som rör barn.Skyldigheten omfattar dock inte nämndens bedömning eller förslag till beslut. Detta hindra inte nämnden från att kommunicera deras bedömning eller förslag till beslut. FL:s regler är bara minimiregler.UndantagI vissa fall är om kommunicering inte nödvändig.Det gäller bland annat om beslutet inte går part emot, dvs. om den enskilde får precis det han eller hon har ansökt om eller begärt.Undantaget omfattar även uppgifter som saknar betydelse. Till exempel om en annan person har lämnat en uppgift som den enskilde redan känner till eller som inte behövs för beslutsfattandet eller om det är uppenbart obehövligt att kommunicera uppgiften.Vidare kan kommunicering underlåtas om ärendets avgörande inte kan uppskjutas. Det kan till exempel bli aktuellt vid ett omedelbart omhändertagande enligt 6 § LVU eller 13 § LVM. Detta är emellertid begränsat till ärenden då tidsmarginalen är för knapp för att man ska hinna med kommunicering. Det går inte att hänvisa till myndighetens arbetsbörda eller "dålig planering" för att låta bli att kommunicera.Om alla uppgifter i utredningen har lämnats av den enskilde behöver ingen kommunicering ske innan nämnden fattar ett beslut i ärendet.I varje enskilt ärende får man bedöma om huvudregeln är tillämplig eller om man kan använda sig av någon av undantagsbestämmelserna. I tveksamma fall är det bättre att kommunicera utredningsmaterialet än att låta bli.Förhållande till sekretesslagenAv 25 § tredje stycket FL framgår att underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighet och sekretesslagen, OSL. Enligt denna bestämmelse får en handling eller annat material inte lämnas ut till den som är part "i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs".I de få fall sekretessen har företräde framför den enskildes rätt till insyn ska det material som omfattas av sekretessen inte kommuniceras. Om något material inte ska kommuniceras med hänvisning till 10 kap. 3 § OSL, är nämnden skyldig att på annat sätt upplysa parten om vad materialet innehåller. Det ska enligt samma bestämmelse ske i den utsträckning det behövs för att han eller hon ska kunna ta tillvara sin rätt och om det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.Sammanfattning har socialtjänsten som lyder under socialnämnden (som i sin tur är en myndighet) en kommunikationsskyldighet enligt 25 § FL. Det omfattar material som har tillförts ärendet av annan än parten själv och har betydelse för ärendets betydelse. Detta innefattar bland annat utredningsmaterial.Jag hoppas att detta var till hjälp.Vänligen,

Kan man få hjälp av staten med att få en bostad?

2021-10-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är 20 år och behöver en lägenhet. Jag har jobb men är bara timvikarie, har inte så bra inkomst. Bor just nu hemma hos min pojkvän med hans mamma och syster, och jag kan inte bo här längre. Min pappa är död och min mamma kastade ut mig när jag var 18. Finns det någon möjlighet att få hjälp?
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som om det finns någon statlig myndighet som kan hjälpa dig. Din fråga regleras i Socialtjänstlagen (SoL).Hur kan SoL hjälpa dig?Syftet eller ändamålet med SoL är att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet (1 kap. 1 § SoL). Där det är kommunen, där man bor, som har det yttersta ansvaret för att uppnå målet och ge stöd till enskilda (2 kap. 1 § SoL). Detta efterlevs genom att de enskilda, som inte själv kan tillgodose sina behov, har ett rätt till bistånd där socialnämnden ska hjälpa de enskilda genom exempelvis försörjningsstöd (4 kap. 1 § SoL). Så om du uppfyller kraven för socialt bistånd så kan de hjälpa dig. Dock så kan man få rätt till bistånd även om man inte når upp till kraven då målet är att alla ska ha en skälig levnadsnivå (4 kap. 2 § SoL).Hur fungerar det med socialt bistånd?När det kommer socialt bistånd så görs det en bedömning i det enskilda fallet där flera olika faktorer spelar in. Grunderna för att få bistånd är man kollar på ens möjlighet att försörja sig själv (som är huvudregeln), om man kan jobba och sedan kollar man på ens ekonomi bland annat. Det är många aspekter som påverkar och det finns möjligheter att provräkna om man har rätt till bistånd. Provräkningen och mer information hittar du här.Hur ser dina chanser ut med att få hjälp med bostad och bistånd?Som poängterat så görs en bedömning i det enskilda fallet där flera aspekter spelar in och huvudregeln är att enskilda ska försörja sig själv. Det finns ingen allmän rätt att få en bostad som bistånd men det finns möjligheter att få en bostad som bistånd. För att det skulle vara aktuellt ska det föreligga att personen är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa en bostad (för mer information kan du bland annat se RÅ 2004 ref. 130.). Då du är så pass ung och faktiskt arbetar så talar det för att du ska få hjälp dock kan det vara svårt att motivera att du ska få en bostad. Något som skulle vara mer aktuellt skulle vara bostadsbidrag. Kan någon annan hjälpa dig?Försäkringskassan erbjuder bostadsbidrag till de som är under 29 år gamla och har låga inkomster. Mer information och hur du ansöker hittar du här.Min rekommendationJag rekommenderar att kontaktar socialtjänsten och ber dem om hjälp. De kommer undersöka dina möjligheter till hjälp och om det skulle behövas skicka dig vidare till rätt myndighet. Hur du ansöker och kontaktar socialtjänsten så gör du det i den kommun du är folkbokförd i. Kom ihåg att du alltid har rätt att ansöka och de har en skyldighet att handlägga ditt ärende skyndsamt. Sedan tycker jag att du också ska kontakta Försäkringskassan och kolla dina möjligheter att få hjälp där. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Fråga om återkallat körkort

2021-10-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej Mitt körkort har återkallas för en månad men de skulle gör nytt körkort efter en månad .men jag har ringt de är inte anträffbar. Nu har 10 dagar har gått men jag har inte fått mitt körkort . Och jag har förlorat mycket pengar på grund av jag har inte körkort och kan inte ta jobbet eftersom mitt jobb kräver körkort.
Robin Forslöv |Hej,Jag skulle rekommendera dig att kontakta Transportstyrelsen på 0771-81 81 81. De har öppet på vardagar mellan kl 08.30 - 16.30.https://transportstyrelsen.se/sv/kontakta-oss/

Hinder på vägen

2021-10-29 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej!Kan jag anmäla att det förhindras trafik i vändplatsen pga stående container-låda motsvarande storleken av en mindre lastbil?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som kan medföra fara eller olägenhet för trafiken får inte lämnas på vägen (2 kap. 10 § Trafikförordningen [1998:1276]). Att ställa en container utan tillstånd på en vändplats är således inte okej, eftersom det medför olägenhet för trafiken. Du kan anmäla det här till Trafikverket. Jag bifogar nedan en länk som hjälper dig med anmälan. https://www.trafikverket.se/tjanster/Anmal-skador-och-brister/Med vänliga hälsningar

Vad finns det för regler för krögare avseende prissättning av alkohol?

2021-10-29 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej…om jag öppnar en krog där det finns en massa andra krogar…är jag då fri att sänka mina priser till strax över inköpspris..? Blir detta nån form av konkurensbrott eller har jag som krögare rätt att sälja alkohol hur billigt jag vill så länge de inte understiger inköpspris..?Mvh
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som har alkoholtillstånd får inte sälja alkohol billigare än inköpspriset jämte ett skäligt påslag enligt 8 kap. 21 § Alhokollag (2010:1622). För servering av alkohol av någon som har alkoholtillstånd finns alltså ett lägsta tillåtet pris för försäljning. Syftet med denna regel är för att motverka antalet berusade människor i allmän miljö. Det finns dock inga konkurrensbegränsade regler som du som krögare måste beakta avseende denna fråga. Så länge du prissätter alkholen över denna nämnda lägsta nivå, är det mer eller mindre helt fritt för dig att bestämma vilka priser du vill sälja alkoholen för. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Dröjsmålstalan hos migrationsverket

2021-10-28 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag en spansk medborgare bosatt i Sverige från 7 år tillbaka och har ansökt för svenskt medborgarskap hos Migrationsverket.Detta var för 30 månader sen. Uppskattad väntetid då jag ansökte var 9 månader. Nu 41 månader. Och det stiger upp om och om igen varje gång jag kollar upp detta. Med tanke på att jag har betalat 1800 sek för detta ärende känns det helt oacceptabelt att behöva vänta så länge tid. Alltså allt känns som en stor skämt och därför vill jag få avsluta mitt ärende och få min pengar tillbaks. Min livssituation har självklart förändrat under de sista 30 månader!! Men det är omöjligt att få prata med Migrationsverket. Jag skulle vilja anmäla dem för att utföra så bedrövligt jobb. Vilken myndighet kan jag då vända mig till?Tack för svaretMvhMaria Teresa Torrente
Amanda Rydberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att den långa väntetiden är väldigt frustrerande. Vad du kan göra om du inte redan har gjort det, är att väcka en dröjsmålstalan enligt 12 § FL. Detta gör du genom att skicka in en begäran till migrationsverket om att de ska avgöra ärendet. Migrationsverket har då 4 veckor på sig från dessa att dröjsmålstalan inkom till myndigheten att avgöra ärendet i sak eller att avslå din begäran i ett särskilt beslut. Om migrationsverket väljer att avslå din begäran så kan man enligt 12 § 2 st FL överklagas detta till Migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen kan då enligt 49 § FL bestämma att migrationsverket ska avgöra ärendet så fort som möjligt.Du kan också vända dig till JO med ett klagomål på den långsamma handläggningstiden. Vem som helst kan göra en anmälan hos JO. Du kan hitta webbformuläret här. Hoppas jag lyckades besvara dina frågor!