Allmänna handlingar

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Ett strafföreläggande kräver att den misstänkte erkänner brottet och skriver under föreläggandet.Innan den misstänkte eventuellt erkänner brott eller om den i andra fall väljer att inte godkänna strafföreläggande, är information om brottet offentlig handling? Jag väntar på förhandling i tingsrätten kring ett misstänkt trafikbrott.. (godkände inte strafföreläggande) men kan redan nu se att lexbase publicerat uppgifter om strafföreläggande.. hur funkar detta med offentlig handling innan dom och vid strafföreläggande? Tacksam för svar!
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.En förutsättning för att Lexbase kunnat få tillgång till den publicerade informationen är att den framgick av en allmän handling som var offentlig. En handling är allmän om den är inkommen eller upprättad hos en myndighet och förvaras hos den myndigheten (TF 2 kap 4 §). I mitt svar har jag valt att skriva om inkomna handlingar då jag misstänker att det är en sådan som har föranlett publiceringen på Lexbase.En handling är inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa (TF 2 kap 9 §). Det innebär att en handling är allmän om den har mottagits av en myndighet eller en person som är behörig att ta emot handlingar för en myndighet. När handlingen på detta sätt blivit allmän kan den begäras ut av var och en, så länge den inte är sekretessbelagd (TF 2 kap 1 §). Sannolikt är ett strafföreläggande eller en dom för ett trafikbrott närmast aldrig sekretessbelagd. När ett strafföreläggande utfärdas av åklagarmyndigheten, och den misstänkte skriver under, stannar uppgifterna hos åklagarmyndigheten. Om den misstänkte däremot inte skriver under strafföreläggandet skickas en stämningsansökan från åklagarmyndigheten till domstolen. Med andra ord väcker åklagaren åtal genom att skicka över vissa handlingar till domstolen. När dessa handlingar inkommer till domstolen (som är en myndighet) blir handlingarna allmänna hos domstolen. I ditt fall var sannolikt det icke-underskrivna strafföreläggandet bifogat i stämningsansökan. Jag misstänker att det har gått till på detta vis då mediahus och andra publicistiska tjänster som t.ex. Lexbase på rutin begär ut inkomna stämningsansökningar från domstolar.Hoppas du fick svar på din fråga.

Hur långtgående utredningsskyldighet har migrationsdomstolen?

2020-07-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Det här är en kanske knepig fråga. Men hur stor utredningsskyldighet har en domstol gällande en överklagan? Det här handlar om Migrationsdomstolen. Är de t.ex. skyldiga att noggrant gå igenom alla inlämnade handlingar? Hälsningar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utredningsskyldigheten hos en förvaltningsdomstol regleras i 8 § förvaltningsprocesslagen (FPL), där det framgår att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Även om FPL är en lag som är subsidiär till andra lagar, (se 2 § FPL), framgår det av 16 kap. 1 § utlänningslagen att dess bestämmelser ska tillämpas i migrationsdomstolen. Hur långgående utredningsskyldigheten är beror på ett flertal faktorer, såsom ärendets karaktär, vem som har tagit initiativ till ärendet, allmänintresset i ärendet och vilka förutsättningar parterna kan anses ha att föra sin talan. Även styrkeförmågan hos parterna samt partsställning kan spela roll.Som synes är det i högsta grad en bedömning som kan variera från fall till fall. När det gäller asylmål framgår det emellertid av praxis att domstolen har en långtgående utredningsskyldighet (se till exempel MIG 2006:1). Detta eftersom det är mål av skyddskaraktär och på grund av svårigheterna för den asylsökande att göra sina påståenden sannolika. Att observera är dock att trots domstolens långtgående utredningsskyldighet är det den asylsökande som har bevisbördan för att förutsättningarna för att erhålla uppehållstillstånd är uppfyllda.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Rätt att begära att en myndighet avgör ett ärende?

2020-07-31 i Myndigheter
FRÅGA |Jag ska begära avgörande hos försäkringskassan i ett ärende om omvårdnadsbidrag hos dem. Jag ansökte för ca 7 månader sedan efter att vårdbidraget (som vi hade) blivit omvårdnadsbidrag. En handläggare på FK uppmuntrade mig att begära avgörande. Jag tycker att det känns lite obehagligt men vill ändå att de tar ett beslut i ärendet. Jag har letat för att hitta hur man gör rent praktiskt. Vad man skriver och om det går att maila eller om det måste gå via posten.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i förvaltningslagen (FL). Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska då inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran (12 § första stycket FL).Ett beslut att avslå en begäran om att ärendet ska avgöras får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet (12 § andra stycket FL).En begäran om att myndigheten ska avgöra ärendet får framställas av parten endast vid ett tillfälle under ärendets handläggning (12 § tredje stycket FL).I ditt fallBestämmelsen i 12 § förvaltningslagen ger i princip en enskild, som inlett ett ärende hos en förvaltningsmyndighet en möjlighet att, om ärendet inte avgjorts inom sex månader, skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Skriftlighetskravet är teknikoberoende. Det förutsätter endast att begäran görs i en form som är läsbar för myndigheten. Det kan ske både i elektronisk form och i pappersform.Om det var du som inledde ärendet hos försäkringskassan och ett beslut inte har fattats inom sex månader kan du således antingen i elektronisk form eller i pappersform, till exempel via posten, skriva till myndigheten att du begär att ditt ärende ska avgöras.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att som anhörig till EU-medborgare bli folkbokförd i Sverige?

2020-07-31 i Myndigheter
FRÅGA |Vad krävs för att bli folkbokförd och få ett svenskt personnummer? Min väninna har uppehållsrätt som anhörig till eu-medborgare men skatteverket vill inte folkbokföra henne. Vi har överklagat till förvaltningsrätten. Hon har skickat in diverse dokument som visar att dom har levt i ett samboförhållande både här i Sverige och i ett annat land. Hans lönespec, flygbiljetter mm. Vad mer behövs?
Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om folkbokföring När man har flyttat till Sverige från utlandet och planerar att bo här i ett år eller mer ska man i de flesta fall även vara folkbokförd här. När man blir folkbokförd får man ett svenskt personnummer och registreras som bosatt på en fastighet och en adress. Dessutom registreras ens civilstånd och ens eventuella relation till maka eller make, barn och förälder. För att kunna bli folkbokförd måste man anmäla att man har flyttat till Sverige. Det görs via ett personligt besök på ett av Skatteverkets servicekontor. Då ska alla i familjen som flyttar till Sverige vara med, även barn. När man tillhör en familj som bor eller ska flytta till Sverige När man följer med eller flyttar till en familjemedlem som redan har uppehållsrätt här i Sverige kan man ha uppehållsrätt om man följer med eller flyttar till familjemedlemmen, precis som din väninna har. För att bli folkbokförd måste hon då: -Kunna visa att hon ska bo i Sverige i minst 1 år -Kunna visa upp handlingar som styrker att hon har uppehållsrätt i minst 1 år -Kunna visa att hon och den hon flyttar till verkligen lever i ett samboförhållande genom exempelvis ett intyg som styrker att de bott tillsammans innan flytten till Sverige, ett registerutdrag från ett annat lands folkbokföring där deras relation finns registrerad, ett köpekontrakt på en gemensam bostad eller ett hyreskontrakt för gemensam bostad där de båda står med. Avslutningsvis Eftersom jag inte vet vilka dokument din väninna har skickat in och inte är det svårt att avgöra varför Skatteverket inte vill folkbokföra henne. Antagligen är det något dokument som fattas men i så fall ska det preciseras av Skatteverket. Skatteverket är en förvaltningsmyndighet som har en skyldighet att hjälpa till och ge tydlig information. På den här sidan kan ni läsa mer om vad som krävs för att bli folkbokförd i Sverige.Hoppas du fick svar på din fråga!

Polisen misshandlade mig i samband med gripande

2020-07-31 i Polis
FRÅGA |Hej, jag blev stoppad tre gånger för två nätter sedan av väldigt otrevliga poliser som ville inget annat än att fråga om min legitimation. Jag var på väg hem gåendes och fick ingen förklaring varför jag blev stoppad. Dem fick min legitimation och jag frågade samtidigt varför jag blev stoppad. Första polisbilen som stoppade mig insåg att jag inte var det dem sökte efter för den andra polismannen som satte kvar i bilen ropade på polisen som kollade min legitimation att jag inte var den dem sökte efter. Så polismannen som tog mitt körkort gick snabbt tillbaka till polisbilen. Detta hände två gånger och andra gången sa jag att jag inte är den dem söker efter och pekade åt vilket håll deras kollegor som stoppade mig tidigare åkte.Jag hann promenera i en halv minut då körde polisen som kollade på min legitimation tidigare långsamt vid en korsning och jag valde att peka fingret åt dem för man stoppar inte folk utan förklaring, speciellt två gånger och är otrevliga. Jag betalar skatt, så i slutändan går mina pengar till deras lön, och då ska dem inte göra så som dem gjorde.Hursomhelst bestämde dem sig för att köra snabbt framför mig och det var kanske 4-5 polisbilar runt om mig och jag blev gripen för att ha pekat finger åt dem. I polisbilen tyckte polisen att jag hotade honom och misshandlade mig och tryckte ner min hals på mitt sätet och ströp mig. Jag blev insatt på en LOB cell och jag gav samtycke mot alla tester dem kunde ta då polisen ansåg jag var även full och hög.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag vill börja med att beklaga det som hänt dig. Jag ser inte någon tydlig fråga i din fråga till oss men tolkar den som att du är missnöjd med polisernas agerande (fullt förståeligt), och möjligen undrar vad du kan göra. Det är därför just det jag kommer svara på nedan.Polisen ville se min legitimation utan förklaringI Sverige finns ingen allmän skyldighet att visa sin legitimation för polisen, vilket du verkar känna till. Det finns dock undantag, varav ett kan ha varit förklaringen till varför polisen bad dig visa legitimation. Undantaget är att om polisen träffar på en okänd person och det finns särskilda skäl att anta att personen är efterspanad eller efterlyst och med stöd i annan lag kan berövas friheten (t.ex. gripas). Vid ett sådant tillfälle ska man visa legitimation och om man inte gör det så kan polisen ta med en till stationen för legitimering (14 § polislagen).Nu har du ju visat legitimation så att gripa dig för den anledningen är ju utesluten, men där har du åtminstone en trolig förklaring till varför de bad om legitimation trots att du bara promenerade hem.Polisen misshandlade mig i samband med gripandeNär man har blivit utsatt för något av polisen så är det såklart möjligt att anmäla. I ditt fall rör det sig om en misshandel, vilket är ett brott och något du kan anmäla. När man anmäler polisen gör man det till polisen genom en polisanmälan. En polisanmälan kan antingen göras via polisens hemsida, på en polisstation, eller via telefon på nr: 11414. Det kan kännas jobbigt att behöva anmäla till samma myndighet men det är en särskild del av polismyndigheten som hanterar anmälningar mot polisen själva. Om du gör en anmälan är det bra att säga att det är en polis du vill göra en anmälan mot, det är för att få prata med en person som är behörig att ta emot din anmälan.Jag vill kort bara påpeka att det inte nödvändigtvis är okej att peka finger åt polisen, det kan få konsekvenser. Jag har dock valt att inte gå in på det då du inte tagit upp något som antyder på att polisen har gått vidare med att du pekade finger åt dem.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka uppgifter får socialtjänsten sekretessbelägga?

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har vårdnadshavaren rätt att få ut handlingen "Övervägande enligt 13 § LVU" i sin helhet? Kan vissa uppgifter sekretessbeläggas innan informationen går till vårdnadshavarna? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ett övervägande om fortsatt vård behövs ska enligt 13 § LVU göras minst en gång i halvåret. Vårdnadshavaren behöver inte informeras om övervägandet. Däremot är detta övervägande som utgångspunkt en allmän handling då den förvaras hos en myndighet samt är upprättad inom myndigheten (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen samt 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen). Allmänna handlingar är emellertid inte nödvändigtvis offentliga, de kan sekretessbeläggas mot bakgrund av de bestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Detta följer av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Inom socialtjänsten råder sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (se 26 kap. 1 § första stycket OSL). Att verksamhet för vård av unga enligt LVU omfattas av begreppet socialtjänst framgår av 26 kap. 1 § andra stycket andra punkten OSL. Inom socialtjänsten finns således ett så kallat omvänt skaderekvisit, det finns en presumtion för att uppgifterna ska omfattas av sekretess, om det inte står klart att inget men kommer åsamkas den enskilde.Socialtjänsten kan alltså vägra lämna ut handlingen eller sekretessbelägga delar av handlingen om de finner det lämpligt mot bakgrund av den prövning som ska göras enligt OSL. Om du inte är nöjd med myndighetens beslut att sekretessbelägga uppgiften kan du överklaga beslutet (se vidare 6 kap. 7 § OSL). Beslutet ska överklagas till kammarrätt (se 6 kap. 8 § OSL).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Rätt till ersättning för frihetsberövande utan fällande dom

2020-07-31 i Justitiekanslern (JK)
FRÅGA |HejJag har suttit häktad i 31 dagar misstänkt för misshandeln och olaga hot vilket yttra sig i att jag i nödvärn slog till min sambos näsa då ja avvärjde henne från att slå en yxa i mig jag blev häktad OCH under häktnings tiden mådde jag så dåligt av isoleringen att jag åkte in i psykos som varade i tre veckor vid huvudförhandlingen blev jag omedelbart släppt på fri fot i väntan på dom och jag kommer bli friad garanterat från brottsmisstanke nu undrar jag är jag berättigad skadestånd och isåfall hur mycket med tanke på mitt mående i psykos pga häktningen led psykiskt fruktansvärt mycket.mvh Tobbe
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten. Detta regleras i Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714).Den som har varit anhållen i minst 24 timmar i sträck eller häktad kan ansöka om ersättning hos Justitiekanslern när förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts eller när frikännande dom har meddelats för den brottsmisstanke som frihetsberövandet avsåg, 2 § Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714).Ersättning lämnas för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande, 7 § Lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714). Av det som framgår i din fråga, att du mått psykiskt dåligt i och med häktningen, bör det falla in under kategorin lidande, avseende ersättningsanspråk.Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att t.ex. bedöma skadans storlek. Detta åsyftar främst utgifter, förlorad arbetsförtjänst och intrång i näringsverksamhet. Den enskilda personen har inte samma krav gällande ersättning för lidande.Enligt Justitiekanslerns praxis bestäms ersättningen för lidande i normalfallet till 30 000 kr för den första månaden. Ersättning utgår med 20 000 kr för varje ytterligare månad fram till och med den sjätte månaden och därefter med 30 000 kr per månad till och med den tolfte månaden. Därefter ökar ersättningen successivt ju längre frihetsberövandet har pågått. I ditt fall skulle ersättning för lidande, enligt praxisen, kunna landa på ca 30 000 kr (för en månads frihetsberövande). Jag kan dock inte ge något exakt svar på hur de kommer att bedöma i det enskilda ärendet.Ansökningsblankett för ersättning hittar du här. Med vänliga hälsningar,

Kan jag betala parkeringsbot trots att jag inte står som ägare på bilen?

2020-07-31 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej! Fick en parkeringsbot idag på min bil som står på min pappa. Kan jag betala in böterna eller är det bara den som står som ägare?
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Parkeringsböter regleras i Lag (1976:206) om felparkeringsavgift.Det är fordonets ägare som ansvarar för att felparkeringsavgiften betalas, 5 § Lag (1976:206) om felparkeringsavgift. Det finns dock inget lagstöd för att endast ägaren av fordonet är skyldig att betala en felparkeringsavgift. Du kan alltså betala parkeringsboten trots att din pappa står som ägare. Skulle parkeringsboten inte betalas inom föreskriven tid blir ägaren av fordonet påmind om betalningsansvaret och uppmanas att inom viss tid betala avgiften, 6 § Lag (1976:206) om felparkeringsavgift.Med vänliga hälsningar,