Kan en förvaltningsmyndighet ändra förvaltningsrättens beslut?

2021-04-13 i Myndigheter
FRÅGA |Hej!I ett ärende rörande ekonomiskt bistånd har det gjorts en överklagan till förvaltningsrätten, som förkunnat en dom till den överklagandes fördel.Socialtjänsten bryr sig inte om att göra en ny bedömning enligt hänvisning till HFD 2017 ref 51. Viken lag, och paragraf skall jag hänvisa socialtjänsten till, för att de skall förstå, - och följa domen som förvaltningsrätten gjort?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett beslut om ekonomiskt bistånd kräver särskilda verkställighetsåtgärder. Socialtjänsten kan dock inte på eget initiativ ändra eller göra en ny bedömning av förvaltningsrättens beslut. Om socialtjänsten vill få till en prövning av beslutet måste det överklagas till Kammarrätten (33 § förvaltningsprocesslagen). Överklagandet måste i så fall komma in till Kammarrätten inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (44 § förvaltningslagen). Om inte beslutet överklagas inom tre veckor kommer det att verkställas och därmed få laga kraft (d.v.s. att det inte går att överklaga beslutet). En förvaltningsmyndighet (socialtjänsten i detta fall) kan därför inte ändra förvaltningsrättens beslut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Gäller socialförsäkringsbalken eller handläggarens bedömning?

2021-04-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Vad gäller? Socialtjänstchefen i Norrtälje säger att socialförsäkringsbalken inte gäller då det är en ramlag. Att det är handläggarens bedömning som gäller.Hur väl stämmer detta?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ramlag är en lag som i stor utsträckning uppställer mål, riktlinjer och mer grundläggande regler som sedan får utvecklas och preciseras i andra föreskrifter. Huvuddelen av bestämmelserna om de olika socialförsäkringsersättningarna finns i socialförsäkringsbalken. Balken är därför väldigt omfattande. Det finns dock ett antal anslutande författningar, t.ex. förordningar, som kompletterar balken. Dessutom finns kompletterade föreskrifter, som innehåller detaljerade bestämmelser. Bestämmelserna i socialförsäkringsbalken ska följas. Den offentliga makten ska utövas under lagarna (1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen). En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen (5 § första stycket förvaltningslagen). En myndighet måste därför följa regelverket. En handläggare kan inte godtyckligt frångå socialförsäkringsbalken om bestämmelserna ska tillämpas. Handläggaren måste iaktta gällande rätt. Det kan dock vara möjligt att socialförsäkringsbalken inte gäller i det specifika fallet på grund av att en annan bestämmelse i stället ska tillämpas. Det är dock handläggarens beslut (utifrån hur regelverket ser ut) i ärendet som verkställs och blir gällande. Om en part inte är nöjd med beslutet kan det överklagas inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet (44 § förvaltningslagen).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan Försäkringskassan begära ut bankuppgifter?

2021-04-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man t.ex väntar på att få ett beslut om bostadstillägg och aktivitetsersättning, har försäkringskassan då rätt att utan min vetskap kontrollera exakt vad som finns på mitt privatkonto och sparkonto på banken?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här typen av frågor regleras av Socialförsäkringsbalken (SFB).InledningJag uppfattar att din fråga är om Försäkringskassan har rätt att kontrollera en persons bankuppgifter i samband med en ansökan om bostadstillägg och aktivitetsersättning utan att personen är medveten om detta.Har Försäkringskassan rätt att begära ut bankuppgifter?Banker och andra penninginrättningar ska på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan. Uppgifterna ska avse en namngiven person och handla om förhållanden som är av betydelse i ärenden som bland annat rör bostadsbidrag och bostadstillägg (110 kap. 33 § och 31 § SFB). Det betyder därför att Försäkringskassan har rätt att begära ut bankuppgifter för att kunna tillämpa Socialförsäkringsbalken.Den enskilde har även en skyldighet att lämna uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av Socialförsäkringsbalken (110 kap. 13 § 2 st. SFB).AvslutningsvisFörsäkringskassan får lov att begära ut bankuppgifter i ditt fall då ärendet rör bostadstillägg. Däremot finns det inget lagstöd för Försäkringskassan att begära ut bankuppgifter angående aktivitetsersättningen. Enligt lag har en person som ansöker om en förmån en uppgiftsskyldighet. Denna uppgiftsskyldighet kan bland annat röra ekonomiska förhållanden. Jag förstår att det kan kännas olustigt att Försäkringskassan gör detta utan din vetskap. Det jag kan konstatera är att Försäkringskassan har en möjlighet att göra det enligt lag och att det finns en uppgiftsskyldighet för den enskilde att lämna sådana uppgifter.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Vad ska inkluderas vid överklagan av bygglov?

2021-04-11 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Våra grannar har just fått ett bygglov beviljat. Vi vill överklaga detta beslut och undrar om det är något särskilt vi bör beakta. Vi bifogar en del av vårt utkast till överklagande.På aktuell fastighet finns redan nu uppfört ett förråd och en carport utmed en icke obetydlig andel av tomtgränsen vilket ger en viss barriäreffekt. En ny 8,5 m lång och 2,5 till 3,5 m hög byggnad nära tomtgränsen skulle kraftigt förstärka barriäreffekten genom att byggnader kommer att löpa utmed eller nära nästan hela tomtgränsen. Konsekvensen för undertecknade blir en betydande olägenhet genom att byggnaden utgör ett dominerande inslag med avseende på både utblick och ljusinsläpp mot fönsterparti (X, Y) och uteplats (W) i sydväst. Se Appendix 1. Eftersom detta förhållande redan råder från trädgårdssidan (Z) blir barriären nästan 100%-ig. Se illustrationer i Appendix 2.Utöver ovanstående vill vi framföra att den nya carporten – enligt vad vi förstår – även strider mot gällande detaljplan som säger att maximal storlek på carport/garage är 20 m2. Eftersom befintlig carport har storleken 26 m2 blir sammanlagd storlek c:a 26 + 38 m2 = 64 m2 dvs. drygt 3 gr så mycket som detaljplanen föreskriver, med andra ord en betydande avvikelse. Med denna stora avvikelse adderad till det ursprungliga byggets avvikelse – byggrätt, byggnadshöjd och bygge i tomtgräns samt byggnad som ligger helt på prickad mark – synes det anmärkningsvärt att aktuellt garage kan beviljas bygglov.Mvh
My Öhman |Hej,Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Vad tråkigt att grannens beviljade bygglov skapar olägenhet för er. Jag kommer i mitt svar går igenom lite allmänt om överklagan om bygglov, vad ni ska tänka på i utformandet av överklagandet och vart ni ska vända er med överklagan. Rätt att överklagaBeviljandet av ett bygglov är ett beslut som kan överklagas (13 kap. 3 § Plan – och bygglag [PBL]). Beslutet får överklagas av den som beslutet påverkar negativt och på ett inte obetydligt sätt (13 kap. 8 § PBL och 42 § Förvaltningslagen [FL]). Bedömning om ni har rätt att överklaga ett beslut görs alltid innan själva överklagandet testas i sak. Bedöms det att ni har klagorätt testas er överklagan. Bedöms det i stället att ni saknar klagorätt avvisas er överklagan utan att testas i sak. Då ni är angränsande grannar vars fastighet i betydande mån berörs av bygglovet har ni enligt min bedömning rätt att överklaga beslutet om bygglov.Ett beslut om bygglov kan överklagas inom 3 veckor från det att ni fick ta del av beslutet genom kommunen (13 kap. 16 § PBL och 44 § FL). Det är mycket viktigt att ni överklagar beslutet inom denna tid. Efter 3 veckor vinner nämligen beslutet laga kraft vilket innebär att det inte längre går att överklaga. Vad ska ingå i en överklagan?Överklagan ska vara skriftlig och det ska framgå vilket beslut som överklagan rör, dvs. ärendenummer. Därtill ska även anges den ändring som ni vill åstadkomma, varför ni vill se den ändringen och vilka bevis ni stödjer er på (43 § FL och 4 § Förvaltningsprocesslagen). Det är även viktigt att det framgår vem som har skickat in överklagandet och tillhörande kontaktuppgifter. Kontaktuppgifter som ska ingå i överklagandet är följande (3 § Förvaltningsprocesslagen): Personnummer Postadress till bostad och arbetsplats Telefonnummer till bostad och arbetsplats E – postadress Enligt min bedömning är er överklagan i allt väsentligt väl utformad. Viktigt att framhålla är att det borde framgå tydligare att ni bor i angränsande fastighet för att styrka att ni har rätt att överklaga bygglovet. Ni beskriver utförligt vilken olägenhet som det beviljade bygglovet väntas få för er fastighet. Förväntas grannens utbyggnad även att påverka värdet på er fastighet så hade jag även angett det i överklagan. En sak som verkligen är till er fördel är att det beviljade bygglovet eventuellt strider mot befintlig detaljplan. Bygglov får som nämligen inte ges för åtgärd som strider mot detaljplan (9 kap. 30 § PBL). Det är även bra att era argument kan styrkas genom att ni bifogar gällande detaljplan och andra viktiga handlingar av betydelse. Ni kan även framhålla tydligare att ni önskar att beviljandet av bygglovet på grund av de omständigheter ni framför istället ska avslås.Vem hanterar en överklagan?Överklagan ska skickas in till kommunen som tog beslutet om bygglov. Kommunens kontrollerar att överklagan inkommit inom tidsfristen på 3 veckor. Har överklagan kommit in för sent kan den avvisas och ärendet testas då inte i sak (45 § FL). Har beslutet däremot kommit in i rätt tid skickar kommunen överklagandet till Länsstyrelsen som handlägger och tar beslut om huruvida överklagandet ska beviljas eller inte (13 kap. 3 § PBL). Blir ni inte nöjda med Länsstyrelsens beslut kan det i sin tur överklagas till mark – och miljödomstol (3 kap. 6 § PBL). Slutliga kommentarer och råd. Jag rekommenderar att ni kollar igenom er överklagan och ser till att följande punkter framgår tydligt: Kontaktuppgifter. Ärendenummer Att ni vill att beslut om bygglov ska ändras till ett nekande beslut Varför ni har rätt att överklaga Anledningar varför ni anser att bygglov ska nekas samt bevis för att styrka detta Se även till att skicka in överklagan i tid då det är av väsentlig betydelse för att er överklagan ska kunna testas. Jag hoppas att mitt svar har varit er till hjälp. Är något otydligt eller om ni är i behov av ytterligare juridisk rådgivning kan ni kontakta mig på my.ohman@lawline.se. Lycka till med er överklagan!Hälsningar,

Polisens rätt att kräva legitimering?

2021-04-13 i Polis
FRÅGA |Hej, har jag rätt att vägra legitimera mig inför polis om jag vet att de inte har rätt att göra ´´sådär´´, samt att jag inte heller är misstänkt för något brott?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns ingen allmän skyldighet för dig att legitimera dig för polisen när du befinner dig på en allmän plats. Under vissa situationer har dock polisen rätt att begära att få se din legitimation, 14 § Polislagen. Detta omfattar situationer där det finns särskild anledning att anta att du är efterspanad eller efterlyst för ett brott. Om du i sådana fall vägrar att legitimera dig har polisen rätt att omhänderta dig för identifiering. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Krävs samtycke till behövlig vård från båda föräldrarna för att LVU inte ska tillämpas?

2021-04-12 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,En pappa i en tre barns familj har vid ett flertal gånger utövat psykisk och fysisk våld mot modern, och vid ett tillfälle även ena barnet. I förvaltningsrätten har det diskuterats om att ge barnen en frivillig vårdinsats enligt SoL. Mamman samtycker till detta, men inte fadern. Barnen blir tvångsomhändertagna enligt LVU. Finns det någon lag som säger att modern vid ett sådant tillfälle endast bör vara den som ger sitt samtycke? Eller gäller alltid båda föräldrarnas samtycke?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand ska vård beredas på frivillig väg enligt SoL i samförstånd med den unge och dennes vårdnadshavare (1 § första stycket LVU). När vård inte kan beredas den unge med samtycke gäller bestämmelserna i LVU (1 kap. 3 § SoL). Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av de som har vårdnaden av den unge och den unge själv, såvida den unge fyllt 15 år (1 § andra stycket LVU). Avgörande för frågan blir därför vem som har vårdnaden av barnet. Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem (6 kap. 2 § FB). Om båda föräldrarna anses ha vårdnaden av barnet måste samtycke inhämtas från båda föräldrarna. Om däremot endast en förälder har vårdnaden är det tillräckligt med samtycke från denne.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hjälp med skoluppgifter

2021-04-11 i Skola och utbildning
FRÅGA |jag har en skoluppgift och lyder Tomas har en minst sagt ansträngd ekonomi. Som om det inte är tillräckligt har han även varit med om en olycka som fått till följd att han förlorat en kroppsdel och medfört andra fysiska nedsättningar. När Tomas begär försörjningsstöd får han besked om att han måste börja med att använda sin försäkringsersättning för skadan innan han kan få försörjningsstöd. Tomas förstår inte det och menar att den försäkringsersättning som han fått utbetald naturligtvis måste användas till eventuella framtida behandlingar av skadorna som han fått i och med olyckan. Socialtjänsten menar däremot att de inte kan ta hänsyn till spekulationer om eventuella framtida kostnader. De menar att det skulle strida mot kommunallagens bestämmelser om gynnande av enskild samt likställighetsprincipen. Tomas anser däremot att syftet med försäkringsersättning eller ett ideellt skadestånd bl.a. är att ge den skadelidande upprättelse för den kränkande behandling eller oförrätt som skadehandlingen utgör. Han menar också att den skadelidande genom ersättningen ska ges möjlighet att förändra sin livssituation. Han tycker att dessa syften inte tillgodoses för de ekonomiskt svagaste om de nekas försörjningsstöd, eftersom de då inte kan använda skadeersättningen på rätt sätt. Tomas påpekar dessutom att det förhållandet att han ännu inte har påbörjat någon behandling inte innebär att han inte har behov av en sådan eller att han inte kommer att göra det.
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!På lawline arbetar vi dagligen med att hjälpa både privatpersoner och företag med juridiska frågor. Tyvärr har vi på lawline en policy som innebär att vi inte besvarar skoluppgifter. Däremot har vi en stor databas med besvarade frågor, mitt tips till dig är att söka på ''försörjningsstöd'' och se om du hittar några svar som behandlar liknande omständigheter!Lycka till!Med vänliga hälsningar

Kan jag begära ut anteckningar från rättegång?

2021-04-11 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej!Vad sparas under en förhandling på tingsrätten? Protokollförs allt som sägs under förhandlingen? Kan man i sådana fall begära ut ett sådant protokoll?
Suana Tafic |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Protokollförarens uppgifterBredvid ordföranden sitter under en förhandling en protokollförare, vars uppgifter innefattar att spela in förhör, sköta tekniken i salen och att föra anteckningar. Protokollföraren är den som skriver ner det som sägs och vad som sker under en förhandling. Den som är protokollförare vid en förhandling ingår inte i rätten, vilket innebär att personen inte rösträtt när rätten skall fatta beslut. Får jag begära ut protokollförarens anteckningar från förhandlingen? Du undrar om du får begära ut anteckningarna från en rättegång i tingsrätten. Handlingar hos tingsrätten är generellt allmänna och kan därför begäras ut av allmänheten enl. 6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Handlingen måste dock ha upprättats vid en offentlig myndighet för att den ska vara allmän och omfattas av ovannämnda paragraf (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Minnesanteckningar och arbetsdokument är som utgångspunkt inte upprättade vid offentlig myndighet, och kan därför inte begäras ut. Detta innebär att anteckningar som protokollföraren för under förhandlingen endast är arbetsmaterial för domstolen, och alltså inget som upprättas/sparas på myndigheten. Dessa är endast minnesanteckningar som ska ligga till grund för rättegångsprotokollet och domen. Begära ut domarDet du däremot kan begära ut är domar, som i princip är en komprimerad version av anteckningarna från förhandlingen samt de ljudfiler från förhören som spelats in. Ibland finns det dock anledning för domstolen att sekretessbelägga vissa handlingar, exempelvis ljudfiler. Ljudfilerna sparas dessutom inte så länge på en domstol, ofta endast ett par veckor efter att rättegången ägt rum för att sedan gallras automatiskt från systemet. I domen framgår dock de viktigaste omständigheterna och vad som i övrigt framkommit under förhandlingen, så genom att läsa den kan du få en bra bild över vad som skett under rättegången. Om du är fortsatt intresserad av vilka handlingar du kan begära ut kan du besöka Sveriges Domstolars hemsida.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, har du ytterligare funderingar är du mer än välkommen tillbaka till oss!Allt gott,