Kan kommunen kräva att en olovlig byggnad rivs för att få bygglov för renovering av annan byggnad?

2021-04-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Vi funderar på att förvärva en fastighet. På fastigheten finns ett bostadshus om 100kvm, ett ligitimt gästhus om 25 kvm samt olovligt uppfört garage på 20 kvm från mitten på 80 talet. Garaget ligger på punktprickad mark och dikt an tomtgränsen. 2004-2008 försökte fastighetsägaren få de olovliga garaghuset lovlig men 2008 avslog kommunen. 2004 hade redan gått mer än 10 år sedan garaget byggdes så kommunen kunden inte begära rivning. Ingen korrespondens från kommunen har skett sedan 2008. Huvudhuset är 100 år gammalt och nergånget samt förvanskats där de gamla detaljerna tagits bort. Köper vi fastigheten vill vi ändra planlösningen i bostadshuset genom att addera en toalett, ändra fönster positioner samt återställa husets design. Huset ligger i ett gammalt fiskarsamhälle av kulturintresse. För att kunna byta fönster och fasad krävs bygglov. Vi ämnar lämna garaget som det är. Nu läser jag att i PBL Kap 9, paragraf 30, 1a och b så kan KAN kommunen kräva att garaget rivs om jag skall få bygglov för de förändringar av bostadshuset vi vill göra. Är det vanligt att kommunerna tar till detta sätt? Kan man eventuellt hävda att vår förändring är liten enlig paragraf 30a så de skall ignorera garaget är olovligt? Finns några rättsfall där fastighetsägare vunnit mot kommunen i liknande situationer?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att garaget har upprättats olovligen på 80-talet och att du är oroliga för att kommunen ska meddela ett rivningsbeslut med anledning av er bygglovsansökan. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för under vilka förutsättningar kommunen kan bevilja bygglov för garaget samt vilken preskription som gäller för rivningsföreläggande. Vad innebär "mindre avvikelse" ? Så som du beskriver regleras mindre avvikelser i 9 kap. 31 b § PBL och9 kap. 30 § första punkten B PBL. I 9 kap. 30 § första punkten 1 B PBL kan bygglov beviljas om bygglov har beviljats under en tidigare detaljplan eller äldre lagstiftning. I ditt fall uppfattar jag det som att det inte existerar något bygglov. Därav är 9 kap. 31 B § PBL tillämplig. Enligt 9 kap. 31 b § PBL kan bygglov beviljas om avvikelsen är i enlighet med detaljplanen eller områdesbestämmelsernas syfte och: Är av mindre betydelse och åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt Som liten avvikelse har byggnad på punktprickad mark omnämnts i förarbetena till den äldre Plan- och bygglagen (ÄPBL). VIdare får man söka tolkning i de olika dokument som omfattar detaljplanen tex planbeskrivningen och andra illustrationer av området. När man ska bedöma om det är en liten avvikelse samt om den är av mindre betydelse gör man en helhetsbedömning över området och vilka ändamål och syften som kan tänkas förhindras utifall bygglov beviljas. Vad är preskription av rivningsföreläggande? En olovlig byggnad som står sig mer än 10 år utan att någon åtgärd vidtas av kommunen får inte rivas (11 kap. 20 § andra stycket PBL). Detta är den s.k tioårsregeln. Det innebär att kommunen helt enkelt inte kan begära att du ska riva byggnaden. Om du söker bygglov för renovering av huset kan de inte begära att du river garaget. SlutsatsDu kan söka bygglov för garaget och det finns möjlighet för kommunen att bevilja det. Å andra sidan så är kommunen förhindrad att begära att du river huset med anledning av tioårsregeln. Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig på måndag (12/04 - 2021) klockan 13:15. Om inte den tiden fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Arbetstagares tystnadsplikt inom vården

2021-04-10 i Tystnadsplikt
FRÅGA |Hej! Det finns ett fenomen jag stött på den senaste tiden inom sociala medier. Det är att man antingen som tidigare eller nuvarande anställd inom t.ex. hemtjänst, i Facebookgrupper delar med sig av händelser kring vårdtagare på arbetet. Ett exempel skulle kunna vara "Ja, OMG där jag jobbar finns det en person som alltid skriker på mig och ibland kastar bajs runt sig...hahahaha" el. "Där jag jobbar skriker en dement person på X år ut 'Jag vill ha KUK, jag vill ha KUUUK'". Sådana och liknande kommentarer i "tråden" följs av läsare som reagerar med skrattande emojis och "hahahah".I original skrivs ålder och kön ut i texten. Är detta lagligt? Dessa inlägg delas då till exempel i en svensk facebookgrupp med över 160 000 medlemmar.Jag tänker utifrån tystnadsplikt och sekretess. Tänker också ur en etisk aspekt att det är respektlöst och hänsynslöst då vårdtagarna är i beroendeställning till denna personal samt inte sällan har diagnoser som exempelvis demens m.m.. Tack på förhand!
Ibrahim Halwachi |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!TystnadspliktSom personal inom vården omfattas man av en tystnadsplikt som innebär att man inte får lämna ut uppgifter om en patient, utan patientens tillstånd. Denna tystnadsplikt omfattar bland annat uppgifter om dennes sjukdom, vilken behandling man får/fått samt uppgifter om patientens privata situation. Det spelar vidare ingen roll om dessa uppgifter röjs vare sig muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.Däremot så kan uppgifter lämnas om vårdtagaren godkänner till detta, i annat fall får uppgifter lämnas i allmän hälso- och sjukvård om det är helt klart att patient eller en närstående till denne inte lider men om uppgiften lämnas.LagstiftningTystnadsplikt inom vården gäller i såväl offentlig som privat vård med skillnaden att de regleras i olika lager. För offentlig vård gäller offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och för privat vård gäller patientsäkerhetslagen (PSL)Undantag från tystnadspliktenDet finns specifika fall där tystnadsplikten och sekretessen kan brytas trots att patienten inte gett sitt godkännande. Tre exempel på sådana fall är:1. Uppgifterna behövs för en rättsmedicinsk undersökning.2. Socialtjänsten eller försäkringskassan behöver uppgifterna för en utredning av ett ärende.3. Transportstyrelsen behöver uppgifterna för att pröva om någon är lämplig att ha exempelvis körkort.BrottUtgångspunkten är alltså att personal inom vården har en tystnadsplikt men att uppgifter kan lämnas med patientens samtycke, utan att denne eller närstående lider men av uppgifterna. Man får även bryta mot tystnadsplikten utan tillstånd av patienten i specifika fall, men det du lyfter upp i din fråga är inte ett sådant giltigt undantag från tystnadsplikten.Ur en etisk aspekt som du nämner, är sådant handlande på sociala medier helt klart förkastligt. Vad du kan göra är att höra av dig direkt till vårdgivaren och förklara vad som skett eller i annat fall upprätta en anmälan hos polisen om brott mot tystnadsplikten. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Överklaga kommunfullmäktiges beslut

2021-04-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Vad finns det för möjligheter till överklagan av ett i kommunfullmäktige redan fattat beslut om att etablera en vindkraftpark? Vilka felaktigheter exvis i beslutsprocessen eller i informationen till de boende skulle kunna riva upp beslutet? Med vänlig hälsning,Maria Andersson
Isak Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar under vilka förutsättningar det går att överklaga kommunfullmäktiges (KF) beslut att etablera en vindkraftspark.Regler härom stadgas bl a i kommunallagen (2017:725, KL) och förvaltningslagen (2017:900, FL). 1 LaglighetsprövningKL 13 kap 1 § stadgar att: Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. 1.1 Innebörden av laglighetsprövningAv bestämmelsen framgår rätten att laglighetspröva kommunala beslut. Laglighetsprövning skiljer sig från förvaltningsbesvär i flera avseenden. Det krävs inte att saken berör den sökande själv utan möjligheten är öppen för alla kommunmedlemmar. Domstolen får inte ändra beslutet utan endast upphäva det. Domstolens prövning omfattar bara beslutets laglighet, inte dess lämplighet. 1.2 Vilka som får överklagaAlla kommunmedlemmar har rätt att överklaga beslut. Av 1 kap 5 § KL framgår att medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. En person kan alltså vara medlem i flera kommuner och har då överklaganderätt i flera kommuner. Medlem av en region är den som är medlem i någon av de kommuner som ingår i regionen.1.3Vad avses med beslut?Utgångspunkten för vad som kan överklagas är att alla former av beslut kan överklagas. Det krävs inte att besluten har några direkta rättsverkningar. Exempelvis har det ansetts möjligt att pröva ett beslut av en kommun att utropa sig till kärnvapenfri zon (RÅ 1990 ref. 9). Även rena partsbesked har ansetts möjliga att överklaga (RÅ 1985 2:43). Avseende ska mer fästas vid beslutets yttre form, dvs. att det dokumenterats i protokoll snarare än beslutets innehåll och dess verkningar. I RÅ 1987 ref. 143 hade en kommuns personalorgan ingått ett kollektivavtal. Denna rättshandling var enligt HFD:s majoritet av civilrättslig natur och inte ett beslut som kunde överklagas med kommunalbesvär. Dalman m.fl. (2011, s. 585) anser att rättsfallet är oklart. Det skulle kunna tolkas som att HFD ansåg att organet inte var en nämnd.1.4 ÖverklagandetidNedan hänvisas till regler om överklagandetidens utgång samt under vilka förutsättningar det överklagade beslutet ska upphävas.KL 13 kap 5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och regioner.Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut. KL 13 kap 6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen, regionen eller kommunalförbundet istället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller regionerna. Grunder för upphävande av beslutenKL 13 kap 7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.KL 13 kap 8 § Ett överklagat beslut ska upphävas, om 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.2 SlutsatsFörutsatt att du är kommunmedlem (se avsnitt 1.2) och att det är fråga om ett beslut (se avsnitt 1.3) får du överklaga beslutet. En nackdel med laglighetsprövning är att beslutets lämplighet inte prövas (se avsnitt 1.1). FörvaltningsbesvärEn annan möjlighet att överklaga är genom förvaltningsbesvär. Regler om detta stadgas i förvaltningslagen (FL)FL 40 § stadgar att: "Beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol." FL 41 § "Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt."Prövning av om ett visst beslut ska anses överklagbart utgår från en objektiv bedömning. Det är alltså inte fråga om att göra en subjektiv tolkning av om omständigheterna i det enskilda fallet är sådana att kravet på påverkan ska anses uppfylltUttrycket påverka någons situation tar sikte på beslutets faktiska verkningar, främst i förhållande till någons personliga eller ekonomiska situation.Om du eller någon annan störs av vindkraftverket eller om din eller deras ekonomiska verksamhet påverkas negativt kan det grunda rätt att överklaga.FL 42 § stadgar att: "Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot."Rätten att överklaga gäller enskilda, dvs. såväl fysiska personer som privaträttsliga juridiska personer, som aktiebolag och ideella föreningar. Både statliga och kommunala organ anses kunna uppträda som enskilda när de agerar som företrädare för ett rent privaträttsligt intresse och inte fullgör en offentligrättsligt reglerad uppgift. Så kan vara fallet om en myndighet uppträder som fastighetsägare eller arbetsgivareI praxis om hur motsvarande bestämmelse i 1986 års förvaltningslag ska tillämpas är det tydligt att kravet att beslutet ska ha gått den enskilde emot ska tolkas generöst. Det är typiskt sett uppfyllt om den som överklagar yrkar att beslutet ska upphävas eller ändras, jämför HFD 2015 ref. 73. Vilka felaktigheter ska leda till att beslutet upphävs?Det behövs troligen mer uppgifter för att kunna besvara frågan i denna del. Jag gör ett försök utifrån allmänna regler, exempelvis på krav att höra grannar. Tillstånd etc.?Vindkraftverk som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken kan enligt 12 kap. miljöbalken omfattas av anmälningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för samråd om vindkraftverket kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Här är det lämpligt att kontakta din kommun eller länsstyrelsen för information om vad som gäller.Områdesskydd?I 7 kap. miljöbalken finns regler om områdesskydd. Redan vid planeringen av vindkraftverk bör man utreda om den tilltänkta platsen omfattas av dessa regler.Samråd?Oavsett om vindkraftverket krävde något myndighetstillstånd eller inte så är det alltid bra att samråda med grannarna innan bygget genomförs. Ägaren måste ta reda på om den planerade anläggningen orsakar buller som kan störa grannar etc. Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Måste jag ange vem som kört min bil vid en fortkörning?

2021-04-10 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej,Har läst tidigare att om man får en förfrågan om vem som körde din bil vid en fartöverträdelse förbien fartkamera är man inte skyldig svara?Gäller det fortfarande?Kan man kasta pappret eller ska man svara att man inte kommer ihåg?MVH
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer att du inte är skyldig att svara. I svensk rätt gäller föraransvar, inte ägaransvar, vilket innebär att det är personen som faktiskt framfört bilen som är ansvarig för fortkörningen och inte bilens ägare, det är alltså endast personen som kört bilen som kan dömas till böter för fortkörningen.När polisen får in en bild från en fartkamera så inleds en utredning där de försöker fastställa vem föraren på bilden är. Man jämför först bilens ägares körkortsbild och passbild med bilden från fartkameran. Om dessa inte stämmer överens jämför man med bilder från ägarens närstående, t.ex. sambo eller andra familjemedlemmar som kan tänkas ha kört bilen. Har polisen fortfarande inte lyckats identifiera föraren så skickar de i regel ut en förfrågan till bilens ägare där de ber om hjälp att identifiera vem som framför bilen vid den aktuella tidpunkten.För att svara på din fråga så är du inte skyldig att uppge vem som kört din bil. Vare sig du inte svarar eller anger att du inte kommer ihåg så kommer saken troligtvis inte kunna utredas vidare och ärendet läggs då ner.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur styrker man sin identitet vid ansökan om uppehållstillstånd?

2021-04-10 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om identitetskrav. Min fru bor i Etiopien och har ansökt om uppehållstillstånd att flytta till mig till Sverige. Jag har tillräcklig lägenhet och inkomst. Problemet är att migrationsverket kräver pass från hemlandet. Min fru är Eritrean och hon kan inte hämta pass från Eritreas ambassad, eftersom det innebär en risk för henne. Vi kan inte göra DNA test eftersom vi inte har barn. Har min fru rätt att få uppehållstillstånd utan pass och vad kan vi göra? Tack!
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att du och din fru är gifta och kan bevisa detta genom exempelvis ett vigselbevis eller annan godkänd bevisning. Jag antar vidare utifrån din fråga att du uppfyller försörjningskravet och att ert problem är att din fru inte kan identifiera sig. Jag kommer nedan gå igenom hur man styrker sin identitet vid ansökan om uppehållstillstånd och vilka krav det finns för medborgare från Eritrea. Jag kommer även ge en sammanfattning och vägledning om din fru kan få uppehållstillstånd utan pass eller inte. Hur styrker man sin identitet vid ansökan om uppehållstillstånd? I migrationsmål ska det alltid göras en prövning om den sökande har gjort sin identitet sannolik, detta genom medborgarskap i annat land än Sverige, namn, ålder m.m. Detta innebär att det medborgarskap som personen har uppgett ska vara sannolikt innan skyddsskälen prövas. Identitetskravet behöver vara uppfyllt innan Migrationsverkets bedömning av skyddsskälen och detta beror på att Migrationsverket behöver veta mot vilket land skyddsbehovet ska prövas (MIG 2007:12). Huvudregeln är alltså att personen som söker uppehållstillstånd ska göra sin identitet sannolik antingen genom godkänt pass eller annan id-handling (MIG 2007:9). Kravet på pass när en utlänning reser in eller vistas i Sverige framgår även av utlänningslagen (2 kap. 1 § UtlL). Det kan däremot i vissa fall göras undantag från huvudregeln om kravet på identifikation, detta framgår av Migrationsverkets vägledning och av praxis (jfr MIG 2012:1). Som du nämner i din fråga kan detta vara genom att styrka det biologiska släktskapet med personen som bor i Sverige. Detta gäller bara för personer som inte kan få ett pass eller om Migrationsverket bedömer att ett pass från hemlandet inte styrker personens identitet och om personen är - ett barn som vill flytta till en förälder i Sverige- en förälder som vill flytta till ett barn som redan bor i Sverige- en förälder som vill flytta till en partner i Sverige som hen har ett gemensamt barn med.Eftersom du och din fru inte har några barn blir detta väldigt svårt, detta för att det inte finns något biologiskt släktskap att bevisa. Vilka identitetshandlingar krävs av Eritreanska medborgare?Av Migrationsverkets vägledning framkommer det att de bedömer att medborgare från Eritrea kan styrka sin identitet genom ett hemlandspass. I de flesta fallen godkänner även Migrationsverket fotoförsett intyg om identitet som är utfärdat av Eritreas ambassad i Stockholm. Migrationsverket godkänner inte eritreanska id-kort som är utfärdade av den dåvarande eritreanska provisoriska regeringen (EPLF) inför och efter valet 1993, detta beror på att id-korten inte uppfyller säkerhetskraven som ställs på id-kort. Sammanfattning och vägledningEftersom det inte finns något biologiskt släktskap mellan dig och din fru bedömer jag att det är svårt för er att uppfylla kraven som ställs för att undantaget ska vara uppfyllt. Jag bedömer vidare att jag behöver mer information angående er situation för att kunna ge dig ett tydligt svar på om din fru kan få uppehållstillstånd utan pass eller inte.Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Krav på att bära batong som väktare eller ordningsvakt?

2021-04-10 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Får man jobba utan batong som väktare o ordningsvakt?
Isak Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar om det finns ett krav på att bära batong när man arbetar som väktare eller ordningsvakt.Huvudregeln är att det är förbjudet att bära batong på allmän plats. Lag om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål 1 § (kallad knivlagen). Enligt andra stycket i §:n gäller undantag för poliser och ordningsvakter som har denna typ av utrustning i sin tjänst.Polismyndigheten får meddela föreskrifter om vilken typ av utrustning ordningsvakter får eller ska ha. Ordningsvaktsförordningen 9 §, vilket gjorts i form av föreskrifterna RPS FAP 692-1. 9 kap. 3 § stadgar att ordningsvakten får bära batong, men bara batonger som uppfyller vissa krav som ställs upp i en bilaga till föreskrifterna.Regler om väktares befogenheter finns i föreskrifterna FAP 573-1 PMFS 2017:10 utfärdade av rikspolisstyrelsen.Enligt dessa föreskrifter får väktare bära gummibatong som uppfyller de krav som ställs i bilaga 7 i föreskrifterna. 9 kap. 2 §. Expanderbar batong får bäras av väktare som har genomgått viss utbildning eller fått ett förordnande av myndighet. Detta framgår av samma paragraf.Ordningsvakter får alltså bära batong om den uppfyller vissa krav och handfängsel måste ingå i ordningsvaktens utrustning. Det finns alltså inget krav på att varken ordningsvakter eller väktare ska bara batong. Däremot får de bära batong.Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Måste p-vakten sätta gul p-böter i rutan?

2021-04-10 i Parkeringsböter
FRÅGA |Måste p-vakten sätta gul p-böter i rutan eller finns det tillfällen man kan få elektroniskt/kivra eller på posten utan gul lapp?
Ranya Eliassi |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Parkeringsvakten måste vid första tillfället lägga en fysisk p-bot på fordonets vindruta för att uppmärksamma föraren till bilen att man gjort sig skyldig till en parkeringsöverträdelse. Dock är det lätt hänt att en böteslapp trillar av bilen pga att den blåser iväg eller försvinner av någon annan anledning. Därför måste man kunna skicka ut en påminnelse för boten som ersätter den bot som trillat av bilen. På påminnelse ska det stå alla uppgifter såsom bilens nummerplåt, plats och vilken överträdelse man har gjort.Om du tycker att du felaktigt fått en p-bot kan du ansöka om rättelse. Du tar du med dig boten och besöker polisstationen på den ort du fått anmärkningen. Rekommenderar dig att betala boten direkt eftersom att du kan få pengar tillbaka om rättelsen skulle gå igenom.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsningar,

Har hemsidor såsom Hitta.se/Ratsit.se/Eniro.se rätt att publicera personuppgifter utan samtycke?

2021-04-09 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Jag undrar om sidor som Hitta/ Eniro/ Ratsit har rätt att publicera personuppgifter utan min samtycke.Det är rätt skrämmande att alla som vet ditt namn eller fordons registreringsnummer har möjlighet att få information om hur gammal är du/ vart man bor/ om man har barn och även mer skrämmande att man kan få information om lön/ kapital. Tack för svaret
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Hemsidor såsom Hitta.se, Ratsit.se och Eniro.se har utgivningsbevis, vilket kommer att prägla svaret på denna fråga.Mitt svar på din fråga är disponerat på så sätt att jag först förklarar vad som menas med utgivningsbevis, och därefter förklarar jag hur det får relevans för din fråga. Som utgångspunkt kommer jag att redogöra för reglerna i yttrandefrihetsgrundlagen.Utgivningsbevis – vad innebär det?Med ett utgivningsbevis kan en webbplats eller databas bli grundlagsskyddad. Detta grundlagsskydd betyder att uppgifter kan publiceras på hemsidan på ett sätt som annars hade varit otillåtet. Detta får betydelse för vilken effekt som reglerna om personuppgiftsbehandling får, och utgivningsbeviset gäller i tio år (1 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen). Man ansöker om utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv.Mot bakgrund av det som ovan har beskrivits ska konsekvenserna nu förklaras mer konkret. Hemsidor som skyddas av utgivningsbevis har möjlighet till att publicera personuppgifter i enlighet med yttrandefriheten, och föreskrifter om personuppgiftsbehandling såsom patientskyddslagen och offentlighets- och sekretesslagen får därmed inte effekt om det sker på bekostnad av yttrandefriheten (1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Grundlagsskyddet är därmed mycket starkt, eftersom grundlagar trumfar ut övriga lagar av lägre rang. Genom att hemsidorna enbart publicerar personuppgifter som andra kan få tillgång till, har inte något brott såsom exempelvis förtal, olaga hot eller förolämpning i brottskatalogen i 7 kap. tryckfrihetsförordningen begåtts (observera att brotten regleras i tryckfrihetsförordningen och inte yttrandefrihetsgrundlagen). Därför är publiceringen av personuppgifter inte heller straffbart i lagens mening (5 kap. 1 § yttrandefrihetslagen).Kan dataskyddsförordningen GDPR hindra hemsidorna från att publicera personuppgifter?Viktigt att notera är att dataskyddsförordningen GDPR existerar, men dock har dess bestämmelser om samtycke och avvägningar ingen påverkan när det avser hemsidor med utgivningsbevis. Anledningen till detta är att Sverige som medlemsland får göra undantag från förordningen om det behövs för att värna om yttrandefriheten (9 kap. art. 85 GDPR-förordningen). Dataskyddsförordningen GDPR kan därmed inte leda till att du kan hindra hemsidorna från att avslöja dina personuppgifter.Slutsats: Med anledning av det starka skyddet för yttrandefrihet i Sverige har hemsidor såsom Ratsit.se, Hitta.se och Eniro.se rättsligt stöd för publiceringen av personuppgifter på deras sidor. Även om ditt samtycke saknas finns det tyvärr ingen möjlighet till att hindra dem från att använda sig av utgivningsbeviset.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har ytterligare funderingar är du givetvis välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,