Kommunens beslut strider mot likställighetsprincipen - vad gör man?

2021-10-09 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej.Kommunen lägger om en väg . Och byter ut dagvatten och spillvatten rör i gatan.dom kommer för högt med rören så min nerfart får anlägga en pump säger dom.har pratat med mätteknikern som utför jobbet. dom kan sänka så dom klara mitt vatten. Men kommunen säger nej till det.vad och hur ska man gå tillväga.mvh.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Likställighetsprincipen Jag tolkar din fråga som att kommunen kräver att din nerfart anlägger en pump trots att det går att gå tillväga på ett annat, mindre ingripande, sätt. Kommuners verksamhet regleras i kommunallagen och en bärande princip i all verksamhet och alla beslut som kommunen fattar är likställighetsprincipen. Den innebär att kommunen ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat (2 kap. 3 § kommunallagen). Eftersom det finns bättre alternativ för dig än att anlägga en pump och detta därtill inte innebär någon större nackdel för kommunen så har inte kommunen sakliga skäl för att särbehandla dig. Mitt råd till dig är därför att framföra till kommunen att beslutet i frågan strider mot likställighetsprincipen och att den därför inte har rätt att besluta om en sådan sak. Om kommunen trots detta motsätter sig finns det möjlighet att överklaga beslutet (13 kap. 1 och 2 § kommunallagen). Överklagandet ska vara skriftligt och inges till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats (13 kap. 5 § kommunallagen). Sammanfattning Kommunens beslut strider mot likställighetsprincipen. Mitt råd till dig är därför att du vänder dig till kommunen och framför detta. Om kommunen trots allt motsätter sig den alternativa lösningen så har du möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Om du behöver mer hjälp kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller om du har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att uppfylla försörjningskravet med CSN?

2021-10-07 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är student, bor i studentlägenhet, får studiebidrag samt studielån och har ett deltidsjobb, kan min partner ansöka om uppehållstillstånd till Sverige på grund av anknytning till mig ? Med pengar från CSN samt mitt lön uppfyller jag försörjningskravet som ligger på 8287 kr för två personer för år 2021. Min fråga är räknas pengar från CSN, studiemedel och lån, som inkomst samt ingår studentlägenhet i bostadskravet? Tack på förhand!
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag besvara om CSN räknas som en giltig inkomst enligt försörjningskravet och ifall en studentlägenhet kan anses uppfylla kraven på tillräcklig bostad. I mitt svar tillämpar jag utlänningslagen (UtlL). Är det möjligt att uppfylla försörjningskravet med CSN? Jag tolkar det som att du och din parter antingen är gifta eller planerar på att antingen gifta er eller ingå i ett samboförhållande i enlighet med 5 kap. 3 a § UtlL. För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs det att anknytningspersonen, det vill säga du, ska kunna försörja sig själv och utlänningen, att du har en tillräcklig stor bostad och standard för sig och utlänningen. Detta betyder alltså att du som anknytningsperson måste kunna försörja dig själv och din parter, samt även ha en bostad som är tillräckligt stor för er båda två för att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt (5 kap. 3 b § UtlL). Det finns även vissa undantag från försörjningskravet, men jag finner inte att någon av dem är tillämpliga i ditt fall (5 kap. 3 c- 3 e §§ UtlL). Försörjningskravet uppfyller du genom att visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster, exempelvis lön från arbete. Hur mycket du måste ha i inkomst beror på hur stor familjen ör, men med utgångspunkt att det bara är du och din parter är normalbeloppet precis som du skriver i frågan: 8 287 kr. Denna summan är det du ska ha kvar efter att avdragen för boendekostnaderna har gjorts, mer information hittar du på Migrationsverkets hemsida här. CSN anses inte vara en arbetsrelaterad inkomst, utan det är ett bidrag och lån. Detta innebär att dy därför inte kan uppfylla försörjningskravet om du försörjer dig genom CSN. Däremot bör du tänka på att en tillräcklig förmögenhet kan täcka försörjningskravet. Däremot finns det inte tydliga riktlinjer för hur mycket förmögenhet du bör ha utan en enskild bedömning görs i varje enskilt fall. Eftersom jag inte har någon mer information om hur din ekonomi ser ut kan jag inte säga hur den bedömningen hade blivit. Gällande bostaden fastslås det att du ska ha en av tillräcklig storlek och standard för er att bo i. Eftersom ni är två personer utan barn räcker det med en bostad som har kök eller kokvrå och minst ett rum. Du kan hyra bostaden i andra hand, men denna uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden. Du kan inte anses uppfylla kravet om du bor hemma hos dina föräldrar eller är inneboende (prop. 2009/10:77 s. 39). Om din studentlägenhet är en lägenhet som du hyr i första hand, eller andra hand med godkännande av hyresvärden och om bostaden har ett kök eller kokvrå och minst ett rum, så borde det uppfylla kravet på tillräcklig bostad. Sammanfattning och vägledning Du kommer inte kunna uppfylla försörjningskravet med inkomst från CSN, detta eftersom CSN inte är en arbetsrelaterad inkomst. Jag rekommenderar dig att antingen visa på att du har en tillräcklig förmögenhet som kan täcka era kostnader eller att du hittar ett extra jobb vid sidan av dina studier. Du skriver att du har ett deltidsjobb, kolla om det finns någon möjlighet för dig att få fler timmar. Ett annat alternativ för att få hit din parter kan vara att hen försöker få uppehållstillstånd på egen hand, utan anknytning till dig. Till exempel genom arbete eller studier här i Sverige. Om din lägenhet uppfyller de kraven jag har skrivit om ovan, gör jag bedömningen att den borde vara godkänd. Om du vill ha mer vägledning rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår byrå här. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Alternativt skyddsbehövande, möjligt att resa till sitt hemland?

2021-10-06 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, kan man resa från Sverige till hemlandet om man har status som alternativt skyddsbehövande men ändå fått permanent uppehållstillstånd?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du uppger i din fråga att du fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande vilket innebär att du beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och inte ett permanent uppehållstillstånd. Om du fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet slutar gälla kan du få förlängt uppehållstillstånd.Beviljat uppehållstillstånd innan 20 juli 2016I det fall ansökan inkommit till migrationsverket och man har fått ett beviljat uppehållstillstånd innan den 20 juli 2016 gäller utlänningslagen. Ett uppehållstillstånd för en alternativt skyddsbehövande ska vara i minst 3 år, 5 kap. 1 § utlänningslagen.Beviljat uppehållstillstånd efter 20 juli 2016I det fall ansökan inkommit till migrationsverket efter den 20 juli 2016 medför statusen att man i Sverige får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i 13 månader, 5 § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.Som alternativt skyddsbehövande har du fått ett uppehållstillståndskort, vilket utgör din resehandling och identitetshandling. Under tiden som du har uppehållstillstånd kan du resa in och ut ur Sverige, men du måste ha ett giltigt pass samt ett giltigt uppehållskort för att kunna återvända till Sverige.Så länge du kan uppvisa de handlingarna, och du återvänder till Sverige innan uppehållstillståndet löper ut så kan du besöka ditt hemland.På migrationsverket kan du läsa mer om ditt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. I det fall att du har permanent uppehållstillståndI detta fall kan du också resa från Sverige till ditt hemland förutsatt att du har giltiga handlingar att uppvisa. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur ska de nya lotterna fördelas efter en klyvning?

2021-10-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejVi är 3 delägare i en stor fritidsfastighet med 2 byggnader . En av delägarna vill nu genomföra en klyvning. Hur man än vänder och vrider på det så blir delningen så att det endast går att dela på 2 lotter.Enl lantmäteriet så tar de ingen hänsyn till om det leder till att 2 personer får dela på en lott och en byggnad medan 1 person får 1 lott och 1 egen byggnad. Är det ens möjligt att lagen tillåter ett sådant förfarande?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är fastighetsbildningslagen (FBL). Ovan beskrivning är emellertid ganska kort och eftersom jag saknar ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter kommer nedan skrivelse att bli något generell till sin karaktär.Det ska inledningsvis framhållas den aktuella delägaren hos Lantmäteriet har rätt att ansöka om klyvning och detta oaktat övriga delägares inställning. Klyvningsförfarandet har också företräde framför en eventuell försäljning enligt samäganderättslagen (SamägL), 11 kap. 1 § 1 st. FBL och 7 § SamägL. Klyvning är fastighetsbildningsåtgärd som avser nybildning av fastigheter och syftet är ofta att få till en upplösning av oönskade ägarstrukturer. Den ursprungliga fastigheten, vilken kommer att utplånas (avregistreras), kallas klyvningsfastighet och den eller de fastigheter som nybildas benämns klyvningslotter. Allt det som före klyvningen tillkom klyvningsfastigheten fördelas genom en förrättning hos lantmätaren mellan klyvningslotterna och en särskild eller gemensam lott läggs ut för varje delägare som yrkar det. För de delägare som inte begär någonting alls utläggs automatiskt en gemensam lott, vilken då fortsatt kommer att betraktas som samfällt gods och därmed innehas med samäganderätt av övriga, 11 kap. 1 § 2 st. FBL och 1 § SamägL.Vidare får en klyvning endast ske om någon lott kan utläggas enligt framställt yrkande, 11 kap. 3 § 1 st. FBL. Enligt 3 kap. FBL måste fastighetsbildning, exempelvis en fastighetsreglering genom en klyvning, ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas, med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar, blir varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Fastighetsbildning får inte äga rum om den fastighet som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller ske om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning. Det föreligger således ett allmänt lämplighets- och varaktighetskrav för att påkallandet av en klyvning ska kunna beviljas. Huruvida så är fallet kan jag av förklarliga skäl inte svara på, men generellt kan sägas att det vid lämplighetsprövningen inte brukar tas någon egentlig hänsyn till förhållanden som är knutna till fastighetsägarna personligen innan saken avgörs, vilket också blir svaret på din faktiska fråga. Det betyder nämligen att er fastighet, utifrån ovanstående, kan komma att klyvas på det sätt som nu är i fråga så länge åtgärden framstår som lämplig och kan bedömas som varaktigt hållbar. Min uppfattning är således att Lantmäteriet har rätt, även om det inte riktigt är så enkelt som myndigheten verkar göra gällande (se nästa stycke nedan). Det finns dock större möjligheter att ta hänsyn till personliga och sociala önskemål vid klyvningsåtgärder som uttryckligen syftar till att upplösa mindre fruktsamma samäganderättsförhållanden (jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1999 s. 339).Men utöver detta måste följande noteras. En klyvning kan vanligtvis ske på en rad olika sätt och när flera lösningar står mot varandra (och är möjliga) sägs i fastighetsbildningslagen att klyvningen ska genomföras på det sätt som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppstår, 11 kap. 7 § FBL. Vidare måste det beaktas att om det finns en eller flera byggnader eller andra anläggningar ståendes på er gemensamt ägda mark får fastigheten bara klyvas om delningen kan utföras på sådant sätt att den inte innebär avsevärd olägenhet för den eller de delägare som får byggnader eller anläggningar på sina lotter, 11 kap. 3 § 3 st. FBL. Eftersom byggnader och anläggningar som hör till klyvningsfastigheten kan behöva fördelas oproportionerligt mellan klyvningslotterna, i synnerhet i situationer när en fastighet ska delas upp i flera delar och när det som i det här fallet bara finns ett hus, utgör den nyss nämnda bestämmelsen en viktig skyddsregel. Ersättningsreglerna innebär att ägaren till den klyvningslott som tilldelas en byggnad eller annan anläggning kommer att bli skyldig att kompensera övriga, framförallt vid betydande värden hos egendomen. Men samtidigt får det inte heller glömmas bort att fastighetstillbehör såsom byggnader och annat dylikt i normalfallet även leder till kostnader och besvär. Prövningen är inte behovsstyrd varför det är helt oväsentligt om delägaren behöver byggnaden eller inte. Det enda som får bäring på den rättsliga bedömningen i det här avseendet är vilka ekonomiska konsekvenser detta har för ägaren till den klyvningslott som tillförs en byggnad. Och naturligtvis måste en eller flera värderingar genomföras av den aktuella egendomen och det är vanligtvis parterna som ska förebringa den bevisning som krävs, dvs. ni själva. Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Ger en kandidatexamen i sociologi behörighet till myndighetsutövning?

2021-10-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, Jag läser just nu en Sociologi kandidat utbildning. Som jag förstår det så leder inte utbildningen till rätt att jobba med myndighetsutövningar. Finns det någon kurs man kan välja för att få rätt att arbeta med myndighetsutövningar eller vad kan man göra. Måste man helt byta program om det är något man vill jobba med?
Daniel Broman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur definieras myndighetsutövning?Först och främst kan det vara bra att definiera vad termen myndighetsutövning betyder. Myndighetsutövning avser beslut eller åtgärder som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över medborgarna. Karaktäristiskt är att den enskilde står i ett beroendeförhållande till myndigheten som bestämmer över den enskildes rättigheter och skyldigheter på ett sätt som inte förekommer i andra sammanhang mellan privatpersoner och företag (NJA 2013 s. 1210 punkt 29 i HD:s domskäl). Denna maktutövning kan ta sig uttryck i både gynnande (positiva) och betungande (negativa) beslut för den enskilde. Allt en myndighet sysslar med är dock inte myndighetsutövning, utan man får gå tillbaka och tänka om handlandet ger uttryck för statens maktutövning mot en enskild. Ett exempel på myndighetsutövning är då en socialsekreterare på socialtjänsten beslutar om försörjningsstöd (4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen). Men det finns såklart massor av andra exempel på myndighetsutövning.Rent generellt finns ingen speciell kurs som ger behörighet till myndighetsutövningDet finns ingen viss speciell kurs eller liknande som ger dig behörighet att arbeta med myndighetsutövning rent generellt. Kandidatprogrammet i sociologi är en bred utbildning och det finns många sociologer som arbetar inom den offentliga sektorn med myndighetsutövning, till exempel som handläggare/utredare inom kommunal och statlig förvaltning, inom socialtjänsten och kriminalvården.Krav eller meriterande med vissa kurser?Gällande just socialtjänsten (som ju är en tänkbar arbetsplats för sociologer) kan nämnas att det krävs socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå för att utöva vissa uppgifter som innefattar barn och ungdomar (3 kap. 3 a § andra stycket socialtjänstlagen). Uttrycket "annan relevant examen på grundnivå" borde inkludera en kandidatexamen i sociologi. Socialstyrelsen har här utfärdat närmare föreskrifter på det området. Socialstyrelsen har föreskrivit att det i dessa fall krävs att en person med annan examen än en svensk socionomexamen har läst högskolekurser på områdena: socialt arbete, socialrätt, förvaltningsrätt och psykologi (3 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård). Vad jag har läst mig till så ingår inte förvaltningsrätt i sociologutbildningen. Det kan därför vara bra att komplettera med en sådan utbildning som en fristående kurs. Här finns en sådan fristående kurs på distans vid Lunds universitet. När jag läser jobbannonser där kommuner söker socialsekreterare finns det antingen krav på socionomexamen eller "socionomexamen eller liknande utbildning". Även här bör en kandidatexamen i sociologi vara en sådan liknande utbildning som avses.Även om du inte har tänkt jobba inom socialtjänsten som socialsekreterare eller annat kan du få en stor konkurrensfördel om du har läst förvaltningsrätt när arbetet innefattar myndighetsutövning. SlutsatsDu behöver alltså inte byta program om du vill jobba med myndighetsutövning. Men det kan däremot i vissa fall krävas eller vara meriterande att komplettera med en kurs i förvaltningsrätt vid sidan av eller inom ramen för kandidatprogrammet i sociologi.Jag hoppas att du fick ett tillfredsställande svar och jag vill önska dig ett stort lycka till med dina framtida studier! Med vänliga hälsningar,

Ska jag sakta in om omkörande fordon färdas långsamt?

2021-10-06 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej,Min dotter åkte igår på motorväg med hastighetsbegränsning 90. Bilen hon färdades i körde i cirka 85 km/h under en kortare period. En lastbil (med släp) påbörjar då en omkörning men lyckas inte att komma förbi helt. När en tredjedel av lastbilen kommit förbi bilen hon färdas i uppstår diskussion i bilen om föraren skall sakta ner för att helt släppa förbi lastbilen eller fortsätta köra 90 km/h och därmed inte släppa förbi lastbilen? Räknas det som omkörning när fordonet i högerfilen inte fullföljt sin omkörning?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret finner vi i trafikförordningen 3 kap 38 §, där det står följande"När en förare som färdas på väg uppmärksammar att någon avser att köra om till vänster, skall föraren hålla så långt till höger som möjligt. Föraren får inte öka hastigheten eller på något annat sätt försvåra omkörningen.Om ett fordon förs sakta eller upptar stort utrymme och körbanan är smal, krokig eller har en icke obetydlig mötande trafik, skall föraren för att underlätta omkörning minska farten och om det behövs föra fordonet åt sidan så snart detta är möjligt."Svaret är alltså att föraren bör sakta ner och släppa förbi omkörande fordon.Jag hoppas du fick svar på din fråga, välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Gallras domar i domstol?

2021-10-05 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag har en fråga gällande gallringstid. Jag är väl medveten om gallringstiden då det gäller belastningsregistret hos polisen. Men hur är det med gallringstid då det gäller domar i domstol? Alltså hur lång tid en dom finns tillgänglig om man vänder sig till en domstol?
Lucas Gardebrand |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Domar är allmän handling och för dessa finns ingen gallringstid likt den som gäller för belastningsregistret. Tvärt om sparar många myndigheter allmänna handlingar under lång tid, det finns ingen gräns för hur länge en handling får sparas. Det finns däremot inget som hindrar myndigheten från att gallra en handling om de vill. Detta beskrivs i arkivlagen. Där står även att varje myndighet svarar för sin arkivvård. Det är myndighetens egen arkiveringshandlingsplan som bestämmer hur länge handlingen sparas. Detta är en del av offentlighetsprincipen i Sverige som säger att allmänheten ska ha rätt till insyn i myndigheters verksamhet.Jag tolkar din fråga att du potentiellt skulle vilja att en dom gallras, tyvärr är detta inte möjligt att påverka själv mer än att fråga berörd myndighet om de är villiga att göra det. Chansen att de gör detta ser jag däremot som mycket liten. Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Tillåtet för arrangör att kräva vaccinbevis/PCR-test?

2021-10-05 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Är det tillåtet för företag så som Comic con Stockholm att kräva vaccinbevis eller pcr-tester m.m. för att man ska få komma in?Enligt mig känns det väldigt mycket som diskriminering.Tack på förhand.
My Stenquist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag ska göra mitt bästa för att svara på din fråga.I Sverige har vi en princip som heter avtalsfrihet. Den innebär att som huvudregel får privata aktörer(såsom Comic con) bestämma helt själv vem de ingår ett köpeavtal med, samt på vilka villkor detta sker. Om de har som villkor att man ska vara vaccinerad/ha PCR-test för att man ska få gå deras evenemang är detta som huvudregel okej, hänförligt till avtalsfriheten.Det finns dock undantag i svensk lag som inskränker på avtalsfriheten. Diskriminering är en av de undantagen. Diskriminering är förbjuden för den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, eller bostäder till allmänheten eller anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning.(Diskrimineringslagen 12§).Diskriminering innebär b.l.a att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan skulle ha behandlats i en jämförbar situation (Diskrimineringslagen 4§). Detta skulle kunna vara att inte bli insläppt på ett evenemang.Dock så måste Comic Cons särbehandling av icke-vaccinerade för att det ska utgöra diskriminering ha samband med en diskrimineringsgrund. Det finns sju diskrimineringsgrunder. De är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.(Diskrimineringslagen 1§).Att särbehandla folk som är ovaccinerade har inte samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Därför så utgör Comic Cons krav inte diskriminering. Att till exempel neka någon inträde på grund av dennes kön eller sexuella läggning utgör däremot diskriminering, eftersom att det är en negativ särbehandling som har samband med en diskrimineringsgrund.Hoppas jag kunnat svara på din fråga! Hör av dig igen om du har fler frågorVänliga hälsningar,