Kan jag få ett ryskt medborgarskap tack vare att min dotter är rysk medborgare?

2021-10-05 i Migrationsrätt
FRÅGA |HejJag är svensk medborgare, var tidigare gift med en ryska som är både svensk o rysk medborgare, vi fick en dotter som är både svensk och rysk medborgare. Frågan är, kan jag få ett ryskt medborgarskap tack vare att dottern är rysk medborgare?
Jasmin Öykü Özdemir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag ska försöka besvara vad som gäller när en svensk medborgare vill ansöka om ryskt medborgarskap och ge råd om hur du kan gå tillväga. Kan jag få ett ryskt medborgarskap tack vare att min dotter är rysk medborgare?Du är svensk medborgare och du har i din fråga skrivit att du önskar att bli rysk medborgare också. I Sverige är det tillåtet att svenska medborgare har medborgarskap i andra länder också. Det finns alltså ingenting i svensk rätt som hindrar dig från att ha dubbelt medborgarskap. Regeringskansliet går igenom vad som gäller mer ingående på deras hemsida, du kan läsa om vad som gäller vid dubbla medborgarskap här.Eftersom jag inte vet hur den ryska lagstiftningen ser ut kan jag inte säga om du, på grund av din dotters ryska medborgarskap kan ha rätt till ett ryskt medborgarskap också. Jag rekommenderar dig därför att ta kontakt med den Ryska Federationens Ambassad i Sverige, du kan komma i kontakt med dem här. Jag hoppas att du har fått viss vägledning i din fråga, annars är du såklart välkommen att ställa en ny! Med vänliga hälsningar,

Hur kan Sverige ha rätt att stifta en lag som Estonialagen, och förbjuda svenska medborgare från att dyka vid vraket?

2021-10-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Min fråga gäller färjan Estonia...hur kan Sverige ha rätt att stifta lag och därigenom förbjuda svenskar att dyka på vraket som ligger på internationellt vatten?Med vänliga hälsningar
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Lagstiftningsmakten, eller den legislativa jurisdiktionen är en inre nationell angelägenhet. Det innebär att varje stat har en i princip oinskränkt jurisdiktion att stifta nya lagar inom vilka områden de vill, förutsatt att lagen sedan i tillämpningen stämmer överens med gällande internationell rätt.Estonialagen har Sverige legislativ oinskränkt jurisdiktion att stifta. Staten Sverige har rätt att tillämpa Estonialagen på enskilda personer förutsatt att den judikativa jurisdiktionen är för handen. Ifall Sverige har judikativ jurisdiktion i ett enskilt fall har staten rätt att tillämpa lagen, trots att Estoniavraket ligger på internationellt vatten, detta eftersom bestämmelserna syftar till att stoppa svenska medborgare från att agera runt vraket. Judikativ jurisdiktion är en rätt för suveräna stater att åtala och döma enskilda personer för brott. Staten Sverige har judikativ jurisdiktion över svenska medborgare baserat på den aktiva personalitetsprincipen, vilket är en straffrättslig anknytningsprincip som ger en suverän stat rätt att ställa deras egna medborgare inför rätta ifall dessa begår ett brott, just på grund av att de är medborgare i den suveräna staten. Att vraket ligger på internationellt vatten är i det här fallet irrelevant.Med vänlig hälsning!

När börjar ett kommunalt beslut gälla/verkställas?

2021-10-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Från när gäller ett beslut som fattats av kommunfullmäktige i fråga om entledigande av kommunstyrelsens ordförande
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlar förvaltningsrätt inom svenska kommuner, vilket aktualiserar kommunallagen (KL).Som jag uppfattat din fråga så undrar du när ett kommunalrättsligt beslut börjar gälla, vilket jag har uppfattat som en fråga när ett beslut verkställs/får genomföras.När börjar ett beslut gälla/kan verkställas?Eftersom beslutet angår ett kommunalrättsligt ärende så utgår vi från kommunallagen, där det framgår att ett beslut får verkställas/börjar gälla innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det, se 13 kap. 14 § KL.Vad är "laga kraft" och när vinner ett beslut "laga kraft"?För att ge ett heltäckande svar så avser jag att ta upp begreppet laga kraft som är en grundläggande förvaltningsrättslig princip.Om man läser 13 kap. 14 § KL så kan kommunen verkställa ett beslut innan laga kraft har inträtt. Men vad är då laga kraft?Laga kraft inträder när tiden för överklagande har gått ut alternativt om beslutet inte är överklagningsbart.För kommunala beslut så vinner denna laga kraft efter att beslutet inte har överklagats inom tre veckor efter att justeringen av det över beslutet överförda protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla (se 13 kap. 5 § KL).Då vinner beslutet "laga kraft" och kan inte längre överklagas – vilket också innebär att den numera gäller/kan verkställas.Sammanfattningsvis:Som jag förklarat ovan så kommer kommunfullmäktiges beslut att kunna verkställas/gälla omedelbart efter att beslutet tagits, förutsatt att inga särskilda skäl talar emot detta (se 13 kap. 14 § KL).Ifall särskilda skäl föreligger så måste laga kraft inträda innan beslutet kan verkställas/börja gälla, vilket innebär en tidsfrist på tre veckor från och med att beslutet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla.Kan beslutet att entlediga kommunstyrelsens ordförande uppfylla kravet på "särskilda skäl" enligt 13 kap. 14 § KL?För att kunna ge dig ett svar på denna fråga så måste en individuell bedömning ske som beaktar både skälen för och emot. Å ena sidan så finns det ett starkt intresse av en fungerande och effektiv kommunal beslutsprocess samt att beslut som är av stor ekonomisk eller rättslig betydelse för kommunen kan ske skyndsamt. Å andra sidan kan kommunmedlemmarnas rätt att få beslutets laglighet prövad bli verkningslös om ingen möjlighet finns att rätta till beslutet.Eftersom jag inte vet om omständigheterna som ledde till entledigandet av kommunstyrelsens ordförande så kan jag inte uttala mig om detta skulle kunna uppnå kravet på "särskilda skäl". En tumregel är att fråga sig detta: kan beslutet rättas på något sätt? Om svaret är nej så talar det starkt för att beslutet ska verkställas direkt. Däremot borde omständigheten att det handlar om en enskilds anställning/uppdrag tala för försiktighet vid direkt verkställande av ett beslut.Eftersom den som har blivit entledigad senare kan överklaga beslutet obeaktat vad bedömningen om "särskilda skäl" leder till, så kan man nog tycka att särskilda skäl inte föreligger. Detta innebär att kommunfullmäktiges beslut borde kunna verkställas omedelbart.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har några fler frågor!

Offentlighetsprincipen

2021-10-01 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag skulle vilja ha mejladress till rikspolischefen Anders Thornberg. På förhand tack!
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder till Lawline!Inom svensk rätt har vi en grundlagsstadgad rättighet att ta del av allmänna offentliga handlingar. Undantag finns dock om handlingen är belagd med sekretess enligt reglerna i offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Offentlighetsprincipen är den princip som medför att rätten att ta del av allmänna handlingar finns inom svensk rätt. Regelverket kring detta finns i tryckfrihetsförordningen, TF.Av (2 kap. 3 § TF) framgår att en mailadress är en allmän handling om det är upprättat eller förvarat hos en myndighet. En handling anses inkommen när den har anlänt till myndigheten (2 kap. 6 § TF). Min uppfattning utifrån din begränsade bakgrundsinformation att polischefs mailadress torde kunna omfattas av offentlighetsprincipen. Hur du kan gå tillväga för att få ut mailadressenFör att få ut mailadressen kan du vända till behörig myndighet, i detta fall Polismyndigheten. Ange att du vill begära att få ut mailadressen med grund i offentlighetsprincipen. Du kan kontakta myndigheten genom att ringa 114 14, vilket är numret som skall ringas vid ärenden som inte är brådskande. Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Bostadsanpassningsbidrag - ska det billigaste alternativet väljas?

2021-10-04 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |En hiss, 17 år, behöver bytas ut.Bostadsanpassning sökts hos kommunen som säger att den ska ersättas med en ramp på ca 16m utmed husets vägg och runt gaveln. Altanen kan då inte nyttjas pga att rampen tar för stor plats. De säger att enl lagen ska det billigaste alternativet väljas, rampen är 16.000:- billigare än hissen. Finns det en sådan lag?Finns läkarintyg på att den handikappade inte orkar med extra förflyttningar från rullstol till elrullstol.Med hiss kommer han direkt till elrullstolen.Ett omfattande bygge blir det med ramp, allt finns ju redan på plats för en ny hiss vid utbyte av den gamla. Finns det inte något i lagen som säger att detska tas hänsyn till den handikappades svårighetersom bytet till en ramp innebär..Mvh
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom frågan avser bostadsanpassningsbidrag så blir lagen om bostadsanpassningsbidrag, härefter förkortad som bostadsanpassningsL, tillämplig. Ska det billigaste alternativet väljas? Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta funktioner i och i anslutning till en bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för sökanden (5 § bostadsanpassningsL). I kravet på att åtgärden ska vara nödvändig ligger att om behovet kan tillgodoses genom olika typer av anpassningar, ska det billigaste och minst omfattande alternativet väljas. Det finns således stöd för kommunens påstående att det billigaste alternativet ska väljas, och kommunen behöver inte heller ta hänsyn till huruvida en altan kan användas eller inte. Däremot ska åtgärden som vidtas vara förenlig med lagens syfte, vilket är att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende (1 § bostadsanpassningsL). Om en ramp inte uppfyller detta för den handikappade och ni har läkarintyg som styrker detta påstående har den sökande möjlighet att överklaga kommunens beslut till allmän förvaltningsdomstol (24 § bostadsanpassningsL). Sammanfattning och råd Kommunen har enligt lag rätt till att välja det billigaste alternativet. Däremot måste det alternativ som väljs faktiskt fungera för den sökande på ett tillfredsställande sätt. Om så inte är fallet med en ramp är mitt råd till er att ni tar kontakt med kommunen och påtalar att beslutet är i strid med lagens syfte. Om kommunen trots detta motsätter sig ett byte av hiss kan ni överklaga beslutet till allmän förvaltningsdomstol. Om du/ni behöver mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister hos Lawlines juristbyrå. Är du/ni intresserade av detta eller om ni har några frågor om mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!

Lexbase och yttrandefrihetsbrott

2021-10-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Lexbas hänvisar till en dom eller tvist om mig fast det är avgjort denna tvist när det gäller skilsmässa och arv, och dem vill ha betalt för att se min dom tvist fast de skriver inte bara att det var en tvist. Jag ber dem ta bort detta men de vägrar innan 5 år har gått. Jag anser detta är förtal?
Martin Carleheden |Tack för att du vänder dig till Lawline!Lexbase och sådana liknande webbsidor har ett utgivningsbevis, vilket är en typ av intyg som behövs för att erhålla grundlagsskydd enligt i detta fall Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) på basis av databasregeln som hittas i 9 § YGL.Med ett sådant utgivningsbevis som Lexbase har kan bestämmelser i personuppgiftslagen kringgås.Ur den synpunkten har Lexbase ansvarige utgivare inte begått något brott när de har uppgifter om civilmålet som du är delaktig i. Ansvarig utgivare skyddas från alla brott som inte faller under definitionen yttrandefrihetsbrott, se 6 kap. 1 § YGL.Ett sådant yttrandefrihetsbrott är förtal, se 7 kap. 3 § TF. Förtal innebär att "någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning."Det förutsätts att en uppgift lämnas, och att denna uppgift lämnas åt annan än den beskyllde. Vidare krävs det att uppgiften är ägnad att utsätta den beskyllde för andras missaktning, men det krävs inte bevis för att den beskyllde verkligen blivit utsatt för andras missaktning. Uppgiften måste dock vara av objektivt nedsättande beskaffenhet. Huvudrekvisitet är att uppgiften ska medföra eller vara ägnad att medföra andras missaktning om dig som person. Det måste vara objektivt nedsättande uppgifter som sprids, inte endast den beskylldes subjektiva uppfattning beaktas således. I det här fallet är det förmodligen inte tillräckligt för att förtalsbrottet ska vara för handen. Uppgifterna som sprids har inte varit ägnade att utsätta den beskyllde för missaktning. Med vänlig hälsning!

Parkering under 24h med husbil

2021-10-03 i Trafik och körkort
FRÅGA |Innom husbilskretsar har vissa åsikten att det är ok att stå över natten med sin husbil på en plats där det enligt skyltar är förbudet att campa så länge man inte fäller ut markis, ställer ut stolar o bord etc.Stämmer detta?
Alexandra Holmér Sposato |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Svaret beror lite på vilken typ av plats ni syftar på; om det är en parkeringsplats där bilar får stå men camping är otillåten, om det är i naturen eller på enskild väg. Som jag tolkar frågan antar jag att ni funderar på om det är tillåtet eller ej på en parkeringsplats.I Trafikförordningen hittar vi de lagrum som är relevanta för er situation. Huvudregeln att man får parkera sin husbil där en personbil har lov att stå, förutsatt att den ryms inom angiven parkeringsruta. På allmän plats inom tättbebyggt område, där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser och inom vägområde för allmän väg, får fordon parkeras i 24h under vardagar (3 kap. 49 a § första stycket trafikförordningen). Så länge det på rastplatserna inte finns tilläggsskyltar intill parkeringsskyltarna som uttrycker ett förbud mot att stå där med just husvagn, finns det alltså inga begränsningar för att ni skulle få stå där över natten. Först efter att ni stått där i 24h räknas det inte längre som parkering utan som camping, vilket inte är tillåtet på allmän mark eller där förbudsskyltar finns. Som du är inne på får man inte heller fälla ut markis o.s.v., då det innebär "uppställning" och då en övergång från parkering till camping.Med vänlig hälsning,

Kan jag vägra DNA-test?

2021-09-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min far som är 91 år vill göra ett faderskapstest då han tydligen har blivit tveksam om huruvida jag (som nu är 66 år) verkligen är hans son.Denna utredning är jag inte alls intresserad av då den i värsta fall kan lämna mig i ovisshet om vem som är min far.Vad har jag för möjlighet att vägra ett DNA-test?
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Svensk grundlag, genom Regeringsformen 2 kap. 6 § förbjuder påtvingade kroppsingrepp såsom DNA-test såvida det inte finns stöd i lag. De få gånger det faktiskt går att tvinga fram ett DNA-test regleras i Föräldrabalken och det handlar om fall när en sannolik far inte vill kännas vid sitt släktskap till ett barn och vägrar genomgå ett DNA-test. För din del finns det däremot inget som tvingar dig. Hoppas du fick svar på din fråga!