Bristfällig sjukvård - vad ska man göra?

2020-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har under lång tid inte erhållit efterfrågad vård och har pga. den uteblivna vården fått stora skador som gör att jag nu näst intill sitter i rullstol och inte klarar av mina vardagliga sysslor. Jag erhåller inte heller idag någon hjälp med något vilket är ett måste för att klara vardagen. Hur gör man nu och får man inom vården jobba på detta sättet dvs. neka någon all form av vård och orsaka att patienten blir svårt sjuk med bestående handikapp för resten av livet. Detta enbart med anledning av bemötandet från vården .
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Krav på svensk hälso- och sjukvårdEnligt 5 kapitlet 1 § hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvårdsverksamhet bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. Detta innebär att vården särskilt ska:-vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,-tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,-bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,-främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, och-vara lätt tillgänglig.Utan närmare insikt i vad som hänt i just din situation så verkar det inte som att vården uppfyllt dessa krav eftersom du åsamkats stora skador på grund av utebliven vård. Här nedan kommer jag därför redogöra för hur du kan gå vidare.Kontakta sjukvårdsinrättningen/läkaren du varit i kontakt medFörst och främst bör du skriftligen kontakta läkaren eller den sjukvårdsinrättning som du varit i kontakt med och uppmärksamma dem på det som har hänt och gått fel. De är skyldiga att ta emot dina synpunkter och även ge svar på dessa. Om det är så att du vill ha stöd med att framföra dina synpunkter så kan patientnämnden i ditt landsting/region hjälpa dig med detta. Här kan du hitta vilken patientnämnd du i sådana fall ska vända dig till.Gör en anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO)Hos IVO kan man anmäla allvarliga händelser inom vården, och allvarliga händelser är sådana som till exempel orsakat bestående skador eller ett ökat vårdbehov. Du kan gå in på IVO:s hemsida (som du hittar här) för att göra en sådan anmälan.Rätt till ersättning?Du kan ha rätt till ersättning för den skada du lidit på grund av bristerna i vården. Rätten till ersättning regleras i patientskadelagen. För att du ska ha rätt till ersättning krävs det att skadan uppkommit i samband med sjukvården och att skadan uppkommit på grund av någon/några av punkterna som räknas upp i 6 § PSL; dessa kan du hitta här. Om förutsättningar enligt 6 § föreligger har du rätt till patientskadeersättning.För att kräva ersättning för skadan som uppstått på grund av bristerna i vården bör du göra en anmälan hos Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF); det kan du göra här.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan vårdnadshavare vara skriven på annan adress än deras barn?

2020-07-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga. Jag o mina två barn är skrivna på en lägenhet. Jag hyr idag en lägenhet. Skulle vilja ha kvar den men skriva mej på en annan adress, går det?Mina barn ska bo kvar i lägenheten. De är inte 18 år ännu.Tacksam för svar.Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du önskar att skriva dig på en annan bostad än den du hyr för tillfället. Vidare förstår jag det som att dina minderåriga barn ska fortsatt vara skrivna på den lägenheten du hyr, det vill säga en annan bostad än den du är skriven på. Inledningsvis ska du vara skriven på den adress du har din normala dygnsvila på. Dina barn kan inte vara skrivna på annan adress än deras vårdnadshavare. Vidare är det lämpligt att du och dina barn är skrivna på samma adress då vissa hemförsäkringsvillkor kräver att familjemedlemmar är skrivna på samma adress för hemförsäkringen att omfatta även familjemedlemmar. Det kan vara brottsligt att skriva sig på en adress där man inte tillbringar sin dygnsvila (42 § folkbokföringslag). Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Får polisen göra en husrannsakan utan att erbjuda närvaro av en advokat?

2020-07-28 i Polis
FRÅGA |får polisen göra husrannsakan utan att erbjuda närvaro av advokat?
Sanna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till Polislag (1984:387), nedan kallad PolisL och till Rättegångsbalk (1942:740), nedan kallad RB. Det korta svaret på din fråga är ja. Polisen kan göra en husrannsakan utan att erbjuda närvaro av advokat. Lite om när polis får göra husrannsakan Husrannsakan får göras av polisen för att söka efter person eller föremål som ska omhändertas (20 § PolisL). Ytterligare bestämmelser om husrannsakan finns i 28 kapitlet RB.Husrannsakan får genomföras för att leta efter föremål/bevis om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till ett fängelsestraff. Husrannsakan får genomföras hemma hos den person som är skäligen misstänkt för brottet (vilken är den lägre misstankegraden) eller på den plats brottet har begåtts, där den misstänkte har gripits eller på en plats där det annars finns stark anledning att tro att man vid en husrannsakan skulle hitta föremål/bevis för att brottet har begåtts (28 kapitlet 1 § RB). Husrannsakan får också genomföras för att leta efter en person som ska gripas, anhållas, häktas, hämtas till förhör, inställas vid rätten eller bli kroppsvisiterad. Husrannsakan får då genomföras på den plats där det är troligt att den person polisen letar efter befinner sig (28 kapitlet 2 § RB). Viktigt att komma ihåg är att husrannsakan endast får genomföras om skälen för husrannsakan uppväger det intrång som sker då husrannsakan genomförs. En husrannsakan får alltså inte genomföras om det inte är proportionerligt jämfört med det intrång som sker då en husrannsakan genomförs (28 kapitlet 3a § RB). Förordnande om att husrannsakan ska genomföras får bestämmas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Dock så kan polisman/polismyndigheten ensam besluta om husrannsakan då polisen letar efter en person som ska häktas eller inställas vid rätten (28 kapitlet 4 § RB). En polisman får också ensam besluta om husrannsakan om det är brådskande och husrannsakan inte hinner beslutas av rätten (28 kapitlet 5 § RB).Om det är möjligt ska dock ett vittne närvara vid husrannsakan. Om det kan ske till utan men för utredningen har den som bor i huset där husrannsakan genomförs rätt att ha ett vittne som är med under husrannsakan (28 kapitlet 7 § RB). När du har rätt till en advokatDu har alltid rätt att ha privat förvarare/advokat, denna måste du dock själv betala. Du har rätt till en offentlig försvarare/advokat om du sitter anhållen eller häktad. Det är staten som står för kostnaderna för den offentliga försvararen så länge du inte blir dömd i rätten. Du har också rätt till en offentlig försvarare om du är misstänkt för brott där det lägsta möjliga straffet är fängelse i sex månader eller mer. Du kan även ha rätt till en offentlig försvarare om du med hänsyn till utredningen av brottet är i behov av en försvarare, om det är tveksamt vad straffet skulle bli vid en eventuell dom eller om det finns särskilda skäl för att du bör ha en försvarare. Det är du själv som måste begära att få en försvarare (21 kapitlet 3a § RB). För att begära en försvarare kan du vända dig till förundersökningsledaren. Sammanfattning och svar på din fråga Polisen får göra en husrannsakan utan att först erbjuda närvaro av en advokat. Husrannsakan genomförs ju dock oftast då en person är misstänkt för brott och när en person är misstänkt för brott har denna oftast rätt till en offentlig försvarare, alltså en advokat. Men om en husrannsakan görs för att till exempel anhålla en person så har denna person rätt till en advokat först när denna har blivit anhållen, inte före själva husrannsakan och anhållandet. Hoppas du har fått svar på din fråga! Vid fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss här på Lawline. Mvh

Kan man få vård med stöd av LVM utan bevis på missbruksproblem?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående LVM. Om man blir kollad av polis och de tycker man beter sig påverkat och de hittar verktyg bland ens saker, räcker det då för ett LVM? Kan man få LVM även om man aldrig lämnat urinprov och det inte finns något sånt faktiskt bevis på att man missbrukar, mer än verktyg, beteende osv?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!LVM (eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall) anger vad som gäller när någon ska tvångsvårdas på grund av missbruk. Jag kommer först att förklara allmänt vad som krävs för att någon ska kunna tvångsvårdas med stöd av LVM. Sedan kommer jag att besvara frågan om någon kan tvångsvårdas utan "bevis" på att personen har ett missbruksproblem. Vilka förutsättningar krävs för att kunna vårda någon med stöd av LVM?För att det ska bli aktuellt att tvångsvårda någon med stöd av LVM måste personen för det första ha ett vårdbehov på grund av ett fortgående missbruk. Dessutom krävs att personen inte frivilligt går med på någon annan typ av vård. Slutligen krävs också att personen utsätter sin hälsa för allvarlig fara, riskerar att förstöra sitt liv eller riskerar att skada sig själv eller någon närstående (4 § LVM). Hur går det till innan ett beslut fattas om LVM?Om en myndighet får kännedom om en person som kan behöva vård med stöd av LVM är de skyldiga att anmäla detta till socialnämnden (6 § LVM). Det räcker alltså att polisen misstänker att en person har ett missbruk för att de ska vara tvungna att anmäla det till socialnämnden. Om socialnämnden har fått in en anmälan om en person måste de först inleda en utredning (7 § LVM). Under utredningen får man oftast genomgå en läkarundersökning för att läkaren ska kunna bedöma ens hälsotillstånd (9 § LVM). Det är bara när det är "uppenbart obehövligt" som det inte behövs en läkarundersökning. I så fall krävs det att det redan finns någon form av läkarintyg sedan tidigare. Syftet med socialnämndens utredning är alltså att undersöka om förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. Om socialnämnden tycker att förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda måste beslutet slutligen också prövas av förvaltningsrätten (5 § LVM). För att besvara din fråga är det alltså normalt sett inte möjligt att tvångsvårda någon med stöd av LVM utan något faktiskt "bevis" på att man missbrukar. För att LVM ska bli aktuellt krävs både att socialnämnden har gjort en utredning, och att beslutet har prövats av domstolen. Vad gäller vid ett omedelbart omhändertagande?I undantagsfall kan det bli aktuellt att omedelbart omhänderta en person. Ett sådant beslut tas av socialnämnden om det är nödvändigt att personen får vård omedelbart. Det krävs också att socialnämnden förväntar sig att förutsättningarna för tvångsvård i övrigt är uppfyllda (13 § LVM). Om polisen misstänker att det kan bli aktuellt med ett omedelbart omhändertagande kan de ta hand om personen och föra den till sjukhuset (12 a § polislagen). SammanfattningFör att sammanfatta är det alltså som utgångspunkt inte möjligt att tvångsvårda någon med stöd av LVM om det inte är utrett att personen faktiskt har ett missbruk. Polisen får däremot ta någon till sjukhuset om de tror att det är aktuellt med ett omedelbart omhändertagande. I sådana fall kan tvångsvård bli aktuellt även om det ännu inte har gjorts någon utredning om missbruksproblematiken. För att ett omedelbart omhändertagande ska bli aktuellt krävs det dock att personen har ett tydligt missbruksproblem. Det är alltså inte tillräckligt att till exempel hitta verktyg i någons väska. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Byta namn - hur går man tillväga?

2020-07-28 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, Detta är en speciell kombination. Kan jag ge mitt barn en kombination av mitt förnamn och efternamn som ett dubbel efternamn till mitt barn utan att lägga till -son eller -dotter på slutet? Ex.Jag heter Ali Ahmed JonKan jag ge mitt barn namnetStefan Ali Ahmed(Där Ali är mitt förnamn och Ahmed ett av mina efternamn. Jag tar bort Jon då jag endast vill ha ett dubbel efternamn)Tack.
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!När det gäller namn och namnbyte är det skatteverket som är ansvarig myndighet. Det är alltså hos skatteverket som man kan göra för- och efternamnsbyten och den sidan hittar du här. Att ge ditt barn det namn som du anger i frågan torde inte vara några problem och det finns inte heller något krav att efternamn ska sluta på son eller dotter, men jag rekommenderar att du skickar in en ansökan till skatteverket så att de får ta ett beslut i ärendet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Synkrav för B och AM-körkort

2020-07-28 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag fick mitt B-körkort indraget 2015 pga synfältsdefekter,nu undrar jag om det är möjligt för mig att ta ett AM- körkort?MVH
Emlika Magnusson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring kraven för att få körkort finns b.la i körkortslagen och transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.För att få körkortstillstånd krävs det att du med hänsyn till dina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig som förare av ett körkortspliktigt fordon. Avseende medicinska förhållandena förutsätts det b.la att du har en tillfredsställande syn för att köra det fordon (i detta fall AM) du ansöker om tillstånd för (3 kap. 2 § första och tredje stycket körkortslagen). Synkraven för att bli behörig att ta AM-körkort är detsamma som vid B-körkort (2 kap. 1-7 § transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.).SammanfattningEftersom synkraven för att bli behörig att ta AM-körkort är detsamma som vid B-körkort innebär det att du inte kan ta AM-körkort så länge som du fortfarande har kvar de syndefekter som medförde att ditt B-körkort blev indraget. Vänliga hälsningar,

Skillnad trafikförseelse under prövotid eller inte

2020-07-27 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej! Vad krävs för att förlora körkortet på prövotid. Låt säga att jag kör 10km/h för fort på en 30 sträcka eller 50 sträcka kommer man då få ta om kortet? Eller är det som jag har förstått förlorar du kortet dom gånger en person utan prövotiden får kortet indraget?
Emil Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen skillnad på vad som är grund för indraget körkort, oavsett om du är under prövotid eller inte. Skillnaden är att om du är under prövotid så måste du genomföra godkänt teoriprov samt körprov innan du kan få ett nytt körkort, medan en som inte är under prövotid får tillbaka sitt körkort efter en viss tid.Vad som är grund för indraget körkort regleras i Körkortslagen. I 5 kap. 3 § Körkortslagen anges vad som krävs för att ens körkort ska bli indraget, det är bla hastighetsöverträdelse, i regel om du kör mer än 20 km/h för fort på en väg med hastighetsbegränsning 30 km/h och nedåt eller 30 km/h för fort på en väg med hastighetsbegränsning över 30 km/h. Det kan även vara ifall man kör berusad och mycket annat. Som svar på din fråga görs det ingen skillnad mellan en person som är under prövotid och en person som inte är under prövotid vad gäller risken att få sitt körkort indraget.Vänligen,

LVU på religion?

2020-07-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga. Jag undrar om det faktumet att man exempelvis berövar barns (mänskliga)rättigheter såsom tankefrihet eller utövandet av sin religionsfrihet etc. faller inom ramen för tillämpningen av miljöfallen som nämns i LVU? (alltså då barn kan komma att bli omhändertagna på grund av att de utsätts för något). Alltså utgör denna kanske allvarliga överträdelse av barns rättigheter en påtaglig risk för dennes utveckling såsom bestämmelsen i den lagen förutsätter? Jag tänker en sådan situation där man exempelvis har religiösa föräldrar och växer således i en religiös tro, men när man blir vuxnare inte längre vill tillhöra denna religiösa övertygelse liksom sina föräldrar. Tack om ni kunde svara på frågan!
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Jag hoppas att jag kan besvara din fråga. Reglerna om tvångsomhändertagande av barn finns i Lag med särskilda bestämmelse om vård av Unga (LVU). Där finns de två typer av grund för tvångsvård. De finns beetendefallen enligt 3 § och miljöfallen enligt 2 § LVU. En grundläggande förutsättning för att tvångsvård från början ska bli aktuellt är att de inte finns ett samtycke för den vård som Socialtjänsten anser behövs samt att omständigheten som aktualiserar tvångsvård ska utgöra en "påtaglig risk", 1,2,3 § LVU. Din fråga aktualisera miljöfallen. Detta eftersom de är miljön som ungdomen vistas i som är "problemet" och inte barnets egna agerande. Bland miljöfallen så blir brister i omsorg den mest passande på de scenariot du målar upp. De brukar normalt vara när föräldern påvisar brister i den materiella omsorgen, t.ex allvarligt förbiser barnets behov av kläder, mat och hygien. Men de kan även vara att föräldern allvarligt brister i att tillgodose barnets behov av trygghet eller i övrigt känslomässigt försummar barnet. Att ha en trosuppfattning i familjen som man föder upp barnet i skulle jag säga inte i sig faller in under denna regel om de inte tar sig uttryck på något annat sätt. Exempel på sådan fall skulle kunna vara att en förälders trosuppfattning om att man inte ska ta blod leder till att föräldern då eftersätter barnets behov av sjukvård vilket är en brist i omsorgen eller att man inte tillåter barnet att umgås med några andra barn kan leda till en sådan försummelse att de kan aktualisera tvångsvård. Bara det faktum att man har en religion i familjen och på detta sätt - genom att låta barnet växa upp i den miljön - väljer religion åt barnet faller inte under regeln. Vill barnet dock inte tillhöra den religionen så kan såklart regeln aktualiseras om föräldrarna mer direkt tvingar barnet. Bestraffningar för att barnet bryter mot religiös normer skulle kunna falla in under brister i omsorgen men även i de mer extrema fallen vara fysisk eller psykisk misshandel. De måste dock alltid utgöra en påtaglig risk för barnets utveckling vilket är högt krav. Enbart att barnet i praktiken inte får ett "fritt" val att välja religion genom att den t.ex föds upp genom en kristen, muslimsk eller ateistisk uppfattning och på så sätt indoktrineras i den är inte tillräckligt. De är en del av uppväxten. Jag hoppas det besvarar din fråga. Med vänliga hälsningar