Hur ska en tjänst för arbetstillstånd annonseras ut?

2021-09-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Kan ett jobberbjudande för en arbetstillstånd ansökan läggas ut på facebook?kommer det att gälla för migrationsverket?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar 6 kap. Utlänningslagen (UtlL). Enligt 2 § andra stycket UtlL får arbetstillstånd endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen. Enligt ett ärende hos Migrationsöverdomstolen, MIG 2015:6, är rekryteringsförfarandet förenligt med Sveriges åtaganden om det varit utannonserad under tio dagar.På Migrationsverkets hemsida kan du läsa mer om hur en annonsering ska se ut. Tjänsten måste annonseras ut så att alla bosatta i Sverige, EU/EES och Schweiz kan söka jobbet. Genom att annonsera hos Arbetsförmedlingens platsbank uppfylls detta krav; när en ledig tjänst utannonseras hos Arbetsförmedlingen blir den också synlig i den europeiska internetbaserade platsportalen Eures, varigenom tjänsten görs tillgänglig även för medborgare i EU/EES och Schweiz. Det är dock möjligt att annonsera ut tjänsten på andra sätt än hos Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren måste då visa att annonseringen motsvarar Eures och varit tillgänglig i alla EU/EES-länder och Schweiz.Jag kan inte ge dig ett klart svar på om en annonsering via Facebook är tillräckligt. Tidigare har Migrationsverket inte accepterat annonser via Linkedin, dock har EU-kommissionen kritiserat Sverige angående detta och i ett fall uttalat att Linkedin är tillräckligt för att uppfylla de nämnda kraven då det är tillgängligt inom hela EU och har över 400 miljoner användare. Att annonsera ett jobb via Facebook kan vara osäkert, men om arbetsgivaren kan visa att Facebook uppfyller kraven på tillgänglighet inom hela EU/EES och Schweiz så borde det uppfylla annonseringskravet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hot om omplacering enligt LVU

2021-09-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har socialtjänsten rätt att hota mig att jag måste begära ensam vårdnad annars placerar dom barnen
Rebecca Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vet tyvärr inte något om barnets hemmasituation vilket innebär att det inte är möjligt för mig att säga om socialnämnden kan besluta att placera om barnen. Däremot kan jag redovisa de regler som finns för att en sådan omplacering ska bli aktuell. Beslut om omplacering enligt LVUNär socialtjänsten tar beslut om att omplacera ett barn görs det med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och den som är under 18 kan om särskilda skäl föreligger tvångsomhändertas utan vårdnadshavares samtycke. (1 § LVU) Det är inte socialnämnden som tar beslutet om tvångsvård utan de skickar in en ansökan till förvaltningsrätten men de kan utan förvaltningsrättens stöd omedelbart omhänderta barnet i väntan på beslut om det föreligger stor risk för barnets utveckling och hälsa. (4, 6 §§ LVU) Det som är avgörande för att ett beslut ska läggas är att barnets bästa ligger till grund och i regel sker ett omhändertagande i samförstånd med barnet och dess vårdnadshavare. (1 § LVU)För att vård ska kunna beslutas krävs att barnet lider av psykiskt eller fysisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att barnet hälsa eller utveckling skadas (2 § LVU). Detsamma gäller om den unga själv utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas genom någon form av missbruk (3 § LVU) Socialnämnden har skyldighet att med jämna mellanrum utreda om vård fortfarande är nödvändigt och om det framkommer att den inte längre är det så ska vården upphöra. (13, 21 §§ LVU) För att socialnämnden ska kunna besluta om att vården ska upphöra kräver det att den anledning som fanns för vården inte längre utgör ett problem. Till exempel att en vårdnadshavare lämnar en våldsam partner eller att vårdnadshavare med alkoholproblem har slutat dricka. En central del i bedömningen är föräldrarnas aktuella omsorgsförmåga för barnet. Det är vårdnadshavares skyldighet att se till att barnet har en trygg hemmamiljö och inte utsätts för någon form av våld. Om en vårdnadshavare gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller brister i omsorgen på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa och utveckling skall rätten besluta om ändring i vårdnaden och sådan prövning tas upp på talan av socialnämnden (6 kap. 7 § Föräldrabalken (FB)).Sammanfattning och svar på din frågaKan då socialnämnden hota om att någon måste begära ensam vårdnad annars kommer barnen omhändertas enligt LVU? Ja och nej. Socialnämnden har ett ansvar att se till barnets bästa. De har därför möjlighet att inom vissa ramar ge dig råd på handlande som kan hjälpa dig att behålla barnen. Detta ifall de anser att du som ensam förälder kan ge barnet de skydd som föräldrabalken kräver för att inte LVU ska kunna göras gällande. När de då sagt att du bör begära ensam vårdnad vill jag göra en gissning på att de har gjort det för att de har gjort bedömningen att det ligger i barnets intresse att få stanna kvar hos dig men att den andra föräldern inte är lämpad som vårdnadshavare. De kan dock verkställa beslutet om LVU utan ditt medgivande om de och förvaltningsrätten bedömer att detta krävs för att skydda barnet. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Underrättelseform av socialtjänstens beslut

2021-09-30 i Myndigheter
FRÅGA |Har fått information om att det prövats i förvaltningsrätten att det är socialtjänstens ansvar att kommunicera ett utredningsresultat muntligt om aktuell part önskar. Tidigare har det det räckt med en skriftlig kommunicering men detta ska tydligen finnas ett prejudikat på detta nu. Är detta något ni känner till och i så fall var kan jag hitta detta? Har inte fått möjligheten att få en förklaring till socialtjänstens analys och bedömning i en utredning där jag anser att de bara lyssnat på en part och tagit dennes ord för sanning och uteslutit information som inte passart deras ursprungshypotes. Har frågat fyra gånger om ett möte för att få en förklaring till deras analys och bedömning men nekats detta med hänvisning till att jag fått utredningen sänd till mig skriftligt.
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som gäller i ditt fall beror till stor del på vad för typ av utredning det rör sig om i ditt fall och om det är fråga om ett beslut som kan överklagas till förvaltningsrätten eller inte. Om det är fråga om ett sådant beslut har Socialtjänsten skyldighet att lämna en s.k. överklagandehänvisning enligt vilken det ska framgå hur det eventuella överklagandet ska ske (33 § andra stycket FL och jfr 11 kap. 8 § SOL). Finner du en sådan hänvisning kan du utgå från att det jag skriver här nedan gäller i ditt fall. Om en sådan hänvisning inte återfinns i beslutet rekommenderar jag dig att ställa en fråga på nytt där du redogör för närmare om vad för utredning det rör sig om. Socialtjänsten har oftast skyldighet att underrätta den som är part i ärendet om det fullständiga innehållet i beslutet (33 § första stycket FL). Frågan blir hur denna underrättelse ska ske. Hur underrättelse ska ske bestäms som regel av Socialtjänsten själva (33 § tredje stycket FL). Socialtjänstens val av underrättelseform måste dock ske med hänsyn till t.ex. myndighetens s.k. serviceskyldighet (6 § FL). Det innebär alltså att om Socialtjänsten är vetandes om att den till vilken underrättelse sker till t.ex. har funktionsnedsättning (såsom synskada) har svårt att tillgodogöra sig skriftlig information på grund av att denne är ett barn eller har en funktionsnedsättning. Det betyder alltså att som regel har du inte rätt att få beslutet uppläst av Socialtjänsten. Undantag från detta föreligger dock om du t.ex. har en funktionsnedsättning. Med vänlig hälsning

Får man ha knallpulverpistoler på allmän plats?

2021-09-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej får man ha knallpulverpistoler på allmän plats?
Amanda Rydberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Knallpulverpistol och vapenlagenDet finns begränsningar för vapenliknaden skjutvapen i vapenlagen. Det beskrivs i 5 kap 6 § vapenlagen att skjutvapen får medföras på allmän plats om det med hänsyn till vapnets art, syftet med innehavet och övriga omständigheter är att anses som befogat. Det finns alltså begränsade möjligheter att bära skjutvapen på allmän plats. Omständigheterna kommer då att spela roll. I sammanhang där många människor träffas och uppehåller sig borde ett vapeninnehav sällan accepteras.Knallpulverpistoler faller dock inte in under vapenlagen vilket gör att det inte finns något direkt förbud för dessa i vapenlagen.Förargelseväckande beteende Om man har en knallpulverpistol på stan så skulle man eventuellt kunna göra sig skyldig till förargelseväckande beteende enligt 16 kap 16 § BrB då dessa är högljudda. För att fällas för förargelseväckande beteende så krävs det att personen för oljud på allmän plats eller annars beter sig på ett sådant sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten. Frågan blir då om det är ägnat att väcka förargelse. Det brukar normalt inte vara tillräckligt att en person blir irriterad, utan det ska röra sig om en tydlig och uppenbar anledning till att beteendet är störande. Sammanfattning Det kan vara lagligt att bära en knallpulverpistol offentligt. Jag skulle dock rekommendera dig att inte bära en knallpulverpistol på allmän plats då det kan finnas risk att någon misstar de för att vara en vanlig pistol. Användning kan eventuellt också ses som förargelseväckande beteende.Hoppas du fick svar på din fråga

Har ordningsvakter och nattklubbsägare en skyldighet att anmäla brott till polisen?

2021-09-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hallå. Min vän utsattes för misshandel i en nattklubb när ordningsvakter och klubben såg/hantera situationen så sa de att de bara anmäler brottet om den som utsattes för misshandeln vill att de ska göra så. Har inte klubben en skyldighet till att anmäla brott som begås i deras lokaler, speciellt då de serverar alkohol vilket bidrar?
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anmälningsskyldighet I Sverige finns det ingen allmän anmälningsplikt vilket innebär att en person som vet att ett brott begåtts eller bevittnat ett brott normalt sätt inte har en skyldighet att anmäla brottet hos polisen. Dock kan en sådan skyldighet föreligga avseende vissa typer av brott, vilket regleras i 23 kap. 6 § brottsbalken. Där anges det att en person som bevittnar ett pågående brott och kan anmäla brottet till polisen utan att riskera sin egen säkerhet har en skyldighet att anmäla brottet, annars är det brottsligt. Denna skyldighet inträder dock endast när det rör sig om grövre brott såsom mord och misshandel och att det följer uttryckligen av lagen. Detta betyder att det förelegat en skyldighet att anmäla misshandeln om klubben och ordningsvakten bevittnat den.Vissa personer har dock en anmälningsplikt som följer av deras yrke. Detta gäller exempelvis myndigheter som hanterar barn såsom socialtjänsten och lärare. En ordningsvakt har också en rapporteringsskyldighet när de får kännedom om brott (7 § lag om ordningsvakter) vilket innebär att ordningsvakterna borde ha rapporterat misshandeln till polisen. Vissa brott måste anmälas av offretEnligt 23 kap. 1 § rättegångsbalken ska en förundersökning inledas så snart det finns en anledning att anta att ett brott som förövats hör under allmänt åtal. De flesta brott hör under allmänt åtal och det är endast brott där det uttryckligen sägs i lagtexten att de inte hör under allmänt åtal som inte gör det. Dessa brott är exempelvis förtal och förolämpning (5 kap. 5 § brottsbalken), som därmed måste anmälas av den som utsatts för brottet.I ditt fall är det fråga om en misshandel som hör under allmänt åtal. Detta betyder att brottet kan anmälas av vem som helst och inte enbart din kompis som utsatts för brottet. Jag hoppas att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny. Med vänlig hälsning, Sandra Bargabriel

Mrkoll publicerar information innan dom har vunnit laga kraft

2021-09-30 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Jag har fått en dom om ringa narkotikabrott den 21 september 2021. Har inte papperskopia då den men efter påringning till tingsrätten skickades den till mobilen. Svårläst pga liten mobil. Är dömd men när pappren kommer ska domen överklagas till hovrätt. Senast den 12 oktober 2021. Trots det finns jag på Mrkoll.se redan nu den 29 september 2021. Hur kan det komma sig? Är det rätt? Finns troligen även med i Lexbase angående detta. Hur kan det vara så?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att förklara hur det kommer sig att du finns med på Mrkoll.se kommer jag först att redogöra för offentlighetsprincipen. Detta främst i syfte att förklara lagligheten kring Mrkoll.se:s agerande. Därefter kommer jag att förklara varför du finns med på hemsidan trots att överklagandetiden för domen ännu inte har löpt ut.OffentlighetsprincipenI Sverige har vi en väldigt stark offentlighetsprincip med vilken avses en grundlagsskyddad rätt för allmänheten att ta del av allmänna handlingar. (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen; TF) Domar är allmänna handlingar och myndigheter är som huvudregel skyldiga att lämna ut dem vid begäran. Mrkoll.se kan på så sätt tillgå domar och samla in uppgifter om individer. (2 kap. 15 § TF)I normalfallet får man dock inte publicera personuppgifter hur som helst på internet. Detta följer av dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen gäller dock inte för verksamheter som har ett så kallat utgivningsbevis, vilket kan utfärdas av Myndigheten för press, radio och tv. Mrkoll.se har ett sådant bevis och de får därför lagligen publicera personuppgifter, såsom information om domar och liknande.Varför du finns med på Mrkoll.se trots att överklagandetiden inte har löpt utMrkoll.se publicerar information om bland annat huruvida en person förekommer i brottmål. Det handlar både om brottmål där personen har fällts och där hen har friats. Domar blir allmänna och offentliga handlingar när de meddelas och inte när överklagandetiden har löpt ut. Mrkoll.se kan därför välja att inte avvakta tills domen har vunnit laga kraft (det vill säga när domen inte längre går att överklaga) utan kan istället inhämta och publicera information om domen direkt efter att den har meddelats.SlutsatsMrkoll.se kan lagligen publicera information om huruvida en person förekommer i brottmål. Denna information kan hemsidan inhämta direkt när domen har meddelats och behöver således inte avvakta tills överklagandetiden har löpt ut. Att Mrkoll.se publicerar personuppgifter kan dock naturligtvis kännas som integritetskränkande och hemsidan har också fått mycket kritik för det.Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Hur bestäms en parkeringsbots storlek?

2021-09-30 i Parkeringsböter
FRÅGA |Vad kostar det om man parkerar på handikapparkering och inte har handikapparkeringstillstånd?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad storleken på en parkeringsavgift, till följd av otillåten parkering på en parkeringsplats avsedd för rörelsehindrade personer, normalt bestäms till. Bestämmelser om diverse parkeringsavgifter finns i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift och lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.Vad är en parkeringsbot?Att, utan tillstånd, parkera på en parkeringsplats avsedd endast för rörelsehindrade föranleder, som regel, en parkeringsbot.En parkeringsbot är en form av sanktionsavgift vilken påförs någon till följd av otillåten parkering. Det finns två distinkta typer av sanktionsavgifter vid otillåten parkering. Det finns dels felparkeringsavgifter, dels kontrollavgifter. En felparkeringsavgift är en sanktionsavgift till följd av en överträdelse av de offentligrättsliga parkeringsbestämmelserna, det vill säga vid otillåten parkering på allmän mark. Felparkeringsavgifter regleras huvudsakligen i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift och förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift.En kontrollavgift, å sin sida, är en sanktionsavgift till följd av en överträdelse av de privaträttsliga parkeringsbestämmelserna, det vill säga vid otillåten parkering på tomtmark. Kontrollavgifter regleras huvudsakligen i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering.Hur bestäms en parkeringsbots storlek?En felparkeringsavgifts storlek bestäms av den aktuella kommunen (3 § andra stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift och 2 a § förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift). Den kan bestämmas till ett belopp som är som lägst 75 kr och som högst 1300 kr (2 a § andra stycket förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift). Eventuella synpunkter på en felparkeringsavgift (innefattat dess storlek) bör således riktas mot den aktuella kommunen.En kontrollavgifts storlek bestäms av den aktuella markägaren och får inte överstiga den felparkeringsavgift som fastställts inom kommunen (4 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering). Eventuella synpunkter på en kontrollavgift bör riktas mot den aktuella markägaren alternativt det parkeringsbolag som denne har överlåtit kontrollen över parkeringsplatserna till.SammanfattningHur stor en viss parkeringsböter kommer att vara kommer således att bero på vilken kommun alternativt markägare/parkeringsbolag som har utfärdat den. Den kommer dock aldrig att överstiga 1300 kr.Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I den mån jag har missförstått din fråga, något är oklart eller om du bara har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Får ordningsvakter kolla väska

2021-09-30 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej jag blev för en tid sedan tillfrågad av en vakt som jobbar för ett helt köpcentrum.Jag hade varit med en vän där.min vän handlade livsmedel på Willys.Jag hade en ryggsäck med mig o jag köpte ingenting.Vakten följde efter mig då jag gick till en toalett och där ville han tittat i min väska.O jag lät honom göra det o fick visa kvitto.Jag sa till vakten att han ej har rätt o göra detta utan bara polis.Han sa att han hade den rätten.Han sa.att han tyckte det var konstigt att jag ej handla något o blev misstänksam.mm.Min fråga gjorde vakten fel då han bad o få titta i min väska o följde efter.mig.Jag har totalt rent samvete.Om vakten är anställd av Kommunen för ovakta köpcentret har de.då mer laglig rätt o visitera min väska än en privatanställda väktare?För.om jag vägrar nästa gång är.det ej då risk att det blir kallibalik o han kontaktar polisen mm o kvarhåller.mig.Alltså även om jag har lagen på min sida så kan det ju bli besvärligt o stå på min rätt mm.Alla efterföljare ej lagen utan gör lite som de vill.Tacksam för rådMvh
Amanda Rydberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det var en ordningsvakt i det här fallet och inte en väktare så har de mer befogenheter än andra personer. Ordningsvakters befogenheter Det beskrivs i 1-3 §§ LOV att bland annat affärscentrum kan anställa ordningsvakter med särskilt förordnande att utöva viss ordningsuppehållande makt. Ordningsvakter är knutna till polisen, bland annat genom att deras utbildning i huvudsak bedrivs av polismyndigheten (6 § 3 st ordningsvaktsförordningen). Ordningsvakter förordnas och lyder under polismyndigheten enligt 5 – 6 §§ LOV. För att ordningsvakter ska kunna medverka till att upprätthålla allmän ordning så har ordningsvakter i begränsad utsträckning tilldelats samma befogenheter som polismän. De kan exempelvis avvisa eller omhänderta ordningsstörande personer enligt 13 § polislagen. De kan även belägga någon med handfängsel enligt 10 a § och 29 § 3 st polislagen. Men en ordningsvakt ska enligt 7 § LOV hålla polismyndigheten underrättade om förhållanden som myndigheten bör ha kännedom om. Kolla någons väska Att kolla någons väska klassas som kroppsvisitation enligt 28 kap 11 § 3 st RB. Detta får endast göras om det finns stöd i lag. Om det var en väktare i köpcentrumet så krävs det ditt samtycker för att väktaren ska få kolla din väska. 19 § polislagen förklarar att en polis får kroppsvisitera i samband med ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande, om det är av säkerhetsskäl för att vapen och andra farliga föremål ska kunna tas hand om eller för att fastställa någons identitet. Samma rätt tillfaller även ordningsvakter enligt 29 § 2 st polislagen. En ordningsvakt får alltså kroppsvisitera någon om det är av säkerhetsskäl. Men inte för att söka efter eventuellt stulet föremål. Syftet för kroppsvisiteringen får då betydelse. Så om ordningsvakten vill kolla någons väska i samband med att någon blir gripen avlägsnad eller omhändertagen så är det tillåtet. Om du vägrar att visa vad som finns i väskan så kan ordningsvakten tillkalla polis. Polisen får då öppna väskan och kolla i den, om det finns skäl till det enligt reglerna om kroppsvisitering. Hoppas jag lyckades besvara dig fråga!