Omfattas hemmafester med fler än 8 personer av pandemilagen?

2021-04-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Får man ha en privat fest hemma med mer än 8 pers eller kan man få böter för detta på grund av pandemilagen?
Noa Shasavar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På Folkhälsomyndighetens hemsida kan ni läsa om de nationella allmänna råden och rekommendationerna för att minska spridningen. De rekommenderar att man endast umgås i en mindre krets. Om du väljer att träffa personer utanför din mindre krets ska ni ses på ett säkert sätt, bl.a. genom att hålla så stort avstånd från varandra som möjligt.Allmänna råd och rekommendationer är inte bindande, men de bygger på den bästa tillgängliga kunskapen för att uppnå önskat resultat. Enligt de allmänna råden och rekommendationerna ska man undvika att träffas flera personer i ett hushåll, väljer man att ändå göra det ska man försöka göra det på ett så säkert sätt som möjligt, d.v.s. helst utomhus och med stort avstånd från varandra.Enligt Förordning (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, som är en komplettering till Pandemilagen, är det förbjudet för fler än åtta personer att samlas på träffar som är öppna för alla. Det får inte heller samlas fler än åtta personer på privata sammankomster, detta gäller privata fester eller möten i festlokaler, föreningslokaler och på andra platser som man kan hyra. En sluten fest hemma, d.v.s. på en icke hyrd plats, omfattas inte av denna bestämmelse.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?

2021-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vid fel diagnos vad bör jag göra?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?I mitt svar kommer jag att redogöra för vad du som patient kan göra om du får en felaktig fastställd diagnos och om du kan ha rätt till ersättning på grund av detta fel. Kan jag anmäla en felaktig diagnostisering?Först och främst har du som patient rätt till en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Om det tyvärr skulle uppstå fel eller brister i vården har du möjlighet att anmäla dessa. Det finns flera sätt för dig att framföra dina synpunkter och klagomål kring vården. För det första kan du kontakta den ansvariga vårdpersonalen som har undersökt, behandlat och diagnostiserat dig. För det andra kan du vända dig till patientnämnden i din region. För det tredje kan du anmäla allvarligare händelser inom vården hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Exempel på allvarligare händelser är om vården leder till att patienten får bestående skador, ett ökat behov av vård eller att denne avlider. Vanligtvis utreder inte IVO klagomål som lämnas efter två år från det att händelsen inträffade och inte heller frågor som rör ekonomisk ersättning. Har jag rätt till ersättning vid felaktig diagnostisering?Regler kring en patients rätt till ekonomisk ersättning i samband med hälso- och sjukvården går att finna i patientskadelagen (PSL). För att du som patient ska ha rätt till patientskadeersättning krävs att en skada har uppkommit i samband med sjukvård i Sverige. Det krävs även att skadan har uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i 6 § PSL. En av dessa grunder är felaktig diagnostisering (6 § punkt 3 PSL). Alltså kan du ha rätt till ersättning om du har fått en diagnos som därefter visar sig vara felaktig och du har lidit skada på grund av detta. Skada ska ha uppkommit på grund av en felaktig diagnos som medfört att patientens tillstånd försämras på ett sätt som kunnat undvikas om rätt diagnos hade ställts. Exempelvis kan det ha handlat om iakttagbara sjukdomstecken som tolkats felaktigt vilket har lett till att vårdåtgärder inte vidtagits eller har blivit felaktigt inriktade som till sist har lett till en skada. Man tar hänsyn till den kunskap som fanns vid diagnostillfället för att bedöma huruvida det förelegat en diagnosskada. Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § PSL). För att ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § PSL). Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?Sammanfattningsvis har du alltså möjlighet att framföra klagomål på hälso- och sjukvården om du får en felaktig diagnos. Därutöver har du inom tio år rätt till ersättning om du drabbats av en skada på grund av en feldiagnos. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Över 10 år gammalt svartbygge - vad kan begäras av mig som fastighetsägare?

2021-04-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Jag köpte ett hus 2006 som jag nu vill sälja.När huset annonserades ut anmälde ngn till kommunen att ngt kanske inte stod rätt till med bygglovet pga av att huset verkade avvika från detaljplan.Efter två års snårig kommunikation med kommunen säger de nu att ett lovföreläggande troligen kommer att utfärdas för en tillbyggnad av ett outnyttjad grund som gjorts.Ca. 30 kvm.Den tidigare ägaren/byggnadsherren har alltså gjort huset större invändigt än vad som finns med på de beviljade bygglovet.Jag har bevis på att inga utbyggnader av ngt slag skett sen jag köpte huset.Kommunen föreslår att jag söker bygglov i efterhand men ger inga garantier för att det ska beviljas.Om jag söker bygglov i efterhand, vilka byggregler gäller, de nya, eller de som gällde när huset byggdes?Jag har gång på gång påpekat att bygget är preskriberat o föreslagit att de får ritningar som det ser ut för en enkel uppdatering, men de är oresonliga.Tilläggas bör att under vägs har kommunen brustit i att diarieföra ngt tillsynsärende kring detta, jag har aldrig fått information om att ett sådant ärende startats.Kommunen hittade från början ej heller något bygglov eller slutbesked överhuvudtaget, det tog två år innan de till slut fann dem, de hävdar att det berott på digitaliseringen som gjordes ca 2006.Slutbesked finns alltså från 2006.Vad göra, känner mig maktlös!Mvh
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har förstått din fråga rätt har fastighetens före detta ägare upprättat en byggnad som gick utöver vad som tilläts av det bygglov som då fanns. Denna utbyggnad skedde innan år 2006 då du köpte huset. När du annonserade ut huset för två år sedan uppdagades det att byggnaden avvek från beviljat bygglov. Kommunen har uppgett att de troligen kommer att utfärda ett lovföreläggande och har dessutom uppmanat dig att ansöka om bygglov i efterhand. Jag kommer i mitt svar till dig inledningsvis beskriva vilka åtgärder kommunen kan ta mot det olovliga bygget. Vidare beskriver jag vad det innebär att söka bygglov i efterhand. Sen går jag igenom hur du kan överklaga ett beslut av kommunen som du inte är nöjd med. Slutligen kommer jag att presentera några sammanfattade råd. Vad kan kommunen göra om det skett ett olovligt bygge?Du har fått eller ska få ett lovföreläggande. Lovföreläggande innebär att du inom en viss till kommer att uppmanas att ansöka om bygglov i efterhand (11 kap. 17 § plan- och bygglag [PBL]). Lovförläggande får endast utges av kommunens byggnadsnämnd om det är sannolikt att ett sådant bygglov hade beviljats. Även om byggnadsnämnden vid tiden för utfärdandet av ett lovföreläggande anser att det är sannolikt att bygglov hade beviljats i efterhand är byggnadsnämnden inte bunden av den ursprungliga uppfattningen och förbehåller därför rätten att inte bevilja bygglov. För lovförelägganden finns ingen preskriptionstid. Det gör med andra ord ingen skillnad att det har gått mer än 10 år från att den olovliga byggnaden uppfördes. Följs inte ett lovföreläggande kan byggnadsnämnden även besluta om ett rättelseföreläggande. Rättelseföreläggande innebär en uppmaning att ändra på det som olovligen har byggts så att det blir lovligt (11 kap. 20 § PBL). Till skillnad från lovförelägganden kan rättelseförelägganden endast utfärdas 10 år från att det olovliga bygget uppfördes. Då det har gått mer än 10 år från byggets uppförande kan kommunen inte rikta några krav om exempelvis rivning. Bygget är i det avseendet preskriberat men ses ändå inte som lovligt.Du kan alltså uppmanas av kommunen att ansöka om bygglov i efterhand genom ett lovföreläggande. Väljer du att inte göra det kan byggnadsnämnden besluta att på din bekostnad upprätta de beskrivningar, ritningar och vidta de åtgärder som i övrigt är nödvändiga för att pröva frågan om bygglov (11 kap. 27 § PBL). Ansöka om bygglov i efterhandAtt ansöka om bygglov i efterhand går till precis som att ansöka om bygglov i vanliga fall. Du skickar in bygglovet i till byggnadsnämnden i din kommun (9 kap. 20 § PBL). Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen (9 kap. 21 § PBL). Utfallet kan bli antingen att bygglov beviljas eller att det nekas. Överklaga beslutDå ett beslut att neka bygglov hade varit till din nackdel har du rätt att överklaga byggnadsnämndens beslut (13 kap. 8 § PBL och 42 § Förvaltningslagen [FL]). Överklagandet testas av Länsstyrelsen (13 kap. 3 § PBL). Du har tre veckor på dig att överklaga ett beslut om bygglov. Överklagandet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om beslutet som överklagas och att du hellre ser att bygglov beviljas (13 kap. 16 § PBL, 43 och 44 § FL. Slutligt rådSammanfattningsvis innebär lovföreläggande att du hänvisas att ansöka om bygglov i efterhand. Ett sådant föreläggande har ingen preskriptionstid. Ansöker du inte om bygglov kan det få konsekvensen att det en sådan prövning görs ändå och då på din bekostnad. Beviljas inte bygglov kan kommunen däremot inte kräva att du river din byggnad. Jag rekommenderar ändå att byggnadsnämndens föreläggande följs och att du ansöker om bygglov. Dels för att det är det enklaste sättet att lösa situationen och göra byggnaden lovlig, lovföreläggande får som tidigare nämnt endast utfärdas om det är sannolikt att ett bygglov kommer att beviljas. Dels att lovlighet kan öka värdet på din fastighet vid försäljning. Det kan nämligen bli svårt att få bygglov i framtiden om byggnaden inte är lovlig. Hoppas att du fick svar på dina frågor. Du har också valt 30 min uppföljande rådgivning via telefon. Jag kommer därför ringa dig på onsdag kl. 15. Observera att jag ringer från dolt nummer. Om tiden inte passar är du välkommen att höra av dig till mig på my.ohman@lawline.com.Hälsningar,

Svarar Lawline på studenters skolfrågor?

2021-04-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, jag är juriststudent och har en frågan om indirekt produktskydd inom patenträtt. Om man får patent för en metod, s.k förfarandepatent, kan alster eller produkter som tillverkas med hjälp av förfarandet också omfattas av förfarandepatentet (prop. 2003/04:55 s. 55 & SOU 2006:70 s. 76). Min fråga är om även produkter och alster som i sig själva inte skulle kunnat bli meddelade produktpatent enligt 1-1 d §§ patentlagen, exempelvis om ett datorprogram , kan omfattas av det indirekta produktskyddet och således ändå åtnjuta patentskydd genom ett meddelat metodpatent?
Sabrina Curan |Hej! Kul att du har hittat till oss på Lawline.Vi som arbetar på Lawline hjälper dagligen såväl privatpersoner som företag med deras juridiska funderingar. Dessvärre besvarar vi inte skoluppgifter. Däremot kan du söka svar i vår databas, där vi sannolikt har besvarat frågor av liknande karaktär. Lycka till med dina studier! Med vänlig hälsning,

Hur länge måste en parkeringsvakt vänta?

2021-04-07 i Parkeringsböter
FRÅGA |Jag fick böter med 900 kr vid Terminal 5 på Arlanda i "avlastningszonen", dvs där man har rätt att stanna för att släppa av passagerare men där det tydligen är skyltat med stoppförbud. Tiden som är angiven som "stannat" på boten är 20 sekunder. Jag hade gått ur bilen kramat min son brevid bilen och önskat honom lycka till på resan. Sedan satte mig sedan i bilen för att starta och då skulle ställa in lämplig spellista på mobilen. Då kommer en mycket otrevlig man och ger mig parkeringsboten för att jag inte åkte iväg direkt. 20 sekunder måste väl vara rimligt att säkerhetställa att bakspeglar, säkerhetsbälte mm är korrekta för vidare körning?Vilka lag texter skall jag använda mig av för att bestrida boten? Hur formulerar man sig korrekt?
Noa Shasavar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Parkering och stannande definieras i 2 § förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Bestämmelsen anger att bilen anses stannad om det är stillastående med undantag då det sker för att undvika fara, föranleds av trafikförhållandena eller utgör parkering. Ett stillastående fordon anses parkerat med undantag för parkering som föranleds av trafikförhållandena, sker för att undvika fara eller sker för på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods. Du måste alltså uppfylla något av dessa undantag.Det finns inga regler för hur länge en parkeringsvakt måste vänta innan de utfärdar en parkeringsbot, att de ofta väntar några minuter beror på att de vill vara säkra på att på- eller avlastningen eller på- eller avstigning inte fortfarande pågår. Så fort det inte pågår en på- eller avlastning/avstigning så är det fråga om en parkering; om det är tydligt för parkeringsvakten att du gjort annat än detta så har han fog för utfärdandet. En vakt behöver alltså i princip inte avvakta med att skriva ut böter, men de väljer ofta att vänta av praktiska skäl. Tiden de väljer att vänta varierar, men det finns inget lagstadgat minimum.I din fråga nämner du att det var skyltat med stoppförbud. Där det råder stoppförbud får man varken stanna eller parkera sitt fordon. I sådana lägen brukar parkeringsvakten inte vänta alls och utfärdar vanligtvis en parkeringsbot så fort bilen har stannat. Om det enbart råder parkeringsförbud är frågan om bilen ansetts vara parkerad.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå

2021-04-06 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej, Jag har snart varit sjukskriven i 365 d och fått sjukpenning från Försäkringskassan hela tiden. Jobbar nu 50%, vilket jag är lycklig för. Vården har tolkat det som att det är Covid 19 som är grunden till mitt mående och på läkarintyget står det nu att tidpunkt återgång till nuvarande sysselsättning är oklar. Jag blir bättre men det går frustrerande långsamt. Jag behöver nu ansöka om fortsatt sjukpenning, vad är viktigt för mig att tänka på när jag gör ansökan?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken, som jag nedan kommer förkorta som SFB. Sjukpenning Sjukpenning är en ersättning som betalas ut av Försäkringskassan (2 kap. 2 § första stycket SFB). Om man arbetar i Sverige så har man även en försäkring för sjukpenning och därmed rätt till sjukpenning om man är drabbad av en sjukdom som sätter ner arbetsförmågan med minst en fjärdedel (27 kap. 2 § SFB). Sjukpenning utgår enligt olika förmånsnivåer beroende på om den försäkrade helt saknar arbetsförmåga eller kan arbeta till viss del (27 kap. 45 § SFB). I ditt fall verkar det som att du kan arbeta till 50 %, och således verkar din arbetsförmåga vara nedsatt med hälften vilket ger dig rätt till halv sjukpenning (27 kap. 45 § 3 punkten SFB). Nedsatt arbetsförmåga För att avgöra sjukpenningens förmånsnivå görs alltså en bedömning av den nedsatta arbetsförmågan. Vid bedömningen ska det beaktas om du inte kan utföra ditt ordinarie arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda på grund av sjukdomen (27 kap. 46 § SFB). Eftersom du har varit sjukskriven i mer än 180 dagar, och snart i mer än 365 dagar, så görs en speciell bedömning. Det ska då även beaktas om du har en sådan förmåga att försörja dig själv genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller om det finns något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för dig (27 kap. 48 § SFB). Om du skulle ha en sådan förmåga att försörja dig själv så har du alltså inte längre rätt till sjukpenning (27 kap. 48 och 49 § SFB). Sjukpenning på olika nivåer Precis som du har identifierat så kan sjukpenning utdelas på normalnivå eller fortsättningsnivå (27 kap. 19 § SFB). På normalnivå utgår ersättning i högst 364 dagar, och i dessa inräknas den tidigare sjuklön som du har fått av din arbetsgivare (27 kap. 21 § och 27 kap 22 § andra stycket SFB). Efter dessa dagar utgår sjukpenning på fortsattnivå. Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom kan sjukpenning fortsatt utgå på normalnivån efter den maximala tiden är uppnådd (27 kap. 23 § SFB). Vad som i detta sammanhang räknas som allvarlig sjukdom finns beskrivet i Socialstyrelsens kriterier för allvarlig sjukdom, och går att finna här. Det är dock svåra kriterier att nå upp till, och utan mer ingående information angående din sjukdom så drar jag slutsatsen att det inte blir aktuellt i ditt fall. Ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivåAnsökan om sjukpenning på fortsättningsnivå görs i princip på samma sätt som du har ansökt om sjukpenning på normalnivå tidigare. Det är som alltid bra att vara noggrann och att se till så att alla läkarintyg bifogas vid ansökan eftersom du måste styrka att din arbetsförmåga är fortsatt nedsatt och att du inte har förmåga att ta något annat "vanligt förekommande" eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt för dig.Sammanfattning Efter 364 dagar utgår sjukpenning på så kallad fortsättningsnivå (och i undantagsfall på fortsatt normalnivå). För att sjukpenning då ska utgå så krävs det att du saknar förmåga att försörja dig själv genom ett arbete som är vanligt förekommande på arbetsmarknaden eller annars lämpligt. Angående vad du bör tänka på när du ansöker om fortsatt sjukpenning så är det just att styrka att du inte har någon sådan förmåga. Var därför noggrann med att bifoga fullständiga läkarintyg och eventuellt andra bilagor som styrker detta i din ansökan. Skulle du behöva mer hjälp så kan jag varmt rekommendera dig att ta kontakt med en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Skulle du vara intresserad av detta eller har några funderingar kring mitt svar så är du välkommen att kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se, så hjälper jag dig vidare därifrån. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan man kräva att en polis ska identifiera sig?

2021-04-05 i Polis
FRÅGA |Hej. Har sätt lite olika videos på youtube där de amerikanska poliserna gör fel och den utsatta begär polisernas namn och id-nummer (vet inte om det kalla så). Så min fråga är om jag kan begära våra svenska poliser att identifiera sig vid t.ex när polisen stannar en medans man är ute och kör?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns en bestämmelse som säger att en polisman under tjänstgöring ska kunna legitimera sig om inte särskilda skäl talar mot det (11 § polisförordning). Särskilda skäl kan exempelvis vara att polisen inte hinner legitimera sig för att det är en brådskande situation. Bestämmelsen är därmed inte ett absolut krav. Innebörden är att polisen ska bära legitimation med sig, inte att den är skyldig att visa upp legitimationen i kontakter med allmänheten.En annan bestämmelse säger att poliser i kontakter med allmänheten ska agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende (10 § polisförordningen). Om en person blir stoppad av en polis, som exempelvis är civilt klädd och personen därmed känner tvivel inför att det faktiskt är en polis, kan uppvisandet av legitimationen vara ett sätt att inge ett sådant förtroende.Kort sagt kan man alltså säga att det inte finns en lagstadgad skyldighet för polisen att legitimera sig, men att de i största mån bör försöka inge förtroende och eftersträva en så stor öppenhet som möjligt i sin myndighetsutövning.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Heldragen linje undantag

2021-04-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |HejJag korsade med min maskin en väg med dubbel heldragen linje obetänktsamt att det var heldraget men med god marginal för att hinna över. Dock blev jag påkörd av en bil som körde väldigt mycket för fort. Jag bor bara några hundra meter från kollisionsplatsen och 200 meter från där jag korsade vägen går traktor vägen hem till oss. I trafikförordningen finns följande undantag för heldragen linje som jag undrar om jag kan åberopa? "3. en heldragen linje behöver korsas för färd till eller från en fastighet eller motsvarande, eller"Tacksam för svar
Elias Kröger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler gällande heldragen linje återfinns, som du nämnt, i trafikförordningen.Min tolkning av undantaget i 3 kap 11 § 2 st 3 p trafikförordningen är att en förare enbart får korsa en heldragen linje, med fordonet, om föraren behöver det för att överhuvudtaget ha möjlighet att ta sig till eller från en fastighet eller motsvarande. Finns det en annan väg till ditt hem som du kan ta – där du inte behöver korsa en heldragen linje – anser jag att du inte kommer nå framgång genom åberopandet av undantaget.Är du däremot tvungen att korsa den heldragna linjen för att du behöver det, då det är enda möjliga färdvägen hem till dig, framstår det som rimligare att åberopa undantaget.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning