Återkallande av körkort till följd av rattfylleri

2006-07-21 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |När får man tillbaka körkortet? Rattfylleri dagen efter, på 0,5 promille=0,25 i utandning. Min bror åkte dit dagen efter med dessa siffror. Han har inga tidigare straff, helt rent i registren. När kan han tänkas få tillbaka körkortet?
Tim Boström |Hej! Frågor rörande omhändertagande och återkallande av körkort regleras i 5 kap. körkortslagen (KörkL). Rattfylleri utgör en grund för att enligt 5 kap. 3 § KörkL återkalla ett körkort. Länsstyrelsen (som är den myndighet som beslutar om återkallande av körkort) är emellertid inte tvungen att återkalla körkortet utan kan, om man av särskilda skäl finner det tillräckligt, istället utfärda en varning. Beträffande rattfylleri kan en varning emellertid endast utfärdas om alkoholkoncentrationen i blodet är högst 0,49 promille i blodet eller 0,24 milligram per liter i utandningsluften. Om länsstyrelsen väljer att återkalla körkortet skall en s.k. spärrtid på lägst en månad och högst tre år bestämmas. Om återkallandet av körkortet beror på rattfylleri måste man alltid hos länsstyrelsen ansöka om körkortstillstånd och är spärrtiden längre än 12 månader måste man även genomgå ett godkänt förarprov. Att ge något närmare svar på hur lång tid det tar innan din bror eventuellt kan få ett nytt körkort går emellertid inte att svara på då detta är beroende av länsstyrelsens bedömning. Mvh

Hur kan man förlora sitt adresskydd?

2006-06-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad kan orsaka att man blir av med sitt adresskydd, om man inte själv vill det?
Carl Beyer |Hej! Jag tolkar din fråga som att du med adresskydd menar skyddade folkbokföringsuppgifter. Uppgifter inom folkbokföringsverksamheten är i regel offentliga men kan beläggas med sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan lida skada eller men om uppgiften röjs (7 kap. 15 § SekrL http://www.lagen.nu/1980:100#K7). Personens uppgifter försätts då med en s.k. sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen. Denna markering fungerar som en varningssignal så att en noggrann prövning görs varje gång innan några uppgifter om personen lämnas ut. Sekretessmarkeringen innebär således inte någon absolut sekretess, utan en enskild prövning sker varje gång en begäran om utlämning av personuppgifter framställs. Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering men någon form av utredning, exempelvis från polis eller socialtjänst som styrker åberopade förhållanden, bör lämnas som underlag för bedömningen om en sekretessmarkering bör göras. Skatteverket gör sedan i regel en omprövning av sekretessmarkeringen varje år varvid det prövas om skyddet bör kvarstå. Det skall i regel röra sig om ett konkret hot i det enskilda fallet. Som ett sammanfattande svar på din fråga är det således möjligt att skatteverket vid en omprövning inte funnit behovet av sekretessmarkering kvarstå. Vidare har skatteverket möjlighet att återkalla ett beslut om sekretessmarkering om det misstänks att personen ljugit eller flyttat utan att en anmälan gjorts till skatteverket. Om det bara är så att uppgifterna inte överensstämmer pga. exempelvis en flytt kan dessa korrigeras varvid en ny sekretessprövning görs. Om skatteverkets slutgiltiga beslut är att en sekretessmarkering inte bör kvarstå kan beslutet överklagas till länsrätten. Vänligen,

Var finns den uppdaterade utlänningslagen?

2006-05-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har letat över allt efter en uppdaterad utlänningslag efter tilläggen den 31 Mars 2006. Har ni möjligtvis tillång till den, eller vet ni var jag kan få tag på den?Med vänliga hälsningar,Susanna
Daniel Svensson |Hej Susanna,Vi samarbetar med lagen.nu som har uppdaterade lagrum och rättsfall. http://www.lagen.nu/2005:716 är den uppdaterade utlänningslagen. Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för yttrandefrihetsbrott i radio?

2006-05-11 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |HejJag undrar en fråga som jag tror handlar om yttrandefrihetsgrundlagen.Vem är den avsvariga om en radiopratare i en webbradio säger något som kan tolkas som ofredande eller hot. Är det personen som sänder ut materialet till olika personer på servrar eller är det radioprataren som blir ansvarig för lagbrottet?
Andreas Heed |Enligt 6 kap. 1 § Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram på den ansvarige utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare är han ansvarig.För vissa direktsända program, exempelvis program som består i direktsändningar av dagshändelser eller av gudstjänster, kan dock den som skall utse ansvarig utgivare besluta att var och en som framträder i programmet själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår (se 3 kap. 2 § Tillämpningslagen 1991:1559) YGL hittar du http://www.lagen.nu/1991:1469Mvh

Överklagan av försäkringsbeslut

2006-07-24 i Försäkringskassan
FRÅGA |För drygt 2 år sedan fick min farfar diagnosen Alzheimers. Inte lång tid efter det fick han gå i förtidspension och för att sedan få sitt körkort indraget vid ett läkarbesök. Efter det fick han ett datum som han senaste skulle ha skickat in sitt körkort, och vid försening skulle polisen komma och hämta det. Tyvärr skickades inte körkortet iväg och polisen har heller inte kommit och hämtat det.I alla fall för en tid sedan letade min Farfar upp min Farmors bilnycklar i hennes byxor och begav sig ut med bilen. Han var då med i en bilolycka, då han kört in i en stillastående bil och orsakat allvarliga skador på båda fordonen, dock skadades inga personer. Inte nog med detta nu kommer inte min Farfar ihåg någonting gällande olyckan eller bilkörningen. Försäkringsbolaget vill inte ha någonting med saken att göra och lägger över allt på min farmor då de hävdar att hon borde ha gömt nycklarna bättre, vilket medför att hon då får betala 80 000 eller mer i reparationskostnader för bilarna.Min farfar har ju fått veta att han inte får köra bil av sin doktor men vem vet vad han tänkte på när han satte sig i bilen och körde iväg. Min farmor gör ju så klart så gott hon kan i och med allt men får ändå ta hela smällen själv. Vi är alla otroligt glada att inget hände men undrar ändå så klart om det finns något sätt att ta upp kampen med försäkringsbolaget och få hjälp med reparationskostnaderna.
Raol Mehta |Det är svårt att uttala sig utan att veta hur försäkringsvillkoren ser ut men jag kan försöka ge ett lite mer generellt svar. För att din farmor ska bli skadeståndsskyldig gentemot ägaren av den skadade bilen måste hennes agerande ha varit vårdslöst. Jag skulle inte säga att hon i detta fall varit vårdslös. Däremot kan din farfars agerande ha varit vårdslöst. Vad som talar emot att han skulle anses ha agerat vårdslöst är hans sjukdom, då vårdslöshetsbedömningen görs utifrån hans personliga förmåga att handla på det sätt som en hypotetisk ”idealperson” hade agerat. Viktigt är dock att hålla isär din farmors och farfars ansvar. Så det är möjligt att varken din farmor eller farfar är ersättningsskyldiga gentemot den andra bilägaren. Vad gäller försäkringsbolagets invändning om att din farmor borde ha gömt nycklarna bättre så tycker jag personligen att det låter lite långsökt. Det finns flera möjligheter att ta strid mot försäkringsbolaget. Många försäkringsbolag har en skadeprövningsnämnd eller kundombudsman som kan pröva ärenden. Om detta inte skulle fungera kan du vända dig till Allmänna Reklamationsnämnden (se www.arn.se) vilket är kostnadsfritt eller till allmän domstol. Du kan även vända dig till Konsumenternas försäkringsbyrå för hjälp med t ex tolkningen av dina försäkringsvillkor, se www.konsumenternasforsakringsbyra.se. Lyckas till!

Är prov allmänna handlingar innan skrivningen?

2006-05-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Är gymnasielärare skyldiga att lämna ut frågeformuleringarna/uppgifterna av de prov eleverna skriver? Har nyligen nekats att ta del av frågorna till en skriftlig prövning i Kemi B. Själv bedömer jag att det är en offentlig handling, bl.a. grundat på de bestämmelser som gäller för universiteten (Justitieombudsmannens beslut den 18 juli 1991, dnr 3980-1990). Frågan är om lärarna kan betrakta prövningar och övriga prov som arbetsmaterial eller inte. Om de anses kunna betrakta frågeformuleringarna till tentor som arbetsmaterial med motiveringen att de vill kunna återanvända uppgifterna/frågorna, kan materialet möjligtvis betraktas som sekretessbelagt, eller? Vad anser ni?
Tim Boström |Hej! Att man enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har rätt att ta del av allmänna handlingar är helt korrekt och brukar benämnas offentlighetsprincipen. Rätten att ta del av en allmän handling förutsätter emellertid att den inte omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (SekL) - den allmänna handlingen måste med andra ord även vara offentlig. Av detta kan man urskilja den i sammanhanget viktiga skillnaden mellan ”allmän” och ”offentlig” i och med att allmänna handlingar enligt huvudregel är tillgängliga för vem som helst (d.v.s. offentliga), men i vissa fall kan vara hemliga (d.v.s. föremål för sekretess). Frågan i det här fallet (d.v.s. om man har rätt att ta del av provet innan själva skrivningen) berör emellertid inte frågan om sekretess utan huruvida provet är att se som en allmän handling eller inte - är så inte fallet kan man ju inte heller luta sig på offentlighetsprincipen för att få ta del av det. Med allmän handling förstås enligt 2 kap. 3 § TF en handling som förvaras hos en myndighet och som enligt 2 kap. 6-7 §§ TF är att anse som ”inkommen” eller ”upprättad” hos myndigheten. Enligt 7 § anses en handling vara upprättat i och med att den expedieras (såvida det rör sig om handlingar som till sin typ är avsedda att expedieras). I det här fallet kommer provet med största sannolikhet inte att bedömas vara färdigarbetat förrän dess att det delas ut i samband med skrivningen (det rör sig med andra ord inte om en upprättad handling). Detta innebär att det även är då som det får status som allmän handling och av denna anledning kan man inte luta sig på offentlighetsprincipen för att få ta del av provet (frågeformuleringarna). Mvh

Förhållandet mellan enskild och myndighet

2006-05-17 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Lagar i Norden: finns det i Sverige något som motsvarar Finlands "lag om förvaltningsförfarande"? Hur regleras förhållandet mellan en enskild person och en myndighet i Sverige?
Daniel Waerme |Hej! Den svenska motsvarigheten är Förvaltningslagen (Lag 1986:223) Förvaltningslagen gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden. Förvaltningsmyndigheter är alla myndigheter utom domstolarna och regeringen. De beslutande församlingarna är inte myndigheter. Om du har någon specifik fråga gällande ett ärende mellan en myndighet och en enskild är du välkommen att återkomma. Med vänliga hälsningar

Framförande av häst och vagn

2006-05-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,jag söker en lag som beskriver hur häst, ryttare, häst och vagn ska framföras på väg.Kan ni hjälpa mig?Tack Paula
David Lillo |Hej Paula,I Sverige finns det inte någon lag som behandlar frågor om hur fordon ska framföras på väg. Sådan reglering hittar man i stället i trafikförordningen (1998:1276) http://www.lagen.nu/1998:1276. Förordningen har ett väldigt stort antal paragrafer om fordon i största allmänhet som alla trafikanter måste följa. I 1 kap. 4 § står det att bestämmelser om trafik med fordon (dvs. 3 kapitlet) gäller i tillämpliga delar även den som rider och den som leder eller driver kreatur. Alltså måste den som för fram häst och vagn samt ryttare följa de svenska trafikreglerna precis som t.ex. en bilist, cyklist och mopedförare är tvingad att göra. Det finns endast en paragraf som tar sikte specifikt på din situation och det är 3 kap. 12 §.Enligt 3 kap. 12 § ska väggrenen på en väg användas av den som för ett fordon förspänt med dragdjur eller rider. I övrigt måste du anpassa dig efter reglerna precis som en vanlig bilist gör. För att vara på den säkra sidan rekommenderas att titta i trafikförordningens tredje kapitel.Med vänlig hälsning