Bevisvärdering vid bestridande av felparkeringsavgift

2007-04-04 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej En fråga. Jag betalat p-avgift men biljetten varit osynligt under tiden bilen stod parkerad. Därför har jag fått kontrollavgift. Nu när jag visar upp biljetten godtar inte Carpark min överklagan. Ska det vara så enligt lagen? Tack på förhand
Marie Hedelin |Hej! Som jag förstår det har du funnit biljetten som bevisar att du har betalat parkeringsavgiften. Om Carpark inte godtager din förklaring så har du två möjligheter. För det första kan du ansöka om rättelse hos polismyndigheten i det polisdistrikt där anmärkningen meddelades (8 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift).Om en sådan ansökan inte bifalles av polismyndigheten eller om situationen är sådan att rättelse inte kan komma på fråga, kan du istället bestrida betalningsansvar enligt 9 § samma lag. Då ska du ange de omständigheter som bestridandet grundas på, (dvs att du betalat biljetten men att det varit osynlig under tiden bilen var parkerad), och eventuell bevisning (dvs om du har kvar biljetten med datum, tidpunkt etc). Om detta beslut också går dig emot finns möjligheter att överklaga till tingsrätten enligt 10 §. Jag vet inte vart du har felparkerat, men ofta finns det lokala föreskrifter som ålägger trafikanten att ha sin biljett väl synlig.Parkeringsavgift kan då uttagas om biljetten inte förvarats ”väl synlig”.Om anteckningen på felparkeringsanmärkningenangav att skälet till kontrollavgiften var ”ej biljett” eller dylikt kan du få problem att vinna bifall till ditt bestridande. En sådan anteckning ger utrymme för att kontrollavgiften togs ut dels pga att parkeringsavgiften inte var betald men också pga av att parkeringsvakten inte såg biljetten. Själva anteckningen talar då starkt för att biljetten inte var synlig.Det kan alltså bli svårt för dig att bevisa. Rättfallet NJA 2001 s 889 handlar om en liknande situation (För att få fram rättfallet, tryck http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp och gå sedan till avancerad sökning. Där söker du på avgörande av Högsta Domstolen med målnummer Ö2357-00). I rättfallet kan du läsa mer om hur domstolarna har resonerat. Lycka till! Med vänlig hälsning

Förbud mot införsel av butterfly

2007-03-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Polisen skriver på sin hemsida att det krävs tillstånd för införsel av så kallade butterflyknivar. Skulle inte det strida mot legalitetsprincipen då de inte räknas upp i Förordning om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål? (En butterflykniv saknar helt fjäder och är ingen springkniv). Är NJA 1996 s. 696 relevant i frågan? Mycket tacksam för svar.MVH
Tim Boström |Hej!En butterflykniv faller med stor sannolikhet in under ”eller liknande” i 1 § förordning (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål och av denna anledning krävs således tillstånd enligt samma paragraf. Denna paragraf bör läsas med beaktande av 1 § knivlagen som bl.a. säger att knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas.Rättsfallet NJA 1996 s. 696 skulle visserligen kunna vara relevant om man vill finna stöd i praxis för föremål som inte kan anses vara ett liknande föremål, men fallet rör en s.k. slangbåge, varför det troligtvis ligger för långt bort i detta fall.

Avgift för utskrift av kommunala handlingar

2007-03-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej! Är det okej att ta betalt för utskrift av kommunala handlingar, enligt http://www.lerum.se/upload/Inv%C3%A5narservice/St%C3%B6d%20&%20r%C3%A5dgivning/kopieringstaxa%20jan%2006.pdf Vänligen, Niclas
Ola Davidsson |Hej. Enligt Kommunallagen 8:3c gäller självkostnadsprincipen för kommuner. Med självkostnad avses de sammanlagda kostnaderna för hela den avgiftsupptagande verksamheten. Ett tillfälligt överuttag av avgifter kan godtas så länge avgifterna ej kan sägas till väsentlig eller påtaglig del överstiga en för verksamheten beräknad självkostnad. Att ta ut en mindre kostnad för att utfå kommunala handlingar torde sålunda vara lagligen grundat. Med vänlig hälsning

Provsekretess

2007-04-14 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hur är det med sekretesslagen 4 kap 3§ ang kunskapsprov där det ju står: "om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs"? Så vitt jag kan förstå gäller det väl främst nationella prov etc, eftersom universiteten är så frikostiga med öppenhet kring gamla tentor? Vad krävs egentligen för att ett prov ska få skydd av sekretesslagen? Och då tänker jag främst på frågorna, inte elevernas svar. Tack på förhand!
Markus Olsson |Hej, Den så kallade provsekretessen i 4 kap. 3 § omfattar mycket riktigt nationella prov. Ett annat exempel på ett prov som omfattas av bestämmelsen är Vägverkets teoriprov (körkortsprovet). Avgörande för om ett visst prov omfattas av sekretessen eller inte är, som du förstått, huruvida syftet med provet motverkas om det offentliggörs. I rättspraxis har de så kallade standardiserade proven, det vill säga prov som upprepas, ansetts omgärdade med sekretess så länge samma provhandlingar används. Det säger sig självt att om ett prov ska kunna användas flera gånger, så får frågorna inte ha ”läckt ut” på förhand. Kan myndigheten i fråga visa att det är antagligt att provets syfte förfelas om det offentliggörs, omfattas det således av provsekretessen. Anledningen till att universiteten i allmänhet är så frikostiga med utlämnandet av gamla tentor är väl helt enkelt att de bedömer att ett offentliggörande av äldre tentor inte medför att nya tentor blir för enkla. Skulle universitetet i ett visst fall göra en motsatt bedömning, har de rätt att med stöd av 4 kap 3 § sekretesslagen vägra att lämna ut tentan. Med vänlig hälsning

Uttag av avgift för offentliga handlingar

2007-03-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan jag ta ut en timtaxa förutom avgift för kopia för att ta fram offentliga handlingar? Förutsättning är förstås att en timtaxa har tagits beslut om i direktionen (kommunalförbund)
Ola Davidsson |Hej. Enligt Kommunallagen 8:3c gäller självkostnadsprincipen för kommuner. Med självkostnad avses, om inte annat är särskilt föreskrivet, de sammanlagda kostnaderna för hela den avgiftsupptagande verksamheten. Ett tillfälligt överuttag av avgifter kan godtas så länge avgifterna ej kan sägas till väsentlig eller påtaglig del överstiga en för verksamheten beräknad självkostnad. Att ta ut en timkostnad för utfående av kommunala handlingar skulle kunna tänkas vara lagligen grundad så länge de enbart avser den direkta kostnaden som kommunen har för att leta upp handlingen. Något överskott får i princip inte förekomma. Med vänlig hälsning

Kommuns ansvar för förskoleverksamhet o skolbarnomsorg

2007-04-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |undrar om det finns något rättsfall där kommunen inte har erbjudit barnomsorgs placering enligt Skollagen SFS-nummer 1985:1100 2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Den anger att plats skall erbjudas inom rimlig tid. Har för mig at detta räknas som 4 månader. Finns det något "sraff" för kommunener som inte lyckas lösa detta?
Mathias Ehrhardt |Hej, Angående din fundering om vad som kan hända om kommunen inte fullgör sin skyldighet enligt skollagen (för den intresserade, se lagen http://lagen.nu/1985:1100 .) så finns det ett fall där en person anmälde (juni 2005) en kommun hos skolverket för att kommunen inte erbjöd den barnomsorg som skollagen kräver. Skolverket riktade kritik mot kommunen och krävde av kommunen att inom viss tid inkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som hade vidtagits för att komma tillrätta med de problem som kritiken syftade på. En kommun riskerar inte att behöva lida något straff, men kommunen kan däremot krävas på skadestånd om den inte sköter sina åtaganden. Det ska dock mycket till att den enskilde har framgång med en sådan talan. Det finns ett fall från 2001 (NJA 2001 s 755) där en mobbad elev inte ansågs berättigad till skadestånd av kommunen då den aktuella skolan ansågs ha gjort vad som rimligen kunde krävas av den. Om kommunen skulle välja att ignorera skolverket i fallet ovan, så är min bedömning att en domstol inte skulle komma fram till att kommunen har gjort vad som rimligen kan krävas och att en skadeståndstalan i sådana fall skulle kunna ha framgång, men i slutändan beror utgången på omständigheterna i det enskilda fallet och hur väl den ena parten lyckas argumentera för sin sak. Enligt 2a:6 skollagen ska förskoleverksamhet tillhandahållas barn som har fyllt ett år. För förskola gäller att barn ska tillhandahållas plats från höstterminen det år barnet fyller fyra år, 2a:8a skollagen. Med vänliga hälsningar

Upphävande av förordning

2007-03-30 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vad heter den lag som kan upphäva en förordning? ..för jag antar att det är en lag som gör det. Om inte, hur upphäver man en förordning?
Ola Davidsson |Hej. Enligt RF 8:17 får lag ej ändras eller upphävas annat än genom lag. Detta kallas den formella lagkraftens princip. Lagar har en högre rang än förordningar och således upphäver en lag, vilken som helst, en förordning. I detta innefattas också att en ny förordning kan upphäva en äldre förordning. Med vänlig hälsning,

Förarbehörighet för B-körkort

2007-04-01 i Trafik och körkort
FRÅGA |Vilken vikt for fordon klass 2 får framföras med B-körkort?
Jacob Öberg |Hej! Det framgår tydligt av lagtexten vilken vikt som får framföras med B körkort. Enligt Körkortslagen så gäller följande för körkort klass B: ” B för 1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar, 2. terrängvagn, och 3. motorredskap klass I. ( 2 kap 5 § st.1 Körkortslagen).För att förklara dessa definitioner så ska jag redogöra för regleringen i lagen om vägtrafikdefinitioner ( 2 §). Med totalvikt menas summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren och den största mängd gods som fordonet är inrättat för. Tjänstevikten är den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.Med lätt släpfordon menas dels 1). Ett släpfordon med en totalvikt av högst 750 kilogram och 2).ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilogram under förutsättning att denna inte överstiger dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.Med terrängvagn menas ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 400 kilogram. Med terrängmotorfordon menas ett motordrivet fordon som inte är ett motorfordon och som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng.Med motorredskap menas ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som ett menas arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods. Motorredskap delas in i klass I och klass II. Med motorredskap Klass 1 menas ett motorredskap som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen.Även om det kan synas som problematiskt att hålla reda på alla dessa definitioner torde det var ganska klart vad du får och inte får framföra med ett B-körkort. Notera att 3,5 ton som maxvikt gäller också när du kopplar på ett fordon. Du kan alltså inte köra en bil med 3 ton som totalvikt och ett påkopplat fordon som väger 1 ton. Vidare är det viktigt att notera att dragfordonet om det är tyngre än 750 kg inte får väga mer än personbilen. Det är således till exempel olagligt att framföra en personbil med 750 kg totalvikt och ett släpfordon som väger 800 kg.