Förarbehörighet för B-körkort

2007-04-01 i Trafik och körkort
FRÅGA |Vilken vikt for fordon klass 2 får framföras med B-körkort?
Jacob Öberg |Hej! Det framgår tydligt av lagtexten vilken vikt som får framföras med B körkort. Enligt Körkortslagen så gäller följande för körkort klass B: ” B för 1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådana bilar, 2. terrängvagn, och 3. motorredskap klass I. ( 2 kap 5 § st.1 Körkortslagen).För att förklara dessa definitioner så ska jag redogöra för regleringen i lagen om vägtrafikdefinitioner ( 2 §). Med totalvikt menas summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren och den största mängd gods som fordonet är inrättat för. Tjänstevikten är den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren.Med lätt släpfordon menas dels 1). Ett släpfordon med en totalvikt av högst 750 kilogram och 2).ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilogram under förutsättning att denna inte överstiger dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton.Med terrängvagn menas ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 400 kilogram. Med terrängmotorfordon menas ett motordrivet fordon som inte är ett motorfordon och som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas till person- eller godsbefordran i terräng.Med motorredskap menas ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som ett menas arbetsredskap eller för kortare förflyttningar av gods. Motorredskap delas in i klass I och klass II. Med motorredskap Klass 1 menas ett motorredskap som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen.Även om det kan synas som problematiskt att hålla reda på alla dessa definitioner torde det var ganska klart vad du får och inte får framföra med ett B-körkort. Notera att 3,5 ton som maxvikt gäller också när du kopplar på ett fordon. Du kan alltså inte köra en bil med 3 ton som totalvikt och ett påkopplat fordon som väger 1 ton. Vidare är det viktigt att notera att dragfordonet om det är tyngre än 750 kg inte får väga mer än personbilen. Det är således till exempel olagligt att framföra en personbil med 750 kg totalvikt och ett släpfordon som väger 800 kg.

Tillståndskrav för gratislotteri

2007-03-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Måste man ha tillstånd för lotterier där lotterna är gratis?
Johan Berg |Hejsan!Lotterier och en hel del annan spelverksamhet regleras i lotterilagen (http://lagen.nu/1994:1000). Lotterier faller inom lagens tillämpningsområde endast om de arrangeras för allmänheten (1 § 1 st.). Med ”allmänhet” avses det som faller utanför en relativt snäv och sluten krets av människor med någon form av påvisbart och gemensamt intresse, utöver själva lotteriet. Av lotterilagens 3 § 1 st. följer att även lotterier utan insatser omfattas av lagens bestämmelser och därför träffas av den allmänna tillståndsplikten i 9 §. Emellertid finns undantag från tillståndsplikten gällande spel arrangerade av ideella föreningar som främjar allmännyttiga ändamål (19 §), vid offentliga tillställningar (20 §) och för så kallade massmedialotterier (21 §), där särskilda krav uppställs bland annat på att insatserna inte får överstiga visst belopp (som framgår av respektive paragraf). Skulle lotteriet vara av något av dessa speciella slag, alternativt inte arrangeras för allmänheten, undviks kravet på tillstånd. Annars gör också arrangörer av gratislotterier, särskilt med tanke på straffstadgandet i 54 §, säkrast i att ansöka!För mer om tillståndsförfarandet och andra spelrelaterade bestämmelser, se lotteriinspektionens hemsida:http://www.lotteriinsp.se/Med vänlig hälsning

Utländsk medborgares rätt till svensk folkpension

2007-04-13 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Har man rätt till svensk folkpension/grundpension, om man är dansk medborgare och har seglat för ett svenskt rederi i 1 1/2 år? Med vänlig hälsning
Mikael Karlsson |Av din fråga förstår jag det som att du undrar över är om din tid hos det svenska rederiet är pensionsgrundande, det vill säga om du omfattas av det svenska pensionssystemet. Den rättsliga reglering som berör frågor kring ålderspension är huvudsakligen lag om inkomstgrundande ålderspension. För att fastställa denna lags personkrets, eller med andra ord de som omfattas av lagen, får vi enligt dess 1 kap 4 § söka oss till socialförsäkringslagen (SocfL). De personer som faller in under personkretsdefinitionen i SocfL omfattas sålunda av reglerna i det svenska pensionssystemet. I 1 kap 1 § SocfL står att läsa att rätten till ålderspension skall grundas på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige om inte något annat särskilt anges. I ditt fall är det således förvärvsarbete i Sverige som blir aktuellt. Huvudregeln är att förvärvsarbete i Sverige definieras som arbete i verksamhet här i landet (2 kap 7 § SocfL). Det finns dock en särskild regel som stadgar att arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg är att anse som arbete i Sverige (2 kap 8 § SocfL). Ditt arbete på det svenska rederiet torde placera dig inom denna definition, då det får anses omfattas av sådant arbete som definierar en sjöman enligt 3 § sjömanslagen. Du ingår alltså i den personkrets som omfattas av de svenska reglerna om inkomstgrundande ålderspension. Vidare hänvisar jag dig till lag om inkomstgrundande ålderspension (http://lagen.nu/1998:674) för en närmare inblick i vilka rättigheter det svenska pensionssystemet ger dig. Tveka inte att komma med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Är kärleksbrev en allmän handling?

2007-05-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |En svensk medborgare har ju rätt att ta del av allmänna handlingar. Anta att kommunfullmäktiges ordförande får ett personligt adresserat kärleksbrev till kommunalkontoret. Kan en journalist begära att få ta del av detta brev?
Cecilia Johansson |Hej, Enligt 2:4 Tryckfrihetsförordningen (TF, se http://lagen.nu/1949:105) är brev som är ställt personligen till någon som innehar befattning vid myndighet att anses som allmän handling om brevet gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten. Kommunfullmäktiges ordförandes kärleksliv är inte något som faller inom området för myndighetens verksamhet. Därav är brevet inte en allmän handling och myndigheten har därför ingen skyldighet att lämna ut det. Självklart kan ordförande välja att dela med sig av brevet men någon skyldighet föreligger inte. Med vänlig hälsning

Vad innebär förbudet mot retroaktiv lagtillämpning?

2007-03-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |vad innebär det att en lag inte får användas retroaktivt?
Carl Johan Zimdahl |Hej, Förbudet mot att retroaktivt tillämpa en straff- eller skattelag är en i grundlagen uttryckt skyddsregel. (Regeringsformen 2:10 §, se http://www.lagen.nu/1974:152#K2 ) Innebörden av denna bestämmelse är att en lag inte får tillämpas på sådant som skett före den tidpunkt då lagen trädde i kraft. Man kan alltså inte straffas för något som straffbelagts först efter den tidpunkt då man redan handlat. Vänligen,

Vem granskar kronofogden?

2007-04-03 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vilken instans har befogenhet att granska kronofogden. Har flera dokument och inspelade samtal med kronofogden där man man verkligen kan göra fynd hos kronofogden.
Linnea Ljung |Hej. Justitieombudsmannen (JO) har som uppgift att kontrollera domstolar och statliga och kommunala myndigheter. Dit kan du vända dig om du har klagomål på exempelvis kronofogdemyndigheten. En sådan JO-anmälan kan vem som helst göra om man anser att en domstol eller en myndighet har gjort fel. JO:s hemsida hittar du http://www.jo.se/Page.aspx Där finns blanketter så att du kan göra en anmälan. Med vänlig hälsning

Terrängkörning

2007-04-07 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |I terrängkörningslagens 1§ p3 står det att det är förbjudet att köra om det inte är uppenbart att det kan ske utan risk för skada på marken. Finns det praxis på detta, dvs när är det uppenbart att det kan ske utan risk. Tack på förhand
Kristine Erlandsson |Hej! Jag kunde inte hitta något rättsfall men i förarbetena ges som exempel på uppenbara situationer då skaren är hård eller då snötäcket är tjockt. Ett krav på att det ska vara uppenbart att körningen kan ske utan risk är en indikation på att det är ett strängt krav. I propositionen nämns t.ex. att inte är inte tillräckligt att en skoteråkare har anledning att anta att det inte föreligger någon risk för skada. Propositionen hittar du http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1361 Vänligen

Implementering av fågleldirektiv

2007-04-01 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |I EU:s fågeldirektiv artikel 5d behandlas störning av fåglars häckning. Är detta införlivat med svensk lag?
Jacob Öberg |FÅGELDIREKTIVETEU’s naturvårdspolitik regleras huvudsakligen i två direktiv, ”Habitatdirektivet”och ”Fågeldirektivet”. Syftena med direktiven är att bevara arter och naturtypersom är hotade eller på annat sätt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv och somfinns förtecknade i direktivens bilagor. Vissa arter och naturtyper bedöms vara såhotade att de klassats som prioriterade och har fått ett starkare skydd vidtillståndprövningar. Det är ganska uppenbart att Sverige som andra medlemsländer har haft problem med genomförandet och införlivandet av dessa direktiv . Bland annat har det varit mycket resurskrävande att förankra lagstiftnigen och direktivets genomförande hosn till enskilda markägare, andra brukare, näringslivet och allmänheten. Direktivet är i huvudsak införlivat genom bestämmelser i Miljöbalken.INFÖRLIVANDET AV ARTIKEL 5d I SVENSK RÄTTSverige har en skyldighet som grundar sig på medlemskapet i EU att införliva Artikel 5D i den svenska lagstiftningen. Denna skyldighet är dock begränsad till att uppnå syftet med regeln i Artikel 5d ( Artikel 10, 249 EG-fördraget). Frågan huruvida Sverige har införlivat denna bestämmelse korrekt är vansklig att besvara. Å ena sidan verkar det som att det saknas uttrycklig svensk lagtext om att störning av fåglars häckning är ett särskilt syfte som måste skyddas. Å andra sidan så har Regeringen beslutat om att uprätta åtskilliga särskilt bevarade, gynnsamma bevarandeområden och områden till skydd för fåglar. Det verkar också som att flera av dessa områden är upprättade med syfte att inte störa fåglars häckning.Frågan om Sverige har införlivat direktivet är beroende av den praxis som tillämpas vid tillståndgivningen. Om det är uppenbart att svenska myndigheter och regeringen försummar hänsynen till störningar av fåglars häckning innebär detta att Sverige bryter mot skyldigheterna enligt direktivet. Enligt lagtsiftaren så ska i alla fall bestämmelsen i 7 kap. 27 § Miljöbalken motsvara direktivets bestämmelser i stort. Huruvida detta är ett korrekt antagande kan diskuteras eftersom detta stadgande är ganska magert på innehåll. .Naturvårdsverket anser hursomhelst i alla fall att Sverige har införlivat direktivet om fågeslkydd till fullo och eftersom denna myndighet är en auktoritet på detta område så kan jag väl med viss försiktighet påstå att denna bestämmelse är införlivad i svensk rätt på ett korrekt sätt ( se s.9 i http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0131-0.pdf, vilket förövrigt är en mycket förtjänstfull publikation av Naturvårdsverket för att få mer förståelse för frågan). Jag vill dock reservera mig och påstå att naturvårdeverkets uttalanden inte är bindande och att en domstol kan komma till ett annat slut. Men om du vill veta mer bör du konsultera en miljörättsjurist eftersom din ställda fråga också kräver experkunskaper kring miljöfrågot.