Kan jag få svenskt medborgarskap om jag är gift med en svensk medborgare?

2020-10-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap12 § Om kraven i 11 § inte är uppfyllda får, om inte annat följer av andra stycket, sökanden ändå naturaliseras, om 1. sökanden tidigare har varit svensk medborgare, 2. sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller 3. det annars finns särskilda skäl till det.Enligt punk två, om jag inte min svenska har blivit så dålig att jag inte förstår vad som formulerats, så står det att en maka/make eller sambo till en svensk medborgare kan söka och få medborgarskap utan några konstiga krusiduller, eller? Varför är det här en lag som har mörkats utav migrationsverket, eller står dom över lagen? Det är många svenskar som skulle använda det här istället för att söka uppehållstillstånd för sin partner när dom vill flytta hem till Sverige. Kan ni förklara vad som gäller angående lagen som den är skriven och hur skulle man söka enligt den?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar när 12 § p. 2 i lagen om svenskt medborgarskap är tillämplig?Generella förutsättningar för svenskt medborgarskapI 11 § lagen om svenskt medborgarskap beskrivs de generella villkoren för att beviljas en ansökan om svenskt medborgarskap. Det handlar om att personen ska kunna styrka sin identitet, vara 18 år, inneha permanent uppehållstillstånd, haft hemvist en viss tid här i Sverige samt kan förväntas fortsätta ha ett hederligt levnadssätt (t.ex inte begå brott). Om personen inte uppfyller de villkoren som nämns ovan finns det reglerat särskilda undantag i 12 § då en person som uppfyller dessa ändå har möjlighet att få beviljat ansökan om svenskt medborgarskap. Du nämner dem ovan i din fråga, nämligen 1) tidigare svenskt medborgarskap, 2) gift eller sambo med en svensk medborgare eller 3) annat särskilt skäl. I andra stycket beskrivs ett krav för att få tillämpa dessa undantag. Personen måste fortfarande kunna styrka sin identitet (ett av kraven i 11 §) eller om det inte kan uppfyllas, måste personen har bott i Sverige minst 8 år + kan göra det sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Räcker det att jag är gift med en svensk medborgare för att beviljas medborgarskap?Nu till din specifika fråga. Det räcker inte att endast vara gift eller sambo med en svensk medborgare för att uppfylla villkoret. Enligt praxis är det uppfyllt om personen har haft hemvist i Sverige minst 3 år, äktenskapet/ samboskapet har varit i minst 2 år och att den andra personen haft sitt svenska medborgarskap under de senaste 2 åren. Detta framkommer exempelvis i Migrationsdomstolens domar MIG 2007:28 och MIG 2017:7. Vad som beskrivits ovan är de villkor som står utskrivna i lagen. 12 § reglerar undantag till de allmänt uppställda villkoren för att få beviljas svenskt medborgarskap, vilket vanligtvis innebär att beviljandet på dessa grunder tillämpas mer restriktivt än enligt 11 §. Det är möjligt att det krävs att personen presenterar speciella skäl utöver då att man är gift sedan länge med en svensk medborgare, för att få beviljat på den grunden. Dessutom är det också värt att nämna att Migrationsverket är den myndighet som har uppgift att göra de individuella bedömningarna, vilket de har ett visst utrymme till att få göra men då endast inom ramarna för lagen och praxis. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Är det olovlig avlyssning när grannen spelar in oss i smyg?

2020-08-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Grannen har spelat in min dotter med mobilen då hon lekte med hunden på gården utan att vi visste om det. Är det inte olovlig avlyssning då?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har tolkat din fråga som att den inspelning din granne har gjort endast omfattar ljudupptagning, och mitt svar kommer därför utgå från det i mitt svar nedan. Situationen är liknande ifall din granne hade filmat men då finns det fler undantag när det inte är okej som avviker från huvudregeln. Om olovlig avlyssningBrottet olovlig avlyssning finns i 4 kap. 9a § Brottsbalken. För att göra sig skyldig till brottet krävs det att en person olovligen har med ett tekniskt hjälpmedel spelat in andras samtal eller sammankomster, på en plats eller sammanhang som inte är allmän och där personen själv inte deltar eller fått samtycke till. Straffet för olovlig avlyssning är böter eller fängelse i högst 2 år. Huvudregeln för inspelning av ljud såväl som för filmning är att det är tillåtet att spela in hur och vad som helst om det sker på en allmän och offentlig plats. Exempelvis i parker eller på gatan. Syftet med brottsbestämmelsen är att skydda personer mot hemlig avlyssning av sånt som anses vara mer privata förhållanden och därav mer skyddsvärt. Vad gäller i ditt fall?Jag vet inte exakt hur din situation har gått ut och kommer därför inte kunna ge ett svar på om din granne har gjort sig skyldig till ett brott eller inte. Men nedan följer några tolkningar utifrån din situation.För det första har det uttalats att bestämmelsen ska omfatta avlyssning av privata samtal mellan personer, enskilda sammankomster eller tal i enrum. För det sistnämnda har getts exempel på bön eller diktamen. Troligtvis omfattas inte situationer där exempelvis en person sjunger för sig själv eller leker/ pratar med sin hund som sådant tal i enrum eller samtal då det ska handla om något så privat och skyddsvärt som de situationerna kanske inte täcker in. För det andra krävs det att avlyssningen skett på privat plats, annars anses det som tillåtet i enlighet med huvudregeln. Ett vanligt men förtydligande exempel är att det är tillåtet av personer att stå på gatan och spela in någon annan som är i sin trädgård. Sin tomt eller trädgård räknas som en allmän plats. Däremot är det inte tillåtet att spela in någon inne i dennes hus om hen inte är medveten om att inspelning sker. Sammanfattningsvis, huvudregeln för avlyssning är att det är tillåtet om det sker på allmänna platser. Utifrån det du har skrivit i frågan och de kriterier som bestämmelsen ställer upp tror jag inte att din grannes avlyssning är att anse som brottslig, även om det självklart kan verka obehagligt eller konstigt för er. Jag skulle råda dig till att prata med din granne om varför hen har spelat in samt säga till att det såfall inte är okej. Jag hoppas att det gav svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Vänligen,

Vad händer om jag inte kan identifiera mig för polisen?

2020-05-21 i Trafik och körkort
FRÅGA |Om man blir stoppad av polisen i en kontroll och inte är innehavare av körkort så blir det en olovlig körning som jag förstår det. Men det jag undrar är vad reglerna är kring polisens legitimering av föraren. Om denne inte kan uppvisa en legitimering och endast anger ett personnr, räcker det senare för bevisningen? Måste inte förarens identitet bekräftas på något annat sätt? Teoretiskt så skulle ju föraren då kunna uppge ett annat personnr en sitt egna, tex det ifrån en person som har ett liknande anlete och ålder.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Har jag en skyldighet att identifiera mig för polisen på begäran?En person som kör bil eller annat fordon som kräver ett körkort måste också ha med sig det. Enligt 3 kap. 15 § körkortslagen ska körkortet lämnas över till polisman eller bilinspektör om denna begär det. Om föraren inte har med sig körkort vid framförande av ett körkortspliktigt fordon gör sig den personen skyldig till brottet olovlig körning, likt du säger. Olovlig körning regleras i 3 § i lagen om straff för vissa trafikbrott. Om jag inte har körkortet att uppvisa, vad händer då?Plikten att uppvisa sitt körkort för polis vid en trafikkontroll är straffsanktionerad. I 9 kap. 2 § körkortslagen regleras att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte uppfyller den plikten ska dömas till penningböter. Vidare i andra stycket i samma paragraf uppradas tre situationer där straff inte ska utdömas. Det är om föraren ska förnya körkortet och har anmält innan att det är förstört eller borttappat, om det är inom 2 månader från att beslut om begränsning av återkallelse sker eller om förarens identitet genast har kunnat fastställas på annat sätt. Normalt sett krävs det att personen har någon annan sorts legitimationshandling med fotografi. Annan sorts identifiering exempelvis genom en passagerare borde också kunna godtas. Åtgärder som polisen har befogenheter att göra är att omhänderta en person som vägrar att lämna uppgifter om sin identitet eller om det är sannolikt att personer ljuger om sådana uppgifter. Förutsättningen för att få omhänderta en person för att kunna identifiera hen föreligger om det finns anledning att anta att personen är efterlyst eller efterspanad (14 § polislagen). Alltså oftast inte tillämplig på en person som enbart glömt sitt körkort hemma. Polisen får också kroppsvisitera en person i syftet att kunna identifiera personen, om det finns lagstöd för att gripa, omhänderta eller avlägsna personen (19 § polislagen). Polisen kan kolla upp vem som står registrerad som ägare på bilen som körts samt se om personen finns med i deras RPS-data. Men om personen vägrar att helt uppge sitt namn, personnummer eller andra uppgifter om sig själv och det inte finns skäl för att kunna vidta någon av åtgärderna ovan så hittar jag inget om att polisen skulle kunna utge någon påföljd för den personen. Dock bör en alltid identifiera sig för polisen på begäran.Sammanfattningsvis, det finns en plikt att uppvisa sitt körkort för en polis som begär det. En person som bryter mot detta kan dömas till böter, ifall inte kan uppvisa en annan legitimationshandling som kan fastställa ens identitet. Det är osäkert om annat än ID-handling med fotografi är godkänt, men möjligt att uppge ens personnummer eller att en passagerare också instämmer om ens identitet kan vara tillräckligt om det stämmer överens med namnet på bilägaren exempelvis. Det påverkar dock inte bedömningen av brottet olovlig körning. Gällande bevisning för att kunna dömas för brott anses ofta polisens vittnesmål som tillräckligt bevisat, om inget annat talar emot. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Hur fungerar processen om min fru vill söka uppehållstillstånd till Sverige?

2020-03-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |God dag,Jag är svensk medborgare. Min fru är rysk medborgare. Vi har bott tillsammans både i Ryssland & Lettland, nu är steget att flytta till Sverige. Enligt 'Uppehållstillstånd' så bör man ansöka ifrån det land man kommer ifrån, dvs Ryssland. Fråga 1) Får man vistas i Sverige under handläggningstiden, a) överhuvudtaget, b) på turist-, studie- och/eller annat visaFråga 2) Hennes namn stod på lägenhetskontrakten i St. Petersburg, icke mitt, och vice versa i Riga. a) Har detta inverkan på de dokument som krävs för att intyga om boende tillsammans de senaste 2+ åren? b) Krävs det även fast giftermålshandlingar finnes? Fråga 3) Måste jag befinna mig med boende & jobb innanför landsgränserna när hennes ansökan initieras? Med andra ord, måste jag vara placerad i Sverige?Fråga 4) Har det faktum att hon vid flertalet gånger varit i Sverige på turistvisa och idag talar flytande svenska på C1-nivå någon betydelse i detta fall, eller gäller sådant mer vid ansökning om medborgarskap?Om ni tar er tid att svara på detta så vore det guld, om inte så är det förståeligt. Tackar ändå för möjligheterna ni erbjuder.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen, och det är främst den lagen jag kommer att utgå från i mitt svar nedan. Jag har också delat upp mitt svar utifrån dina uppställda frågor och försöker utöver att besvara vad som generellt gäller, även ge ett svar på vad som kan gälla i din situation under varje fråga. Om uppehållstillståndEn person som vill stanna i Sverige längre än 3 månader behöver ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Ett uppehållstillstånd kan sökas på olika grunder exempelvis för arbete, studier, flykting eller anknytning till person som bor i Sverige. I ert fall bör anknytning till dig som svensk make enligt 5 kap. 3 § p.1 utlänningslagen vara lämplig som grund för uppehållstillstånd. Även uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier kan vara lämpliga beroende på er situation. Då kan kraven se lite annorlunda ut, främst angående försörjningskravet som ställs på den sökande själv istället för anknytningspersonen. Nedan kommer jag utgå från anknytningsgrunden. Fråga 1 - Vad gäller vid ansökan om uppehållstillstånd och under handläggningstiden?Det krävs att ansökan om uppehållstillstånd är beviljat innan inresa till Sverige sker (5 kap. 18 § utlänningslagen). Det finns undantag exempelvis om personen redan är beviljad ett annat uppehållstillstånd efter erhållit flyktingstatus. Det stämmer också likt du säger i din fråga att ansökan om uppehållstillstånd måste göras i hemlandet. Ifall en person ansöker om uppehållstillstånd medan personen redan befinner sig i Sverige kommer ansökan troligen bli nekad, ifall inte något av undantagssituationerna föreligger som nämns i ovan nämnda paragraf. Det finns dock möjligheter för att en person ändå ska kunna besöka Sverige i väntan under handläggningstiden. Personen måste då ansöka om visum för ett tillfälligt besök i landet enligt 2 kap. 3 § utlänningslagen. Villkor för att beviljas visum ska bland annat vara att personen visar avsikt att lämna landet när tiden för visumet går ut och att den har en trovärdig anledning till att besöka Sverige (3 kap.1 § utlänningslagen med hänvisning till viseringskodexen). Även visum ska sökas på svenska ambassaden i hemlandet. För att svara mer specifikt på din fråga, det finns möjlighet för din fru att tillfälligt besöka Sverige under handläggningstiden. Det viktiga är att hon ansöker om uppehållstillstånd i Ryssland samt åker tillbaka till Ryssland efter att hennes eventuella besöksvisum går ut och tills dess att uppehållstillståndet beviljas. Vilken grund hon söker visum på spelar inte så stor roll, alla bör vara giltiga under förutsättning att ambassaden som gör bedömningen accepterar hennes berättelse som trovärdig. Fråga 2 - Vilka krav gäller för uppehållstillstånd på grund av anknytning?Första kravet handlar om anknytningen. Sökande måste kunna visa att den är gift/ sambo/ registrerad partner med en person som är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Här ställs såklart krav på att kunna uppvisa giltiga handlingar om äktenskap. Huvudregeln är dock att Sverige erkänner utländska äktenskap under förutsättningar att det var giltigt i det land där det ingicks. Om ni har något intyg om äktenskapet så bör det inte vara några problem. Gällande din fundering om bostaden så behöver ni inte uppvisa att ni både är gifta och har bott tillsammans, anknytning till make är tillräckligt. Men för att svara på din fråga tror jag att ni hade kunnat uppfylla sambokravet, genom att visa att du var skriven på samma adress.Andra kravet är försörjningskravet, vilket jag kommer komma in på i nästa fråga. Tredje kravet är att sökande måste kunna styrka sin identitet. Normalt sett görs detta genom uppvisande av ett nationellt giltigt pass. Fråga 3 - Måste anknytningspersonen befinna sig i Sverige när ansökan görs?När en ansökan kommer in ska Migrationsverket pröva om anknytningspersonen här i Sverige kan uppfylla kravet på försörjning och bostad som ställs upp för att få lov att ta hit en anhörig. Om inte kan den sökandes ansökan nekas. Kravet handlar om att personen i Sverige ska ha en inkomst för att kunna försörja sig och personen som kommer hit samt ha en bostad som är tillräckligt stor för alla som planeras bo där. Kravet varierar beroende på hur stor familjen är m.m. Mer om försörjningskravet och hur det ska uppfyllas går att läsa om här. Som svar på din fråga, om din maka söker om uppehållstillstånd på grunden anknytning till dig så innebär det att du behöver vara placerad i Sverige och inneha en bostad stor nog för er två när hon påbörjar sin ansökan. Om hon exempelvis skulle söka på en annan grund så som arbete, ställs inte det kravet på dig. Tänk på att försörjningskravet också kan uppfyllas ifall anknytningspersonen uppvisar att den har tillräckliga tillgångar för att klara sig en tid framöver, samt att en hyresrätt kan vara godkänd så väl som en bostadsrätt eller villa. Det kan alltså finnas andra möjliga alternativ än att du skulle behöva köpa bostad och skaffa jobb direkt. Läs därför gärna om kravet för att se vad just du behöver uppfylla. Fråga 4 - Kan en anknytning till Sverige vara avgörande vid ansökan om uppehållstillstånd?Nej inte direkt, det som prövas vid en ansökan om uppehållstillståndet är om personens skäl att komma till Sverige är giltigt eller inte. Exempelvis om ansökan gäller anknytning till make sker prövningen utifrån om äktenskapet är giltigt samt om anknytningspersonen uppfyller försörjningskravet för att kunna ta hit sin anhörig. Men likt du säger är språk och längre vistelse i landet sådana anknytningsfaktorer som är betydande vid ansökan om svenskt medborgarskap, om det senare skulle vara ett alternativ. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor! Om du har fler funderingar gällande er situation (eller annat!) är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Är socialtjänstens journaler offentliga handlingar?

2020-09-30 i Sekretess
FRÅGA |Hej! Är socialtjänstens journaler om en person offentliga handlingar?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglering av vad som är sekretessbelagda handlingar finns i Tryckfrihetsförordningen (TF) samt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Vad gäller för socialtjänstens journaler?En väldigt stark princip inom det svenska rättssystemet är offentlighetsprincipen, som finns uttryckt i 2 kap. 1 TF. Prinicipen innebär att enskilda personer har rätt att ta del av handlingar som uppställs inne hos myndigheterna. Rätten gäller endast s.k. allmänna handlingar. Även för dessa får det lov att begränsas till hänsyn för vissa utpekade intressen exempelvis rikets säkerhet, intresset att förebygga och beivra brott eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § TF). Din fråga är lite vag, men det går att säga att i kapitel 26 i OSL beskrivs de begränsningar (alltså när sekretess ska finnas) av offentlighetsprincipen som får lov att göras till skydd för enskild inom bl.a. socialtjänsten. Kapitlets 1 § behandlar att sekretess gäller för sådana uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte är tydligt att uppgifterna får lov att röjas utan att den personen eller dens närstående lider men. Kapitlet beskriver också bl.a att sekretess gäller för uppgifter om en underårigs vistelseort, vad som sägs på familjerådgivningar eller uppgifter som kommer in via anmälan. Det finns också utskrivet att vissa undantag får ske i särskilda situationer. Som svar på din fråga, generellt gäller sekretess på uppgifter som finns inom socialtjänstens verksamhet, dessa är då alltså inte offentliga handlingar. Men kan finnas undantag att få lov att ändå röja uppgifterna men det får i princip aldrig ske till vem som helst som efterfrågar, utan i sådana fall till ex. personer som har en relation till personen information berör. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Om du vill ha svar angående en mer specifik handling/ uppgift får du gärna skicka in en ny fråga eller se om du kan själv läsa 26 kapitlet i OSL. Med vänliga hälsningar,

Vad har anställda hos polismyndigheten för tystnadsplikt?

2020-08-11 i Sekretess
FRÅGA |Min vän jobbar hos polisen och tar emot samtal om pågående brott, där hen får både veta namn och adress på förövare eller drabbad, hur mycket kan hen föra vidare efter jobbet?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sekretess gällerPå många svenska myndigheter och arbetsplatser där hantering av personuppgifter sker, råder stark sekretess kring vad du som anställd får berätta vidare om utanför arbetsplatsen. Samma gäller inom Polismyndigheten. I 35 kap. i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) regleras sekretess till skydd för enskilda i verksamhet som syftar till att beivra och förebygga brott. I 35 kap. 2 § OSL beskrivs att sekretess gäller för uppgifter kring en person i en anmälan, men endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller på annat sätt lider allvarligt av att uppgiften röjs. För att svara på din fråga, om din vän tar emot anmälningar hos Polismyndigheten råder sekretess på sättet att personen inte får lov att prata vidare om personliga detaljer som hade kunnat tänka sig leda till att någon annan kan få reda på vad och vem som har begått ett brott. Formuleringen är att sekretess gäller "om det inte kan antas att..." vilket innebär att sekretessen inte är absolut. Att exempelvis berätta att någon har stulit en cykel utan att berätta namn, plats eller vad för cykel kan kanske därför vara okej. Gällande all sekretess bör det tänka på att om man är osäker på ifall något från arbetsplatsen får lov att pratas om eller inte, så är det bättre att inte berätta. Den som bryter mot sekretessreglerna i OSL gör sig skyldig till brott mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § Brottsbalken. Straffet är böter eller fängelse i högst 1 år.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan man folkbokföra sig i Sverige innan man flyttar hit?

2020-04-19 i Myndigheter
FRÅGA |Jag undrar om min flickvän som bor i Thailand kan få bli folkbokförd här i Sverige trots att hon inte är här just nu, hon har bott hos mig vid 2 tremånadersperioder och vi ska gifta oss, hon fick uppehållstillstånd i mars men är orolig att hon blir stoppad i gränskontrollen, tacksam för svar, mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din thailändska flickvän har fått uppehållstillstånd beviljat för komma till Sverige och ska flytta hit för att bo med dig, men för nuvarande bor hon kvar i Thailand. Din fråga handlar om hon kan få lov att folkbokföra sig här innan hon flyttar till Sverige?Folkbokföring och flytta till SverigeSvensk folkbokföring regler i folkbokföringslagen. Att vara folkbokförd innebär att ens bosättningsadress, personnummer, civilstånd och andra uppgifter registreras i Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Dessa uppgifter skickar sen Skatteverket till andra myndigheter när de behöver uppgifterna och ligger till grund för bland annat för vissa bidrag, var du ska rösta och var du ska betala skatt. När någon flyttar till Sverige måste den också folkbokföra sig. Kraven för att kunna folkbokföra sig här är att personen har något sorts beviljat uppehållstillstånd (4 § folkbokföringslagen) samt uppvisar att det är sannolikt att den kommer stanna minst 1 år i Sverige. Folkbokföringen går till genom att personen personligen besöker ett av Skatteverkets servicekontor. Vilka handlingar som behövs tas med går att läsa om här för personer som är icke EU-medborgare. Det är bland annat pass, uppehållstillståndskort, födelsebevis, uppgifter om den svenska bostadsadressen m.m. Skatteverket har även en tjänst som heter Flytta till Sverige. På hemsidan beskrivs det som en anmälan inför att man ska flytta till Sverige. Där går att fylla i sina uppgifter och sen få information om exakt vad som ska tas med inför besöket hos servicekontoren. Det är inte en fullständig flyttanmälan utan personligt besök måste också göras, men det kan vara bra att kolla på innan. När ska folkbokföring ske? Enligt 3 § folkbokföringslagen ska en person folkbokföras som har flyttat till Sverige och ska anses vara bosatt här. Vidare beskrivs att en person ska anses vara bosatt i Sverige om det kan förväntas att denne regelmässigt kommer spendera sin nattvila under året i minst ett år. Alltså regelmässigt leva här. Om en person kan antas leva här men också utomlands kan denne också lov att folkbokföra sig om det utifrån omständigheterna får anses att personen har sin hemvist i Sverige. Sammanfattningsvis, personen måste faktiskt har flyttat till Sverige innan folkbokföring kan ske. Det visas också praktiskt genom att förfarandet måste ske genom ett personligt möte. Jag råder er att kolla in Skatteverkets tjänst som jag länkar till ovan, då det verkar vara som ett "förberedande steg" innan det här mötet och den faktiska folkbokföringen. Om jag har tolkat din fråga fel, och det är så att din flickvän ska bo både i Sverige och Thailand dvs inte bo i Sverige på heltid, så finns det möjligheter att folkbokföra sig i Sverige då också. Kravet är att omständigheterna ska kunna visa att personen har hemvist i Sverige. Sådana omständigheter kan vara familjen, var majoriteten av ens tillgångar är placerade, vistelsetid, vad för typ av bostad och vilken koppling personen har till Sverige respektive det andra landet. Om er situation istället är sådan, bör ni kunna kontakta Skatteverket och uppge mer information för att kunna få svar på om det är ett alternativ för er. Alternativt får du gärna ställa en ny fråga till Lawline! Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, och lycka till! Med vänliga hälsningar,

Vad är förutsättningarna för få svenskt medborgarskap?

2020-03-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående min sambos möjlighet för ansökan om svensk medborgarskap. Han kom som ensamkommande flykting från Afghanistan i 2015 och fått tillfälligt uppehållstillstånd för 3 år. Han är 27 år. Vi har varit sambos sedan 2018 och planerar att gifta oss. Han har inte permanent uppehållstillstånd, men jag undrar om det går snabbare för honom att skaffa medborgarskap, för han är i förhållandet med en svensk medborgare. Det brukar gå fortare som jag vet, men är det kanske undantag för flyktingar? Tacksam för ett svar! Mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja att nämna att frågor om uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen och om medborgarskap i lagen om svenskt medborgarskap. Krav för att erhålla svenskt medborgarskapEn person ska vid sin ansökan fyllt 18 år, bor i Sverige och har levt ett skötsamt liv här, kunna styrka sin identitet samt ha permanent uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt/ uppehållskort) för att kunna beviljas svenskt medborgarskap enligt 11 § medborgarskapslagen.Angående kravet på hemvist i Sverige så måste personen ha bott i Sverige en viss tid för att det ska vara uppfyllt, paragrafen ovan nämner att kravet innebär 2 år för nordiska medborgare, 4 år för statslösa eller flyktingar och 5 år för övriga som söker om svenskt medborgarskap. Undantag om kraven inte är uppfylldaI 12 § medborgarskapslagen nämns vissa situationer där en person ändå kan beviljas svenskt medborgarskap trots att ovan nämnda krav inte är uppfyllda. Det kan vara om sökande tidigare har varit svensk medborgare, om den är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl. Dock innebär undantagen innebär inte att medborgarskap beviljas direkt utan personen måste kunna visa sina skäl för det. Undantaget om den sökande är gift eller sambo med en svensk medborgare innebär att om så föreligger får personen lov att ansöka om medborgarskap redan efter att ha bott i Sverige i 3 år. För att vara ett giltigt skäl måste det kunna visas att samboskapet eller äktenskapet varat i minst 2 år. Vad gäller för er? Två centrala krav för att beviljas svenskt medborgarskap är att sökande har bott en längre tid i Sverige samt erhåller permanent uppehållstillstånd. Om din sambo inte uppfyller dessa så kommer han bli nekad sin ansökan. Ett undantag som kan bli tillämpligt och som du refererar till som en "snabbare lösning" är om ni kan visa att ni har varit sambor eller senare gifta i minst 2 år. Om ni inte har nått upp till det tidskravet ännu så är det bara att vänta. Tänk också på att övriga krav fortfarande måste vara uppfyllda. På Migrationsverkets hemsida här går det att göra ett test som visar om man uppfyller kraven eller inte, samt vilka krav som sådana fall inte uppnås och varför. Lycka till! Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,