Vad händer om jag inte kan identifiera mig för polisen?

2020-05-21 i Trafik och körkort
FRÅGA |Om man blir stoppad av polisen i en kontroll och inte är innehavare av körkort så blir det en olovlig körning som jag förstår det. Men det jag undrar är vad reglerna är kring polisens legitimering av föraren. Om denne inte kan uppvisa en legitimering och endast anger ett personnr, räcker det senare för bevisningen? Måste inte förarens identitet bekräftas på något annat sätt? Teoretiskt så skulle ju föraren då kunna uppge ett annat personnr en sitt egna, tex det ifrån en person som har ett liknande anlete och ålder.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Har jag en skyldighet att identifiera mig för polisen på begäran?En person som kör bil eller annat fordon som kräver ett körkort måste också ha med sig det. Enligt 3 kap. 15 § körkortslagen ska körkortet lämnas över till polisman eller bilinspektör om denna begär det. Om föraren inte har med sig körkort vid framförande av ett körkortspliktigt fordon gör sig den personen skyldig till brottet olovlig körning, likt du säger. Olovlig körning regleras i 3 § i lagen om straff för vissa trafikbrott. Om jag inte har körkortet att uppvisa, vad händer då?Plikten att uppvisa sitt körkort för polis vid en trafikkontroll är straffsanktionerad. I 9 kap. 2 § körkortslagen regleras att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte uppfyller den plikten ska dömas till penningböter. Vidare i andra stycket i samma paragraf uppradas tre situationer där straff inte ska utdömas. Det är om föraren ska förnya körkortet och har anmält innan att det är förstört eller borttappat, om det är inom 2 månader från att beslut om begränsning av återkallelse sker eller om förarens identitet genast har kunnat fastställas på annat sätt. Normalt sett krävs det att personen har någon annan sorts legitimationshandling med fotografi. Annan sorts identifiering exempelvis genom en passagerare borde också kunna godtas. Åtgärder som polisen har befogenheter att göra är att omhänderta en person som vägrar att lämna uppgifter om sin identitet eller om det är sannolikt att personer ljuger om sådana uppgifter. Förutsättningen för att få omhänderta en person för att kunna identifiera hen föreligger om det finns anledning att anta att personen är efterlyst eller efterspanad (14 § polislagen). Alltså oftast inte tillämplig på en person som enbart glömt sitt körkort hemma. Polisen får också kroppsvisitera en person i syftet att kunna identifiera personen, om det finns lagstöd för att gripa, omhänderta eller avlägsna personen (19 § polislagen). Polisen kan kolla upp vem som står registrerad som ägare på bilen som körts samt se om personen finns med i deras RPS-data. Men om personen vägrar att helt uppge sitt namn, personnummer eller andra uppgifter om sig själv och det inte finns skäl för att kunna vidta någon av åtgärderna ovan så hittar jag inget om att polisen skulle kunna utge någon påföljd för den personen. Dock bör en alltid identifiera sig för polisen på begäran.Sammanfattningsvis, det finns en plikt att uppvisa sitt körkort för en polis som begär det. En person som bryter mot detta kan dömas till böter, ifall inte kan uppvisa en annan legitimationshandling som kan fastställa ens identitet. Det är osäkert om annat än ID-handling med fotografi är godkänt, men möjligt att uppge ens personnummer eller att en passagerare också instämmer om ens identitet kan vara tillräckligt om det stämmer överens med namnet på bilägaren exempelvis. Det påverkar dock inte bedömningen av brottet olovlig körning. Gällande bevisning för att kunna dömas för brott anses ofta polisens vittnesmål som tillräckligt bevisat, om inget annat talar emot. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Hur fungerar processen om min fru vill söka uppehållstillstånd till Sverige?

2020-03-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |God dag,Jag är svensk medborgare. Min fru är rysk medborgare. Vi har bott tillsammans både i Ryssland & Lettland, nu är steget att flytta till Sverige. Enligt 'Uppehållstillstånd' så bör man ansöka ifrån det land man kommer ifrån, dvs Ryssland. Fråga 1) Får man vistas i Sverige under handläggningstiden, a) överhuvudtaget, b) på turist-, studie- och/eller annat visaFråga 2) Hennes namn stod på lägenhetskontrakten i St. Petersburg, icke mitt, och vice versa i Riga. a) Har detta inverkan på de dokument som krävs för att intyga om boende tillsammans de senaste 2+ åren? b) Krävs det även fast giftermålshandlingar finnes? Fråga 3) Måste jag befinna mig med boende & jobb innanför landsgränserna när hennes ansökan initieras? Med andra ord, måste jag vara placerad i Sverige?Fråga 4) Har det faktum att hon vid flertalet gånger varit i Sverige på turistvisa och idag talar flytande svenska på C1-nivå någon betydelse i detta fall, eller gäller sådant mer vid ansökning om medborgarskap?Om ni tar er tid att svara på detta så vore det guld, om inte så är det förståeligt. Tackar ändå för möjligheterna ni erbjuder.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen, och det är främst den lagen jag kommer att utgå från i mitt svar nedan. Jag har också delat upp mitt svar utifrån dina uppställda frågor och försöker utöver att besvara vad som generellt gäller, även ge ett svar på vad som kan gälla i din situation under varje fråga. Om uppehållstillståndEn person som vill stanna i Sverige längre än 3 månader behöver ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Ett uppehållstillstånd kan sökas på olika grunder exempelvis för arbete, studier, flykting eller anknytning till person som bor i Sverige. I ert fall bör anknytning till dig som svensk make enligt 5 kap. 3 § p.1 utlänningslagen vara lämplig som grund för uppehållstillstånd. Även uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier kan vara lämpliga beroende på er situation. Då kan kraven se lite annorlunda ut, främst angående försörjningskravet som ställs på den sökande själv istället för anknytningspersonen. Nedan kommer jag utgå från anknytningsgrunden. Fråga 1 - Vad gäller vid ansökan om uppehållstillstånd och under handläggningstiden?Det krävs att ansökan om uppehållstillstånd är beviljat innan inresa till Sverige sker (5 kap. 18 § utlänningslagen). Det finns undantag exempelvis om personen redan är beviljad ett annat uppehållstillstånd efter erhållit flyktingstatus. Det stämmer också likt du säger i din fråga att ansökan om uppehållstillstånd måste göras i hemlandet. Ifall en person ansöker om uppehållstillstånd medan personen redan befinner sig i Sverige kommer ansökan troligen bli nekad, ifall inte något av undantagssituationerna föreligger som nämns i ovan nämnda paragraf. Det finns dock möjligheter för att en person ändå ska kunna besöka Sverige i väntan under handläggningstiden. Personen måste då ansöka om visum för ett tillfälligt besök i landet enligt 2 kap. 3 § utlänningslagen. Villkor för att beviljas visum ska bland annat vara att personen visar avsikt att lämna landet när tiden för visumet går ut och att den har en trovärdig anledning till att besöka Sverige (3 kap.1 § utlänningslagen med hänvisning till viseringskodexen). Även visum ska sökas på svenska ambassaden i hemlandet. För att svara mer specifikt på din fråga, det finns möjlighet för din fru att tillfälligt besöka Sverige under handläggningstiden. Det viktiga är att hon ansöker om uppehållstillstånd i Ryssland samt åker tillbaka till Ryssland efter att hennes eventuella besöksvisum går ut och tills dess att uppehållstillståndet beviljas. Vilken grund hon söker visum på spelar inte så stor roll, alla bör vara giltiga under förutsättning att ambassaden som gör bedömningen accepterar hennes berättelse som trovärdig. Fråga 2 - Vilka krav gäller för uppehållstillstånd på grund av anknytning?Första kravet handlar om anknytningen. Sökande måste kunna visa att den är gift/ sambo/ registrerad partner med en person som är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Här ställs såklart krav på att kunna uppvisa giltiga handlingar om äktenskap. Huvudregeln är dock att Sverige erkänner utländska äktenskap under förutsättningar att det var giltigt i det land där det ingicks. Om ni har något intyg om äktenskapet så bör det inte vara några problem. Gällande din fundering om bostaden så behöver ni inte uppvisa att ni både är gifta och har bott tillsammans, anknytning till make är tillräckligt. Men för att svara på din fråga tror jag att ni hade kunnat uppfylla sambokravet, genom att visa att du var skriven på samma adress.Andra kravet är försörjningskravet, vilket jag kommer komma in på i nästa fråga. Tredje kravet är att sökande måste kunna styrka sin identitet. Normalt sett görs detta genom uppvisande av ett nationellt giltigt pass. Fråga 3 - Måste anknytningspersonen befinna sig i Sverige när ansökan görs?När en ansökan kommer in ska Migrationsverket pröva om anknytningspersonen här i Sverige kan uppfylla kravet på försörjning och bostad som ställs upp för att få lov att ta hit en anhörig. Om inte kan den sökandes ansökan nekas. Kravet handlar om att personen i Sverige ska ha en inkomst för att kunna försörja sig och personen som kommer hit samt ha en bostad som är tillräckligt stor för alla som planeras bo där. Kravet varierar beroende på hur stor familjen är m.m. Mer om försörjningskravet och hur det ska uppfyllas går att läsa om här. Som svar på din fråga, om din maka söker om uppehållstillstånd på grunden anknytning till dig så innebär det att du behöver vara placerad i Sverige och inneha en bostad stor nog för er två när hon påbörjar sin ansökan. Om hon exempelvis skulle söka på en annan grund så som arbete, ställs inte det kravet på dig. Tänk på att försörjningskravet också kan uppfyllas ifall anknytningspersonen uppvisar att den har tillräckliga tillgångar för att klara sig en tid framöver, samt att en hyresrätt kan vara godkänd så väl som en bostadsrätt eller villa. Det kan alltså finnas andra möjliga alternativ än att du skulle behöva köpa bostad och skaffa jobb direkt. Läs därför gärna om kravet för att se vad just du behöver uppfylla. Fråga 4 - Kan en anknytning till Sverige vara avgörande vid ansökan om uppehållstillstånd?Nej inte direkt, det som prövas vid en ansökan om uppehållstillståndet är om personens skäl att komma till Sverige är giltigt eller inte. Exempelvis om ansökan gäller anknytning till make sker prövningen utifrån om äktenskapet är giltigt samt om anknytningspersonen uppfyller försörjningskravet för att kunna ta hit sin anhörig. Men likt du säger är språk och längre vistelse i landet sådana anknytningsfaktorer som är betydande vid ansökan om svenskt medborgarskap, om det senare skulle vara ett alternativ. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor! Om du har fler funderingar gällande er situation (eller annat!) är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Vad finns för rådgivning på Lawline?

2020-02-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag försöker hjälpa en vän med lite migrationsfrågor. Jag märkte när jag skrev här att det fanns begränsningar i antal ord och de räckte inte för att ge hela bilden. Har kollat frågor och svar utan att hitta något liknande.Kan jag få annan typ av rådgivning. Vad kostar det i så fall?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Utöver vår gratisrådgivning som du använt dig av nu, så har Lawline även en juristbyrå i Stockholm. Det går såklart även att få hjälp via telefon eller Skype om du inte har möjlighet att komma till kontoret i Stockholm.Du kan boka tid med en av juristerna genom att boka själv på hemsidan här. Rådgivning av en erfaren jurist hos Lawline kostar 2 000 kronor inkl. moms per timme. För andra tjänster exempelvis upprättande av avtal eller liknande finns ofta fasta priser. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning. Där får du svar precis som i gratisrådgivningen av kunniga juriststudenter. Den kan du nå genom att kontakta telefon: 08-533 300 04Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Jag hoppas att detta gav svar på din nuvarande fråga!Vänligen,

Måste en icke-EU-medborgare men som är bosatt inom EU söka visum till Sverige?

2020-02-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Har träffat en tjej som bor och studerar i Italien, men hon är från Iran och iransk medborgare.Min fråga är om hon vill komma till Sverige måste hon söka visum då eftersom hon inte är europé? Trots att hon bor i Europa och har uppehållstillstånd för studier där.Undrar också om hon måste åka till Iran för att söka visum alternativt uppehållstillstånd, eller kan hon söka på svenska ambassaden i t ex Italien?Jag är svensk medborgare om det har någon betydelse.Hälsningar
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Visum till SverigePersoner som bor i vissa länder utanför EU behöver ansöka om visum för att kunna besöka Sverige. Det grundar sig på medborgarskap och inte var du för tillfället vistas. Visum krävs för en person som vill besöka Sverige under ett kortare tid om max 90 dagar (2 kap. 3 § Utlänningslagen). En person som planerar att stanna längre än så behöver söka någon sort av uppehållstillstånd ex. studier, arbete eller anknytning till en person i Sverige (2 kap. 5 § Utlänningslagen). Enligt Migrationsverkets lista är Iran ett av de länder vars medborgare behöver ha ett visum när de vill besöka Sverige. Hur ansöker en om visum?För att få ansöka om visum behöver vissa krav vara uppfyllda såsom; inneha ett giltigt pass, fått en inbjudan från personen som en avser besöka i Sverige, ha en reseförsäkring, ha pengar för uppehälle i landet och ibland kan vissa särskilda dokument krävas. Viktigt är att visumansökan görs samt beviljas innan inresan i Sverige. Ansökan ska göras hos en svensk ambassad eller generalkonsulat i det egna landet. Det finns också möjlighet att ansöka hos en annan ambassad inom Schengenområdet (EU plus Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein), men då bör kontakt tas med den ambassaden i förväg då det är de som kommer fatta beslut i frågan. Mer om hur visumansökan görs och vilka krav som ställs går att läsa om här. Undantag om varaktigt bosatt i annat EU-landEn person som är medborgare i ett icke-EU-land, men som har bott i ett EU-land i minst fem år kan ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt i det landet. En sån ställning medför att personen erhåller ett särskilt EG/EU-uppehållstillstånd, som ger vissa rättigheter som liknar ett EU-medborgarskap. Exempelvis innebär det att personen kan besöka andra EU-länder utan krav på visum samt kunna flytta och arbeta fritt inom EU. Vad gäller i ert fall?Då hon är iransk medborgare behöver hon ansöka om visum för att kunna besöka dig i Sverige. Det finns ett undantag ifall hon har bott i Italien längre än 5 år och är registrerad som varaktigt bosatt där. I sådana fall behövs inte visum. Om hon ska ansöka om visum bör det göras hos svenska ambassaden i Iran, dock kan hon också kontakta svenska ambassaden i Italien och ställa frågan ifall de istället kan ta hand om hennes ansökan. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Kan man folkbokföra sig i Sverige innan man flyttar hit?

2020-04-19 i Myndigheter
FRÅGA |Jag undrar om min flickvän som bor i Thailand kan få bli folkbokförd här i Sverige trots att hon inte är här just nu, hon har bott hos mig vid 2 tremånadersperioder och vi ska gifta oss, hon fick uppehållstillstånd i mars men är orolig att hon blir stoppad i gränskontrollen, tacksam för svar, mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din thailändska flickvän har fått uppehållstillstånd beviljat för komma till Sverige och ska flytta hit för att bo med dig, men för nuvarande bor hon kvar i Thailand. Din fråga handlar om hon kan få lov att folkbokföra sig här innan hon flyttar till Sverige?Folkbokföring och flytta till SverigeSvensk folkbokföring regler i folkbokföringslagen. Att vara folkbokförd innebär att ens bosättningsadress, personnummer, civilstånd och andra uppgifter registreras i Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Dessa uppgifter skickar sen Skatteverket till andra myndigheter när de behöver uppgifterna och ligger till grund för bland annat för vissa bidrag, var du ska rösta och var du ska betala skatt. När någon flyttar till Sverige måste den också folkbokföra sig. Kraven för att kunna folkbokföra sig här är att personen har något sorts beviljat uppehållstillstånd (4 § folkbokföringslagen) samt uppvisar att det är sannolikt att den kommer stanna minst 1 år i Sverige. Folkbokföringen går till genom att personen personligen besöker ett av Skatteverkets servicekontor. Vilka handlingar som behövs tas med går att läsa om här för personer som är icke EU-medborgare. Det är bland annat pass, uppehållstillståndskort, födelsebevis, uppgifter om den svenska bostadsadressen m.m. Skatteverket har även en tjänst som heter Flytta till Sverige. På hemsidan beskrivs det som en anmälan inför att man ska flytta till Sverige. Där går att fylla i sina uppgifter och sen få information om exakt vad som ska tas med inför besöket hos servicekontoren. Det är inte en fullständig flyttanmälan utan personligt besök måste också göras, men det kan vara bra att kolla på innan. När ska folkbokföring ske? Enligt 3 § folkbokföringslagen ska en person folkbokföras som har flyttat till Sverige och ska anses vara bosatt här. Vidare beskrivs att en person ska anses vara bosatt i Sverige om det kan förväntas att denne regelmässigt kommer spendera sin nattvila under året i minst ett år. Alltså regelmässigt leva här. Om en person kan antas leva här men också utomlands kan denne också lov att folkbokföra sig om det utifrån omständigheterna får anses att personen har sin hemvist i Sverige. Sammanfattningsvis, personen måste faktiskt har flyttat till Sverige innan folkbokföring kan ske. Det visas också praktiskt genom att förfarandet måste ske genom ett personligt möte. Jag råder er att kolla in Skatteverkets tjänst som jag länkar till ovan, då det verkar vara som ett "förberedande steg" innan det här mötet och den faktiska folkbokföringen. Om jag har tolkat din fråga fel, och det är så att din flickvän ska bo både i Sverige och Thailand dvs inte bo i Sverige på heltid, så finns det möjligheter att folkbokföra sig i Sverige då också. Kravet är att omständigheterna ska kunna visa att personen har hemvist i Sverige. Sådana omständigheter kan vara familjen, var majoriteten av ens tillgångar är placerade, vistelsetid, vad för typ av bostad och vilken koppling personen har till Sverige respektive det andra landet. Om er situation istället är sådan, bör ni kunna kontakta Skatteverket och uppge mer information för att kunna få svar på om det är ett alternativ för er. Alternativt får du gärna ställa en ny fråga till Lawline! Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, och lycka till! Med vänliga hälsningar,

Vad är förutsättningarna för få svenskt medborgarskap?

2020-03-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående min sambos möjlighet för ansökan om svensk medborgarskap. Han kom som ensamkommande flykting från Afghanistan i 2015 och fått tillfälligt uppehållstillstånd för 3 år. Han är 27 år. Vi har varit sambos sedan 2018 och planerar att gifta oss. Han har inte permanent uppehållstillstånd, men jag undrar om det går snabbare för honom att skaffa medborgarskap, för han är i förhållandet med en svensk medborgare. Det brukar gå fortare som jag vet, men är det kanske undantag för flyktingar? Tacksam för ett svar! Mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja att nämna att frågor om uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen och om medborgarskap i lagen om svenskt medborgarskap. Krav för att erhålla svenskt medborgarskapEn person ska vid sin ansökan fyllt 18 år, bor i Sverige och har levt ett skötsamt liv här, kunna styrka sin identitet samt ha permanent uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt/ uppehållskort) för att kunna beviljas svenskt medborgarskap enligt 11 § medborgarskapslagen.Angående kravet på hemvist i Sverige så måste personen ha bott i Sverige en viss tid för att det ska vara uppfyllt, paragrafen ovan nämner att kravet innebär 2 år för nordiska medborgare, 4 år för statslösa eller flyktingar och 5 år för övriga som söker om svenskt medborgarskap. Undantag om kraven inte är uppfylldaI 12 § medborgarskapslagen nämns vissa situationer där en person ändå kan beviljas svenskt medborgarskap trots att ovan nämnda krav inte är uppfyllda. Det kan vara om sökande tidigare har varit svensk medborgare, om den är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl. Dock innebär undantagen innebär inte att medborgarskap beviljas direkt utan personen måste kunna visa sina skäl för det. Undantaget om den sökande är gift eller sambo med en svensk medborgare innebär att om så föreligger får personen lov att ansöka om medborgarskap redan efter att ha bott i Sverige i 3 år. För att vara ett giltigt skäl måste det kunna visas att samboskapet eller äktenskapet varat i minst 2 år. Vad gäller för er? Två centrala krav för att beviljas svenskt medborgarskap är att sökande har bott en längre tid i Sverige samt erhåller permanent uppehållstillstånd. Om din sambo inte uppfyller dessa så kommer han bli nekad sin ansökan. Ett undantag som kan bli tillämpligt och som du refererar till som en "snabbare lösning" är om ni kan visa att ni har varit sambor eller senare gifta i minst 2 år. Om ni inte har nått upp till det tidskravet ännu så är det bara att vänta. Tänk också på att övriga krav fortfarande måste vara uppfyllda. På Migrationsverkets hemsida här går det att göra ett test som visar om man uppfyller kraven eller inte, samt vilka krav som sådana fall inte uppnås och varför. Lycka till! Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Hur överklagar jag ett utvisningsbeslut?

2020-02-23 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min dotter är sambo med en ensamkommande kille från afghanistan som kom hit för ca 5 år sen. Han hade utvisningsbeslut hängande över sig men eftersom han gick gymnasiet så fick han tillfälligt uppehållstillstånd via gymnasielagen.I somras blev de föräldrar till en pojke eftersom dottern ville gå gymnasiet 3 dagar i veckan så var min svärson hemma med barnet. Nu har han fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och ska alltså utvisas.Skiljas från sin son som jag kan tycka är helt fel.Vad kan vi göra?
Erica Lager |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline!Som jag tolkar din fråga så undrar du vad det finns för möjligheter för din svärson att få stanna i Sverige trots ett avslag. Det första är att han har rätt att överklaga beslutet och få det prövat av Migrationsdomstolen, detta kommer jag skriva om nedan. Uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen vilken jag kommer hänvisa till i mitt svar.Att överklaga ett beslut om avslag på ansökan om uppehållstillståndEtt avslag om uppehållstillstånd får överklagas till Migrationsdomstolen (14 kap. 3 § utlänningslagen). Detta innebär att personen kan få sin sak prövad igen. I beslutet från Migrationsverket står hur lång tid som personen har på sig att överklaga, och gällande ett beslut om utvisning brukar det vara inom 3 veckor från att personen fick ta del av beslutet. På Migrationsverkets hemsida här går det att läsa mer om hur ett överklagande görs och vad det ska innehålla. Får en utvisad person stanna i Sverige så länge? I beslutet står också ett datum för när personen måste ha lämnat Sverige. Om personen väljer att överklaga har den rätt att stanna i Sverige under den prövningsprocessen. Dock bör personen vara beredd att möjligtvis behöva flytta, då det kan bli konsekvenser i form av återreseförbud om personen är kvar i Sverige utan tillstånd (ex. med anledning av överklagandeprocessen). Hur kan ett överklagande nå framgång? Ett överklagande ska skickas in till Migrationsverket som först tittar på ifall det var något felaktigt med deras beslut och om de bör ändra sitt beslut. Om de inte ändrar, så skickas det vidare till Migrationsdomstolen som gör en ny prövning. I överklagandet ska personen berätta om vilket beslut som den tycker ska ändras och varför. Här kan personen berätta om omständigheterna till varför uppehållstillstånd bör beviljas. Beroende på hur lång tid som passerat från ansökan till beslutet kan vissa omständigheter ha ändrats som kan tas upp. Det är sen upp till Migrationsdomstolen att ändra Migrationsverkets beslut eller fastställa det. Vad de kan komma att säga om just detta fallet, har jag inte tillräckligt med information om för att kunna säga någonting om. Andra alternativ?Gällande ett beslut om utvisning eller avvisning kan det i undantagsfall finnas möjlighet att åberopa verkställighetshinder i 12 kap. utlänningslagen, detta gäller om det är ett beslut som inte längre går att överklaga. Det innebär att ifall det framkommit någon ny omständighet som innebär att ett beslut om utvisning/ avvisning inte kan verkställas. Det kan vara exempelvis om den politiska situationen i hemlandet ändrats och som gör att personen inte bör återvända, svår sjukdom eller att familjeförhållandena ändrats. Det krävs dock mycket för att få beviljat ett verkställighetshinder. Ett alternativ som kanske är lättast att nå framgång med är att åka tillbaka till hemlandet och på nytt söka om uppehållstillstånd. Exempelvis om personen nu har familj i form av sambo och barn i Sverige kan en stark grund vara anknytning till barnet. Nackdelen är att handläggningen kan ta lång tid vilket innebär att personen kan behöva vara ifrån Sverige en längre period. Fördelen är att risken för att få återreseförbud försvinner och möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till sitt barn kan vara ganska stor. Juridisk hjälpDet kan underlätta att ha ett ombud i processen, men en jurist kan också hjälpa till nu innan att förklara mer ingående än vad jag har gjort gällande hur en vidare framtida process kan gå till och vilka förutsättningar som finns för att personen ska kunna få lov att stanna i Sverige i just detta fallet. Vill ni kontakta en av Lawlines egna jurister går det att boka en tid via hemsidan här. Det går också att kontakta via telefon med telefonnummer 08-533 300 04 Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Jag hoppas att detta gav svar på frågan, även om det är svårt att säga hur möjligheterna ser ut med endast väldigt lite information om fallet och de personliga omständigheterna. Oavsett anser jag att det kan vara bra att ha ett ombud i form av juridisk hjälp om personen vill gå vidare i processen. Med vänliga hälsningar,

Vilket ansvar har arrangören för minderåriga som dricker på en lokalfest?

2020-01-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag ska ha en 18års fest där människor under 18 år kommer vistas. Vi hyr en lokal som är ägd av en förening. Alla får stå för sin egen alkohol (det kommer inte serveras något på festen. Den som har hyrt lokalen, har denne ansvar över de som är under 18 år och dricker? Vilka skyldigheter har den som står på lokalen?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har arrangören ett ansvar?Under förutsättning att det inte säljs alkohol på själva festen har du som arrangör inget ansvar över minderåriga personer som dricker alkohol. Dock kan du behöva stå ansvarig för om andra saker händer på festen exempelvis om skador uppkommer på lokalen och det är okänt vem som vållat dessa. Vad kan det finnas för andra konsekvenser? Att dricka alkohol är inte olagligt i sig, dock är det förbjudet enligt alkohollagen att lämna ut alkohol till personer under 20 år (och 18 år gällande folköl). Detta föreskrivs i 3 kap. 7 och 9 §§ i alkohollagen. Om det finns personer under 18 där som och som dricker alkohol kan därför polisen komma dit och beslagta eller hälla ut den alkoholhaltiga drickan (12 kap. 1 § alkohollagen). Polisen kan också att börja undersöka hur och genom vem som dessa personer har skaffat drickan, vilket kan leda till straff i form av böter eller fängelse för de som har köpt alkoholen (11 kap. 7 § alkohollagen). Sammanfattningsvis, är det okej att ha en 18-årsfest under förutsättning att det inte serveras alkohol på festen, då i det fallet krävs serveringstillstånd. Du som arrangerar festen och står för lokal är inte ansvarig för andra minderåriga som dricker på festen.Tänk dock på att det kan finnas andra konsekvenser som jag listat ovan. Jag hoppas att detta gav svar på dina funderingar. Med vänliga hälsningar,