Får lärare prata med föräldrar om andras barn?

2020-01-21 i Sekretess
FRÅGA |Jag har i egenskap som skolpersonal ringt till en elevs(Kalle) vårdnadshavare angående Kalles beteende i skolan. Vid samtalet nämndes att han ser upp till en annan elev (Pelle) väldigt mycket. Kalle vill verka cool inför Pelle och gör då saker som inte är så lämpliga. Kalle lägger sig också i diskussioner mellan skolpersonal och Pelle för att försvara honom och på sätt bli mer populär.Problemet är att Pelles riktiga namn nämndes för Kalles mamma. Dock sas inget negativt om Pelle. Anledningen till att Pelles namn nämndes var att det skulle bli tydligare för Kalle att känna igen vilka situationer hans beteende inte var lämpligt.Vad bör jag göra? Har jag begått tjänstefel och brutit mot sekretessen? Ska jag göra en anmälan på mig själv?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om sekretess inom skolverksamheten finns i 23 kap. i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Det är denna lagen jag kommer utgå från i mitt svar nedan. Vad är sekretessbelagt och inte inom skolan? Det råder stark sekretess för uppgifter om en elev som hänför sig till en psykologisk undersökning eller andra uppgifter om dennes personliga förhållande hos en kurator eller psykolog, om det inte är tydligt att röjande av de uppgifterna inte kan skada eleven (23 kap. 2 § 1 st OSL).Gällande uppgifter om en elev som är hänförliga till uppförande, tillrättavisande i skolan och liknande så är offentlighet huvudregeln och sekretess råder endast om det inte är tydligt att eleven skadas om uppgifterna röjs (23 kap. 2 § 2 st OSL). Vad gäller i din situation?I ditt fall bör det handla om det sistnämnda s.k. svag sekretess. Du kan inte ha brutit mot tystnadsplikten om det inte funnits sådan gällande i detta fallet den andra elevens namn. Sekretess råder endast om eleven skadas om den uppgiften röjs. Det får då bli en diskussion om vad syftet var med att namnge honom för de andra föräldrarna samt om det kan innebära honom någon skada. Det är svårt att ge något mer precist svar på din fråga då inte tillräcklig information om situationen har getts. Men utifrån vad som beskrivits ovan skulle jag tro att du inte har brutit mot någon tystnadsplikt i ditt samtal med föräldrarna. Att namnge den andra eleven för att den umgås med någon bör inte anses vara något som skadar honom. Det är generellt detaljer om någon (oftast av personlig karaktär) som en person bör undvika att berätta för personer som inte är anhöriga medan vag information och sådant som uppenbart inte kan skada denne oftast är okej. Med hänsyn till att jag inte vill ge ett mer precist svar än så, råder jag dig till att berätta om situationen för andra kollegor på skolan eller hos rektorn, för att även kunna ha en dialog om vad som är okej och inte att prata med exempelvis föräldrar om. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Vad händer efter att polisen har tagit mitt körkort efter ha kört rattfull?

2020-01-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, skulle vilja ställa en fråga angående rattfylleri.Jag jobbar på kvällarna och efter jag har sluttat jobba åkte jag till krogen med kompisarna och tog några öl.På väg tillbaka när jag körde hem stoppade polisen mig och jag fick blåsa.Det blev rött så dom tog mig till polisstationen och jag fick blåsa två gånger till, det visade 0,23 mg/l alkoholi blodet så de tog mitt körkort.Jag har aldrig varit straffat förut.Vad händer nu, när tro ni att jag kan få tillbaka körkortet, kan man överklaga?Tack för svaret..
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån vad du beskriver så har polisen tagit ditt körkort med anledning av att de misstänkte dig för brottet rattfylleri. Först kommer jag skriva om rattfylleri och vad påföljderna kan bli och längre ner vad som händer nu för dig och vad du kan göra. Brottet rattfylleriDen som kör ett fordon påverkad av alkohol vilken uppnår en alkoholkoncentration högre än 0.2 promille (0.1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till brottet rattfylleri. Det finns även grovt rattfylleri som uppfylls när personen kör med alkoholkoncentration om 1.0 promille (0.5 mg/liter). Om rattfylleri och påföljder står i Lagen om straff för vissa trafikbrott. Påföljder vid rattfylleriStraffen kan bli böter eller fängelse i högst 6 månader (4 § trafikbrottslagen). När det är första gången personen blir dömd för rattfylleri döms vanligtvis endast böter ut. Även, likt du beskriver, brukar körkortet återkallas och detta under en period på 12 månader. Vad händer efter att polisen tagit mitt körkort?Polisen skickar ditt körkort till Transportstyrelsen vilka är de som ska utreda om körkortet bör återkallas eller bara skickas tillbaka till dig. Polisen beslut att ta ditt körkort går inte att överklaga. Du kommer bli kontaktad av Transportstyrelsen för att yttra dig till dem innan de fattar sitt beslut. Om Transportstyrelsen fattar beslut om återkallelse så bestämmer de även en spärrtid. På Transportstyrelsens hemsida här kan du läsa mer samt här finns mer information kring vad som gäller efter körkortet har blivit återkallat. Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut? Frågor om överklagande finns i Körkortslagen. Där följer av 8 kap. 1 § 1 st 1p att Transportstyrelsens beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten. Om du vill överklaga ditt beslut räcker det att du skickar in din överklagan till Transportstyrelsen som lämnar vidare den till förvaltningsrätten som gör sin bedömning. Sammanfattningsvis, det är Transportstyrelsen som ska fatta beslut om huruvida ditt körkort ska bli återkallat eller inte och du kommer bli informerad om detta samt få möjlighet att yttra dig innan beslutet tas. Du har även möjlighet att överklaga beslutet. Om beslutet blir att körkortet återkallas så är spärrtiden vanligtvis 12 månader innan du får det åter. Polisens beslut att omhänderta ditt körkort går dock inte att överklaga, så det du kan göra är att vänta. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Får inresa till Sverige ske under handläggningstiden för uppehållsansökan?

2019-11-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag är svensk medborgare men har gift mig med peruansk man. Jag har hört att peruanska medborgare behöver inte ansöka visum för att resan in till Sverige men min har ansökt uppehållstillstånd för att bo hos mig. Får han resa till Sverige under handledningtiden?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen, så det är den lagen jag kommer utgå från i svaret. Det stämmer som du säger att medborgare från Peru inte behöver visum för att besöka Sverige, det framgår motsatsvis av regeringens lista över länder som behöver visum för inresa till Sverige här. Oavsett om en person behöver ett visum eller inte, så är regeln att om personen vill stanna längre än 3 månader i Sverige så behöver den få beviljat uppehållstillstånd (2 kap. 5 § utlänningslagen). När får inresa ske efter ansökan har gjorts? Huvudregeln i 5 kap. 18 § utlänningslagen är att ansökan om uppehållstillstånd ska ha gjorts och beviljats innan inresa. En ansökan får inte beviljas efter inresa till Sverige har skett. Det finns undantag i 2 st exempelvis om personen har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller om ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon och det inte skäligen kan krävas att den sökande åker utomlands för att ansöka därifrån. Det sistnämnda undantaget gäller i situationer där ex. om den sökande och anknytningspersonen har ett litet barn tillsammans och där handläggningstiden kan förväntas bli lång och där det därför inte kan anses rimligt att kräva att den sökande föräldern ska lämna landet för en längre period. Det sistnämnda undantaget säger att huvudregeln inte behöver tillämpas ifall det finns andra synnerliga skäl. Vad gäller för dig/ er? Jag skulle säga att huvudregeln antagligen är det som gäller i er situation. Det innebär att din man måste vänta under handläggningsperioden tills han har fått beviljat ett uppehållstillstånd innan han kan få resa till Sverige och bo med dig. Undantagsfallen där den sökande inte behöver få beviljat innan inresa till Sverige, är just undantagsfall och kräver oftast en ganska stark anledning till varför det inte går att vänta, särskilt om det behövs synnerliga skäl vilket troligtvis är det undantaget som skulle vara tillämpligt för er situation då uppehållstillståndet gäller anknytning. Jag gör denna bedömning utifrån den information som jag har fått veta. Om det möjligtvis finns några särskilda omständigheter i ert fall så kan bedömningen bli en annan. Men om situationen är inget annat än att ni idag lever på olika ställen och väntar på att flytta ihop i Sverige så är det troligtvis att det är huvudregeln som gäller. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa en ny fråga hos oss på Lawline. Vänligen,

Vem utövar tillsyn över JO?

2019-10-16 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej!Vem utövar tillsyn över JO? Deras beslut går inte att överklaga. Vad gör man om man anser att JO:s beslut strider mot saklighet och opartiskhet? Jag läser att JO är en myndighet under riksdagen och att detta anses falla under begreppet förvaltningsmyndighet. JO torde då falla under förvaltningslagens bestämmelser med krav på kommunikation enl 25 § innan beslut fattas. Vem klagar man till om detta inte har skett?
Erica Lager |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!JO står för Justitieombudsmannen och är precis som du säger en myndighet som arbetar på uppdrag av riksdagen (13 kap. 2 § 1 st RO). JO:s uppgifter och befogenheter regleras bl.a i lagen (1986:765) med instruktion om riksdagens ombudsmän, och Riksdagsordningen (2014:801) (RO).Går det att överklaga ett JO-beslut?Det finns ingen myndighet som utövar tillsyn över JO:s arbete och det finns därför inte heller någonstans att vända sig för att göra en formell anmälan, ifall en person anser att JO har fattat ett felaktigt beslut eller inte efterlever lagarna. En annan anledning till att det inte går att överklaga ett JO-beslut är att det endast fungerar som en rekommendation och är med det inte ett rättsligt bindande beslut. Konstitutionsutskottet (KU) i riksdagen är det organ som bl.a. väljer justitieombudsman och det är också dit en kan vända sig med synpunkter på JO:s arbete. Riksdagen har befogenhet att avsätta en ombudsman som inte sköter sitt arbete på rätt sätt (13 kap. 4 § RO). Det är dock väldigt sällan som KU skulle granska ett enskilt ärende eller ännu mindre, kunna ändra på beslutet. KU:s uppgift är gentemot JO främst att se till att JO utför sitt arbete på ett korrekt sätt. Sammanfattningsvis, JO regleras av egna särskilda regler och omfattas därför inte av Förvaltningslagen trots att det är en myndighet. Det finns inte heller ett formellt sätt att anmäla JO ifall du anser att JO har gjort fel, eller överklaga dess beslut. Dock finns det en möjlighet att påpeka sina synpunkter till KU i riksdagen, som är det organ som "har hand om" JO som myndighet. Trots detta är det inte troligt att KU skulle granska ditt enskilda ärende eller kunna ändra beslutet. Anledningen till att det finns så få alternativ i ditt fall, är för att ett JO-beslut endast är likt en rekommendation och inte en rättsligt bindande beslut gentemot dig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för att min partner ska få komma till Sverige?

2020-01-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har träffat en man från Gambia. Vi planerar att gifta oss. Tanken är oxå att han ska komma till mig i Sverige. Men hur går jag tillväga?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar utifrån situationen du skriver att ni vill gifta er och leva tillsammans i Sverige. Då behövs att han får permanent uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen.Vem kan få uppehållstillstånd?Den som vill resa in i Sverige och stanna här längre än 3 månader måste ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen).Uppehållstillstånd kan ges på olika grunder så som arbetare, student, skyddssökande eller på grund av anknytning till familj här i Sverige. I ert fall, antar jag att anknytning med anledning av ert eventuellt kommande giftermål är mest aktuellt, som regleras i 5 kap. 3a § p1 utlänningslagen.Uppehållstillstånd på grund av anknytningFör att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som lever i Sverige finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda. Det krävs 1) att personen som ska komma hit kan styrka sin identitet, detta görs genom giltigt pass eller annat liknande. 2) anknytningspersonen i Sverige ska kunna försörja den personen (5 kap. 3 b§ utlänningslagen). Det innebär att båda ska ha en bostad i tillräcklig storlek samt kunna leva i en bra standard. Mer om försörjningskravet går att läsa här. En annan förutsättning är att förhållandet ska framstå som seriöst och att inget annat skäl talar emot att tillstånd ges ex. om det uppenbart skulle röra sig om ett skenäktenskap.Hur ansöker vi?Ansökan kan göras via internet, antingen av personen som ska komma hit eller av anknytningspersonen här i Sverige. För instruktioner kring hur ansökan går till, kan du läsa om här på Migrationsverkets egna hemsida. Där hittar du även ansökan. Dock måste ansökan göras innan personen kommer till Sverige, alltså i hemlandet. Sammanfattningsvis, en person kan få uppehållstillstånd för olika skäl bl.a anknytning till en person i Sverige som den har för avsikt att gifta sig med. Förutsättningarna är att du som ska komma hit kan stärka din identitet, personen i Sverige ska kunna försörja dig och att förhållandet är seriöst och på riktigt. En ansökan kan göras via internet men endast innan personen reser till Sverige.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vilka krav finns för att erhålla vapenlicens för målskytte?

2020-01-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Vilka krav finns det för att få vapenlicens för målskytte? Måste man varit medlem i en förening en viss tid? Åldersgräns? Osv...
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om vapeninnehav och licenser finns i vapenlagen. Vilka krav finns det?Ett grundkrav för att få tillstånd s.k. vapenlicens är att man är 18 år. Undantag finns för vissa effektbegränsade vapen exempelvis om det är avsett för målskjutning (2 kap. 1 § 2 st vapenlagen). Ett krav som måste uppfyllas för att ansökan ska bli godkänd är att du är en aktiv medlem i en skytteförening. Att vara aktiv innebär att du ska ha varit medlem minst 6 månader, samt blivit godkänd på ett särskilt skjutprov hos föreningen (gäller endast om ansökan gäller enhandsvapen). Hur ansöker jag om vapenlicens för målskytte?Ansökan görs till Polismyndigheten (2 kap. 2 § vapenlagen). En bedömning görs huruvida personen som ansöker är lämplig. Ett avslag kan göras exempelvis om personen tidigare har begått ett allvarligare brott. Vid ansökan ska ett intyg från föreningen lämnas om att ett medlemskap finns samt om det eventuella skjutprovet. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag ta hit min vän från utlandet?

2019-10-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej jag vill bjuda in en vän från Egypten till Sverige hur ska man gå till väga då? Han vill komma som turist bo med mej. Jag har aldrig gjort sånt förut men behöver lite hjälp hoppas ni kan hjälpa oss.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om inresa till Sverige m.m regleras i Utlänningslagen (2005:716). Jag tolkar din fråga som att din vän endast ska besöka Sverige och stanna ett kortare tag, då behöver din vän inte innan söka något särskilt uppehållstillstånd för att få komma hit och vara här.En person som vill komma till Sverige och stanna längre än 3 månader behöver ha uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Någon som endast vill besöka för en tid kortare än 3 månader behöver inte uppehållstillstånd utan kan resa hit när den vill. Den personen behöver dock uppvisa ett giltigt pass samt ett visa om den är från utanför EES-området (2 kap. 1 och 3 §§ utlänningslagen). Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan min blivande fru från Thailand få uppehållstillstånd?

2019-09-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, jag har träffat en kvinna från Thailand, och vi ämnar att gifta oss och leva i Sverige. Hon har för närvarande arbetsvisum i Polen, och jag har träffat henne hos gemensamma bekanta i Norge när hon besökte dom. Hon kommer till mig nu i okt. och giftermål i feb 2020. Frågan, hur får hon uppehållstillstånd här i Sverige?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att ni vill leva här i Sverige och då tolkar jag det som att du frågar hur hon kan få permanent uppehållstillstånd i Sverige? Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen. Vem kan få uppehållstillstånd?Den som vill resa in i Sverige och stanna här längre än 3 månader måste ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen). Uppehållstillstånd kan ges på olika grunder så som arbetare, student, skyddssökande eller på grund av anknytning till familj här i Sverige. I ert fall, antar jag att anknytning med anledning av ert kommande giftermål är mest aktuellt, som regleras i 5 kap. 3a § p1 utlänningslagen. Uppehållstillstånd på grund av anknytningFör att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som lever i Sverige finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda. Det krävs 1) att personen som ska komma hit kan styrka sin identitet, detta görs genom giltigt pass eller annat liknande. 2) anknytningspersonen i Sverige ska kunna försörja den personen (5 kap. 3 b§ utlänningslagen). Det innebär att båda ska ha en bostad i tillräcklig storlek samt kunna leva i en bra standard. Mer om försörjningskravet går att läsa här. En annan förutsättning är att förhållandet ska framstå som seriöst och att inget annat skäl talar emot att tillstånd ges ex. om det uppenbart skulle röra sig om ett skenäktenskap. AnsökanAnsökan kan göras via internet, antingen av personen som ska komma hit eller av anknytningspersonen här i Sverige. För instruktioner kring hur ansökan går till, kan du läsa om här på Migrationsverkets egna hemsida. Där hittar du även ansökan. Dock måste ansökan göras innan personen kommer till Sverige, alltså i hemlandet eller i ditt fall kan hon göra det i Polen då hon har tillstånd att vara där. Sammanfattningsvis, en person kan få uppehållstillstånd för olika skäl bl.a anknytning till en person i Sverige som den har för avsikt att gifta sig med. Förutsättningarna är att du som ska komma hit kan stärka din identitet, personen i Sverige ska kunna försörja dig och att förhållandet är seriöst. En ansökan kan göras via internet men endast innan personen reser till Sverige. Jag hoppas att detta svarade på din fråga!Vänligen,