Kan en polis arbeta i samma stad som denne bor?

2021-08-16 i Polis
FRÅGA |Kan en polis vara i tjänst och och jobba i samma stad hen är uppvuxen och bor i?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt undrar du om en person kan arbeta som polis i samma stad som denne bor i.Poliser är precis som alla andra fria att söka lediga tjänster i vilken stad de än önskar. Det finns inga krav på att poliser vare sig ska eller inte ska arbeta i staden de bor, utan detta är helt och hållet upp till varje polis att själv avgöra.Det vanligaste är att poliser stannar i ett och samma polisområde under hela sin yrkesverksamma period. Ett polisområde omfattar oftast flera städer. Vilket polisområde polisen arbetar i är dock inte beroende av var denne bor, utan beror på den placering polisen tilldelats för sin aspiranttjänstgöring. Vilket polisområde polisen tilldelas har denne möjlighet att önska om under sin utbildning. Det är möjligt för en polis att bo i ett polisområde och arbeta i ett annat. På samma sätt är det möjligt att bo i en stad som omfattas av det polisområde polisen arbetar i.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag själv välja vilket vaccin mot covid-19 jag får?

2021-04-16 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Strider inte att inte få välja sort av corona vaccin mot "patientlagen (2014:821) kap 7 1 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat."
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Möjlighet att välja behandlingNär det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som hen föredrar (7 kap. 1 § patientlagen). Detta gäller om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan, och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Av förarbeten till patientlagen framgår bland annat att "proportionerna mellan kostnader och förväntad nytta måste vara rimliga när det finns flera alternativ. Det får anses godtagbart att den förväntade nyttan inte får vara ringa eller försumbar i förhållande till de merkostnader ett visst behandlingsalternativ kan medföra" (prop. 2013/14:106 s. 76).Kan jag välja vilket vaccin jag får?Eftersom alla vacciner som är godkända mot covid-19 skyddar effektivt mot sjukdomen, och eftersom det finns en begränsad tillgång till vacciner, finns det ingen möjlighet att själv välja vilket vaccin man vill få. Detta borde vara en begränsning av självbestämmandet som är befogad, med hänsyn till bland annat att regionerna inte själva styr hur många doser de får av de olika vaccinen. Du kan alltså inte själv välja vilket vaccin du ska få, men eftersom alla vaccinationer är frivilliga i Sverige är du inte tvingad att ta ett vaccin. Om det skulle vara så att du känner dig osäker på det vaccin du erbjuds har du alltså möjlighet att avstå.Läs gärna mer om vaccinationer hos Folkhälsomyndigheten.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Står regeringens regleringsbrev över lagen?

2021-03-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar om regeringens regleringsbrev står över lagar? Vilka lagar står de över i så fall eller vilka står de inte över?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är regleringsbrev?Regleringsbrev är information från regeringen till de statliga myndigheter som finns i Sverige. I dessa regleringsbrev beskriver regeringen bland annat vilka mål och uppdrag som myndigheten har, samt hur stor budget myndigheten har att utgå ifrån. Regleringsbreven kan sedan uppdateras löpande under året.Står regleringsbrev över lagar?Lagar stiftas av riksdagen (8 kap. 1 § regeringsformen). Regeringen kan inte stifta lagar, utan endast meddela andra typer av föreskrifter, till exempel förordningar.Vilka rättskällor som har företräde före andra avgörs genom rättskällehierarkin. Denna är inte särskilt lagstadgad, utan följer av allmänna rättsgrundsatser. Högst status inom rättskällehierarkin har grundlagar, inga andra lagar eller föreskrifter får stå i strid med dessa. Efter grundlagar kommer vanliga lagar, först efter det kommer regeringens förordningar och liknande föreskrifter. Även förarbeten, praxis och doktrin har ett rättskällevärde. Exakt var i ordningen dessa ska placeras är dock omdiskuterat, men en djupare diskussion av det är inte relevant för din fråga.SlutsatsDe regleringsbrev som meddelas av regeringen kan inte stå över lag, eftersom lag har en högre status i rättskällehierarkin än sådana föreskrifter som regeringen meddelar. Regleringsbreven kan självklart vara mer detaljerade kring uppgifter som framgår av lag, men de får inte stå i strid med lagen.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Varför är det svårt att ändra en grundlag?

2019-07-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Varför är det svårt att ändra en grundlag i vissa länder, t.ex. Sverige?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grundlagarna är väldigt viktiga lagar då det är dessa som reglerar hur Sverige ska styras och fungera som land. Det finns för att skydda demokratin. Detta framgår även av 1 kap. 1 § regeringsformen, vilken lyder:"All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.Den offentliga makten tövas under lagarna"I regeringsformen finns bl.a. den s.k. rättighetskatalogen med de grundläggande fri- och rättigheterna. I tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen regleras, som man hör på namnen, tryckfrihet och yttrandefrihet. Båda dessa friheter är väldigt viktiga i ett demokratiskt samhälle. Och i successionsordningen regleras hur rätten till den svenska tronen ska ärvas. Allt som står i dessa lagar är helt enkelt oerhört viktigt för att Sverige ska kunna fungera som ett land. Det vore därför väldigt osäkert om dessa hade kunnat ändras bara så enkelt som genom en röstning i riksdagen. Hur ändrar man en grundlag?För att en ändring i en grundlag ska kunna ske krävs att riksdagen fattar två likadana beslut i frågan. Det krävs också att det mellan dessa två röstningar har varit ett riksdagsval. Detta för att folket ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter gällande grundlagsändringen. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad är skillnaden mellan att polisen omhändertar och beslagtar ett vapen?

2021-06-20 i Polis
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan att polisen "omhändertar" ett vapen eller "tar det i beslag". Det verkar vara en skillnad på de två begreppen.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till rättegångsbalken (RB) och vapenlagen.Skillnaden mellan att polisen omhändertar och tar vapen i beslagDet stämmer som du skriver att det skiljer sig mellan situationer då polisen kan omhänderta ett vapen och då de tar ett vapen i beslag.Polisen kan omhänderta ett vapen då det finns en risk att vapnet missbrukas, eller då det är sannolikt att tillståndet att inneha vapnet kommer återkallas, och särskilda omständigheter inte talar emot ett omhändertagande (6 kap. 4 § vapenlagen). Ett omhändertagande av vapen kan till exempel ske då personen som innehar tillståndet har avlidit och vapnet således inte längre ska användas. Omhändertagande kan också ske då en person gjort sig skyldig till brott och det är sannolikt att detta innebär att personen är olämplig att inneha vapen. I ett rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2011:84 III) omhändertogs en mans vapen eftersom han var misstänkt för grovt rattfylleri. Vapen kan även omhändertas om innehavaren till exempel blivit omhändertagen enligt lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer mm. vid upprepade tillfällen under en kort period. Det handlar helt enkelt om situationer då innehavaren av vapnen inte är lämplig att inneha dem.Polisen kan ta vapen i beslag då de skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott (27 kap. 1 § RB). Det enda tillfället då ett vapen kan tas i beslag är då en förundersökning pågår och vapnet på något sätt är kopplat till det som förundersökningen ska utreda.Skillnaden mellan omhändertagande och beslag är alltså att omhändertagande görs med hänsyn till omständigheter kring innehavarens lämplighet att inneha vapen, och beslag görs då vapnet har koppling till ett brott som utreds.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vilken lag har ersatt lag (1987:667) om ekonomiska föreningar?

2021-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilken lag har ersatt den lag ni anger i denna fråga. Den angivna lagen är tydligen makulerad/ ej gällande?Ett styrelseprotokoll är inte en offentlig handling. Lagen ger heller inte någon rätt till medlemmarna i den ekonomiska föreningen, till skillnad från revisorerna, att kräva att få se styrelseprotokollet, vilket framgår motsatsvis av "Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar 6:8 tredje stycket. Detta har att göra med att styrelsen ska ha arbetsro för att sköta sina uppgifter. Det är därmed upp till styrelsen att avgöra om den vill tillgängliggöra styrelseprotokollet för medlemmarna eller inte. En strategi för att tvinga fram tillgängliggörande av styrelseprotokoll för medlemmar är dock att föreslå det i form av en motion vid årsstämman".
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte länkat vilken fråga du syftar på har jag letat lite, och jag gissar att det gäller denna fråga:https://www.lawline.se/answers/styrelseprotokoll-i-ekonomisk-foreningI svaret hänvisas till lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. När svaret publicerades, 2015-05-24, var denna lag i kraft, men precis som du skriver är den idag upphävd. Den upphävdes 2018-07-01, och ersattes då av lag (2018:672) om ekonomiska föreningar. Denna trädde i kraft 2018-07-01.Idag gäller alltså lag (2018:672) om ekonomiska föreningar. I stycket du kopierat hänvisas till 6 kap. 8 § tredje stycket i den äldre lagen. Samma bestämmelse finns idag i 7 kap. 24 § i den nya lagen.Det framgår inte av din fråga om det är något annat du undrar över. Om det är något annat du vill veta gällande den nya lagen är du självklart välkommen att ställa en ny fråga.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vilken regel ska tillämpas, lag eller förordning?

2020-09-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga där jag undrar vad man ska tillämpa om man till exempel har en lag som strider mot en bestämmelse i förordningen, vilken av dessa bestämmelser ska man tillämpa och varför isåfall? Jag vet ju att lagar beslutas av riksdagen och förordningar kommer från regeringen och att förordningar är regeringens sätt att meddela kompletterande föreskrifter och tydliggöra områden som regleras i lag. men Vad ska man tillämpa? Tacksam för svar!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hierarki mellan olika reglerI Sverige finns olika typer av regler som tillkommer på olika sätt. Grundlagar och lagar stiftas och ändras av riksdagen, förordningar av regeringen och andra föreskrifter av myndigheter eller kommuner efter bemyndigande från riksdagen eller regeringen (8 kap. 1 § regeringsformen). Hierarkin mellan de olika reglerna ser enligt huvudregeln ut som följande:GrundlagLagFörordningFöreskriftGrundlag gäller alltså före vanlig lag, och vanlig lag gäller före både förordningar och föreskrifter. Det finns dock undantag från detta. Det kan framgå av en lag att den är subsidiär till andra lagar eller förordningar. Detta innebär att en bestämmelse i en sådan lag kan åsidosättas till förmån för en bestämmelse i en förordning som reglerar samma sak. Två exempel på detta är förvaltningslagen (se 4 §) och lagen om anställningsskydd (se 2 §).SlutsatsSvaret på vilken regel som ska tillämpas beror alltså på vilken lag eller förordning du utgår ifrån. Om det i lagen framgår att den är subsidiär i förhållande till en bestämmelse i en förordning gäller förordningen. Om det inte framgår av lagen att den är subsidiär gäller lagen före förordningar i enlighet med regelhierarkin.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,