Kan man begära ut gamla prov eller nya prov som inte har tagits?

2020-09-28 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Man har ju som medborgare att begära ut många dokument från de olika myndigheterna. Exempelvis kan man ju begära ut inkomstuppgifter från Skatteverket eller betyg från Utbildningsnämnden. Jag undrar hur mycket man får begära från en skola. Kan man exempelvis begära att få se gamla prov? Eller kan man teoretiskt till och med begära ut prov som ännu inte tagits, eller facit till dessa? Tack!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Huvudregeln på området är offentlighetsprincipen, vilken innebär att var och en har en rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän om den är förvarad hos en myndighet och antingen har upprättats där eller inkommit dit (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). Även om en handling är allmän krävs det även att den är offentlig för att man som medborgare ska få ta del av innehållet. Av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen framgår att rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas och att det i ett sådant fall ska anges i lag. Den lag som reglerar denna begränsning är offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Vad gäller kunskapsprov framgår det av 17 kap. 4 § OSL att sekretess gäller för uppgifter i prov om det kan antas att syftet med proven motverkas om uppgiften röjs. Denna bestämmelse medför alltså hinder bland annat mot att lämna ut provformulär innan ett prov har ägt rum. Du kommer alltså inte kunna begära ut prov som inte har tagits eller facit till dessa.Vad gäller gamla prov medför denna bestämmelse även ett hinder mot att standardiserade och återkommande prov lämnas ut. Av praxis framgår att till exempel gamla teoriprov för att ta körkort och nationella prov på skolor omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse då de är standardiserade och återkommande. Även uppgifter i prov som bestod av standardiserade frågor som återkommande användes i en skolas SO-undervisning för kunskapsprov på korta ämnesavsnitt har av Kammarrätten i Göteborg ansetts omfattas av sekretess enligt denna bestämmelse (Kammarrätten i Göteborg den 11 maj 2011 mål nr 1942-11).Gränsen för gamla prov beror alltså på i vad mån de är återkommande och standardiserade. Det är inte ovanligt att man som student på många högskolor kan begära ut gamla tentor och tentasvar, detta kan bero på att de ej anses standardiserade i den utsträckning som krävs för bestämmelsens tillämpning.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är försörjningskravet uppfyllt om man hyr i andra hand?

2020-08-25 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Min fråga är angående anknytningsinvandring och försörjningskraven.För att min man ska kunna komma till Sverige måste jag som svensk medborgare uppfylla försörjningskraven. Ett krav är bostad och jag undrar om man kan hyra en lägenhet från en privat person eller på blocket? Jag såg att blocket bostad har någon slags samarbete med Qasa Och tydligen så är det dem som hjälper till med avtalet när man hyr bostad från en privat person. Tack för svaret i förväg!
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det så kallade försörjningskravet återfinns numera i 9 § Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Här stadgas bland annat som du säger ett krav på att anknytningspersonen har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig själv och utlänningen. Vilka krav som ställs på bostaden är inte reglerat i lag, istället har Migrationsverket utfärdat föreskrifter på området.I dessa föreskrifter säger Migrationsverket att det går bra att hyra bostaden i andra hand, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Att vara inneboende hos någon eller att bo hos sina föräldrar räcker dock inte för att kravet ska anses vara uppfyllt. Tänk även på att du måste kunna visa att du har en bostad för minst ett år framåt i tiden.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka uppgifter får socialtjänsten sekretessbelägga?

2020-07-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Har vårdnadshavaren rätt att få ut handlingen "Övervägande enligt 13 § LVU" i sin helhet? Kan vissa uppgifter sekretessbeläggas innan informationen går till vårdnadshavarna? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ett övervägande om fortsatt vård behövs ska enligt 13 § LVU göras minst en gång i halvåret. Vårdnadshavaren behöver inte informeras om övervägandet. Däremot är detta övervägande som utgångspunkt en allmän handling då den förvaras hos en myndighet samt är upprättad inom myndigheten (se 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen samt 2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen). Allmänna handlingar är emellertid inte nödvändigtvis offentliga, de kan sekretessbeläggas mot bakgrund av de bestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Detta följer av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen. Inom socialtjänsten råder sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (se 26 kap. 1 § första stycket OSL). Att verksamhet för vård av unga enligt LVU omfattas av begreppet socialtjänst framgår av 26 kap. 1 § andra stycket andra punkten OSL. Inom socialtjänsten finns således ett så kallat omvänt skaderekvisit, det finns en presumtion för att uppgifterna ska omfattas av sekretess, om det inte står klart att inget men kommer åsamkas den enskilde.Socialtjänsten kan alltså vägra lämna ut handlingen eller sekretessbelägga delar av handlingen om de finner det lämpligt mot bakgrund av den prövning som ska göras enligt OSL. Om du inte är nöjd med myndighetens beslut att sekretessbelägga uppgiften kan du överklaga beslutet (se vidare 6 kap. 7 § OSL). Beslutet ska överklagas till kammarrätt (se 6 kap. 8 § OSL).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Uppehållstillstånd genom anknytning till barn?

2020-03-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är svensk medborgare men min fru är inte det. Och vi har ett barn som är 1månad gammalt och är svensk medborgare också. Undrar hur det kommer gå till nu? Kan mamma få uppehåltillstånd pågrund av anknytning till barnet? Utan att behöva lämna sverige? Och gäller försörjningkravet för anknytning till barnet också eller? För jag själv uppfyller inte kravet på inkomst och bostad. Jag och frugan är gifta redan i 3år och dokument för det har vi också från hemlandet.. dom kan jo inte kräva att mamma åker tillbaka till hemlandet, vad ska jag göra själv med barnet? Och barnet dricker jo mammas mjölk.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen (UtlL) och sedan 2016 även delvis i lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Det finns inget som hindrar att din fru ansöker om anknytning till erat barn. Migrationsverket får i ett sådant fall bevilja uppehållstillstånd till henne förutsatt att hon också sammanbor med ert barn, vilket det verkar som att hon gör (se vidare 5 kap. 3 a § första stycket tredje punkten UtlL). I ett fall som erat finns dock ingen presumtion för att hon kommer få uppehållstillstånd, utan migrationsverket får bevilja henne det.Huvudregeln vid ansökan om uppehållstillstånd är att det ska sökas och beviljas innan den enskilde reser in till Sverige (se 5 kap. 18 § första stycket UtlL). Detta ger alltså för handen att din fru skulle vara tvungen att lämna Sverige för att sedan ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning till ert barn. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Aktuell undantagsbestämmelse i ert fall kan vara den i 5 kap. 18 § andra stycket femte punkten UtlL. Där framgår att om personen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan kräva att personen reser till ett annat land för att ge in ansökan där, behöver personen inte heller göra detta. Det är möjligt att Migrationsverket skulle finna det oskäligt att din fru skulle behöva lämna sitt i princip nyfödda barn för att åka utomlands för att lämna in sin ansökan. Kravet på stark anknytning är förmodligen uppfyllt mellan din fru och erat barn.Huvudregeln vid uppehållstillstånd genom anknytning är att det så kallade försörjningskravet måste vara uppfyllt, detta gäller även om anknytningspersonen är svensk medborgare (se 9 § BegrL). Försörjningskravet gäller dock inte om anknytningspersonen är ett barn (se 10 § första stycket BegrL). Svaret i denna del är alltså att något försörjningskrav inte behöver vara uppfyllt om din fru åberopar anknytning till erat barn.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

När kan man bli beviljad avlösarservice enligt LSS?

2020-09-24 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Finns det någon åldersgräns för att kunna få avlösarservice enligt 9§5 LSS? Min man har ALS,sitter i rullstol och har tappat sitt tal. Vi har haft avlösarservice enligt denna lag sen fem år tillbaka. Vi har under denna tid haft två olika handläggare som har beslutat att detta är riktigt vid omprövningarna. Min man tillhör 1§3 LSS.Nu har han fått en ny handläggare som menar att beslutet är fel då 9§5 LSS syftar till familjer med funktionshindrade barn där föräldrarna skall avlastas.Är detta riktigt? Vi har fått avslag vid omprövningen och tänker nu överklaga beslutet.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En utgångspunkt när det gäller stöd enligt LSS är att personen ifråga måste omfattas av den så kallade personkretsen i 1 § LSS. Här framgår det tydligt av din fråga att din man omfattas av personkretsen.De insatser som kan bli aktuella stadgas i 9 § LSS där avlösarservice nämns i femte punkten. Det finns inte någon åldersbegränsning för att bli beviljad avlösarservice utan det är en insats som är avsedd för barn, ungdomar eller vuxna med funktionsnedsättning som bor hemma med sin familj.Att neka din man stöd enbart pga. hans ålder verkar därför inte vara korrekt. Det skulle kunna vara så att den nya handläggaren ansett att han inte har behov av insatsen. Även om man omfattas av personkretsen i 1 § LSS ska en behovsprövning göras enligt 7 § LSS. För att bli beviljad stöd ska man dels ha behov av insatsen för sin dagliga livsföring och detta behov får inte bli tillgodosett på något annat sätt.När det gäller det första kravet ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses vara normal för en person i samma ålder. När det gäller det andra kravet ska det observeras att behovet faktiskt ska vara tillgodosett för att man ska kunna nekas en insats, det räcker inte att det "kan" tillgodoses på annat sätt.Vidare framgår det av 7 § andra stycket LSS att den enskilde genom insatserna ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. I praktiken har detta stadgande kommit att användas som ett villkor för rätten till insatser. Om den enskilde redan har goda levnadsvillkor finns alltså ingen skyldighet för kommunen att besluta om ytterligare insatser. Då anses hen redan vara tillförsäkrad det.Sammanfattningsvis kan man inte nekas avlösarservice enligt LSS enbart på den grunden att man är för gammal. Men för att beviljas stödet måste en handläggare göra bedömningen att man omfattas av personkretsen i 1 § LSS och att man dessutom har behov av den specifika insatsen enligt 7 § LSS.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur långtgående utredningsskyldighet har migrationsdomstolen?

2020-07-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Det här är en kanske knepig fråga. Men hur stor utredningsskyldighet har en domstol gällande en överklagan? Det här handlar om Migrationsdomstolen. Är de t.ex. skyldiga att noggrant gå igenom alla inlämnade handlingar? Hälsningar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Utredningsskyldigheten hos en förvaltningsdomstol regleras i 8 § förvaltningsprocesslagen (FPL), där det framgår att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Även om FPL är en lag som är subsidiär till andra lagar, (se 2 § FPL), framgår det av 16 kap. 1 § utlänningslagen att dess bestämmelser ska tillämpas i migrationsdomstolen. Hur långgående utredningsskyldigheten är beror på ett flertal faktorer, såsom ärendets karaktär, vem som har tagit initiativ till ärendet, allmänintresset i ärendet och vilka förutsättningar parterna kan anses ha att föra sin talan. Även styrkeförmågan hos parterna samt partsställning kan spela roll.Som synes är det i högsta grad en bedömning som kan variera från fall till fall. När det gäller asylmål framgår det emellertid av praxis att domstolen har en långtgående utredningsskyldighet (se till exempel MIG 2006:1). Detta eftersom det är mål av skyddskaraktär och på grund av svårigheterna för den asylsökande att göra sina påståenden sannolika. Att observera är dock att trots domstolens långtgående utredningsskyldighet är det den asylsökande som har bevisbördan för att förutsättningarna för att erhålla uppehållstillstånd är uppfyllda.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en kommun föra dröjsmålstalan?

2020-07-30 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar om en kommun kan föra dröjsmålstalan mot hyresnämnd (jml Förvaltningslagen 12§) när handläggningstid överstigit sex månader eller om den möjligheten endast finns för enskilda? Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Möjligheten att föra en dröjsmålstalan regleras som du skriver i 12 § förvaltningslagen. Det aktuella lagrummet ger en enskild part möjlighet att, om det är den enskilde som har inlett ärendet, skriftligen begära att en myndighet ska avgöra ärendet om det dessförinnan inte har avgjorts i första instans inom sex månader.Precis som framgår av ordalydelsen är det endast enskilda parter som kan begära att ett ärende ska avgöras genom en dröjsmålstalan. Det krävs därtill att det är den enskilde som har inlett ärendet, således omfattas inte ärenden som inleds på myndighetens egna initiativ av bestämmelsens tillämpningsområde.Svaret på din fråga är således att en kommun inte kan begära ett ärendes avgörande genom dröjsmålstalan, denna rätt tillkommer endast enskilda parter och de måste dessutom ha inlett ärendet.Hopppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att få rätt till bistånd i form av hemtjänst?

2020-03-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |hejvart framgår förutsättningar för att få rätt till bistånd i form av hemtjänst /hemhjälp? Måste man ha en viss ålder osv. vart framgår detta? lag förarbeten praxis???? tacksam för precisering.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen (SoL), närmare bestämt 4 kap. 1 § SoL. Det finns två olika typer av bistånd; försörjningsstöd och bistånd för sin livsföring i övrigt. Att få hjälp i form av hemtjänst faller in under bistånd för livsföringen i övrigt.En grundförutsättning för att kunna få bistånd är att man inte själv kan tillgodose sina behov, och inte heller kan få dem tillgodosedda på något annat sätt (se vidare 4 kap. 1 § första stycket SoL). En individuell behovsprövning ska härvid göras där den enskildas samlade situation beaktas. Vidare framgår det av förarbetena till lagen att när det är fråga om andra insatser än ekonomiska, som i ditt fall, ska det utöver en helhetsbedömning av den enskildes förhållanden göras en bedömning av vilka insatser som kan anses behövliga och skäliga för att ge personen en möjlighet att på egen hand klara sin livsföring (se vidare prop. 1979/80:1 s. 526).Vid prövningar om bistånd för livsföringen i övrigt får dock ingen hänsyn tas till den enskildes ekonomiska förhållanden (se 4 kap. 1 § tredje stycket SoL).Sammanfattningsvis krävs det alltså inte att den enskilde uppnått en viss ålder eller dylikt, även sådana faktorer kan tänkas påverka den helhetsbedömning som ska göras. Avgörande i bedömningen är istället om den enskilde kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt. Observera här att det inte är frågan om den enskilde faktiskt får sina behov tillgodosedda, utan om personen kan få det. Exakt hur denna bedömning görs från fall till fall kan jag emellertid inte svara på utan det blir en bedömning för kommunens socialnämnd.Om du skulle vilja ha hjälp av någon av våra verksamma jurister i ärendet kan du får det här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,