Kan Försäkringskassan begära ut bankuppgifter?

2021-04-12 i Försäkringskassan
FRÅGA |Om man t.ex väntar på att få ett beslut om bostadstillägg och aktivitetsersättning, har försäkringskassan då rätt att utan min vetskap kontrollera exakt vad som finns på mitt privatkonto och sparkonto på banken?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här typen av frågor regleras av Socialförsäkringsbalken (SFB).InledningJag uppfattar att din fråga är om Försäkringskassan har rätt att kontrollera en persons bankuppgifter i samband med en ansökan om bostadstillägg och aktivitetsersättning utan att personen är medveten om detta.Har Försäkringskassan rätt att begära ut bankuppgifter?Banker och andra penninginrättningar ska på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan. Uppgifterna ska avse en namngiven person och handla om förhållanden som är av betydelse i ärenden som bland annat rör bostadsbidrag och bostadstillägg (110 kap. 33 § och 31 § SFB). Det betyder därför att Försäkringskassan har rätt att begära ut bankuppgifter för att kunna tillämpa Socialförsäkringsbalken.Den enskilde har även en skyldighet att lämna uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av Socialförsäkringsbalken (110 kap. 13 § 2 st. SFB).AvslutningsvisFörsäkringskassan får lov att begära ut bankuppgifter i ditt fall då ärendet rör bostadstillägg. Däremot finns det inget lagstöd för Försäkringskassan att begära ut bankuppgifter angående aktivitetsersättningen. Enligt lag har en person som ansöker om en förmån en uppgiftsskyldighet. Denna uppgiftsskyldighet kan bland annat röra ekonomiska förhållanden. Jag förstår att det kan kännas olustigt att Försäkringskassan gör detta utan din vetskap. Det jag kan konstatera är att Försäkringskassan har en möjlighet att göra det enligt lag och att det finns en uppgiftsskyldighet för den enskilde att lämna sådana uppgifter.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan ett ideellt skadestånd påverka rätten till försörjningsstöd?

2021-02-06 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Jag fick nyligen ett skadestånd efter våldtäkt och misshandel. Jag har försörjningsstöd från sociala. Får jag ändå hjälp från sociala eller måste jag använda mitt skadestånd som jag fick för det jag blev utsatt för. Hur är reglerna för detta.???
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om försörjningsstöd vilket det finns regler om i socialtjänstlagen (SoL).InledningJag uppfattar det som att du har fått ett ideellt skadestånd på grund av att du har varit utsatt för brott. Att ett skadestånd är "ideellt" betyder att skadeståndet inte ersätter en kostnad utan är en ersättning för kränkning, sveda och värk eller lyte och men. Din fråga är om skadeståndet kan komma att påverka rätten till försörjningsstöd och om du är tvungen att använda skadeståndet som försörjning. Därför kommer jag inledningsvis förklara rätten till försörjningsstöd och därefter svara på om skadeståndet undantas socialtjänstens behovsprövning eller inte.Rätten till försörjningsstödDen som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till försörjningsstöd (4 kap. 1 § SoL). Enligt lagstiftaren är försörjningsstödet det yttersta skyddsnätet och blir aktuellt i situationer där personer inte kan försörja sig på något annat sätt.Socialtjänsten gör en individuell behovsprövning för att utreda om personen som ansöker om försörjningsstöd har rätt till försörjningsstöd. I den här behovsprövningen kommer socialtjänsten därför att ta hänsyn till vilka tillgångar, inkomster och möjligheter till försörjning som personen har. Om socialtjänsten bedömer att personen har tillgångar eller inkomster i tillräcklig omfattning för att klara sin försörjning så kan socialtjänsten neka försörjningsstöd.Beaktar socialtjänsten ideella skadestånd vid en behovsprövning av försörjningsstöd?Socialtjänsten ska beakta ideella skadestånd i behovsprövingen. I fallet RÅ 2010 ref 42 kom domstolen fram till att ett ideellt skadestånd för en misshandel skulle räknas med vid socialtjänstens behovsprövning av försörjningsstöd. Det betyder därför att skadeståndet kommer att ingå i socialtjänstens bedömning angående rätten till försörjningsstöd.Anledningen till att även ideella skadestånd räknas in i behovsprövningen beror på att försörjningsstödet enligt lagstiftaren ska vara det yttersta sociala skyddsnätet. Det finns inga undantag som undantar en persons ideella skadestånd från socialtjänstens behovsprövning. Om en person har tillgångar för att kunna klara sin egna försörjning så har personen ingen rätt till försörjningsstöd.SammanfattningDet finns inget undantag för ideella skadestånd när socialtjänsten gör en behovsprövning av försörjningsstöd. Det betyder att socialtjänsten kommer att beakta ditt ideella skadestånd vid en behovsprövning vilket kan påverka din rätt till försörjningsstöd. Det beror på att försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät och försörjningsstödet är till för de personer som inte kan försörja sig på ett annat sätt. Avslutningsvis vill jag beklaga det som har hänt dig och jag hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan en privatfest omfattas av ordningslagen?

2020-10-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej jag har lite svårt att tolka ordningslagen gällande vad som avser en allmän tillställning samt offentlig tillställning. En privatfest som inte riktar sig till allmänheten genom att allmänheten har tillträde till biljettköp omfattas inte av ordningslagen då det avser ett slutet sällskap med endast inbjudan?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer ordningslagen att tillämpas.Jag uppfattar att din första fråga är hur ordningslagen definierar allmän sammankomst och offentlig tillställning. Din andra fråga är om en privatfest som inte riktar sig mot allmänheten omfattas av ordningslagen eller ej. Inledningsvis kommer jag att beskriva skillnaden mellan allmän sammankomst och offentlig tillställning. Sedan kommer jag att besvara om en privatfest som inte riktar sig till allmänheten omfattas av ordningslagen eller ej.Hur definieras allmän sammankomst och offentlig tillställning i ordningslagen?Allmän sammankomstEnligt ordningslagen är en allmän sammankomst exempelvis demonstrationer, föreläsningar och föredrag, sammankomster för religionsutövning och teater- och bioföreställningar samt andra sammankomster där mötesfriheten utövas (2 kap. 1 § 1-5 p. ordningslagen). För att sammankomsten ska anses som en allmän sammankomst ska den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till sammankomsten. Att sammankomsten är allmän innebär att vem som helst ska ha möjlighet att få tillträde till sammankomsten. Det innebär att en sammankomst som endast har särskilt inbjudna gäster inte är allmän sammankomst. Däremot kan en sammankomst anses som allmän även om det finns exempelvis ett krav på inbjudan i de fall som sammankomsten riktar sig mot ett stort antal människor och att vem som helst i praktiken kan få en sådan inbjudan (2 kap. 1 § 2 st. ordningslagen).Offentlig tillställningEn offentlig tillställning enligt ordningslagen är exempelvis tävlingar i sport och idrott, danstillställningar, tivoli, marknader och mässor samt andra tillställningar som inte är allmänna sammankomster eller cirkusföreställningar (2 kap. 3 § 1 st. 1-5 p. ordningslagen).För att en tillställning ska betraktas som offentlig krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den (2 kap. 3 § 2 st. ordningslagen). Även om det finns ett krav på inbjudan eller medlemskap kan tillställningen ses som allmän om det är en del av en rörelse vars verksamhet uteslutande eller väsentligen består i att anordna tillställningar av detta slag. Anledningen till att det ses som en offentlig tillställning trots begränsad tillgänglighet, beror på att arrangörer inte ska kunna kringgå ordningslagen.Är en privatfest en allmän sammankomst eller offentlig tillställning?En privatfest som inte riktar sig till allmänheten räknas inte som en allmän sammankomst eller offentlig tillställning. För att en allmän sammankomst eller offentlig tillställning ska rikta sig mot allmänheten ska vem som helst ha möjlighet att delta. Däremot är det inte en privatfest om arrangören driver en rörelse vars verksamhet uteslutande eller väsentligen består i att anordna tillställningar av detta slag och plötsligt ställer krav på en inbjudan eller ett medlemskap.SammanfattningEn privatfest som inte vänder sig mot allmänheten omfattas inte av ordningslagen. Det är endast allmänna sammankomster som består bland annat av demonstrationer, föreläsningar, sammankomster för religionsutövning och bioföreställningar samt offentliga tillställningar som består exempelvis av tävlingar i sport, danstillställningar, tivoli och marknader som omfattas av ordningslagen. För att en sammankomst eller tillställning ska riktas mot allmänheten innebär det att var och en ska ha möjlighet att delta.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Har man rätt att få veta vem som har begärt ut allmänna handlingar om beställaren är anonym?

2020-08-18 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Min fråga är.....Jag har skulder hos kronofogden. Har löneutmätning. Och en avslagen ansökan om skuldsanering! P.ga att jag blivit anmäld till ekobrottsmyndigheten! För " i korta" drag...skrivit över 2 andelar av 2 hus! Fast jag förekom hos kronofogden. Vilket jag inte reagerade på då! Eftersom min tillvaro rasat!!! Ingen!! Mer än jag visste om mina skulder! Inte heller min Mamma. Men jag är kallad på personutredning! Och tingsrätt i oktober.......Men " någon" har tydligen begärt ut min historia! Från kronofogden. Den personen anmälde mig! Och undertecknade med,,, " medborgare" till ekobrottsmyndigheten! Har jag oxå rätt att få veta vem som begärt ut mitt " liv"!! Eftersom de verkar som handlingarna är offentligt!!! Va tror ni?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i en av Sveriges grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF).Jag uppfattar att din fråga är om du har rätt att få veta vem den anonyma personen är som har begärt ut allmänna handlingar om dig från Kronofogden.Har man rätt att få veta vem som har begärt ut allmänna handlingar om beställaren är anonym?I Sverige har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter (2 kap. 1 § TF). Den som begär ut en allmän handling har rätt att vara anonym. En myndighet får inte lov att efterforska vem personen som begär ut allmänna handlingar är eller vilket syfte hen har med sin begäran. Dock får myndigheten efterforska om det behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns ett eventuellt hinder mot att handlingen lämnas ut (2 kap. 18 § TF). Ett sådant hinder är exempelvis sekretess (2 kap. 2 § TF).Det finns ingenting som hindrar en person från att begära ut uppgifter hos en myndighet som rör just beställningar av allmänna handlingar, så länge dessa handlingar förvaras hos myndigheten och inte gallrats. Däremot har den som begärt ut en allmän handling har rätt till att vara anonym. Den person som de allmänna handlingarna berör kan därför inte kontrollera vem som har begärt ut en viss handling om beställaren har varit anonym. SammanfattningDet finns inte något hinder att begära ut de handlingar som rör beställningar om begäran av en viss allmän handling. Om en anonym person begärt ut allmänna handlingar går det inte att ta reda på personens identitet även om handlingarna som personen begärt ut handlar om en själv. Detta beror på att det finns en anonymitetsprincip som säger att var och en får lov att begära ut allmänna handlingar anonymt. Myndigheter har ett efterforskningsförbud och får inte lov att undersöka vem personen som begär ut handlingar är eller vad hen ska ha uppgifterna till. Ett undantag till denna anonymitet är om det föreligger sekretess för uppgifterna som kräver att myndigheten undersöker om det finns ett hinder för att handlingarna lämnas ut.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Ingår politiska aktiviteter på allmän plats i de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna?

2021-02-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur det ligger till med rättigheter för att bedriva politiska aktiviteter, tex slå upp ett litet tält och dela ut flyers och informera om politik på offentliga platser, eller att hänga upp banderoller på broar under kortare tidsperioder som ägs utav kommunen, ca 3 timmar inom Göteborgs stad. Ingår detta i våra grundlagsstiftade friheter och rättigheter?Tacksam för svar!
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att tillämpa regler ur regeringsformen (RF) och ordningslagen (OL).InledningJag uppfattar det som att du undrar om politiska aktiviteter som att slå upp ett litet tält, hänga upp banderoller på broar, dela ut flygblad och informera om politik på offentliga platser ingår i våra grundlagsstiftade fri- och rättigheter. Det korta svaret på den frågan är: ja! Jag kommer i mitt svar att koncentrera mig på att beskriva demonstrationsfriheten och även beskriva demonstrationstillstånd.Allmänt om demonstrationsfrihetI Sverige har var och en rätt att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats (2 kap. 1 § 1 p. RF). För att en demonstration ska vara grundlagsskyddad ska tre krav uppfyllas:1. Allmän plats – Demonstrationen ska hållas på allmän plats.2. Åsiktsmanifestation – Demonstrationen ska innehålla en åsiktsmanifestation, vilket innebär att deltagarna ska uttrycka en form av åsikt. Detta kan ske genom exempelvis genom banderoller, ramsor, tal eller sång. SOU 1975:75 s 192, JO 1992/93 s. 63.3. Viss organisering – Evenemanget ska vara organiserat i viss mån, men med tanke på att ensamdemonstrationer också omfattas av grundlagsskyddet så är kravet lågt ställt, SOU 1975:75 s 129.Begränsningar av demonstrationsfrihetenDemonstrationsfriheten får lov att begränsas genom lag (2 kap. 20 § 1 p. RF). Begränsningarna får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen måste vara nödvändig i förhållande till ändamålet och inte vara så strikt att begränsningen hotar den fria åsiktsbildningen. Begränsningen får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § RF). Demonstrationsfriheten får begränsas med hänsyn till ordning och säkerhet vid demonstrationen eller till trafiken. Demonstrationsfriheten får även begränsas för hänsyn till rikets säkerhet eller motverka farsot (2 kap. 24 § RF).Den lag som främst reglerar begränsningar av demonstrationsfriheten är ordningslagen. Även den nya pandemilagen kan inskränka antalet deltagare på en demonstration.Kan man behöva söka tillstånd för en demonstration i förhand?Enligt ordningslagen definieras demonstrationer och opinionsyttringar som allmänna sammankomster (2 kap. 1 § 1 st. OL). Allmänna sammankomster får inte lov att anordnas på offentliga platser utan tillstånd (2 kap. 4 § OL). En ansökan om tillstånd ska göras till Polismyndigheten, den ska göras skriftligen och i god tid. Om det är möjligt ska ansökan ha kommit in senast en vecka före sammankomsten (2 kap. 6 § OL). Ansökan ska innehålla uppgifter om anordnaren, arten och tiden för sammankomsten samt den huvudsakliga utformningen. Anordnaren ska även uppge vilka åtgärder rörande ordning och säkerhet som anordnaren avser att vidta. (2 kap. 7 § OL).SammanfattningAtt slå upp ett litet tält, hänga upp banderoller på broar, dela ut flygblad och informera om politik på offentliga platser ingår i den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten. Demonstrationsfriheten kan dock inskränkas på grund av ordning och säkerhet samt trafikhänsyn. Det betyder att en banderoll som kan störa trafiken möjligtvis inte är tillåten. Enligt ordningslagen ska man söka tillstånd för en demonstration i förhand. Därför rekommenderar jag dig att ta kontakt med polisen och söka tillstånd i förhand. Det kostar 320 kr i dagsläget och en sådan ansökan kan du göra här på polisens hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Omfattas personal inom vuxenutbildningen av registerkontroll?

2020-11-20 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hejsan,Om man som lärare döms till villkorlig dom för t.ex sexuellt ofredande så kommer kravet om registerutdrag omöjliggöra anställning inom gallringstiden på fem år. Innefattas vuxenutbildning av denna registerkontroll enligt skollagen för ett sådant brott?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svaret kommer skollagen (2010:800) och lag (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn (RegisterkontrollL) att tillämpas.InledningJag uppfattar att din fråga är om lärare inom vuxenutbildningen omfattas av kravet på registerkontroll av skolpersonal. För att besvara frågan kommer jag först att utreda vilken skolpersonal som omfattas av registerkontroll och sedan besvara din fråga. Vilken skolpersonal omfattas av registerkontroll?Obligatorisk registerkontroll ska ske av personal som erbjuds en anställning inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet (2 kap. 31 § skollagen). Annan pedagogisk verksamhet är exempelvis öppen förskola, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem (25 kap. 1 § skollagen).En arbetsgivare inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har rätt att begära ett att en arbetssökande visar upp ett utdrag från belastningsregistret om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (1 § registerkontrollL). Detta kallas för frivillig registerkontroll då arbetsgivaren har en möjlighet att begära ett utdrag ur belastningsregistret. En arbetssökande ska vid en sådan begäran visa upp ett utdrag ur belastningsregistret om den arbetssökande erbjuds eller tilldelas uppgifter som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (3 § registerkontrollL).Omfattas personal inom vuxenutbildningen av obligatorisk eller frivillig registerkontroll?Arbetssökande vid en vuxenutbildning omfattas varken av obligatorisk eller frivillig registerkontroll. Det beror på att kommunal vuxenutbildning inte omfattas av skollagens uppräknade verksamheter som kräver obligatorisk registerkontroll (2 kap. 31 § skollagen). Frivillig registerkontroll får ske av en arbetsgivare inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (1 § registerkontrollL).AvslutningsvisPersonal inom vuxenutbildningen omfattas varken av obligatorisk eller frivillig registerkontroll. I de verksamheter som kräver obligatorisk registerkontroll så utgörs själva verksamheten av arbete med minderåriga barn. Den frivilliga registerkontrollen, som omfattar gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, kräver en direkt och regelbunden kontakt med barn. Det visar på att lagstiftningen angående registerkontroll har till syfte att skydda just barn. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Hur lång är preskriptionstiden för miljösanktionsavgifter rörande värmepumpar?

2020-09-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hur lång är preskriptionstiden vid miljöbrott?Jag har borrat en brunn för bergvärme för 25 år sedan. Jag minns inte om det var anmälningsplikt på den tiden.Borrhålets placering skulle inte godkännas om det gällde i nutid. Jag behöver nu tillstånd från kommunen för att borra ett nytt hål, givetvis i enlighet med de regler som gäller idag.Att idag borra utan anmälan och godkännande är ett miljöbrott oavsett om du följer de regler som gäller.Tacksam för svar
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer regler från Miljöbalken (MB), Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMVH) och Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter (FMSA) att användas.InledningJag tolkar att du har borrat en brunn för bergvärme för cirka 25 år sedan som kan ha stridit mot dåvarande miljöregler. Din fråga är därför hur lång preskriptionstiden för miljöbrott är. Inledningsvis kommer jag förklara när anmälningsplikten för värmepumpar infördes och vad denna anmälningsplikt innebär. Därefter kommer jag att förklara varför åtgärden inte skulle klassas som ett miljöbrott, utan snarare vara föremål för en miljösanktionsavgift. I mitt svar kommer jag därför att besvara hur lång tid preskriptionstiden är för en miljösanktionsavgift.Anmälningsplikt för värmepumparVärmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten och grundvatten betraktas som miljöfarlig verksamhet. Därför infördes anmälningsplikt år 1989 för sådan verksamhet. Det är därför förbjudet att inrätta en sådan värmepumpsanläggning utan en anmälan till den kommunala nämnden (17 § FMVH). Kommunen får även föreskriva att det krävs tillstånd av nämnden att inrätta en värmepumpsanläggning inom kommunen eller inom vissa delar av kommunen om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljö (17 § FMV).Anmälan om värmepump i efterhandDen som har underlåtit att anmäla en värmepump kan inte dömas för miljöbrottet otillåten miljöverksamhet. Det beror på att regeringen har föreskrivit att denna gärning istället ska omfattas av en miljösanktionsavgift (29 kap. 4 § 3 st. MB).Om en anmälan om en värmepump inkommer till kommunen i efterhand, så kan beslut fattas om miljösanktionsavgift. Detta beror på att det finns en anmälningsplikt för värmepumpar i en förordning utfärdad av regeringen (30 kap. 1 § MB). Miljösanktionsavgiften för just värmepumpar är antigen 3000 kr för en tillståndspliktig värmepump eller 1000 kr för en anmälningspliktig värmepump (3 kap. 2 § FMSA). En miljösanktionsavgift ska tas ut även om den som har gjort överträdelsen har gjort det av oaktsamhet eller saknade uppsåt (30 kap. 2 § MB).Preskription av miljösanktionsavgiftEn miljösanktionsavgift får inte lov att beslutas om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år från att det fanns förutsättningar att besluta om en avgift (30 kap. 6 § MB). Preskriptionstiden för miljösanktionsavgifter är därför 5 år.Vad kan hända om man anmäler en 25 år gammal anmälningspliktig värmepump?Preskriptionstiden för miljösanktionsavgift är 5 år. Det innebär att det inte är möjligt att få en miljösanktionsavgift som avser en åtgärd som är tagen för 25 år sedan. Däremot är det möjligt att kommunen kan besluta om vissa försiktighetsåtgärder kring den gamla värmepumpen.SammanfattningAtt underlåta att anmäla en värmepumpsanläggning utgör inte ett brott i den straffrättsliga meningen. Regeringen har istället ordnat till det så att en underlåtenhet anmälningsplikten istället kan påföras en miljösanktionsavgift. Anmälningsplikten för värmepumpar uppkom 1989, vilket innebär att din värmepump var anmälningspliktig. Däremot preskriberas en miljösanktionsavgift efter fem år, vilket betyder att din åtgärd, själva borrningen som ägde rum för 25 år sedan, inte kan vara föremål för en miljösanktionsavgift. Däremot kan kommunen besluta att du ska vidta vissa försiktighetsåtgärder rörande pumpen. Dessa åtgärder kan dock inte betraktas som "straff" eller miljösanktionsavgift. Vad dessa försiktighetsåtgärder kan röra sig om beror på omständigheter jag inte känner till. Vanligtvis är det en skyldighet att se till att naturen inte skadas på något sätt.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan skyltar som "privat badplats" inskränka allemansrätten vid en badplats?

2020-06-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Kan en badstrand vara privat om det inte ligger stugor i anslutning till den? Finns ett stugområde inärheten där vi bor , och folk har satt upp "privat Badplats". Dom säger att den bara är till för dom som bor i området. Våra barn och deras kompisar blir ifrågasatta och ivägkörda när dom badar där. Får man verkligen göra så? Det måste väl ingå i allemansrätten att man får bada där det inte finns någon tomt som är bebyggd...Med vänlig hälsning
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om allemansrätten i relation till rätten att vistas på en badplats. Regler om allemansrätten finns i Regeringsformen (RF) och Miljöbalken (MB).Vad är allemansrätten?Enligt en av Sveriges grundlagar har alla tillgång till naturen enligt allemansrätten (2 kap. 15 § 4 st. RF) Allemansrätten gäller både på land och på vatten och möjliggör för alla personer att vistas på annans mark. Rent juridiskt är allemansrätten en inskränkning av markägares äganderätt, då markägare inte har rätt till ersättning av personer som exempelvis slår upp ett tält för någon enstaka natt på deras mark. Allemansrättens innebörd är inte tydligt reglerad utan styrs av sedvanerättsliga bestämmelser och i ljuset av andra stadganden. Ett exempel på ett sådant stadgande är att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet (7 kap. 1 § MB).Även om grundregeln är att allemansrätten omfattar all natur och annans mark, så finns det några undantag. Om exempelvis en badplats tillhör en tomt kan rätten till att använda annans mark begränsas. Detta beror på att allemansrätten inte sträcker sig över den så kallade hemfridszonen.De som bor i ett bostads- eller fritidshus har rätt till att området som ligger närmst omkring boendet ska vara privat och ostört. Vilka delar som ingår i denna hemfridszon är svårt att bedöma, ofta finns staket eller en väg som markerar en naturlig zon. En tumregel kan vara att ett hus som syns från badplatsen eller ligger väldigt nära ingår i hemfridszonen. Med tanke på att det inte finns något exakt avstånd, så ska varje person se till att all aktivitet bedrivs med hänsyn och inte störa de boende.Kan skyltar som "privat badplats" inskränka allemansrätten vid en badplats?Allemansrätten omfattar både privat och allmän mark. Om en badplats ligger utanför hemfridszonen kan en inte markägare begränsa allemansrätten genom att sätta upp skyltar. Även om markägaren har investerat i bryggor eller hopptorn kan inte denna investering upphäva allemansrätten. För att en markägare ska kunna begränsa allemansrätten på privat mark krävs betydande investeringar. Däremot ska de som använder badplatsen inte förstöra eller störa.AvslutningsvisAllemansrätten sträcker sig över land och vatten. Om badplatsen inte ingår i hemfridszonen får var och en enligt grundlagen bruka sin allemansrätt. Allemansrätten är förenad med ansvar och den aktivitet som bedrivs från inte vara störande eller förstörande. Det innebär exempelvis att eventuellt skräp ska plockas upp.Om era barn blir bortkörda igen rekommenderar jag att de stannar kvar och berättar att de har rätt enligt grundlagen att vistas på privat mark. En bra sida angående allemansrätten är Naturvårdsverkets hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,