Vad gäller för samtycke till LPT när det handlar om barn som ska vårdas?

2020-11-05 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vart finner man lagstöd om vad som gäller samtycke till LPT när det handlar om barn som ska vårdas enligt den lagen.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av hälso-och sjukvårdslagen (HSL), patientlagen (PL), patientsäkerhetslagen (PSL) och lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samtycke till vårdHuvudregeln är att hälso-och sjukvård ska bedrivas så att kraven på god vård uppfylls. Detta innebär bland annat att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (HSL 5 kap. 1 §). Att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras framgår även i patientlagen (PL 4 kap. 1 §). Dessutom ska vården så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (PSL 6 kap. 1 §). Dessa lagar som jag precis nämnt menar alltså att det krävs patientens samtycke för att vård ska kunna ges inom ramen för dessa lagar. När samtycke till vård inte ges I lag om psykiatrisk tvångsvård finns undantagsregler till de lagar som nämndes ovan, vilket innebär att vårdprinciperna om bland annat patientens självbestämmande och integritet får begränsas. En förutsättning för att tvångsvård ska utföras är att patienten motsätter sig (alltså ger inget samtycke till) sådan vård. Tvångsvård kan annars ges om patienten på grund av sitt psykiska tillstånd inte kan lämna något samtycke (LPT 3 § andra stycket). Det finns ingen åldersgräns för tvångsvård enligt LPTDet som jag beskrivit ovan gäller även om personen i fråga är minderårig eftersom det enligt LPT inte finns någon nedre gräns för personer som kan bli föremål för tvångsvård. Här kan tilläggas att den som har fyllt 15 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt LPT (LPT 44 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får lärare kroppsvisitera elever?

2020-10-11 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej!Min son som går i 6:an kommer hem och berättar att två lärare tar ut honom ur klassrummet från en lektion. Säger till honom att skolan har fått in ett tips om att en elev bär ett vasst föremål i en sådan vätska som min son har. De säger till honom att han ska öppna väskan och visa innehållet. Det vill säga att de visiterar hans väska.Min son blir nu oskyldigt anklagad för att han råkade ha en viss sorts väska. Han berättar att han i denna stund får ångest och blir rädd. Skolan kontaktar aldrig oss föräldrar.Får lärare göra så här? Vad säger lagen?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av regeringsformen (RF).Vad gäller rent allmänt för kroppsvisitation?Huvudregeln är att alla människor är gentemot det allmänna skyddad mot kroppsvisitation (RF 2 kap. 6 § första stycket). Skolor inom det offentliga skolväsendet omfattas av "det allmänna". Vidare innebär kroppsvisitation undersökning av en persons kläder eller väskor. Det finns dock situationer där det är tillåtet med kroppsvisitation men då måste det finnas föreskrivet i lag samt vara proportionerligt och nödvändigt (RF 2 kap. 20 § första stycket andra punkten, RF 2 kap. 21 §).Får lärare kroppsvisitera elever?Justitieombudsmannen (JO) har uttalat sig om en skolledning som kroppsvisiterade elever och kom då fram till att det inte finns någon lagreglering som ger skolledningen rätt att utföra kroppsvisitation på eleverna. Du kan läsa hela uttalandet här. Detta innebär att undantaget i RF 2 kap. 20 § inte är uppfylld eftersom det inte finns föreskrivet i lag om lärares möjlighet att kroppsvisitera elever. Svaret på din fråga är alltså att lärarna inte får kroppsvisitera din son på det sätt som gjordes.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Att hålla kvar någon för biljettkontroll i kollektivtrafik

2020-09-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Om jag vid en biljettkontroll i Sl-trafiken blir tillfrågad att visa biljett så har jag hört att biljettkontrollanten inte har befogenhet att "hålla kvar mig" för att visa biljett. Utan att man egentligen bara kan gå förbi och säga "nej tack". Men om dom då påkallar tex ordningsvakt eller polis som hinner komma till platsen och "hålla kvar mig". Kan det då innebära någon rättslig påföljd för mig? Jag har i detta scenario en giltig biljett men har inte stannat för biljettkontrollanten. Har jag få begått ett brott genom att inte stanna?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du dels undrar om det kan innebära någon rättslig påföljd för dig när polis eller ordningsvakt håller kvar dig och dels om du har begått ett brott när du inte stannar för biljettkontrollanten. Får biljettkontrollanten hålla kvar dig?Under vissa förutsättningar får envar (det betyder "vem som helst") gripa en person som har begått brott. Detta är endast tillåtet om fängelse ingår i straffskalan och att den misstänkte påträffas på bar gärning eller på flyende fot (rättegångsbalken 24 kap. 7 § andra stycket). Att inte betala biljett för att åka kollektivt är brottsligt och går in under ringa bedrägeri där fängelse finns i straffskalan (brottsbalken 9 kap. 2 §). Det innebär alltså att biljettkontrollanten endast får hålla kvar dig om denne skulle ertappa dig med att inte ha giltig biljett. I det fall som du beskriver stämmer det alltså att biljettkontrollanten inte kan hålla kvar dig på enbart den grund att du går förbi utan att visa upp biljett. Kan det innebära någon rättslig påföljd när polis eller ordningsvakt håller kvar dig?Vidare kan biljettkontrollanten påföra en tilläggsavgift för resande som inte visar giltig biljett (lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik 1 §). Kontrollanten kan däremot inte tvinga någon att redovisa identitet men när polis eller ordningsvakt kommer till platsen kan denne begära ID och således verkställa tilläggsavgiften. Detta innebär att om du inte visar giltig biljett för polis eller ordningsvakt blir du skyldig att betala tilläggsavgift. Om du ändå har giltig biljett så ser jag ingen anledning till att inte visa upp den för polis eller ordningsvakt. Begår du något brottsligt när du inte stannar för biljettkontrollanten?Att du däremot inte stannade för biljettkontrollanten skulle jag inte påstå är brottsligt eftersom biljettkontrollanten inte har rätt att hålla kvar dig utan att ha påträffat dig på bar gärning eller på flyende fot (vilket inte verkar vara fallet i din beskrivning eftersom du har giltig biljett). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka bestämmelser blir aktuella om man vill överklaga ett beslut om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)?

2020-04-17 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej! Vilken paragraf är det som gäller om man vill överklaga om en vanlig LVM? Dvs inte omedelbart ohändertagande. Överklagar man enligt 33 FPL?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), förvaltningslag (FL) och även förvaltningsprocesslag (FPL). Vilka beslut enligt LVM får överklagas?Till att börja med så ges tvångsvård genom hem som är avsedda att lämna vård, dessa kallas för LVM-hem och står under Statens Institutionsstyrelse (SiS), LVM 22 §. Vissa beslut som SiS tar får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. De beslut som får överklagas framgår av LVM 44 § första stycket och är följande:- Beslut som gäller överflyttning eller avslag på begäran om utskrivning,- Beslut om att klienten inte får ringa, ta emot telefonsamtal eller får ta emot besök,- Beslut om vård i enskildhet eller avskildhet, eller - Beslut om att personalen ska förstöra något som klienten inte får ha på institutionen, till exempel alkohol, narkotika. Andra beslut som har fattats av SiS enligt LVM än de som räknades upp ovan får inte överklagas (LVM 44 § tredje stycket). I din fråga nämner du omedelbart omhändertagande vilket är ett exempel på ett beslut som inte får överklagas (LVM 44 § femte stycket). Vem får överklaga?De överklagbara besluten enligt LVM 44 § överklagas till förvaltningsrätten. Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått denne personen emot (FL 42 §). Den personen som har ställning som part anses vara den som beslutet angår. Det rör sig alltså om en person som blivit drabbad av ett visst beslut. Beslutet måste även ha gått den enskilde emot vilket det gör om det får konsekvenser för den enskilde som denne inte anses gynnas av (gynnande beslut rör sig oftast om förmåner eller tillstånd). Samma kriterier som jag precis beskrivit hittar du i FPL 33 § andra stycket vilket är den paragraf du nämner i din fråga. Hur går man tillväga om man vill överklaga?Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligt till den myndighet som har meddelat beslutet (till exempel SiS). I sin överklagan ska man nämna vilket beslut som överklagas och vad man vill ha för ändring (FL 43 § första och andra stycket). Överklagandet måste ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från det att den enskilde fått ta del av beslutet (FL 44 §). När myndigheten fått in överklagan så ska de pröva ifall överklagan har kommit in i rätt tid (alltså inom tre veckor), FL 45 § första stycket. Om överklagan har kommit in i rätt tid ska myndigheten skicka överklagan till förvaltningsdomstolen som sedan ska pröva beslutet (FL 46 § första stycket). SammanfattningFörst och främst måste du kolla i LVM 44 § efter vilka beslut som faktiskt får överklagas. För att sedan få överklaga måste det göras av den som beslutet angår och det ska ha gått den personen emot (FL 42 §). Dessa krav framgår även av FPL 33 § andra stycket vilket du nämner din fråga. För att sedan genomföra själva överklagan så gör man detta skriftligt och anger vilket beslut det rör sig om och vad man vill ändra (FL 43 §). Det är alltså flera paragrafer i lite olika lagar som blir aktuella när man ska överklaga ett beslut om vård av missbrukare. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får biljettkontrollanter hålla kvar resenärer?

2020-10-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag gick av vid bussen och vid avgång var det en biljettkontrollant. Han frågade efter biljett vilket jag inte hade och frågade efter legitimation. Jag vet att kontrollanter inte har denna befogenhet, men får de hålla mig på plats? Hade jag kunnat vägra att visa min biljett och gått därifrån eller har kontrollanterna rätt att hålla mig på plats. Bör påpekas att allt filmades på kamera som kontrollanten hade på bröstet.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Får biljettkontrollanter hålla kvar dig?Under vissa förutsättningar får envar (det betyder "vem som helst") gripa en person som har begått brott. Detta är endast tillåtet om fängelse ingår i straffskalan och att den misstänkte påträffas på bar gärning eller på flyende fot (rättegångsbalken 24 kap. 7 § andra stycket). Att inte betala biljett för att åka kollektivt är brottsligt och går in under ringa bedrägeri där fängelse finns i straffskalan (brottsbalken 9 kap. 2 §). Det innebär alltså att biljettkontrollanter endast får hålla kvar dig om de skulle ertappa dig med att inte ha giltig biljett. Eftersom du skriver att du endast gick av bussen så verkar det inte som om någon biljettkontrollant har ertappat dig med att inte ha giltig biljett och därför får de inte heller hålla kvar dig på enbart den grunden att du inte visar biljett.Vad som kan nämnas är att biljettkontrollanter kan påföra en tilläggsavgift för resande som inte visar giltig biljett (lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik 1 §). Men som du själv nämner kan inte biljettkontrollanter tvinga någon att redovisa identitet. Om däremot polis eller ordningsvakt kommer till platsen kan denne begära ID och således verkställa tilläggsavgiften. Detta innebär att om du inte visar giltig biljett för polis eller ordningsvakt blir du skyldig att betala tilläggsavgift.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Behövs serveringstillstånd när tanken är att bjuda ett i förväg bestämda personer på alkohol tre till fem gånger per år i ett museum?

2020-09-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejsanVi är ett litet museum i Stockholm som varit stängt i 3 år och nu öppnar vi igen till allmänheten, vi öppnar inte som vanligt museum, då man behöver boka in sig i en visning med max 15 personer. I nästa år planera vi att göra konstnärsamtal, 3 till 5 tillfall per år där bjuder vi press och vår gästlista med max 100 personer för ett samtal med konstnären som vi ställerut och vi tänkte bjuda de på lite vin, alltså vi bjuder och vi inte säljer! De 100 personer är bjudna via oss och vi vet redan vem de är eftersom de är vår gästlista som vi kommer att bjuda de 3 till 5 gånger per år. Behöver vi alkoholtillstånd i det här fallet? Tack på förhand
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av alkohollagen. Huvudregeln är att ett serveringstillstånd krävs för att få servera alkohol (alkohollagen 8 kap. 1 § första stycket). Serveringstillstånd behövs dock inte om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och- serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol-eller lättdrycker (alkohollagen 8 kap. 1 a §). Du skriver att ni har en gästlista för max 100 personer, att ni tänker bjuda på alkohol och inte sälja och jag tolkar det som att detta ska ske på ert museum, detta sammantaget tyder på att serveringstillstånd inte behövs. Du skriver däremot också att er tanke är att bjuda gästerna tre till fem gånger per år vilket innebär att serveringen inte avser ett enstaka tillfälle. Enligt min bedömning skulle ni inte behöva serveringstillstånd för den första gången men om ni tänker ha fortsatta bjudningar på alkohol så kommer ni behöva söka om serveringstillstånd. En sådan ansökan gör ni skriftligen till den kommun där museet ligger (alkohollagen 8 kap. 10 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att servera alkohol i en pop-up butik?

2020-09-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som gäller om man vill servera bubbel i samband med en pop up-butik? Jag har en webbaserad butik och kommer vid ett eller några tillfällen ha en fysisk popup-butik under några timmar. Jag skulle vilja bjuda på bubbel och tilltugg men blir tveksam till om det är lagligt.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av alkohollagen. För att få servera alkohol krävs det i normalfallet ett så kallat serveringstillstånd vilket utfärdas av kommunen där serveringsstället är beläget (alkohollagen 8 kap. 1 § första stycket). Serveringstillstånd behövs dock inte om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och- serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol-eller lättdrycker (alkohollagen 8 kap. 1 a §). Du skriver att du vid ett eller flera tillfällen vill bjuda på bubbel i samband med pop-up butik och eftersom det verkar planeras ske som ett öppet evenemang dit alla är välkomna så är min bedömning att serveringstillstånd behövs i ditt fall. Om du vill bjuda på alkohol bör du därför söka om ett tillfälligt serveringstillstånd. En sådan ansökan gör du skriftligen till den kommun som du tänkte ha evenemanget i (alkohollagen 8 kap. 10 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilka lagar reglerar att myndigheter kan granskas och ställas till svars om de har gjort fel?

2020-03-21 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, vilken lag reglerar att myndigheterna kan granskas? Och vilken lag reglerar att myndigheterna kan ställas till svars om de gjort fel ?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Finns flera myndigheter som arbetar med tillsynDet är flera myndigheter i Sverige som arbetar med tillsyn. De främsta är justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK). JO granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete. Detta gäller särskilt de lagar som handlar om individers rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten och kommunerna. JK däremot har en mer övergripande tillsyn över myndigheter och tillsynen handlar mest om att hitta systematiska fel i den offentliga verksamheten. Förutom JO och JK finns många andra myndigheter som arbetar med tillsyn, dessa är oftast specialiserade inom ett eller flera områden. Nedan listar jag några exempel på tillsynsmyndigheter:- Diskrimineringsombudsmannen (DO) som arbetar mot diskriminering- Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som utövar tillsyn över hälso-och sjukvård- Konsumentombudsmannen (KO) som arbetar med konsumentfrågor- Skolinspektionen granskar skolorVilka lagar som reglerar att myndigheter kan granskasEftersom det finns flera myndigheter som arbetar med tillsyn, finns det också fler än bara en lag som reglerar att myndigheter kan granskas. Beroende på vilken myndighet som ska granskas så används alltså olika lagar. Eftersom jag inte vet om du undrar över någon specifik myndighet i din fråga, kommer jag att ta upp några exempel på lagar och bestämmelser nedan. Att myndigheter granskas av JO framgår av lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän 2 § första stycket första punkten. Att JK granskar myndigheter framgår av lag (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn 2–3 §. I diskrimineringslagen (DiskL) 4 kap. framgår att DO utövar tillsyn över verksamheter. Vilka lagar som reglerar att myndigheter kan ställas till svarsOm man anser att en myndighet har agerat felaktigt och myndigheten står under tillsyn av JO, kan man göra en så kallad JO-anmälan. Mer om hur man klagar till JO kan du läsa här.För att klaga på en myndighet som står under JK:s tillsyn kan man göra en JK-anmälan. För att göra en anmälan till JK ska man skriva till JK och förklara varför man vill göra en anmälan. Kontaktuppgifter till JK finner du här.Om du är ute efter att klaga på någon speciell myndighet så råder jag dig att gå in på tillsynsmyndighetens hemsida och klicka dig fram till hur man gör en anmälan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,