Jag blev bestulen på min mobiltelefon för 10 år sedan som såldes vidare. Kan jag kräva tillbaka den från nuvarande ägare?

2022-01-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! För omkring tio år sedan blev jag bestulen på min mobiltelefon som sedan såldes vidare. Nu har jag, mot alla odds, lyckats hitta min gamla telefon men den nuvarande ägaren vill inte lämna tillbaka den trots att jag kan bevisa att jag är ursprungliga ägaren. Har jag rätt att kräva honom lämna tillbaka mobilen, eller får han vägra också utan att jag kan göra något åt saken?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!I ditt fall blir lagen om godtrosförvärv av lösöre tillämplig.Du som ägare har blivit bestulen på din mobiltelefon som sålts vidare till en person. Om denne person förvärvat mobiltelefonen i god tro enligt 2 § godtrosförvärvslagen är det denne person som nu är rättmätig ägare till mobiltelefonen. Det spelar inte någon roll som huvudregel att du som förre ägare blivit bestulen på egendomen.Det förutsätter dock att den nye ägaren har handlat i god tro, vilket denne gör endast ifall det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen.Dock skriver du i frågan att du blivit bestulen på mobiltelefonen. Stöldgods kan aldrig förvärvas i god tro, det förkunnas bland annat i NJA 2011 s. 907. För din del kommer således mobiltelefonen fortfarande ha dig som ägare. Något godtrosförvärv kan inte göras.Du skriver vidare att det gått 10 år sedan stölden och förvärvet. Det är möjligt att få äganderätt till stulen egendom av hävd enligt 4 § godtrosförvärvslagen. Då krävs det att förvärvaren har varit i god tro (se 4 st.) under hela 10-årsperioden.Sammanfattningsvis är det i ditt fall möjligt att för förvärvaren att vägra lämna tillbaka det stöldgods han förvärvat, eftersom det gått 10 år. Det finns en möjlighet att köpa tillbaka den stulna mobiltelefonen enligt 5 § godtrosförvärvslagen, men det kräver dock att du som bestulen agerat inom sex månader från det du fick kännedom om innehavet.Med vänlig hälsning

Hur kan Sverige ha rätt att stifta en lag som Estonialagen, och förbjuda svenska medborgare från att dyka vid vraket?

2021-10-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Min fråga gäller färjan Estonia...hur kan Sverige ha rätt att stifta lag och därigenom förbjuda svenskar att dyka på vraket som ligger på internationellt vatten?Med vänliga hälsningar
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline!Lagstiftningsmakten, eller den legislativa jurisdiktionen är en inre nationell angelägenhet. Det innebär att varje stat har en i princip oinskränkt jurisdiktion att stifta nya lagar inom vilka områden de vill, förutsatt att lagen sedan i tillämpningen stämmer överens med gällande internationell rätt.Estonialagen har Sverige legislativ oinskränkt jurisdiktion att stifta. Staten Sverige har rätt att tillämpa Estonialagen på enskilda personer förutsatt att den judikativa jurisdiktionen är för handen. Ifall Sverige har judikativ jurisdiktion i ett enskilt fall har staten rätt att tillämpa lagen, trots att Estoniavraket ligger på internationellt vatten, detta eftersom bestämmelserna syftar till att stoppa svenska medborgare från att agera runt vraket. Judikativ jurisdiktion är en rätt för suveräna stater att åtala och döma enskilda personer för brott. Staten Sverige har judikativ jurisdiktion över svenska medborgare baserat på den aktiva personalitetsprincipen, vilket är en straffrättslig anknytningsprincip som ger en suverän stat rätt att ställa deras egna medborgare inför rätta ifall dessa begår ett brott, just på grund av att de är medborgare i den suveräna staten. Att vraket ligger på internationellt vatten är i det här fallet irrelevant.Med vänlig hälsning!

Vad säger lagen kring käppar?

2021-08-06 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Vad säger lagen kring käppar? Om man skulle vilja använda käpp med syftet på stil och inte pga funktions nedsättning - vad gäller då t.ex käppar från Afrika ffa Knobkierrie stilen?Tack på förhand.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du står helt fri att använda käppar i din vardag, såvida du inte använder käppen som hjälpmedel vid brottslighet.Användningen av käppar är inte reglerat i lag. Med vänlig hälsning!

Vad sker om man kör mot rött ljus?

2021-08-04 i Trafik och körkort
FRÅGA |Om man kör mot rött ljus, vad händer?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att köra mot röd ljussignal är en trafikförseelse som regleras i 5 kap. 3 § 4p. Körkortslagen. Här stadgas att den som kör mot rött ljus utan att överträdelsen är ringa ska få sitt körkort återkallat.Kör du mot rött ljus är utgångspunkten återkallelse av körkortet. Dock kan det, om det finns särskilda skäl därför, räcka med att en varning utdelas, dock under förutsättning att det anses vara en tillräcklig åtgärd, se 5 kap. 9 § Körkortslagen.Med vänlig hälsning!

Vad innebär en ordningsföreskrift?

2021-11-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vad innebär en "ordningsföreskrift"? Och hur vet man om en paragraf är det?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!En ordningsföreskrift är ett påbud som är skadeståndssanktionerat ifall det inte efterföljs, dock innebär ett handlande som strider mot en ordningsföreskrift inte att det medför ogiltighet. Endast skadestånd utgår.8 § LAS är ett exempel på en ordningsföreskrift. Det följer av 38 - 39 §§ LAS där det stadgas att skadestånd utgår ifall regleringen inte följs. Ordningsföreskrifter följs alltså av ett krav på skadestånd.Med vänlig hälsning!

Lexbase och yttrandefrihetsbrott

2021-10-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Lexbas hänvisar till en dom eller tvist om mig fast det är avgjort denna tvist när det gäller skilsmässa och arv, och dem vill ha betalt för att se min dom tvist fast de skriver inte bara att det var en tvist. Jag ber dem ta bort detta men de vägrar innan 5 år har gått. Jag anser detta är förtal?
Martin Carleheden |Tack för att du vänder dig till Lawline!Lexbase och sådana liknande webbsidor har ett utgivningsbevis, vilket är en typ av intyg som behövs för att erhålla grundlagsskydd enligt i detta fall Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) på basis av databasregeln som hittas i 9 § YGL.Med ett sådant utgivningsbevis som Lexbase har kan bestämmelser i personuppgiftslagen kringgås.Ur den synpunkten har Lexbase ansvarige utgivare inte begått något brott när de har uppgifter om civilmålet som du är delaktig i. Ansvarig utgivare skyddas från alla brott som inte faller under definitionen yttrandefrihetsbrott, se 6 kap. 1 § YGL.Ett sådant yttrandefrihetsbrott är förtal, se 7 kap. 3 § TF. Förtal innebär att "någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning."Det förutsätts att en uppgift lämnas, och att denna uppgift lämnas åt annan än den beskyllde. Vidare krävs det att uppgiften är ägnad att utsätta den beskyllde för andras missaktning, men det krävs inte bevis för att den beskyllde verkligen blivit utsatt för andras missaktning. Uppgiften måste dock vara av objektivt nedsättande beskaffenhet. Huvudrekvisitet är att uppgiften ska medföra eller vara ägnad att medföra andras missaktning om dig som person. Det måste vara objektivt nedsättande uppgifter som sprids, inte endast den beskylldes subjektiva uppfattning beaktas således. I det här fallet är det förmodligen inte tillräckligt för att förtalsbrottet ska vara för handen. Uppgifterna som sprids har inte varit ägnade att utsätta den beskyllde för missaktning. Med vänlig hälsning!

Är en inkomstdeklaration offentlig handling? Vad innebär 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen?

2021-08-05 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, jag har förstått att en inkomstdeklaration är en offentlig handling hos Skatterverket. Men är den offentlig? (Jag förstår att svaret finns i offentlighets- och sekretesslagen 27:1, men jag förstår inte vad som menas där.)
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En handling blir allmän det ögonblick den upprättas hos en myndighet, se 2 kap. 3 och 7 §§ TF. En deklaration (handling) blir i det här fallet en handling som blir allmän först när Skatteverket (myndighet) tagit beslutet.Huvudregeln är att alla allmänna handlingar är offentliga och således fritt kan tas del av, se 2 kap. 1 § TF. Det finns dock ett undantag. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas genom sekretess, se 2 kap. 2 § TF.I sekretesslagen finns bestämmelser som gör en inkomstdeklarations uppgifter sekretessbelagda. Själva beslutet om enskilds inkomstbeskattning är offentlig, däremot är uppgifterna i deklarationen sekretessbelagda, se 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen samt 27 kap. 6 § Offentlighets- och sekretesslagen.Det 27 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen innebär är att uppgifter som har betydelse för bestämmandet av skatten skyddas av sekretess. Uppgifter om bestämmande av skatt/taxering, fastställande av underlag för bestämmande av skatt, skattdebitering av preliminär eller slutlig skatt, jämkning av eller nedsättning av avdrag för preliminär skatt och nedsättning av eller befrielse från slutlig skatt omfattas således av sekretess. Registerföring och annan verksamhet som saknar ärendekaraktär omfattas också av sekretess. Uppgifter i ärenden om förhandsbesked i taxerings- och skattefrågor omfattas också av den här bestämmelsen.Med vänlig hälsning!

Måste jag fortfarande äta mediciner mot min vilja, efter att tvångsvård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård upphört?

2021-07-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, jag har haft öppen psykiatrisk tvångsvård, och då var två villkor att jag skulle bo på ett boende, och ta mediciner. Nu har jag inte ÖPT längre, och undrar, vad gäller nu? Måste jag fortfarande ta mediciner, och bo på ett boende mot min vilja?
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall blir bestämmelserna i Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) tillämpliga. Enligt 3 § LPT får tvångsvård ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd har ett oundgängligt och verkligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt, eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård, det som också kallas öppen psykiatrisk tvångsvård.enligt 27 § LPT ska tvångsvården upphöra omedelbart när det inte längre finns sådana förutsättningar. Det är chefsöverläkaren som beslutar om omedelbart upphörande. I ditt fall har tvångsvården nu upphört, vilket innebär att du inte längre lyder under lagstiftningen i fråga.Huruvida du måste inta mediciner på grund av eventuellt psykiskt tillstånd kan jag inte besvara på, däremot är det inte längre aktuellt att tvångsvårda dig, vilket innebär att några åtgärder mot din vilja inte längre kan vidtas.Med vänlig hälsning!