Söka asyl på nytt i ett annat land efter avslag

2020-12-08 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |HeJ!Jag känner en person som har sökt asyl i Sverige i över 10 år men vi får ständigt negativa besked och avslag. Vi har nu börjat titta på möjligheter att söka asyl i andra EU-länder. Vad händer om vi t.ex. skulle söka asyl i ett annat land som Tyskland eller Norge? Kommer de vilja pröva ärendet eller hur brukar de situationerna se ut? Vad händer om man blir tillbakaskickad till Sverige då de har nekat en asyl i 10+ år?Vidare, finns det ingen lag i Sverige som beskriver att asyl förtjänas till individer efter 10+ år i Sverige med full integration genom egen försörjning och liknande? Med vänliga hälsningar, anonym
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Din fråga regleras i Dublinförordningen. Förordningen tillämpas av flera länder, bland annat Tyskland och Norge. Dublinförordningen fastställer en rad kriterier för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan inom unionen. En grundläggande princip är att en asylsökande endast kan få sin ansökan prövad i en av medlemsstaterna, vanligtvis i det land där den asylsökande först reste in till. Enlig förordningen ska en person som flyr till Europa söka skydd i det första säkra land som den kommer till. Kriterierna för att fastställa ansvarig medlemsstat framgår av artikel 7 i Dublinförordningen. Enligt artikel 7.2 fastställs detta på grundval av det första landet man kommer till och söker asyl. I artikel 18:1 samma förordning regleras vilka skyldigheter den ansvariga medlemsstaten har. Bland annat ska medlemsstaten överta en sökande som har lämnat in en ansökan i en annan medlemsstat, återta en sökande vars ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig i en annan medlemsstat utan uppehållstillstånd, återta en tredjemansmedborgare eller en statslös person som har återkallat en ansökan under prövning och lämnat in en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig i en annan medlemsstat utan uppehållstillstånd, återta en tredjemansmedborgare eller en statslös person vars ansökan har avslagits och som har lämnat en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig i en annan medlemsstat utan uppehållstillstånd. Den ansvariga medlemsstaten ska i de situationer som avses i punkt a) och b) pröva eller slutföra prövningen av den ansökan om internationellt skydd som den sökande lämnat in. Det som är relevant i ditt fall är punkt d), som fastställer att den ansvariga medlemsstaten ska återta en person vars ansöka har avslagits och som befinner sig i en annan medlemsstat under Dublinförordningen. Skyldigheterna hos en ansvarig medlemsstat upphör under vissa angivna förutsättningar, vilket regleras i artikel 19. Bland annat framgår att de skyldigheter som fastställs i artikel 18:1 ska upphöra om den ansvariga medlemsstaten, när den anmodas att överta eller återta en sökande eller annan person som avses i artikel 18.1 c eller d, kan konstatera att den berörda personen har lämnat medlemsstaternas territorium (dvs hela Europa) under minst tre månader, och att personen inte har ett giltigt uppehållstillstånd som utfärdats av den ansvariga medlemsstaten. En ansökan som lämnas in efter en period av frånvaro om 3 månader ska betraktas som en ny ansökan, som ger upphov till ett nytt förfarande för att fastställa en ansvarig medlemsstat. Skyldigheterna hos en ansvarig medlemsstat anses också upphöra efter att staten ha blivit anmodad att ta tillbaka en sökande och det kan konstateras att den berörda personen har lämnat medlemsstaternas territorium enligt ett beslut om återsändande. Om man sedan söker på nytt, så kommer det att betraktas som en ny ansökan. Sammanfattningsvis är utgångspunkten att första land man kommer till ska pröva asylansökan, och det är inte säkert att man får det prövat i ett annat land. Genom en databas som kallas för Eurodoc kommer man se genom fingeravtryck att personen har sökt asyl i ett annat land, vilket kan resultera att personen riskerar att sändas tillbaka, antingen till det land man sökte asyl första gången, eller hemlandet. Det man måste göra är att åka tillbaka och verkställa beslutet om avslag i hemlandet, och söka på nytt i ett annat land. Men det är inte säkert att man då anses ha asylskäl. Mer information hittar du i migrationsverkets hemsida. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Polisens befogenheter vid alkoholtest när man kör bil

2020-09-02 i Polis
FRÅGA |Hej Alkotest när man kör bil. Vad har polisen för befogenhet att göra dessa tester utan någon misstanke? Det är ju rätt vanligt man gör dessa tester på rutin, utan att man misstänker att föraren faktiskt är påverkad. Dessa tester bör ingå i kroppsbesiktning, och det regleras i grundlagen. Och i grundlagen är man skyddad mot dessa ingrepp, om man inte är misstänkt för något brott. Att det sedan finns med i någon trafiklag, att man måste blåsa. Det borde då inte vara relevant, då grundlagen går före.
Aya Alwan |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan regleras i Lagen om alkoholutandningsprov. Av 1 § i samma lag framgår att alkoholutandningsprov får tas av en polisman om det finns en skälig misstanke att personen ifråga kan göra sig skyldig till brott. I 2 § regleras möjligheten att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov, tex, i samband med trafikkontroll eller vid olyckor. Rutinmässiga prov får numera tas på samma kategorier som kan bli föremål för prov enligt 1 §. Reglerna i 1 § respektive 2 och 3 §§ har olika syften. Syftet med 1 § är att utreda begångna brott, då bestämmelsen tar sikte på skäligen misstänkta personer. Provet får alltså endast tas i syfte att säkra bevisning vid utredning av brottet. Provtagning enligt 2 § och 3 § syftar till att främja den allmänna trafiksäkerheten, då sådana prov sker på rutinmässiga grunder och inte i syfte att utreda ett konkret brott. Detta har med polisens brottsförebyggande arbete att göra. Med andra ord finns det lagstöd för polisen att ta slumpmässiga alkoholutandningsprov utan att det nödvändigtvis finns en skälig misstanke till det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning.

Utvisning på grund av brott

2020-09-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |om en person har fått svenskt medborgarskap, men också behållit sitt gamla medborgarskap i hemlandet. Kan han utvisas vid grovt brott o fråntas sitt svenska medborgarskap?
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline, med din fråga. Utvisning Enligt 8 a kap 1 § Utlänningslagen får en utlänning som inte är EES-medborgare utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. Utvisningen får endast ske under vissa i lagen angivna förutsättningar. 1. Om utlänningen döms till svårare påföljd 2. Det kan antas att personen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet i landet 3. Brottet är med hänsyn till den skadan, fara eller kränkningen för enskilda, är så allvarligt att domstolen bedömer att personen inte ska stanna kvar. Innan domstolen fastställer utvisningen ska hänsyn tas till utlänningens levnadsomständigheter, om man har barn i Sverige, övriga familjeförhållanden mm, i enlighet med 8 a kap 2 § Utlänningslagen. Återkallelse av medborgarskap Regeringsformen anger att ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Vilket är en absolut rättighet för var och en. Detta framgår av 2 kap 7 § Regeringsformen. Detta inkluderar även medborgare med dubbla medborgarskap och som har begått brott. Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar