Hur kan ett barn under 18 år få ett svensk medborgarskap?

2021-12-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej, ett barn under 18 år som har en pappa som har blivit svensk medborgare och som är inte vårdnadshavare för barnen.Föräldrarna är från eu och inte gifta med varandra. Barnen är fött i Sverige. Hur kan barnen bli svenskmedborgare?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarOm ni vill att barnet ska få ett svensk medborgarskap kommer vårdnadshavaren/arna behöva lämna in en anmälan om detta. Sedan krävs det att vissa krav är uppfyllda för att barnet kan förvärva ett svensk medborgarskap. Lag om Svenskt MedborgarskapI Sverige är huvudregeln att det krävs att någon av föräldrarna är svenska medborgaren när barnet föds för att barnet ska förvärva ett svensk medborgarskap, 2 § Lag om Svenskt Medborgarskap. För att ett barn, som inte förvärvat medborgarskap vid födseln, ska få ett svensk medborgarskap krävs att vårdnadshavaren/arna gör en anmälan, och anmälan ska göras innan barnet har fyllt arton år. Om barnet är över tolv år och har utländskt medborgarskap krävs även barnets samtyckte. Därutöver krävs det att barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige, och haft sin hemvist i landet sedan tre år, 7 § Lag om Svenskt Medborgarskap. Anmälan görs hos Migrationsverket. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

What can affect an application for permanent uppehållstillstånd/permanent residence?

2021-11-13 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hi,I am applying for permanent uppehållstillstånd and fulfill all conditions. However i got a fine of 1700SEK for high speed taken by a camera. It states as follows: Strafforeläggande Godkant 2020-01-21, AM-325-20-2, Ostersund ak- Trafik (703T) Brott mot trafikförordningen 2019-08-31 10 kap 12 st 15p och 14 kap 3 2p trafikfbrordningen (1998 1276) 1 sin lydelse fore i jamuani 2020 samt lokala trafikföreskrifter. May this affect the decision for permanent residence? Can I get a rejection ?Many thanks in advance.
Hampus Lagerquist |Hi, thank you for turning to Lawline with your question!AnswerWhen Migrationsverket (the Swedish immigration agency) is processing an application for permanent uppehållstillstånd there are some things that they take into consideration. One of the things that can affect the decision to give a permanent uppehållstillstånd is if the applicant (you in this case) has previously committed any crimes, 5 kap. 17 § Utlänningslagen (Law on foreigners.) So in conclusion, because you have commited a crime before it can affect your application for permanent uppehållstillstånd. But the seriousness of the crime should also be taken into consideration so because your crime is not of a serious character it might not affect the decision as much. Hope you got an answer to your question!For further help you can turn to info@lawline.seKind regards,

Hur kan man bestrida ett negativt beslut om kontakt från kriminalvården?

2021-09-15 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! En väldigt nära vän till mig sitter häktad och kommer få ett längre fängelsestraff. Vi har ansökt om att få telefontillstånd så vi kan ha kontakt men har blivit nekade 2 gånger p.g.a att jag har blivit dömd och finns med i belastningsregistret (min dom har inget att göra med min vän eller är på något sätt relaterat till vad han sitter häktad och kommer bli straffad för) Min fråga är vad kan man göra? Hur går man tillväga för att få ha någon annan typ av kontakt förutom brev? Kan man göra något mer än att överklaga? Fängelsestraffet handlar om flera år så ska vi inte kunna ha kontakt under hela denna tiden? Tack på förhand
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarKortfattat så är svaret på din fråga att ett överklagande av beslutet är troligen det enda alternativet som ni har tillgängligt. FängelselagenSom jag förstår det av din fråga kommer den du vill hålla kontakt snart kommer att befinna sig i en kriminalvårdsanstalt (fängelse). För intagna i en kriminalvårdsanstalt är det främst fängelselagen som reglerar deras skyldigheter och rättigheter. Intagnas rätt till elektronisk kommunikation (t.ex. telefon) kan begränsas om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 5 §, kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan, (7 kap. 4 § Fängelselagen). Det finns liknande regler för den som är häktad, (3 kap. 4 § Häkteslagen). När det gäller att bestrida ett negativt beslut gällande elektronisk kommunikation kan ni i första hand begära att beslutet omprövas av kriminalvården, (14 kap. 2 § Fängelselagen). I din fråga framgår det att ni fått två avslag från kriminalvården så utgår jag ifrån att ni redan begärt omprövning. Efter att omprövning har skett och ni fått ett negativt beslut har ni rätt att överklaga beslutet till allmän förvaltningsrätt, (14 kap. 1 § Fängelselagen). Reglerna för omprövning och överklagande av beslut för den som är häktad är liknande, (7 kap. 3 och 4 § Häkteslagen).Andra alternativ till kontakt förutom brev och elektronik kommunikation är besök, (7 kap. 1 § Fängelselagen). Men på grund av Corona-pandemin kan rätten till besök vara begränsad. Rätten till besöks bedöms även på samma grunder som rätten till elektronisk kommunikation, så om ni fått avslag från rätten att prata i telefon är risken stor att ni även får avslag gällande rätten till att besök. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Omfattas Facebook grupper av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)?

2021-06-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hur kommer det sig att olika "privata" facebook grupper menar att deras privata regler står över grundlagen om yttrandefrihet? Har dessa "privata grupper" verkligen laglig rätt att förbjuda yttrandefrihet på facebook genom att hänvisa till "privata regler"?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarYttrandefrihet handlar om att staten inte får begränsa någons rätt att göra sin röst hörd och denna rätt är skyddad genom exempelvis Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det avgörande för din fråga är att det är "gentemot det allmänna" som (1 kap. 1 § YGL) garanterar yttrandefriheten. När det gäller yttrandefrihet mellan privatperson och privatperson skiljer sig detta från den yttrandefrihet som individer har mot samhället. En gruppadministratör på Facebook kan exempelvis välja vad som får och inte får publiceras i gruppen. Gruppadministratörerna måste ju svara inför Facebook och följa deras regler och policy. Om Facebook anser att gruppen som helhet inte följer deras policys är de därmed fria att ta radera gruppen. Följden blir att gruppadministratörer följer Facebooks regler och policy och inte YGL när de administrerar en Facebook grupp. Det finns även andra inskränkningar i rätten att yttra sig, som bland annat förtal och hets mot folkgrupp (5 kap. 1 § och 16 kap. 8 § Brottsbalken). Att håna någon eller publicera hånande kommentarer är inte olagligt men kan vara något som inte stämmer överens med gruppen eller Facebooks policy. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Får man filma under ett kommunfullmäktige sammanträde?

2021-12-19 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejAllt fler kommuner websänder sina kommunfullmäktigemöten på internet och lägger upp dem på t.ex. Youtube. Men om en kommun iNTE gör detta är det då tillåtet för en privatperson eller journalist att filma mötet och lägga upp detta på Youtube? Kan kommunen fatta ett beslut som förbjuder detta?Kommunfullmäktige är ju ett öppet offentligt möte i en offentlig lokal där de som filmas är offentliga politiker.
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!Svar Som huvudregel bör det vara tillåtet att filma, men kommunen kan fatta beslut som förbjuder bild- och ljudupptagning i vissa fall. Aktuella regler Huvudregeln är att kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga men det finns möjligheter att hålla sammanträdena inom stängda dörrar, 5 kap. 42 § kommunallagen. Det är ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och denne ansvarar även för ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder störande och inte rättar sig vid en tillsägelse kan någon även utvisas från ett sammanträde, 5 kap. 43 § kommunallagen. Utgångspunkten är alltså att filmning bör vara tillåtet så länge sammanträdet är offentligt och det inte stör ordningen. Det existerar emellertid möjligheter för en kommun att fatta beslut om att det ska vara förbjudet med ljud- och bildupptagning under ett offentligt sammanträde. JO har konstaterat att en kommunal nämnd (borde även gälla för kommunfullmäktige) i princip kan besluta om ordningsregler som innebär att åhörare vid ett öppet sammanträde inte får spela in ljud- och bildupptagningar. Det är dock viktigt att regeln inte får vara godtycklig, diskriminerande eller kommit till av irrelevanta skäl. Huvudregeln är även enligt JO att den självklara utgångspunkten är att det ska vara tillåtet för åhörare att få spela in under offentliga sammanträden, (JO dnr 6356-2012).Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vart ska avvikande meningar enligt 30 § andra stycket förvaltningslagen antecknas?

2021-10-10 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Enligt 30 § andra stycket förvaltningslagen har den som medverkar vid den slutliga handläggningen av ett ärende utan att deltaga i avgörandet alltid rätt att få sin avvikande mening "antecknad". Jag undrar om bestämmelsen innebär att en sådan anteckning ska redovisas i det beslut som expedieras, eller om det är tillräckligt att den avvikande meningen antecknas i ett protokoll som inte bifogas beslutet?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarDet finns inget i lagen som uttryckligen säger var en avvikande mening ska antecknas. Men en myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet kan överklagas ska myndigheten samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 § (33 § Förvaltningslagen). Detta innebär att det kan vara ändamålsenligt att en avvikande mening åtminstone nämns i beslutet eller görs lättillgänglig på något annat sätt. Det finns inte heller något som säger att den avvikande meningen inte också kan antecknas i protokollet. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Kan en riksdagsledamot avsättas på grund av brott?

2021-07-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Jag undrar om en riksdagsman kan skiljas från sitt uppdrag på grund av brott? Och i så fall av vem?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarEn riksdagsledamot kan avsättas på grund av att denne visat sig vara uppenbart olämplig att fortsätta sitta i riksdagen på grund av brott. (4 kap. 11 § Regeringsformen). Kraven på att något är uppenbart olämpligt är dock väldigt högt ställt, vilket har gjort att det ytterst sällan sker att en riksdagsledamot blir avsatt även om de begått ett brott eller agerat olämpligt. Förklaringen till att det är så svårt att avsätta riksdagsledamöter är troligen att förhindra att riksdagsledamöter avsätts av endast politiska skäl av sina meningsmotståndare. Vem kan avsätta?Det är endast en domstol som kan fatta beslut om att avsätta en riksdagsledamot på grund av brott (4 kap. 11 § Regeringsformen). Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad gör man om chefen är jävig?

2021-03-27 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Är det en jävsituation om chefen på ett LSS boende väljer att skola in en vän (utan intervju) och väljer samtidigt att avstå från att skola in okända personer då vännen behöver jobb då hen är kortidspermiterad från sitt egna företag? Om ja jäv vad gör jag då? Vart anmäler man det?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Från omständigheterna i din fråga är det lite svårt att tolka om chefen anställt sin vän eller om det handlar om något annat förhållande. Svaret på din fråga kan bli lite annorlunda beroende på om det finns ett beslut om att anställa vännen eller inte. Aktuella lagarNär det gäller LSS boende är det en fråga för kommuner och regioner om inte något annat avtalats med en privat part, 2 § och 17 § Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). På grund av att det är en fråga som kommunen har ansvaret för gäller Kommunallagen i det här fallet. Som utgångspunkt ska alla anställda vid kommuner var sakliga och opartiska, 1 kap. 9 § Regeringsformen (RF). Jävsbestämmelser för anställda i kommuner och regioner finns i 7 kap. 4 § Kommunallagen (KomL), vilken kopplar vidare till jävsbestämmelserna i 6 kap. 28-32 § KomL. En kommunalt anställd kan anses jävig om det av något annat skäl än ovan angivna finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för han eller hennes opartiskhet. Den mest aktuella jävbestämmelsen i ditt fall är 6 kap. 28 § femte punkten KomL, som behandlar s.k. delikatessjäv.DelikatessjävBestämmelsen är något av en generalklausul som kan tillämpas då det finns någon annan särskild omständighet, det vill säga något mer påtagligt, som är ägnad att rubba förtroendet för opartiskhet. Sådana särskilda omständigheter som kan rubba förtroendet för en kommunalt anställd är exempelvis då en förtroendevald är uppenbar vän eller ovän med en person som omfattas av ett ärende. I ditt fall förefaller det som att det är klart att chefen är vän med personen (vännen) som omfattas av ärendet (anställningen), vilket troligen borde rubba förtroendet för chefens opartiskhet i ärendet. Chefen kan då troligen anses vara jävig utifrån omständigheterna som du tagit upp i din fråga.Möjliga åtgärderFör att någon ska kunna överklaga något din chef har gjort i en jävig situation måste chefen fattat ett beslut som kan överklagas, t.ex. att om han anställt sin vän. Om chefen har fattat ett sådant beslut och det överklagas, borde beslutet upphävas och chefen skulle potentiellt kunna åtalas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § Brottsbalken. Men även om det inte finns något direkt beslut som har varit jävligt och kan angripas borde chefen agerande anses vara osakligt och opartiskt vilket går emot, 1 kap. 9 § RF. Du skulle då kunna anmäla händelsen till Justitieombudsmannen (JO). JO har som uppgift att kontrollera Sveriges myndigheter, 13 kap. 6 § RF och vem som helst kan anmäla missförhållanden inom myndigheter till JO. SlutsatsMed utgång från omständigheterna som du tar upp i din fråga så finner jag att det borde kunna anses vara en jävsituation. De möjliga åtgärderna är att potentiellt överklaga ett anställningsbeslut eller att du anmäler händelsen till JO. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,