Vad gäller för att tredjelandsmedborgare ska beviljas uppehållstillstånd på grund av planerat samboskap i Sverige?

2021-08-06 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min pojkvän vill flytta ihop här i Sverige. Jag är svensk medborgare men han är inte en EU-medborgare. Jag ska börja studera på universitetet och har därför inte någon riktig inkomst eller bostad än, men jag ska skaffa en studentlägenhet. Är det möjligt för oss att bo tillsammans i Sverige?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka regler är tillämpliga?I mitt svar kommer jag att utgå från att din pojkvän och du inte har bott ihop utomlands tidigare, då svaret skiljer sig åt beroende på om ni har bott ihop innan. Frågan är om din pojkvän som tredjelandsmedborgare, det vill säga icke EU-medborgare, kan bosätta sig i Sverige med dig och följaktligen vad som krävs för att han ska kunna göra det. Regler kring uppehållstillstånd går att finna i utlänningslagen (UtlL). Vad gäller för uppehållstillstånd på grund av planerat samboskap?En utländsk medborgare som vistas i Sverige i mer än 90 dagar måste ha uppehållstillstånd (2 kap 5 § UtlL). Uppehållstillstånd kan bland annat sökas på grund av anknytning till en person i Sverige. Det finns alltså en möjlighet för din pojkvän att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till dig om ni inte har varit i ett permanent samboförhållande sedan innan (eller i mindre än två år) men har för avsikt att inleda ett samboförhållande i Sverige. För att uppehållstillstånd ska ges krävs vidare att förhållandet framstår som seriöst och att det inte finns några särskilda skäl som talar mot att uppehållstillstånd ska ges (5 kap 3a § 1 punkten UtlL). När en s.k seriositetsprövning görs av förhållandet tar man bland annat hänsyn till följande: Hur lång tid ni har varit tillsammansAtt ni har god kännedom om varandraAtt ni kan kommunicera med varandra på ett gemensamt språkAtt ni har träffats i åtminstone någon utsträckning, samtOm ni väntar barn tillsammans (den här punkten väger tungt) Vidare ska det som sagt inte föreligga skäl som talar mot att uppehållstillstånd ska ges. Exempelvis kan uppehållstillstånd vägras om den som söker uppehållstillstånd har gjort sig skyldig till något brott eller om det finns en påtaglig risk för att anknytnignspersonen eller eventuella barn kommer att utsättas för våld i relationen (5 kap 17 § 1 stycket UtlL). Som huvudregel gäller att ett beviljat uppehållstillstånd på grund av anknytning är tidsbegränsat på 1-2 år (5 kap 8 § UtlL). Om personen beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan denne få ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd om förhållandet fortsätter (5 kap. 16 § UtlL). Vilka krav ställs på dig som anknytningsperson?En förutsättning är att anknytningspersonen är svensk medborgare, har permanent uppehållstillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd med flyktingstatus. I detta fallet är du svensk medborgare och uppfyller därmed detta krav. Vidare krävs det numera att du ska kunna försörja dig själv och att du har en bostad som är av tillräcklig storlek och standard för både dig och din blivande sambo (5 kap 3b § UtlL). Du behöver visa att du har regelbundna arbetsrelaterade inkomster så att du kan försörja dig själv. Gällande bostaden krävs att den är av tillräcklig storlek och standard för er två att bo i. För två vuxna utan barn är en bostad tillräckligt stor om den har kök eller kokvrå och minst ett rum. Att hyra bostaden i andra hand går bra, men uthyrningen måste vara godkänd av hyresvärd, bostadsrättsförening eller hyresnämnd. Det är inte okej att vara inneboende hos någon annan eller bo hemma hos sina föräldrar, då uppfylls inte kravet på bostad. Dessutom måste du kunna visa att du har en bostad för minst ett år framåt i tiden. Är det möjligt för er att bo tillsammans i Sverige?Din pojkvän kan söka uppehållstillstånd i Sverige om ni planerar att bli sambos.Viktigt att komma ihåg är att din pojkvän måste ansöka om uppehållstillstånd från sitt hemland, alltså innan han reser in i Sverige (5 kap. 18 § UtlL). Kraven som ställs är att ert förhållande framstår som seriöst och att du har möjlighet att försörja dig samt har en bostad för er båda som uppfyller kraven på både storlek och standard. Det kan vara tveksamt om försörjnings- och bostadskravet är uppfyllt eftersom att du nämner att du inte har någon varaktig inkomst än eller bostad. Huruvida dessa krav är uppfyllt får dock bedömas i ert enskilda fall av Migrationsmyndigheten. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakt oss på Lawline igen eller kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Vad gäller kring borttagning av uppgifter på hemsidor som Lexbase?

2021-06-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |HejJag har bestridit en P bot för många år sedan, 2008/2009 tror jag. Detta avgjordes genom en muntlig förberedelse av tingsrätten till en förlikning och case closed. Det jag undrar är om man kan begära att info om att "man förekommer i tvistemål" via sidor som Lexbase osv kan tas bort? Finns det någon tidsram där detta inte längre syns eller är det för all framtid? Det är rätt irriterande att ha en sån info när man googlar sig sj för en skitsak som P bot.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan jag begära att handlingar om mig på hemsidor som Lexbase tas bort?Hemsidor som exempelvis Lexbase ger mot en kostnad ut offentliga handlingar till personer som begär dessa. Alltså innebär det att när ditt namn förekommer på hemsidan har du blivit omnämnd i en offentlig handling. I ditt fall rör det sig om en dom i ett tvistemål. En offentlig handling är som huvudregel tillgänglig för allmänheten och hemsidan gör det enbart enklare för personer att få tillgång till dessa handlingar. I dagsläget kan man inte begära att handlingar på hemsidor som Lexbase tas bort då dessa är offentliga. Hur länge finns uppgifter kvar via hemsidor som Lexbase?Offentliga handlingar gallras efter en viss tid, detta gäller även exempelvis domar. Dock gäller dessa tider enbart för den offentliga sektorn och gäller därmed inte en privat aktör som Lexbase. Uppgifter om brott kan ligga kvar på Lexbase även om dessa uppgifter tagits bort ur en persons belastningsregister. Lexbase har egna gallringstider för när uppgifter på dess hemsida tas bort. Exempelvis tas ett brott som kan ge max två år i straffskalan bort efter fem år medan ett brott som kan ge över två år i straffskalan tas bort efter 20 år. När det gäller tvistemålsdomar gallras dessa från Lexbase efter 20 år. Vad kan jag göra?Jag råder dig att kontakta hemsidan och be om att uppgiften om dig kan tas bort. Uppgifterna kommer att tas bort automatiskt efter 20 år enligt Lexbase egna gallringsregler. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kan man vara medborgare i både Sverige och Norge?

2021-05-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Har svenskt medborgarskap sedan födseln. 1952. Bosatt i Norge sedan 1983. Kan jag söka om dubbelt medborgarskap : Sverige- Norge??
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillåter svensk rätt dubbelt medborgarskap?Sedan 1 juli 2001 tillåter svensk lag dubbelt medborgarskap enligt lagen om svenskt medborgarskap. På så vis kan en svensk medborgare ansöka om medborgarskap även i ett annat land utan att behöva avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Dock finns det ett antal länder som inte tillåter dubbelt medborgarskap. Alltså har du som svensk medborgare rätt till dubbelt medborgarskap förutsatt att det andra landets lag tillåter dubbelt medborgarskap. Tillåter norsk rätt dubbelt medborgarskap?Från och med den 1 januari 2020 tillåter även Norge dubbelt medborgarskap. Detta innebär att man du inte behöver avsäga dig ditt medborgarskap för att erhålla norskt medborgarskap. Hur kan jag få norskt medborgarskap? Som nordisk medborgare finns det två sätt för dig att få norskt medborgarskap. Antingen genom anmälan eller ansökan. Om du är en nordisk medborgare över 18 år och har varit bosatt i Norge i minst sju år kan du anmäla medborgarskap. Att anmäla medborgarskap är kostnadsfritt. Du kan även ansöka om medborgarskap om du är en nordisk medborgare över 12 år och bott i Norge de senaste två åren räknat från ansökan. I samband med din ansökan om norskt medborgarskap måste du bevisa att du förstår norska. Du måste även visa, genom ett utdrag från straffregistret, att du inte har dömts till straff.Slutsats Sammantaget finns det inget hinder, varken i svensk eller norsk lag, för dig att ansöka om medborgarskap i Norge utan att behöva avsäga dig ditt svenska medborgarskap. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Är information som en vårdnadshavare har lämnat till skolan sekretessbelagd gentemot den andra vårdnadshavaren?

2021-04-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej.Vid en konflikt mellan två vårnadshavare. Finns det reglerat vilken information en rektor får meddela den andra vårnadshavaren som lämnats i förtroende?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilken lag är tillämplig? Frågan här är huruvida en vårdnadshavare har rätt att få ta del av information som den andra vårdnadshavaren har lämnat till skolan. Jag kommer att utgå från att den information som har lämnats angår barnet. Föräldrabalken (FB) innehåller regler gällande vårdnadshavares rätt och även skyldighet att se till barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Dessutom har vårdnadshavare en skyldighet att bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning (6 kap. 2 § FB). Skolans läroplan anger att skolväsendet och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för barnets grundutbildning. Skolan ska bland annat vidarebefordra information om eleven till barnets vårdnadshavare. Alltså är utgångspunkten att vårdnadshavarna har rätt till information gällande sitt barn men ibland kan dock sekretess hindra att information lämnas ut. Vilken rätt har vårdnadshavare att ta del av information i skolverksamhet gällande sitt barn?Utgångspunkten är att sekretess som rör barnet även gäller i förhållande till barnets vårdnadshavare. Dock krävs det väldigt allvarliga omständigheter för att informationen ska vara sekretessbelagd. Detta eftersom väldigt mycket faller inom det så kallade föräldraansvaret (6 kap. 11 § FB). Alltså om den information som ska lämnas ut rör "barnets personliga förhållande" är det vårdnadshavares ansvar och då gäller inte sekretessen i förhållande till dem. Typiska exempel på sådan information som vårdnadshavaren normalt ska ges tillgång till är barnets hälsa eller om det har förekommit incidenter i skolan. Skolan måste alltid göra en bedömning om det finns en sådan risk vid utlämnandet av känsliga uppgifter. Detta eftersom viss information kan vara sekretessbelagt även gentemot vårdnadshavare eller om barnet skulle lida betydande men om vårdnadshavaren fick ta del av uppgiften (12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Exempelvis kan så vara fallet om en vårdnadshavare använder uppgiften till skada för barnet eller den andra vårdnadshavaren. Om skolan bedömer att det inte finns någon risk för skada kan de meddela vårdnadshavare. Gäller sekretess för skolpersonal?All personal som är eller har varit verksam inom kommunens verksamhet har tystnadsplikt. De får därför inte lämna ut uppgifter som kan skada barn eller vårdnadshavare till andra utanför skolan (29 kap. 14 § skollagen). Med det här menas att personal inte får lämna ut och föra vidare information som de har fått veta om barn eller barnets hemförhållanden. Dock hindrar inte den här sekretessen att information förs vidare till barnets vårdnadshavare med tanke på det som jag har nämnt ovan. SlutsatsJag råder dig att meddela rektorn om att du önskar att informationen inte sprids vidare. Dock har barnets vårdnadshavare en laglig rätt att få information gällande ert barns personliga förhållande. På så vis har vårdnadshavaren som utgångspunkt rätt att få ta del av informationen om det angår barnet och barnet inte riskerar att lida skada på grund av utlämnandet. Om informationen inte angår barnet har vårdnadshavaren ej en laglig rättighet att få ta del av informationen men det finns ej något hinder för rektorn att förmedla informationen vidare. Därför råder jag dig att ta kontakt med rektorn gällande att du önskar att informationen som du har lämnat i förtroende inte sprids vidare. Med vänliga hälsningar,

Har make rätt till svenskt medborgarskap efter giftermål?

2021-07-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har hört att det ska finnas en gammal lag som säger! Jag är gift med en man från Tunisien vi är gifta över 5 år! jag är svensk medborgare! Den Lagen som jag menar säger så här! att har man vart gift med en som inte är svensk över fem år så har han rätt att få nationalitet
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Får utländsk medborgare svenskt medborgarskap efter giftermål?Som jag tolkar din fråga är din make utländsk medborgare och ni har varit gifta i över fem år. Frågan blir om din man har rätt att få svenskt medborgarskap på grund av att ni har varit gifta i fem år. Regler om svenskt medborgarskap regleras i lagen om svenskt medborgarskap (MedbL). För att få svenskt medborgarskap krävs att man ansöker om ett sådant. Om din man är över 18 år, kan styrka sin identitet, har permanent uppehållstillstånd i Sverige, haft och kan förväntas komma att ha ett skötsamt liv i Sverige och har haft sin hemvist i Sverige sedan fem år tillbaka kan hans ansökan om svenskt medborgarskap beviljas (11 § MedbL). Eftersom din man är gift eller sambo med dig som är en svensk medborgare kan han generellt sätt få en godkänd ansökan efter tre års hemvist i Sverige om äktenskapet har varat i två år (12 § MedbL). Om din man har bott i Sverige i tre år uppfyller han kravet eftersom ni har varit gifta i över två år. Din man kan ansöka om svenskt medborgarskap. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att en kosovansk medborgare ska kunna besöka Sverige?

2021-06-27 i Migrationsrätt
FRÅGA |Min man bor i kosovo och jag hans fru bor i Sverige,jag har besökt honom 2 gånger där han bor,får han lov att besöka mig i Sverige om han har ekonomi att kunna åka tillbaka efter 3 månader?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifrån din fråga kommer jag att utgå från att din man är medborgare i Kosovo. Ett visum behövs för en person som vill besöka Sverige under en kortare tid och max 90 dagar (2 kap. 3 § utlänningslagen (UtlL)). Om din man skulle vilja stanna längre än så behöver han ansöka om någon sort av uppehållstillstånd, till exempel på grund av arbete eller anknytning till en person i Sverige (2 kap. 5 § UtlL). Kosovo är ett av de länder vars medborgare behöver ha ett visum vid inresa till Sverige. Alltså krävs det att din man har ett visum för inresa i Sverige och han behöver därmed söka ett sådant för att ha möjlighet att besöka dig i Sverige. Här är det viktigt att påpeka att en visumansökan måste göras och beviljas innan han reser in i Sverige. En ansökan kan göras hos en svensk ambassad eller generalkonsulat i det egna landet. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad gäller kring rätt till hemtjänst för äldre?

2021-04-08 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag är pensionär och kan inte gå till sopsorteringen. Hur gör jag då?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka bestämmelser är tillämpliga?Jag kommer i mitt svar utgå från att du önskar att få hjälp med att gå ut med soporna då du inte kan göra det själv. I ditt fall finns det möjlighet att söka bistånd i form av hemtjänst från Socialnämnden i din kommun. Socialtjänstlagen (SoL) innehåller bestämmelser kring bistånd i form av hemtjänst. Har jag rätt till hemtjänst?Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Alltså har alla som anser att de behöver service och omsorg en rätt att ansöka om bistånd och i sin tur få hjälp genom bland annat hemtjänst. Huruvida en person har rätt till bistånd får prövas i varje enskilt fall i förhållande till den individen. Vilken hjälp kan jag få vid beviljad hemtjänst?Hemtjänst kan beviljas inom ramen för stöden till livsföringen i övrigt. Vilka insatser som man kan få är dock inte specificerade i lagtexten. Det anges endast att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig livsnivå. Som tidigare nämnt har socialtjänsten ett särskilt ansvar för bland annat äldre och att äldreomsorg ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. På så vis ska äldre så lång som möjligt ges möjlighet att bo kvar hemma och därmed i första hand ges hjälp i form av exempelvis hemtjänst. Vad skälig livsnivå betyder anges dock inte utan det får göras en individuell bedömning i varje enskilt fall. Värt att notera är att socialtjänstens omsorg av äldre ska fokusera på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 kap. 4 § SoL). Om du beviljas hemtjänst har du, i den utsträckning som är möjlig, rätt att vara delaktig i hur hemtjänsten utformas och genomföras, det vill säga när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges (5 kap. 5 § fjärde stycket SoL). Hur ansöker jag om hemtjänst?En ansökan om hemtjänst eller annat bistånd görs hos kommunens socialtjänst. Där kommer en biståndshandläggare att hantera ärendet och kommunen är skyldig att utreda alla ansökningar (11 kap. 1 § SoL). Handläggaren kommer i sin handläggning besluta om och i vilken omfattning du kan beviljas hjälp. Vad kan jag göra?Mitt råd till dig är att du tar kontakt med din hemkommun gällande hemtjänsten och att du sedan ansöker om bistånd hos socialtjänsten. Efter att socialtjänsten har mottagit din ansökan ska de utan dröjsmål inleda en utredning som ska utmynna i ett beslut. Där kommer de att göra en helhetsbedömning i ditt individuella fall och huruvida du kan få hjälp med att ta ut soporna eller annan hemtjänst. Om du skulle få avslag på din ansökan har du rätt att inom tre veckor överklaga beslutet om du anser att det är felaktigt. Hoppas att du fick svar på din fråga och har du fler frågor är du varm välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?

2021-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vid fel diagnos vad bör jag göra?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?I mitt svar kommer jag att redogöra för vad du som patient kan göra om du får en felaktig fastställd diagnos och om du kan ha rätt till ersättning på grund av detta fel. Kan jag anmäla en felaktig diagnostisering?Först och främst har du som patient rätt till en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Om det tyvärr skulle uppstå fel eller brister i vården har du möjlighet att anmäla dessa. Det finns flera sätt för dig att framföra dina synpunkter och klagomål kring vården. För det första kan du kontakta den ansvariga vårdpersonalen som har undersökt, behandlat och diagnostiserat dig. För det andra kan du vända dig till patientnämnden i din region. För det tredje kan du anmäla allvarligare händelser inom vården hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Exempel på allvarligare händelser är om vården leder till att patienten får bestående skador, ett ökat behov av vård eller att denne avlider. Vanligtvis utreder inte IVO klagomål som lämnas efter två år från det att händelsen inträffade och inte heller frågor som rör ekonomisk ersättning. Har jag rätt till ersättning vid felaktig diagnostisering?Regler kring en patients rätt till ekonomisk ersättning i samband med hälso- och sjukvården går att finna i patientskadelagen (PSL). För att du som patient ska ha rätt till patientskadeersättning krävs att en skada har uppkommit i samband med sjukvård i Sverige. Det krävs även att skadan har uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i 6 § PSL. En av dessa grunder är felaktig diagnostisering (6 § punkt 3 PSL). Alltså kan du ha rätt till ersättning om du har fått en diagnos som därefter visar sig vara felaktig och du har lidit skada på grund av detta. Skada ska ha uppkommit på grund av en felaktig diagnos som medfört att patientens tillstånd försämras på ett sätt som kunnat undvikas om rätt diagnos hade ställts. Exempelvis kan det ha handlat om iakttagbara sjukdomstecken som tolkats felaktigt vilket har lett till att vårdåtgärder inte vidtagits eller har blivit felaktigt inriktade som till sist har lett till en skada. Man tar hänsyn till den kunskap som fanns vid diagnostillfället för att bedöma huruvida det förelegat en diagnosskada. Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § PSL). För att ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § PSL). Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?Sammanfattningsvis har du alltså möjlighet att framföra klagomål på hälso- och sjukvården om du får en felaktig diagnos. Därutöver har du inom tio år rätt till ersättning om du drabbats av en skada på grund av en feldiagnos. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,