Kan man vara medborgare i både Sverige och Norge?

2021-05-16 i Migrationsrätt
FRÅGA |Har svenskt medborgarskap sedan födseln. 1952. Bosatt i Norge sedan 1983. Kan jag söka om dubbelt medborgarskap : Sverige- Norge??
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillåter svensk rätt dubbelt medborgarskap?Sedan 1 juli 2001 tillåter svensk lag dubbelt medborgarskap enligt lagen om svenskt medborgarskap. På så vis kan en svensk medborgare ansöka om medborgarskap även i ett annat land utan att behöva avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Dock finns det ett antal länder som inte tillåter dubbelt medborgarskap. Alltså har du som svensk medborgare rätt till dubbelt medborgarskap förutsatt att det andra landets lag tillåter dubbelt medborgarskap. Tillåter norsk rätt dubbelt medborgarskap?Från och med den 1 januari 2020 tillåter även Norge dubbelt medborgarskap. Detta innebär att man du inte behöver avsäga dig ditt medborgarskap för att erhålla norskt medborgarskap. Hur kan jag få norskt medborgarskap? Som nordisk medborgare finns det två sätt för dig att få norskt medborgarskap. Antingen genom anmälan eller ansökan. Om du är en nordisk medborgare över 18 år och har varit bosatt i Norge i minst sju år kan du anmäla medborgarskap. Att anmäla medborgarskap är kostnadsfritt. Du kan även ansöka om medborgarskap om du är en nordisk medborgare över 12 år och bott i Norge de senaste två åren räknat från ansökan. I samband med din ansökan om norskt medborgarskap måste du bevisa att du förstår norska. Du måste även visa, genom ett utdrag från straffregistret, att du inte har dömts till straff.Slutsats Sammantaget finns det inget hinder, varken i svensk eller norsk lag, för dig att ansöka om medborgarskap i Norge utan att behöva avsäga dig ditt svenska medborgarskap. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Är information som en vårdnadshavare har lämnat till skolan sekretessbelagd gentemot den andra vårdnadshavaren?

2021-04-08 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej.Vid en konflikt mellan två vårnadshavare. Finns det reglerat vilken information en rektor får meddela den andra vårnadshavaren som lämnats i förtroende?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilken lag är tillämplig? Frågan här är huruvida en vårdnadshavare har rätt att få ta del av information som den andra vårdnadshavaren har lämnat till skolan. Jag kommer att utgå från att den information som har lämnats angår barnet. Föräldrabalken (FB) innehåller regler gällande vårdnadshavares rätt och även skyldighet att se till barnets angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Dessutom har vårdnadshavare en skyldighet att bevaka att barnet får tillfredsställande utbildning (6 kap. 2 § FB). Skolans läroplan anger att skolväsendet och vårdnadshavarna har ett gemensamt ansvar för barnets grundutbildning. Skolan ska bland annat vidarebefordra information om eleven till barnets vårdnadshavare. Alltså är utgångspunkten att vårdnadshavarna har rätt till information gällande sitt barn men ibland kan dock sekretess hindra att information lämnas ut. Vilken rätt har vårdnadshavare att ta del av information i skolverksamhet gällande sitt barn?Utgångspunkten är att sekretess som rör barnet även gäller i förhållande till barnets vårdnadshavare. Dock krävs det väldigt allvarliga omständigheter för att informationen ska vara sekretessbelagd. Detta eftersom väldigt mycket faller inom det så kallade föräldraansvaret (6 kap. 11 § FB). Alltså om den information som ska lämnas ut rör "barnets personliga förhållande" är det vårdnadshavares ansvar och då gäller inte sekretessen i förhållande till dem. Typiska exempel på sådan information som vårdnadshavaren normalt ska ges tillgång till är barnets hälsa eller om det har förekommit incidenter i skolan. Skolan måste alltid göra en bedömning om det finns en sådan risk vid utlämnandet av känsliga uppgifter. Detta eftersom viss information kan vara sekretessbelagt även gentemot vårdnadshavare eller om barnet skulle lida betydande men om vårdnadshavaren fick ta del av uppgiften (12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen). Exempelvis kan så vara fallet om en vårdnadshavare använder uppgiften till skada för barnet eller den andra vårdnadshavaren. Om skolan bedömer att det inte finns någon risk för skada kan de meddela vårdnadshavare. Gäller sekretess för skolpersonal?All personal som är eller har varit verksam inom kommunens verksamhet har tystnadsplikt. De får därför inte lämna ut uppgifter som kan skada barn eller vårdnadshavare till andra utanför skolan (29 kap. 14 § skollagen). Med det här menas att personal inte får lämna ut och föra vidare information som de har fått veta om barn eller barnets hemförhållanden. Dock hindrar inte den här sekretessen att information förs vidare till barnets vårdnadshavare med tanke på det som jag har nämnt ovan. SlutsatsJag råder dig att meddela rektorn om att du önskar att informationen inte sprids vidare. Dock har barnets vårdnadshavare en laglig rätt att få information gällande ert barns personliga förhållande. På så vis har vårdnadshavaren som utgångspunkt rätt att få ta del av informationen om det angår barnet och barnet inte riskerar att lida skada på grund av utlämnandet. Om informationen inte angår barnet har vårdnadshavaren ej en laglig rättighet att få ta del av informationen men det finns ej något hinder för rektorn att förmedla informationen vidare. Därför råder jag dig att ta kontakt med rektorn gällande att du önskar att informationen som du har lämnat i förtroende inte sprids vidare. Med vänliga hälsningar,

Har man rätt till ersättning om anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?

2021-03-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |hur mycket ersättning kan man få om en nära anhörig avlider på grund av felbehandling i sjukvården?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten i hälso- och sjukvårdenVårdgivaren bedriver hälso- och sjukvården och denna verksamhet ska uppfylla kraven på "god vård". Med detta menas att vårdgivaren har ett ansvar för att vården är av god kvalitet samt att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Vårdgivare har även ansvaret för att utreda och anmäla händelser som kan leda till vårdskador (5 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen). Dessutom ska vårdgivaren främja patientsäkerhet och kontinuerligt arbeta för att minska antalet vårdskador (3 kap. patientsäkerhetslagen (PSL)). Vad är en vårdskada?En vårdskada utgör ett lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (1 kap. 5 § PSL). Vårdskadan eller risken för skadan kan uppstå i samband med en undersökning, vid vård eller vid en behandling. För att det ska anses vara en allvarlig vårdskada krävs att skadan är bestående och inte ringa eller har lett till ett ökat vårdbehov för patienten eller att denne avlidit (1 kap. 5 § PSL). Vad händer om en vårdskada uppkommer?Om en vårdskada uppkommer är det först och främst vårdgivaren som har en skyldighet att utföra en utredning (3 kap. 3 § PSL). Vårdgivaren måste även göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om det rör sig om en allvarlig vårdskada (en s.k lex Maria-anmälan). En patient som drabbats av en vårdskada har även möjlighet att på egen hand anmäla skadan till IVO. Om patienten har avlidit är det istället dess anhöriga som har möjlighet att anmäla skadan. Vanligtvis räknas familj, sambo och annan nära släkt eller en mycket nära vän som anhörig. När IVO har fått in en anmälan gör det vanligtvis en bedömning utifrån patientsäkerhetslagen om ärendet ska utredas eller inte. Bedömningen görs bland annat kring vad som har inträffat och hur vårdpersonal har agerat. Vårdgivaren har möjlighet att kommentera utredningen. I slutändan kan IVO:s utredning möjligtvis leda till att personal inom hälso- och sjukvården får sin licens indragen (7 kap. 29-30 § PSL). Vilken ersättning kan bli aktuell om en anhörig avlider i sjukvården?En patient som har drabbats av en personskada kan få ersättning enligt patientskadelagen (6 § patientskadelagen). Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § patientskadelagen). Om patienten avlider kan även viss ersättning berättigas patientens anhöriga. För att en anhörig ska ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § patientskadelagen). Därutöver lämnas inte patientskadeersättning om skadan är en följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada som utan behandling är direkt livshotande eller leder till svår invaliditet (7 § patientskadelagen). Alltså om det förelåg ett så akut vårdbehov att operationen genomfördes utan att vårdgivaren hade möjlighet att vidta normala förberedelser eller att vårdgivaren medvetet var tvungen att ta stora risker i syfte att förebygga en allvarlig utveckling patientens sjuktillstånd. I sådana fall har man inte rätt till ersättning. Värt att tillägga är att man även kan väcka skadeståndstalan enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler. Dock kan det vara svårare att få skadestånd mot en vårdgivare då man bland annat måste bevisa att det finns ett orsakssamband mellan den inträffade skadan och uppsåt eller oaktsamhet från vårdgivarens sida. SammanfattningOm en nära anhörig olyckligtvis avlider till följd av felbehandling i sjukvården kan man ha rätt till ersättning. Dock kan jag tyvärr inte precisera exakt hur mycket ersättning en anhörig kan ha rätt till eftersom det måste ske en individuell bedömning i varje enskilt fall. Hoppas att du fick din fråga besvarad och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att återigen höra av dig till oss på Lawline igen!

Hur kan jag byta efternamn?

2021-02-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Vill byta efternamn. Vad säger ni?Tack för svar.
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skatteverket är den myndighet som ansvarar för namn och namnbyte. Om du vill byta efternamn ska du alltså vända dig till Skatteverket (3 § lag om personnamn). Om du går in på Skatteverkets hemsida kommer du att hitta blanketter och instruktioner angående hur du kan gå tillväga för att ändra ditt namn. Priset varierar beroende på vilket efternamn det är du vill byta till. Om du exempelvis vill ändra till förälders efternamn är det gratis men om du vill ändra till ett nybildat efternamn kommer det att kosta. Jag rekommenderar dig att skicka in en ansökan om namnbyte till Skatteverket om du vill byta efternamn så får de fatta ett beslut i ditt ärende. På Skatteverkets hemsida kan du även se hur lång tid ett namnbyte vanligtvis tar att genomföra.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och har du ytterligare frågor är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller kring rätt till hemtjänst för äldre?

2021-04-08 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag är pensionär och kan inte gå till sopsorteringen. Hur gör jag då?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka bestämmelser är tillämpliga?Jag kommer i mitt svar utgå från att du önskar att få hjälp med att gå ut med soporna då du inte kan göra det själv. I ditt fall finns det möjlighet att söka bistånd i form av hemtjänst från Socialnämnden i din kommun. Socialtjänstlagen (SoL) innehåller bestämmelser kring bistånd i form av hemtjänst. Har jag rätt till hemtjänst?Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Alltså har alla som anser att de behöver service och omsorg en rätt att ansöka om bistånd och i sin tur få hjälp genom bland annat hemtjänst. Huruvida en person har rätt till bistånd får prövas i varje enskilt fall i förhållande till den individen. Vilken hjälp kan jag få vid beviljad hemtjänst?Hemtjänst kan beviljas inom ramen för stöden till livsföringen i övrigt. Vilka insatser som man kan få är dock inte specificerade i lagtexten. Det anges endast att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig livsnivå. Som tidigare nämnt har socialtjänsten ett särskilt ansvar för bland annat äldre och att äldreomsorg ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. På så vis ska äldre så lång som möjligt ges möjlighet att bo kvar hemma och därmed i första hand ges hjälp i form av exempelvis hemtjänst. Vad skälig livsnivå betyder anges dock inte utan det får göras en individuell bedömning i varje enskilt fall. Värt att notera är att socialtjänstens omsorg av äldre ska fokusera på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 kap. 4 § SoL). Om du beviljas hemtjänst har du, i den utsträckning som är möjlig, rätt att vara delaktig i hur hemtjänsten utformas och genomföras, det vill säga när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges (5 kap. 5 § fjärde stycket SoL). Hur ansöker jag om hemtjänst?En ansökan om hemtjänst eller annat bistånd görs hos kommunens socialtjänst. Där kommer en biståndshandläggare att hantera ärendet och kommunen är skyldig att utreda alla ansökningar (11 kap. 1 § SoL). Handläggaren kommer i sin handläggning besluta om och i vilken omfattning du kan beviljas hjälp. Vad kan jag göra?Mitt råd till dig är att du tar kontakt med din hemkommun gällande hemtjänsten och att du sedan ansöker om bistånd hos socialtjänsten. Efter att socialtjänsten har mottagit din ansökan ska de utan dröjsmål inleda en utredning som ska utmynna i ett beslut. Där kommer de att göra en helhetsbedömning i ditt individuella fall och huruvida du kan få hjälp med att ta ut soporna eller annan hemtjänst. Om du skulle få avslag på din ansökan har du rätt att inom tre veckor överklaga beslutet om du anser att det är felaktigt. Hoppas att du fick svar på din fråga och har du fler frågor är du varm välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?

2021-04-06 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vid fel diagnos vad bör jag göra?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?I mitt svar kommer jag att redogöra för vad du som patient kan göra om du får en felaktig fastställd diagnos och om du kan ha rätt till ersättning på grund av detta fel. Kan jag anmäla en felaktig diagnostisering?Först och främst har du som patient rätt till en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Om det tyvärr skulle uppstå fel eller brister i vården har du möjlighet att anmäla dessa. Det finns flera sätt för dig att framföra dina synpunkter och klagomål kring vården. För det första kan du kontakta den ansvariga vårdpersonalen som har undersökt, behandlat och diagnostiserat dig. För det andra kan du vända dig till patientnämnden i din region. För det tredje kan du anmäla allvarligare händelser inom vården hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Exempel på allvarligare händelser är om vården leder till att patienten får bestående skador, ett ökat behov av vård eller att denne avlider. Vanligtvis utreder inte IVO klagomål som lämnas efter två år från det att händelsen inträffade och inte heller frågor som rör ekonomisk ersättning. Har jag rätt till ersättning vid felaktig diagnostisering?Regler kring en patients rätt till ekonomisk ersättning i samband med hälso- och sjukvården går att finna i patientskadelagen (PSL). För att du som patient ska ha rätt till patientskadeersättning krävs att en skada har uppkommit i samband med sjukvård i Sverige. Det krävs även att skadan har uppkommit som en följd av någon av grunderna som räknas upp i 6 § PSL. En av dessa grunder är felaktig diagnostisering (6 § punkt 3 PSL). Alltså kan du ha rätt till ersättning om du har fått en diagnos som därefter visar sig vara felaktig och du har lidit skada på grund av detta. Skada ska ha uppkommit på grund av en felaktig diagnos som medfört att patientens tillstånd försämras på ett sätt som kunnat undvikas om rätt diagnos hade ställts. Exempelvis kan det ha handlat om iakttagbara sjukdomstecken som tolkats felaktigt vilket har lett till att vårdåtgärder inte vidtagits eller har blivit felaktigt inriktade som till sist har lett till en skada. Man tar hänsyn till den kunskap som fanns vid diagnostillfället för att bedöma huruvida det förelegat en diagnosskada. Ersättningens storlek beräknas enligt vanliga skadeståndsrättsliga regler (8 § PSL). För att ha rätt till ersättning ska en anmälan ha gjorts inom tio år från den tidpunkt då skadan inträffade (23 § PSL). Vad kan jag göra om jag får en felaktig diagnos?Sammanfattningsvis har du alltså möjlighet att framföra klagomål på hälso- och sjukvården om du får en felaktig diagnos. Därutöver har du inom tio år rätt till ersättning om du drabbats av en skada på grund av en feldiagnos. Jag hoppas att du fick svar på dig fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning. Med vänliga hälsningar,

Är chattar en offentlig handling?

2021-03-23 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Är chattar i teams en offentlig handling?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst kan sägas att vi i Sverige har en grundlagsfäst offentlighetsprincip som bland annat innebär att varje medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF)). Frågan blir således vad som avses med allmänna handlingar och huruvida privata chattar kan ses som offentlig handling. Vad är en handling? Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 3 § TF).Vad är en allmän handling?En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Vad är en offentlig handling?Offentlig handling är en handling som är allmän, förvaras hos en myndighet och som inte omfattas av sekretess i enlighet med offentlighet- och sekretesslag (OSL). Alltså krävs det att handlingen är allmän samt inte omfattas av sekretess för att den ska vara offentlig. Är chattar i teams en offentlig handling?Kort sagt så är chattar i teams inte en offentlig handling. Chattar i teams kan ses som handlingar men är varken förvarad och inkommen eller upprättad hos en myndighet. Med vänliga hälsningar,

Vad är författningstexter?

2020-09-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Jag ska nu läsa kapitlet "Författningstexter". Blir förvirrad med lagtext, författningstext, förordningar, SFS, SOU osv.. vad är skillnaden? Vad är "författningstexter"?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Författningstexter är ett samlingsord för lagar, förordningar och föreskrifter. Lagar beslutas av riksdagen, förordningar av regeringen och föreskrifter av olika myndigheter. Förordningar fungerar oftast som komplement till lagar. Föreskrifter innehåller mer detaljerade regler kring vissa områden. Om dessa författningar skulle strida mot varandra finns det en hierarki som reglerar företrädesordningen. Först är grundlagarna, sedan andra lagar, förordningar och sist föreskrifter. Alla författningar finns samlade i Svensk författningssamling (SFS). Utredningar av regeringens departement som ligger till grund för respektive lag finns samlade i Statens offentliga utredningar (SOU). Att lägga märke till är att en författning även kan användas som synonym för ett lands grundlag, konstitution. Hoppas att du fick svar på din fråga och om du har fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänliga hälsningar,