Har man rätt att få veta var ens anhörig sitter häktad?

2021-06-28 i Sekretess
FRÅGA |HejMin son sitter häktad sedan januari 2021 då med restriktioner. Rättegången var den 15 juni och dom ska falla den 29 juni. Restriktionerna blev släppta den 15 juni. Inte mycket har hänt sedan dess. Inga samtal har kommit? Fick veta av advokaten den 24 juni att han fått vetskap att min son blivit förflyttad från X till X. Har inte min son rätt att ringa sin mor att meddela att han blir förflyttad. Får veta av hans advokat att han blev flyttad den 22 juni.Tackar på förhand för er svar
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SekretessTill att börja med omfattas personer som är häktade av sekretess, 18 kap 1 § 1 stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Det innebär alltså att kriminalvården och dess personal inte får tala om vart och om din son är häktad som huvudregel. Kriminalvården får inte heller meddela en planerad förflyttning av en häktad person som huvudregel eftersom det kan finnas risk för exempelvis rymningsförsök, 18 kap 11 § OSL. Det finns däremot möjlighet för den häktade själv att ge tillåtelse till kriminalvården att utlämna information till en viss person. Därutöver finns det även möjlighet för den häktade att via sin försvarare meddela den häktades anhöriga om var hen sitter häktad, eftersom den häktade har rätt att träffa sin försvarare under tiden personen sitter häktad oaktat restriktioner, 21 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad kan du göra?Eftersom restriktionerna nu verkar vara hävda, är det möjligt för dig att kontakta din son. För att se hur du ska gå tillväga kan du gå in på kriminalvårdens hemsida, klicka här så kommer du direkt till rätt flik. Hoppas du fått svar på dina frågor och lycka till! Med vänliga hälsningar

Vem utövar tillsyn över JO?

2021-02-22 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej !Jag har en fråga ang. JOs verksamhet samt deras sätt att hantera inkommande anmälningar. Jag har under många år hjälp en del personer att göra en anmälan till JO, problemet är fölajnde -oavsett hur och vad det handlat om så brukar det alltid vara beslut som fattat inom 1 vecka elller som max 14 dagar och alltid med samma texter. av det som du beskrivit leder inte till att JO ska granska ...... därmed ingen mer åtgärd från JO. och till sist beslut kan inte överklaga!Så här lyda min frågan. Får JO göra och bestämma precis hur de vill utan någon vidare kontroll??Ser tacksamt emot snabbt återkopplingen
Victoria Ström |Reglering Enligt 13 kap 6 § regeringsformen (1974:152) (RF) är det riksdagen som utser justitieombudsmän, dessa bildar en myndighet under riksdagen, s.k. Riksdagens ombudsmän (JO). JO:s uppgift är att följa riksdagens instruktioner och utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. I vissa fall kan JO även föra talan. Riksdagen får på begäran av konstitutionsutskottet (KU) entlediga en ombudsman som inte har riksdagens förtroende, 13 kap. 4 § Riksdagsordningen (2014:801). Enl. JO:s hemsida inkommer det 9000 anmälningar per år och det är det mellan 5 till 10 % av JO:s anmälningar som leder till kritik och ⅔ av anmälningarna som skrivs av utan att det gör en utredning. Det är jurister på JO som granskar anmälningarna och gör bedömningen om anmälningen ska utredas. Här kan du läsa om vad JO uppger som skäl till att en anmälan inte utreds. Slutsats Det finns alltså ingen som har direkt tillsyn över JO och det finns inte möjlighet att överpröva en JO:s beslut av en annan instans. Den enda möjligheten som finns vad gäller JO:s agerande är alltså att vända sig till KU, som kan få en JO entledigad, dvs. uppsagd från sitt arbete. I praktiken agerar KU dock sällan, vilket innebär att det inte är särskilt troligt att nå framgång ens där. Så svaret på din fråga är alltså i många fall ja, JO kan bestämma vilka anmälningar de väljer att ta upp och det sker utan egentlig kontroll. Här kan du läsa mer om problematiken i en debatt-artikel skriven av en advokat. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Vad kan en myndighetsperson lova i sin myndighetsutövning?

2020-10-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett löfte från en myndighet. Personen så uttryckligen "jag lovar att...". Om personen inte håller det löftet i sin myndighetsutövning. Kan jag på något sätt vända mig till rättsstaten. Alltså är det ett brott mot någon lag eller bestämmelse att lova något i sin myndighetsutövning och inte hålla det?
Victoria Ström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet myndighetsutövningTill att börja med vill jag förtydliga innebörden av begreppet myndighetsutövning, eftersom det inte är samma sak som tjänsteutövning; gärningen ska för att det ska vara frågan om myndighetsutövning inte bara vara begången i tjänsten utan också innebära utövning av offentlig myndighet. Det kan man säga innebär befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande.RegleringBeroende på vilken myndighet det är frågan om, gäller vissa olika regleringar. I 4 § Förvaltningslagen (2017:900) (FL), föreskrivs dock att förvaltningslagen gäller såtillvida inget annat framkommer i någon annan lag. Jag kommer därför, i brist på övrig information, utgå från förvaltningslagens regleringar.Grunderna för en god förvaltningEn myndighet får enbart vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen, vidare ska en myndighet vara saklig och opartisk, 5 § FL. En enskild kan inleda ett ärende hos en myndighet genom en ansökan, anmälan eller annan framställning, 19 § FL. Av din information framgår det inte vad myndighetspersonen lovat, men enligt lag, så kan alltså en person i sin myndighetsutövning (alltså när denne vidtar åtgärder mot en enskild i form av ex. förmån) inte vidta åtgärder som inte har stöd i rättsordningen. Det innebär rent teoretiskt att om det myndighetspersonen i fråga har lovat inte har stöd i rättsordningen och hen vidtar denna åtgärd ändå, så kan han riskera att dömas för tjänstefel, 20 kap. 1 § 1 st. Brottsbalken (1962:700). Principen om negativ rättskraftVad gäller ändring av beslut, 38 § FL, så får myndighet ändra om ett beslut enbart om beslutet är uppenbart oriktigt och kan ändras snabbt och enkelt, men får inte som huvudregel ändras till den enskildes nackdel. Regeln innebär att enskilda ska kunna förlita sig på att myndighetens positiva besked är riktiga och kunna förhålla sig och agera utifrån besluten. Det innebär således om den här myndighetspersonen tar ett beslut som är positivt för din del, kan beslutet som huvudregel inte ändras till din nackdel, eftersom dessa beslut har negativ rättskraft (med vissa undantag, 37 andra stycket § FL). Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att begära ut en ljudfil från ett vittnesförhör?

2021-05-26 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag var med i en rättegång som vittne för cirka 2 år sedan (2019 hösten). Jag har läst om att vittnesmål ofta spelas in och att dessa är offentliga handlingar enligt det jag läst. Vet ni var jag skulle kunna hitta detta vittnesmål?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänna handlingarDomstolen är en myndighet vilket innebär att du har möjlighet att begära ut s.k. allmänna handlingar från domstolen så länge dem inte är belagd med sekretess, 6 kap. 4 § offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Vad som är en allmän handling regleras i 2 kap 4 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). Där föreskrivs att en allmän handling är sådan som förvaras hos en myndighet och som enligt 9 § eller 10 § i TF är att anses som inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten. 2 kap. 10 § 2 stycket 2 punkten TF föreskriver att domar och andra beslut som har avkunnats och expedieras, samt protokoll och andra handlingar till sådan beslut är en upprättad handling när beslutet avkunnats eller expedierat. Det betyder alltså att ljudfiler från rättegången även är att anses som en allmän handling när domen är meddelad. Problematik med ljudfilerDet som kan vara problematiskt i ditt fall är att ljudfiler från rättegångar i tingsrätten inte sparas särskilt länge innan de arkiveras. Det beror på att ljudfilerna från vittnesförhör etc. sparas i syftet att kunna användas vid en eventuell överklagan för att i det fallet kunna spelas upp på nytt i hovrätten. Det innebär alltså att tingsrätten i vanliga fall arkiverar ljudfilerna när överklagandetiden gått ut, vilket rör sig om några veckor. För din del betyder det troligast att filerna är arkiverade. Det som du kan begära ut istället är protokollet från ditt vittnesförhör. Vad ska du göra?Det du kan göra är att kontakta den domstol där rättegången utspelade sig via mejl eller telefon och säga att du vill begära ut protokollet (alt. testa att begära ut ljudfilerna för att se om de finns kvar) från ditt vittnesförhör i den specifika rättegången du var med i. När domstolen har tagit emot din begäran kommer de att göra en sekretessprövning för att se om handlingen är belagd med sekretess och hindrar att du får ta del av handlingar. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh

Har man som anmäld för ett brott rätt till insyn när förundersökningen lagts ner?

2020-11-19 i Sekretess
FRÅGA |Blev anmäld för bedrägeri mot min mor av mina bröder. När min mor fick reda på detta skrev hon via sin jurist, till polisen att hon inte ville vara målsägande då inget var fel i hennes ekonomi.Polisen utredde ärendet och la sen ner det med kommentaren "om inga nya bevis inkom i saken" .När jag fick detta besked hade brottsrubriceringen ändrats till grovt bedrägeri.Har jag som anmäld rätt att se förundersökningen ? finns det mer information som jag kan få om ärendet ?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som är skäligen misstänkt har rätt att ta del av FUDen som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att ta del av förundersökningen (FU) i den mån det kan ske utan men för utredningen. Denna rätt gäller med de begränsningar som följer av 10:3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL), 23:18 st. 1-2 Rättegångsbalken (1942:740) (RB). I ditt fall, när FU lagts ner, har däremot den misstänkte inte längre någon ovillkorlig rätt enl. RB att få ta del av FU. Det beror på att den misstänktes insynsrätt inte gäller när det inte längre kvarstår någon misstanke. För dig innebär det att din rätt att ta del av FU kommer enbart att regleras enl. tryckfrihetsförordningens (1949:105) (TF) regler och principen om allmänna handlingars offentlighet. Bestämmelserna om sekretess Sekretess gäller som HR enl 35:1 1 st. p.1 OSL för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållande om uppgiften förekommer i utredning enl. bestämmelserna om FU i brottmål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till henne lider skada eller men. I 35:8 a OSL görs undantag från HR i 35:1 OSL, där föreskrivs att sekretess inte hindrar att en enskild som varit anmäld eller misstänkt för brott tar del av en uppgift, om han eller hon har beaktansvärda skäl för sin begäran och om det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut. Detta gäller bl.a. enl p.1 när uppgiften förekommer i en FU om brottet har lagts ner med ett beslut om att åtal inte ska väckas. SlutsatsDvs, om den FU du förekom i skulle omfattas av sekretess enl. 35:1 OSL finns det ändå en möjlighet att ta del av FU enl 35:8 a OSL. Det förutsätter emellertid att du har beaktansvärda skäl, t.ex. att uppgifterna i den nedlagda FU har betydelse för ett pågående rättsligt förfarande i en domstol. Om det är så att du enbart vill ha tillgång till FU för att du t.ex. vill veta vem som lämnat vissa uppgifter, föranleder det normalt inte att förundersökningssekretessen bryts. Vidare förutsätts att det inte får vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör att uppgiften lämnas ut, med det menas t.ex. allvarlig risk att vittnen som hörts om känsliga förhållanden i FU, tillfogas allvarlig skada om uppgifterna röjs. Mitt råd till dig är således att begära ut FU sen får myndigheten ge dig information om du kan ta del av handling eller inte. Myndigheten kommer alltså att göra en sekretessprövning för att avgöra om FU är sekretessbelagd eller inte. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH