När börjar ett kommunalt beslut gälla/verkställas?

2021-10-03 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Från när gäller ett beslut som fattats av kommunfullmäktige i fråga om entledigande av kommunstyrelsens ordförande
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlar förvaltningsrätt inom svenska kommuner, vilket aktualiserar kommunallagen (KL).Som jag uppfattat din fråga så undrar du när ett kommunalrättsligt beslut börjar gälla, vilket jag har uppfattat som en fråga när ett beslut verkställs/får genomföras.När börjar ett beslut gälla/kan verkställas?Eftersom beslutet angår ett kommunalrättsligt ärende så utgår vi från kommunallagen, där det framgår att ett beslut får verkställas/börjar gälla innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det, se 13 kap. 14 § KL.Vad är "laga kraft" och när vinner ett beslut "laga kraft"?För att ge ett heltäckande svar så avser jag att ta upp begreppet laga kraft som är en grundläggande förvaltningsrättslig princip.Om man läser 13 kap. 14 § KL så kan kommunen verkställa ett beslut innan laga kraft har inträtt. Men vad är då laga kraft?Laga kraft inträder när tiden för överklagande har gått ut alternativt om beslutet inte är överklagningsbart.För kommunala beslut så vinner denna laga kraft efter att beslutet inte har överklagats inom tre veckor efter att justeringen av det över beslutet överförda protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla (se 13 kap. 5 § KL).Då vinner beslutet "laga kraft" och kan inte längre överklagas – vilket också innebär att den numera gäller/kan verkställas.Sammanfattningsvis:Som jag förklarat ovan så kommer kommunfullmäktiges beslut att kunna verkställas/gälla omedelbart efter att beslutet tagits, förutsatt att inga särskilda skäl talar emot detta (se 13 kap. 14 § KL).Ifall särskilda skäl föreligger så måste laga kraft inträda innan beslutet kan verkställas/börja gälla, vilket innebär en tidsfrist på tre veckor från och med att beslutet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla.Kan beslutet att entlediga kommunstyrelsens ordförande uppfylla kravet på "särskilda skäl" enligt 13 kap. 14 § KL?För att kunna ge dig ett svar på denna fråga så måste en individuell bedömning ske som beaktar både skälen för och emot. Å ena sidan så finns det ett starkt intresse av en fungerande och effektiv kommunal beslutsprocess samt att beslut som är av stor ekonomisk eller rättslig betydelse för kommunen kan ske skyndsamt. Å andra sidan kan kommunmedlemmarnas rätt att få beslutets laglighet prövad bli verkningslös om ingen möjlighet finns att rätta till beslutet.Eftersom jag inte vet om omständigheterna som ledde till entledigandet av kommunstyrelsens ordförande så kan jag inte uttala mig om detta skulle kunna uppnå kravet på "särskilda skäl". En tumregel är att fråga sig detta: kan beslutet rättas på något sätt? Om svaret är nej så talar det starkt för att beslutet ska verkställas direkt. Däremot borde omständigheten att det handlar om en enskilds anställning/uppdrag tala för försiktighet vid direkt verkställande av ett beslut.Eftersom den som har blivit entledigad senare kan överklaga beslutet obeaktat vad bedömningen om "särskilda skäl" leder till, så kan man nog tycka att särskilda skäl inte föreligger. Detta innebär att kommunfullmäktiges beslut borde kunna verkställas omedelbart.Jag hoppas du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har några fler frågor!

Kan man kräva ut gamla prov från en kommunal skola?

2021-05-31 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hej! Jag är en elev som går i årskurs 7 på en kommunal skola. Jag skulle vilja ha tillbaka mina äldre prov som jag gjort. Dock så vägrar min lärare att lämna ut proven och hänvisar till att provet ska has till bedömning medans jag redan fått mitt slutbetyg i det aktuella ämnet. Läraren hänvisar även till att provet kan läcka.Får en lärare vägra ge ut ett helt vanligt prov?Är inte ett prov en allmän handling?Har inte jag rätt att få tillbaka mitt prov?Vad ska jag göra om jag har rätt till att få tillbaka mina äldre prov men min lärare vägrar?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar främst tryckfrihetsförordningen (TF) och Offentlighet- och sekretesslagen (OSL). För att få kräva ut en handling såsom ett gammalt prov så måste det anses vara en allmän handling. Nedan så tänker jag förklara vad som krävs för att något ska anses vara en allmän handling samt ifall dina gamla prov kan anses vara sådana.Vad krävs för att något ska anses vara en allmän handling?För att något ska kunna anses vara en allmän handling (se 2 kap. 1 § TF) och vara möjlig för dig att kräva ut, så måste vissa kriterier (krav/rekvisit) vara uppfyllda.Handlingen kommer anses vara allmän om handlingen både:(1) förvaras hos en myndighet samt antingen är(2) inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § TF).Att handlingen är förvarad hos en myndighet (skolan) kan vi nog ganska enkelt fastställa. Nu behöver vi bara utreda ifall antingen kravet "inkommen" eller "upprättad" är uppfyllt i ditt fall. Jag tänker hädanefter utreda ifall kravet "upprättad" är uppfyllt i ditt fall. För att handlingen ska anses vara upprättad så krävs det antingen att:(1) handlingen har lämnats ut från myndigheten till en utomstående aktör ("expedierats") eller(2) att själva ärendet har avslutats och att det nu finns en handling som angår ett visst ärende ("slutbehandlats") eller (3) att handlingen har justerats/annars färdigställts, helt enkelt att någon åtgärd företas för att påvisa att handlingen är färdigställd.Såsom du skriver så har proven redan blivit betygsatta. Detta innebär med stor sannolikhet att ärendet (rättandet av provet samt erhållandet av ett betyg) är slutbehandlad.Vad innebär detta?Med detta sagt så anser jag att handlingarna (dina gamla prov) förmodligen är att anse som allmänna handlingar, vilket förpliktar myndigheten (skolan) att lämna ut dessa till dig. Om myndigheten trots detta vägrar att lämna ut handlingen, så kan du antingen överklaga beslutet (6 kap. 7 § OSL) hos kammarrätten, eller helt enkelt anmäla skolan till Justitieombudsmannen (JO).Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Felaktiga uppgifter i patientjournalen och falsk tillvitelse

2021-04-30 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min fru ljög och fick in uppgifter om att jag drack kopiöst varje dag och att det troligen fanns drogproblem. Min syster ringde in och min fru talade med kuratorn för att se till att dom fick in dessa lögner I min journal när jag precis fått en hjärtinfarkt. Detta har inneburit sämre vård, sämre mediciner, ifrågasättande från läkare och vårdpersonal. Massor av olika prover och varje gång ta alkol test och drog test vid akuta ärenden likväl som dagar på avdelningen.Mellan 2009 och 2014 hade jag 4 hjärtinfarkter och 2 stroke samt en blodförgiftning.Fick inte något mot smärta eller att sova på utan att avdelning och läkaren hade långa samtal oavsett tid på dygnet.Min sjukdom ör ärftlig och heter familjär hyperkolesterolemi.Jag har behandlats som missbrukare trots att ingen kunde hitta minsta spår av alkohol eller droger.Detta fortsätter än i dag.
Victoria Andersson |Hej!Jag har förstått det som att din fru har förmedlat uppgifter till en kurator som arbetar inom den offentliga hälso- och sjukvården. Dessa felaktiga uppgifter har därefter påverkat dina möjligheter att erhålla lämplig vård för din smärta. Jag kommer utgå från att kuratorn som du omnämner är den som har infört uppgifterna i en patientjournal som avses i patientdatalagen.Det verkar som att du nu undrar om det finns något du kan göra för att komma tillrätta med de falska uppgifterna i patientjournalen.Svaret på denna fråga regleras främst i brottsbalken (BrB) och patientdatalagen.Din fru kan ha begått brottet falsk tillvitelseEnligt uppgifterna du har lämnat så framstår det som att din fru kan ha begått brottet falsk tillvitelse (se 15 kap. 7 § BrB) när hon lämnade dessa uppgifter. För att kunna anse att hon har begått brottet så måste några rekvisit (krav) vara uppfyllda:(1) Hon ska ha lämnat en uppgift om dig till en myndighet (ex. kuratorn som jobbar inom den offentliga sjukvården),(2) Uppgifterna var osanna och(3) Hon hade uppsåt (medveten om att uppgifterna var osanna).Om alla dessa krav är uppfyllda så har hon begått brottet falsk tillvitelse. Jag skulle rekommendera dig att förklara för din fru att det hon har gjort kan anses utgöra ett brott. Det är brottsligt att lämna osanna uppgifter till en myndighet och detta har tydligen påverkat den vård du nu blir erbjuden. Om hon blir införstådd med detta så kommer hon förhoppningsvis inse sitt misstag och låta bli att lämna sådana uppgifter framöver. Huruvida du vill polisanmäla händelsen är upp till dig att besluta.Handlingsplan om journalen innehåller felaktiga uppgifterJag har uppfattat det som att din fråga främst rör de olika möjligheterna du har att korrigera dessa uppgifter. Det finns några alternativa möjligheter du skulle kunna utnyttja för att göra dig kvitt de osanna uppgifterna i din journal.1) Begära rättelse av felaktig uppgiftFörutsatt att det handlar om en patientjournal så finns det en möjlighet att kontakta Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att begära rättelse av uppgifterna. Detta torde vara enklare att göra om din fru medger att uppgifterna var felaktiga och uppgifterna som återfinns i journalen är utan grund.2) Begära notering i journalenDetta alternativ kan du göra gällande ifall kuratorn vägrar rätta den felaktiga uppgiften enligt 1). Då kan du istället begära att en notering förs in som konstaterar att du anser att vissa uppgifter i journalen är felaktiga (3 kap. 8 § patientdatalagen). Detta är nog ett mindre önskvärt alternativ, då det är din egen uppfattning som antecknas och inte uppgifter från en vårdgivare.3) JournalförstöringSlutligen så finns det en möjlighet att radera uppgifter som finns i journalen. Då kan du ansöka om att endast de felaktiga uppgifterna ska raderas. För att detta ska ske måste tre krav (rekvisit) vara uppfyllda (se 8 kap. 4 § Patientdatalagen):(1) godtagbara skäl anförs för ansökan,(2) patientjournalen eller den del av den som ansökan avser uppenbarligen inte behövs för patientens vård, och(3) det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen.Att uppgifter i journalen är helt felaktiga bör vara en omständighet som skulle kunna möjliggöra radering av uppgifterna. Däremot är det omöjligt för mig att göra en uttömmande bedömning huruvida detta är möjligt i ditt fall. Detta särskilt eftersom journalförstöring endast sker i undantagsfall enligt IVO.Jag skulle starkt rekommendera dig att i första hand kontakta din vårdgivare (ex. kuratorn) och få uppgifterna rättade. Om din fru medger för kuratorn att uppgifterna som lämnades var felaktiga så kommer troligtvis inte kuratorn invända mot att rätta till uppgifterna. Om detta inte funkar, så rekommenderar jag dig att ansöka om journalförstöring hos IVO på den här länken.Slutligen så uppmuntrar jag dig återigen att förtydliga för din fru att det är brottsligt att lämna felaktiga uppgifter till en myndighet. Genom att informera henne om detta så kommer hon förhoppningsvis inse sitt misstag och låta bli att lämna felaktiga uppgifter framöver.Jag hoppas du fick svar på din fråga och att allt löser sig!MVH

Är det olagligt att lämna ut gymnasiebetyg?

2021-03-13 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |En lärare från en annan skola mejlade en persons betyg till mig. I mejlet kan jag tydligt se alla F-varningar och i vilket ämne det är som eleven har det i. Jag kan även se vilken klass han går i samt vad hans namn är. Detta mejlade till mig en grungrundskoleelev från rektorn av ett gymnasium. Är detta lagligt eftersom hans betyg är personliga uppgifter? Vad bör jag göra?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag har förstått det som att du har mottagit en annan elevs betyg av en rektor. Frågan du ställer är huruvida detta är lagligt.Svaret på din fråga återfinns i tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL).För att ge en översikt på rättsområdet så ska jag förklara vad begreppen offentlighetsprincipen, allmän handling och sekretess är för något.Vad är offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten (dvs, enskilda människor såsom du) har rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter (2 kap. 1 § TF). Det innebär att en kommunal gymnasieskola omfattas av offentlighetsprincipen och att du kan få begära ut allmänna handlingar. I ditt fall så framgår det inte huruvida det är en kommunal skola eller en friskola som har lämnat ut uppgifterna till dig. Typiskt sett så omfattas inte friskolor av offentlighetsprincipen då det styrs privat. Detta innebär alltså att betyg ska lämnas ut ifall det är en kommunal gymnasieskola, men eventuellt inte ifall det är en friskola (det får friskolan bedöma själv).Jag kommer hädanefter utgå från att det handlar om en kommunal gymnasieskola.Vad är en allmän handling?Såsom jag beskrev ovan så innebär offentlighetsprincipen att just allmänna handlingar får lämnas ut till allmänheten. Det är alltså av stort intresse att undersöka ifall den handlingen du begär ut faktiskt är allmän.Det krävs att två rekvisit (krav) är uppfyllda för att en handling ska anses vara allmän.Det första kravet som måste vara uppfyllt för att en handling ska anses vara en allmän är att den förvaras hos en myndighet (2 kap. 4 § TF). Eftersom betygen förvaras i skolan (som jag har antagit vara en kommunal skola och därmed en myndighet) så är detta krav uppfyllt.Det andra kravet är att den ska anses vara upprättad hos myndigheter (2 kap. 4 § TF).Handlingen anses vara upprättad när den antingen har expedierats (ex. när läraren har skickat ut betyget till eleven) eller när den har slutbehandlats i relation till det ärende som handlingen hänför sig till (ex. läraren har satt ett betyg på en särskild elev). Detta framgår av 2 kap. 10 § TF.Eftersom eleven redan verkar vara betygsatt och att det är dessa betyg som har skickats till dig så anser jag att båda kraven är uppfyllda. Detta innebär alltså att gymnasieelevens betyg är en sådan allmän handling som kan lämnas ut. Begränsning av offentlighetsprincipenÄven fast offentlighetsprincipen i många fall möjliggör för personer att kräva ut uppgifter så finns det däremot en inskränkning till vilka uppgifter som får lämnas ut. Detta kallas för sekretessbeläggning och innebär att vissa uppgifter i en allmän handling får täckas över (maskas). Det är dock endast vissa uppgifter som kan maskas och dessa typer av uppgifter framgår av offentlighets- och sekretesslagen (OSL).Enligt min bedömning så anser jag att uppgifterna som du har mottagit inte kan anses omfattas av någon sekretessgrund i OSL.SlutsatsJag anser alltså att uppgifterna som du har mottagit är allmänna handlingar och kan således lämnas ut till var och en. Eftersom det inte heller verkar finnas någon tillämplig sekretessgrund enligt OSL så finns det heller inget undantag till detta. Det handlar alltså om ett lagligt utlämnande av information från rektorns sida. Däremot så har jag förstått det som att rektorn antingen av misstag eller självmant har lämnat ut uppgifterna till dig. Jag anser att det skulle vara något olämpligt av rektorn att göra på detta vis eftersom du inte verkar ha krävt ut handlingarna innan hen skickade dessa till dig. Eventuellt så skulle man kunna uppmärksamma rektorn på detta så att hen hädanefter inte skickar ut eller råkar skicka ut allmänna uppgifter när de inte har begärts ut.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Bostadskravet vid anknytningsuppehållstillstånd

2021-06-29 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag är svensk medborgare och min sambo är amerikan. Vi har varit sambos nu i 3 år och vill flytta till Sverige. Jag planerar att flytta först och skaffa jobb och lägenhet så han kan söka från usa. Problemet är bostads köer. När min sambo flyttar till sverige vill vi köpa hus men jag kan inte få lån själv, vi kan med två inkomster. Bostads köer är flera år. Mina föräldrar har stuga på tomten de är villiga att hyra ut till mig. Mina föräldrar är bosatta i huset, på samma adress… Uppfyller detta bostadskravet? Ganska galet om jag måste stå i kö i flera år innan han kan ansöka?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom du nämner bostadskravet så förutsätter jag att du talar om uppehållsrätt för nära anhöriga till en i Sverige bosatt, se 5 kap. 3 § utlänningslagen. Det framgår enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 9 § att du måste kunna försörja dig själv såväl som utlänningen och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard (det är alltså din försörjning som kontrolleras).Jag vill poängtera att det inte finns ett krav på ett bostadsköp för att kunna uppfylla bostadskravet. Så länge det är av tillräcklig storlek och standard bör det godtas av migrationsverket, huruvida du hyr eller köper en bostad spelar således ingen roll (förutsatt att uthyrningen är godkänd av exempelvis hyresvärden). Du kan alltså hyra en lägenhet av viss storlek och standard innan din sambo anländer, migrationsverket kontrollerar om lägenheten uppfyller deras krav och vid ett godkännande så är bostadskravet uppfyllt.Däremot så framgår det av migrationsverkets hemsida att ett boende hos sina föräldrar inte räknas som en "godtagbar bostad", så för att vara på den säkra sidan borde du försöka hyra en bostad i andra hand av någon utomstående.Eventuellt, om du kan bevisa för myndigheten att ett sedvanligt hyresförhållande skulle föreligga mellan dig och föräldrarna så kanske myndigheten skulle godta det. Detta är däremot en fråga som är lämpligare att ställa direkt till migrationsverket för att säkerställa att det uppfyller deras krav.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och jag önskar dig och din sambo lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan mejlutbyten klassificeras som allmänna handlingar?

2021-05-16 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Är teams meddelanden som har betydelse för ett beslut i ett ärende en allmän handling?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att något ska anses vara en allmän handling (se 2 kap. 1 § TF) och därmed omfattas av offentlighetsprincipen (så att du som enskild kan kräva ut handlingen) så måste vissa kriterier vara uppfyllda.Meddelandet måste uppfylla några krav (rekvisit) för att anses vara allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF).Handlingen kommer anses vara allmän om handlingen både (1) förvaras hos en myndighet samt antingen är (2) inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 4 § TF).Jag kommer utgå från att meddelandena du talar om befinner sig hos en myndighet. Om det skulle vara så att den inte befinner sig hos en myndighet så kan du alltså inte begära ut dessa då de inte kan klassas som allmänna handlingar.Vidare så krävs det att något antingen är inkommit eller upprättad hos myndigheten. Med inkommen så avser detta att något har skickats in till myndigheten av någon utomstående (se 2 kap. 9 § TF) Du har inte förtydligat i din fråga ifall detta är ett mejlutbyte som sker internt hos en myndighet eller mellan exempelvis en befattningshavare hos myndigheten och någon utomstående. Om det senare förhållandet föreligger (handlingen går ut resp. in från myndigheten) så ska den i princip alltid klassas som en allmän handling och lämnas ut.För att den ska vara upprättad krävs att antingen en av situationerna nedan är uppfylld (2 kap. 10 § TF). Handlingen kan anses vara allmän antingen genom att (1) handlingen har lämnats ut från myndigheten till en utomstående aktör ("expedierats"), att (2) själva ärendet har avslutats och att det nu finns en handling som angår ett visst ärende ("slutbehandlats") och slutligen att (3) handlingen har justerats/annars färdigställts, helt enkelt att någon åtgärd företas för att påvisa att handlingen är färdigställd.Så, om meddelandena du talar om handlar om ett utbyte mellan en (1) befattningshavare hos en myndighet så har den mer än troligt (2) inkommit via myndighetens mejl till en viss befattningshavare och man som enskild bör alltså kunna utkräva teams-meddelandena. Den kan också anses vara inkommen om myndigheten handlägger ett ärende och teams-meddelandena är en del av utredningen, då dessa mejl förmodligen skickats in till myndigheten inför utredningen du skriver om.Jag skulle, förutsatt att ett förhållande som ovan föreligger, kräva att få ut uppgifterna från myndigheten med stöd av offentlighetsprincipen. Som svar på din fråga så kan alltså mejlutbyten klassificeras som allmänna handlingar, men några krav måste vara uppfyllda för detta.Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Kan en skola neka till att lämna ut betyg?

2021-03-13 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan en skola neka att skicka mina barns betyg till mig?Mina barns rektor säger att de bara skickar mina barns betyg till deras folkbokföringsadress. Eftersom vi skilde oss och jag var den som måste flytta så är barnens folkbokföringsadress pappans adress. Jag får därför inte barnens betyg och bad rektorn att skicka dessa även till mig men hon säger att de inte kommer att göra det. Jag tänker att betygen är allmän handling så visst borde hon skicka dem även till mig?
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår det som att du undrar huruvida rektorns krav på att du måste dela barnens folkbokföringsadress är lagligen grundad. Svaret på din fråga återfinns i tryckfrihetsförordningen (TF). Utifrån din fråga så framgår det att du är införstådd med att betyg typiskt sett anses vara allmänna handlingar som får begäras ut av var och en. Det finns dock vissa undantag till detta. För att förklara rättsområdet så tänker jag redogöra för begreppen offentlighetsprincipen och allmän handling.Vad är offentlighetsprincipen?Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten (d.v.s. enskilda människor såsom du) har rätt att ta del av allmänna handlingar hos statliga och kommunala myndigheter (2 kap. 1 § TF). Det är viktigt att anmärka att alla ska få begära ut allmänna handlingar, oavsett i vilket syfte detta sker eller vem du är. När du lämnat in en begäran om att få ut betyget så ska alltså skolan lämna ut denna förutsatt att betyget anses vara en allmän handling.Med detta förtydligande så ska jag övergå till att diskutera ifall dina barns betyg anses vara sådana allmänna handlingar som får lämnas ut vid begäran.Hur påverkas begreppet "allmän handling" av att skolan är kommunal eller en friskola?Såsom jag beskrev ovan så innebär offentlighetsprincipen att just allmänna handlingar får lämnas ut till allmänheten. Det är alltså av stort intresse att undersöka ifall den handlingen du begär ut faktiskt är allmän.I ditt fall så framgår det inte huruvida det är en kommunal skola eller en friskola som har vägrat att lämna ut uppgifter till dig. Detta är relevant eftersom det endast är handlingar som lagras hos kommunala skolor som anses vara allmänna handlingar och inte friskolor då det styrs privat. Detta innebär alltså att betyg ska lämnas ut ifall det är en kommunal skola, men eventuellt inte ifall det är en friskola beroende på vilka krav den specifika friskolan ställer för att någon ska få ut betygen.Det är alltså viktigt att du undersöker ifall skolan är kommunal eller en friskola, då dina möjligheter att begära ut handlingarna typiskt sett är mer begränsade i förhållande till friskolor. Om skolan var en friskola så innebär detta att du förmodligen inte kan begära ut handlingarna på grunden att de är allmänna, eftersom de inte är det. Friskolorna får typiskt sett själva bestämma när de väljer att dela ut uppgifter.Om vi istället utgår från att skolan är kommunal så finns det däremot mycket goda möjligheter för dig att kräva ut uppgifterna och vid avslag överklaga beslutet eller JO-anmäla skolan.Handlingsplan:Jag skulle alltså rekommendera dig att först utreda ifall skolan är kommunal eller om det är en friskola. Ifall det är en friskola så har du dessvärre inte många möjligheter att begära ut betygen. Ett undantag till detta är om friskolan har överlämnat betygen till en myndighet. Då kommer den istället anses vara inkommen hos myndigheten därmed bli en allmän handling (2 kap. 4 § TF). Denna handling kan du givetvis begära ut på grunden att betygen är allmänna handlingar.Om det istället handlar om en kommunal skola så skulle du, såsom du skriver, haft rätt att få ut betygen från skolan. Efter avslaget så bör du kontakta rektorn igen och försöka övertyga denne om att du faktiskt har rätt att få ut betygen enligt offentlighetsprincipen. Om rektorn fortfarande vägrar så har du möjligheten att överklaga beslutet till skolväsendet överklagandenämnd. Observera dock att du måste överklaga ett beslut inom tre veckor från och med den dag du tog del av det. Du har också en möjlighet att JO-anmäla skolan.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!