Vad menas när det står "dock" i lagtext?

2021-03-02 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |I lag texten om utökad frigång står det att utökad frigång får beviljas om 1. " minst halva tiden, dock minst tre månader avtjänats. Vad menas i detta fall med DOCK minst tre månader? väldigt diffust skriven lag som bör förtydligas. Tacksam för svar.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Låt oss bryta ner lagtexten du hänvisar till (11 kap. 5 § andra stycket fängelselagen) och ta en del i taget. Första delen är, sedd för sig, inte svårbegriplig. Den säger att minst halva tiden av fängelsestraffet måste ha avtjänats för att utökad frigång ska kunna beviljas. Om fängelsestraffet totalt var på ett år, måste alltså sex månader ha avtjänats för att utökad frigång ska kunna beviljas. Den andra delen lyder "dock minst tre månader". Den ska förstås som ett villkor för den första delen. Om halva tiden vore kortare än tre månader är villkoret för beviljande därmed inte uppfyllt: åtminstone tre månader måste avtjänas innan utökad frigång kan beviljas. Om fängelsestraffet totalt var på fyra månader vore det alltså inte tillräckligt att hälften, det vill säga två månader, avtjänats. Beviljande blir i det fallet först aktuellt efter ytterligare än månad, så att totalt tre månader avtjänats. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Lägga till förälders efternamn

2021-02-06 i Myndigheter
FRÅGA |Hej Jag undrar hur jag gör om jag vill lägga till ett efternamn? Just nu har jag endast min pappas efternamn men skulle vilja lägga till min mammas efternamn också? Vad kostar det? Hur lång process?Tack så mycket!
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Man har som utgångspunkt rätt att byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som är bildat av ens föräldrars efternamn (9 § första stycket tredje punkten, lagen om personnamn). Den som vill förvärva eller ändra ett personnamn (dvs ett förnamn, efternamn eller gårdsnamn, 1 §), skickar in en ansökan till Skatteverket (3 §). Kraven för att få byta till ett dubbelt efternamn är att efternamnen som tillsammans ska bilda det nya, dubbla efternamnet i sig inte redan är dubbla efternamn; det får inte heller röra sig om flera efternamn än två, och de efternamnen ska i sig vara tillåtna för dig att förvärva enligt lagen om personnamn (20 § andra stycket). Eftersom det rör sig om dina föräldrars efternamn är de tillåtna namn, eftersom du även skulle ha rätt att byta till din förälders efternamn som enkelt efternamn (9 § första stycket, första och andra punkten), det får dock inte vara ett namn föräldern förvärvade på grund av äktenskap om de inte fortfarande bär det efternamnet (9 § andra stycket). Hur går det till, och vad skulle det kosta?Du skickar in en ansökan till Skatteverket. Du finner ansökningsblanketten och praktisk information här, på Skatteverkets hemsida, se rubrikerna Byta till ett dubbelt efternamn med en förälders namn, och Ansök på blanketten. Att ta en förälders namn är avgiftsfritt, och tar ca 14 veckor från ansökan. Detta framgår även på Skatteverkets hemsida. I din ansökan ska det framgå i vilken ordning du vill bära namnen, samt om du vill ha dem med eller utan bindestreck. Du kan även ändra ordningen och lägga till eller ta bort bindestrecket senare genom en ny ansökan, som även den är avgiftsfri. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Är Sverige ett företag? Kan företag skapa bindande lag?

2021-02-07 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Det framgår mer och mer för mig att Sverige är ett företag. Hur kan ett företag skapa lagar?Kan Mc Donalds skapa en lag att alla måste köpa hamburgare varje dag?Ett företag kan ju bara skapa policys. Varför är vi skyldiga att följa dessa policys utan att ha ingått någon form av kontrakt?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är Sverige ett företag? Det finns likheter i vad en stat är, och vad ett företag är, men ett företag är en aktör på en annan nivå än en stat. Båda kan definieras som en juridisk person, d.v.s. en abstraktion av en sammanslutning eller organisation som kan åläggas skyldigheter och förvärva rättigheter. En stat är dock suverän, och överordnad en annan juridisk person som ett företag. Det finns oändligt mycket mer att säga om detta, men förenklat sett kan man säga att ett företag är mycket mer likt en fysisk person, det vill säga en människa, än en stat; företags och människors befogenhet att sätta upp regler rör sig mer i kretsen av avtal, än lagstiftningsbefogenhet och befogenhet att agera å landets vägnar i internationella sammanhang. Staten får, genom riksdagen, som en kulmination av folkets samlade befogenhet rätt att lagstifta; du känner säkert igen första meningen i vår grundlag regeringsformen, "all offentlig makt i Sverige utgår från folket" (1 kap. 1 § regeringsformen). Vi har alltså en roll och en tillhörighet till staten som vi inte har till ett företag vi är kund hos. Vad är lag?Lagar är regler som alla i landet måste följa. Det är bara riksdagen som har befogenhet att lagstifta. Förenklat kan man motivera att vi alla behöver följa dem, bland annat eftersom lagarna härstammar från folkets vilja genom den folkvalda riksdagen. Lagar är alltså regler, men alla regler är inte lagar. Regler som företag sätter upp grundar sig i avtalsfrihet: företagen är fria att ställa upp vissa villkor när de erbjuder sina varor eller tjänster. Enligt svensk rätt kan man inte ensidigt binda någon annan vid avtal, utan de måste självmant välja att ingå avtalet. Man blir alltså inte tvungen att följa företagens regler om man inte väljer att ingå avtal med dem, och alltså accepterar avtalsvillkoren de satt upp. Företags regler, policys, är alltså avtalsvillkor. Varför är vi skyldiga att följa företags regler utan att ha ingått någon form av kontrakt? Man ingår ett bindande avtal genom att acceptera motpartens anbud (1 § avtalslagen). Detta kan ske väldigt formellt och tydligt genom att exempelvis skriva under ett kontrakt, men det kan även ske mycket informellt och underförstått. Om parterna agerar på ett sätt som starkt antyder att de valt att ingå avtalet är det tillräckligt. Detta kallas konkludent handlande. Många avtal ingås på detta sätt i vardagen, såsom när du väljer att kliva på en buss, handla i en butik eller parkera din bil på en parkeringsplats. Det är på detta sätt vi ingår avtal med företag, och först då blir vi bundna av avtalsvillkoren de satt upp. Om företaget skulle sätta upp en regel att alla måste måste köpa hamburgare varje dag, skulle bara de som väljer att acceptera det och ingå avtal med företaget med det som villkor bli bundna av det (dessutom finns bestämmelser om ogiltighet/justering av orimliga avtalsvillkor, se exempelvis 36 § avtalslagen). En sådan regel riskerar du alltså inte att drabbas av. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Kan svensk medborgare utlämnas?

2020-12-11 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar följande:Om mina föräldrar är födda i Iran och jag är född i sverige och vi alla är svenska medborgare. Kan JAG någonsin utvisas / lämnas ut till iran? Jag tror att jag har medborgarskap i Iran också automatiskt då lagen innan sa att barnet får det automatiskt vid födsel?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Begreppen vi har att göra med är dels utvisning, dels utlämning. UtvisningUtvisning innebär att en stat för ut en person ur dess territorium. För Sveriges del rör det sig typiskt om personer som inte har giltigt uppehållstillstånd, eller utlänningar som begår relativt allvarliga brott i landet. För svenska medborgare brukar ordet landsförvisning användas, och det är avskaffat och förbjudet genom grundlagen (2 kap. 7 § regeringsformen, se även t.ex. Åklagarmyndighetens hemsida). Du bör alltså inte löpa någon risk för att utvisas, eftersom du är svensk medborgare och har en grundlagsskyddad rätt att vistas i Sverige. UtlämningUtlämning är när en person är misstänkt för brott i en annan stat än den hen befinner sig i, och överlämnas för att prövas för brottet/avtjäna straff. Det skulle alltså i detta fall röra sig om ett brott du misstänks för i Iran, snarare än i Sverige, varpå Sverige skulle gripa och överlämna dig till Iranska myndigheter. Utlämning regleras bl.a. i utlämningslagen. Utgångspunkten är där att svenska medborgare inte får utlämnas (2 §). Undantaget från den huvudregeln är utlämning enligt en europeisk eller nordisk arresteringsorder (1 § andra stycket). Som utgångspunkt ska alltså svenska medborgare inte utlämnas till länder utanför EU och Norden, och du riskerar inte att utlämnas till Iran av Sverige. Om du skulle befinna dig i ett annat land är det dock det landets lagar som gäller, och situationen kan då uppstå där det landet utlämnar dig till Iran, i enlighet med sina regler. Iranskt medborgarskap Att du har iranskt medborgarskap ska inte begränsa dina rättigheter som medföljer ditt svenska medborgarskap. Något som skulle kunna vara negativt med att ha dubbelt medborgarskap är att du inte längre har möjligheten till diplomatiskt skydd av svenska staten, gentemot Iran. Diplomatiskt skydd handlar dock om statens möjlighet att skydda sina medborgare som befinner sig i utlandet, och påverkar därför inte din situation här i svenskt territorium. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,