Kan svenskt medborgarskap återkallas?

2021-05-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan man bli av med svenskt medborgarskap?Finns lag som säger att man kan återkalla någons svenskt medborgarskap? Har sett att riksdagen diskuterat den frågan 2018, vad blev beslutat?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder det ett absolut förbud mot att återkalla ett svenskt medborgarskap för medborgare som är eller har varit bosatta i riket. Det framgår av i 2 kap 7 § regeringsformen och är således grundlagsskyddad, det finns inga undantag. Det du nämner stämmer, det var ett flertal motioner som skickades in till riksdagen 2018 som bl a berörde ämnet om det är möjligt att återkalla medborgarskapet, riksdagen valde dock att avslå motionerna. I Lag om svenskt medborgarskap (2001:82) föreskrivs det i 14 § att en svensk medborgare kan förlora sitt svenska medborgarskap när denne fyller 22 år om personen:1) är född utomlands2) aldrig haft hemvist i Sverige och3) Inte heller varit i Sverige under sådana förhållanden som tyder på samhörighet med landet. Alla dessa rekvisit måste vara uppfyllda. Utöver detta går det inte att återkalla medborgarskapet. Skillnaden till 2 kap 7 regeringsformen är att den föreskriver att medborgare som haft eller har hemvist i Sverige inte kan få medborgarskapet återkallat. I 14 § Lag om svenskt medborgarskap möjliggörs det istället att återkalla en persons medborgarskap när personen fyller 22 år förutsatt att personen INTE har eller har haft hemvist i Sverige.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan uppehållstillstånd ansökas efter inresa?

2020-11-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Behöver rådgivning med en överklagan till migrationsdomstolen gällande en 16 årig pojke från Thailand som sökt uppehållstillstånd innefrån Sverige. Hans mamma har permanent uppehållstillstånd och bor i Sverige sedan snart 5 år. Enligt Dom ska han utvisas till Thailand där han är bosatt och söka därifrån enligt huvudregeln.Vad ska vi skriva för att kunna övertyga migrationsdomstolen om att han bör få stanna kvar här?Mvh Mats
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utlänningslagen och frågor angående uppehållstillstånd är ofta svåra att svara på utan specifik information om hur läget ser ut. Av den anledningen ska jag försöka svara så anpassat som möjligt till er situation men ha överseende med att jag ibland skriver hur det är generellt och hur det rättsliga läget ser ut. I och med att det handlar om uppehållstillstånd blir Utlänningslagen (UtlL) det tillämpliga lagrummet. Laga Kraft Först och främst är det viktigt att ni kollar ifall domen fått laga kraft. Laga kraft innebär att ett beslut eller dom inte längre kan överklagas. Det brukar stå i domen inom vilken tidsfrist en överklagan senast ska göras. I händelse av att domen fått laga kraft om utvisning kan ni bara överklaga ifall nya omständigheter som hindrar utvisning uppkommer. Det kan handla om verkställighetshinder för beslutet, mottagarlandet inte kan ta emot den utvisade eller av medicinska skäl (12 kap. 18§ UtlL). Rättsläget Som du säger är huvudregeln att ett uppehållstillstånd måste sökas innan inresa i landet, och får inte godkännas efter inresa. Men det finns undantag som kan göra det möjligt att söka uppehållstillstånd från Sverige. Det krävs i första hand att personen som ansöker om uppehållstillstånd har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige. Ett barns relation till sin förälder anses vara en sådan stark anknytning, vilket gör paragrafen aktuell i ert fall. Utöver det krävs att ett annat krav ska vara uppfyllt nämligen att det inte ska anses vara skäligt/rimligt att (i det här fallet) barnet ska resa till ett annat land för att göra ansökan (5 kap. 18§ andra stycket 5:e punkten UtlL). Vid skälighetsbedömning angående nyssnämnda paragraf ska man särskilt beakta konsekvenserna som uppkommer av att ett barnet skiljs från sin förälder (5 kap. 18§ femte stycket UtlL). Av praxis har det framförts att konsekvenserna för barnet är dem tyngst vägande omständigheterna vid skälighetsbedömningen. Då är det migrationsverket eller migrationsdomstolen som gör denna individuella bedömning. Det lyfts fram av praxis att praktiska svårigheter för utresan kan ligga till grund för att få göra ansökan från Sverige, det kan t ex handla om ålder, att barnet inte har anknytning till någon där eller att separationen från föräldern är längre än vad som förekommer i normala fall och inte är bra för barnet, mer information finns i fallet MIG 2011:23. Men för att skälighetsbedömningen ovan ska få göras krävs det att det står klart att uppehållstillstånd skulle beviljas om prövning gjorts innan inresa (5 kap. 18§ femte stycket UtlL). Men ifall ett utländskt barn har en förälder med uppehållstillstånd för bosättning i Sverige ska barnet beviljas uppehållstillstånd, så i ert fall bör det rekvisitet vara uppfyllt (5 kap. 3§ första stycket 2:a punkten UtlL). Sammanfattning Det finns som sagt ett undantag som kan användas mot huvudregeln när det gäller nära anknytning. Anknytningspersonen ska vara bosatt i Sverige och anknytningen till denne ska vara stark. För att det ska aktualiseras krävs vidare att det ska anses vara orimligt eller oskäligt att personen som söker uppehållstillståndet ska göra det från utlandet. Bedömningen av detta ska främst beakta konsekvenserna av att barnet skiljs från sin förälder och bedömningen görs utifrån de förhållanden som föreligger i det individuella fallet. Bedömningen görs utifrån barnets förhållande till föräldern, dennes situation och de potentiella svårigheter och konsekvenser som kan uppkomma på grund av en utvisning. Men för att bedömningen ska göras krävs det att det står klart att personen som söker uppehållstillstånd hade fått det ifall denna sökt innan inresa. Rekommendation I Migrationsdomstolens hemsida står det att en överklagan bl a ska innehålla information om vilket beslut en vill ändra på och varför denne vill ändra det. Min rekommendation är att förklara varför ni vill att ansökningen om uppehållstillstånd ska ske från Sverige och varför det blir svårt ifall barnet ska göra det från hemlandet. Ifall ni behöver ytterligare juridisk hjälp av mer specifik art om hur ni gör överklagade och vad ni ska skriva rekommenderar jag er att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Vad innebär laga kraft och vad är det till för?

2020-11-26 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejFått på mitt bord att ordna fram ett lagakraftbevis.Hur gör man det? Vad innebär det? Varför måste man ha ett sådant?I detta fall avser det ett Kommunfullmäktigeprotokoll.Detta är helt nytt för mig, så oerhört tacksam för hjälp!Vänligen Maria
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller första frågan gällande hur en tar ut bevis på laga kraft så skiljer det sig beroende på situation. Jag återkommer med svaret mot slutet och börjar med att besvara dina andra frågor om laga kraft. Jag kommer främst hålla mig till regler gällande förvaltningsrätt för att besvara frågan. Vad innebär laga kraft? Laga kraft är en juridisk term i förvaltningsrätten som innebär att ett beslut eller en dom från en myndighet eller domstol inte längre kan överklagas. Efter att en dom eller ett beslut utfärdats finns det en viss period inom vilken en kan överklaga beslutet. Tiden skiljer sig beroende på vilken sorts beslut det gäller, en måste överklaga beslutet inom 3 veckor om det är en förvaltningsdom (44§ Förvaltningslagen). Men när den perioden är över så fastställs domen och kan inte längre överklagas (45§ första stycket Förvaltningslagen). Vissa undantag finns men jag kommer inte gå närmare in på dem då det inte är relevant för frågan. Varför måste man ha laga kraft? Ofta handlar beslut om tillstånd för att t ex få bedriva verksamhet, få bygglov eller för en kommun att anta en detaljplan. För att få utföra en sådan åtgärd krävs att man fått tillstånd av en myndighet eller domstol, laga kraft innebär då att det här beslutet myndigheten eller domstolen utfärdat inte längre kan överklagas och en kan då påbörja t ex byggarbetet eller verksamheten. En behöver i vissa fall alltså bevis på laga kraft för att verkställa beslutet. Hur gör man det? Det här blir lite svårt att besvara eftersom det är beroende på vad det är för beslut och ifall tiden för överklagande gått ut. I och med att det handlar om protokoll av kommunfullmäktige så bör det finnas på kommunens anslagstavla där det även står hur länge en har att överklaga beslutet (besvärstid). Efter att tiden löpt ut kan en vända sig till förvaltningsdomstolen och begära ut ett lagakraftbevis som styrker att beslutet är fastställt och inte längre kan överklagas. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Vad kännetecknar ett förvaltningsbeslut?

2020-11-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Fråga om vad som kännetecknar ett förvaltningsbeslut. Det sägs att ett förvaltningsbeslut är ett uttalande varigenom en myndighet vill påverka ett annat förvaltningsorgan eller en enskilds handlande, dvs. att myndighetens uttalande är avsett att vara "handlingsdirigerande". Men hur ska man förstå detta ifråga om avslagsbeslut? T.ex. i en situation där en socialnämnd avslår en enskilds ansökan om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Fråga: Är en socialnämnds avsikt med att avslå en ansökan om ekonomiskt bistånd att påverka den enskildes handlande på något sätt?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag har tänkt besvara din fråga utifrån två delar, vad som generellt kännetecknar ett förvaltningsbeslut och frågan om socialnämndens avsikt. I och med att frågan är av generell karaktär kommer jag främst utgå från litteratur och förarbeten. Kännetecknande för ett förvaltningsbeslut Det du säger stämmer delvis med definitionen av vad ett förvaltningsbeslut är, dock finns det olika sorters förvaltningsbeslut som ska beaktas. Det som kännetecknar ett förvaltningsbeslut är att det görs utifrån myndighetsutövning, myndigheten ska således ha befogenhet att göra ett sådant beslut och beslutet ska ha rättsverkning. Därför kategoriseras t ex inte råd och upplysningar som myndighetsutövning, framgår av Prop. 2016/17:180.Det du nämner om att ett förvaltningsbeslut är ett uttalande som är avsett att vara "handlingsdirigerande" så syftar du på förpliktande/betungande förvaltningsbeslut. Det kan handla om påbud, alltså ett åläggande för en enskild att utföra en viss handling, t ex installera brandlarm i sin byggnad. Det kan även ha karaktären av ett förbud mot en viss handling, t ex förbud för en fastighetsägare att använda eller låta någon använda en hälsovådlig bostadslägenhet. Dessa förpliktande förvaltningsbeslut faller inom ramen för definitionen du använt dig av, eftersom de syftar till att påverka en enskild eller annan myndighets handlande, det framgår av Håkan Strömberg och Bengt Lundells bok Allmänna Förvaltningsrätt s, 63-64 (2018). Avslagsbeslut När det gäller beslut av en framställning en enskild gjort till en myndighet så blir det svårt att utgå från definitionen du använt eftersom den blir missvisande. Anledningen är att det egentligen inte handlar om att förvaltningsmyndigheten försöker påverka eller "handlingsdirigering" den enskilde genom att neka ett beslut. I juridiska litteraturen men även Strömberg och Lundells bok utgår en från definitionen att förvaltningsbeslut är ett uttalande från en myndighet, avsett att verka bestämmande för förvaltningsorgan eller enskildas handlande, Allmänna förvaltningsrätt s, 60. Eftersom det handlar om olika sorters beslut kan en enligt min mening inte säga att socialnämndens avsikt är att påverka den enskildes handlande utan snarare att genom beslutet verka bestämmande för denne. Värt att nämna är att dessa beslut som ska verka bestämmande för den enskilde kan överklagas utifrån 40 - 43 § Förvaltningslagen (2017:900). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!