Vad kan jag göra om jag upplever av min handläggare som inte har pratat med mig tidigare och har frågat mig väldigt väldigt kränkande frågor ?

2021-06-15 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej !Vad kan jag göra om jag upplever av min handläggare som inte har pratat med mig tidigare och har frågat mig väldigt väldigt kränkande frågor ?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du nämner att tjänstemannen är en handläggare aktualisera förvaltningslagen (FL) som ger uttryck för minimikrav som ska ställas på en handläggning. Handläggning får därmed aldrig vara sämre än de krav som uppställs i förvaltningslagen (detta med undantag i specialreglering).Att handläggaren inte pratat med dig tidigare innebär att det finns brist i dennes kommunikationsansvar som uttrycks i § 25 FL. Denna princip ger uttryck för rättsprincipen "ingen ska dömas ohörd". Handläggaren ska underrätta part av all material som är av betydelse för beslutet och ge parten möjlighet att yttra sig över materialet. Dock aktualiseras detta endast innan ett beslut fattas (utredningsfas) och kanske inte under initialstadiet.Att handläggaren ställt väldigt kränkande frågor tyder på en brist i serviceskyldigheten § 6 FL. Här ska myndigheterna bistå allmänheten genom smidig och enkel kontakt och positivt bemötande av myndigheterna. Attitydfrågan är central i god förvaltning och uttryck för professionalism. Myndigheten är dock inte skyldig iRådgivning som privat ombud inom visst område.Ej skyldig att besvara frågor som kräver en omfattande rättsutredning.Tycker du det föreligger brister i handläggningen kan du skicka in en anmälan till justitieombudsmannen (JO).Vänligen,

När har man tillgång till en förundersökning?

2021-05-14 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Om en person dömts till ett fängelsestraff och sedan avtjänat straffet, när raderas då förundersökningen? Eller kommer den alltid gå att läsa för allmänheten hur länge som helst?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När en förundersökning avslutats, är den att anse som en allmän handling. Vad är allmänna handlingar?En handling är enligt 2 kap. 4 § Tryckfrihetsförordningen (TF) allmän om den förvaras hos en myndighet samt har inkommit till (2 kap. 9 § TF) eller upprättats hos myndigheten (2 kap. 10 § TF). Detta betyder att man kan begära ut handlingen genom 2 kap. 15 § Tryckfrihetsförordningen. Om en förundersökningen är pågående kan polismyndigheten på grund av förundersökningssekretess inte låta allmänheten ha tillgång till handlingen. Detta följer av 18 kap. § 1 Offentlighets- och sekretesslagen, I ditt fall är förundersökningen avslutad, och därmed har allmänheten tillgång till den. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ska jag skicka in mina intyg till Förvaltningsrätten?

2021-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Jag har överklagat försäkringskassans beslut om sjukersättning till Förvaltningsrätten. Det är 14 månader sen och har varit sjukskriven sen dess. Ska jag skicka in mina intyg för det senaste 14 månaderna till Förvaltningsrätten mvh Susanne
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsrätten ska se till att målet blir utrett. Därför kan de begära in mer information, både från dig och från myndigheten, detta härleds från domstolens utredningsansvar (8 § förvaltningsprocesslagen, FPL). Det kan vara intyg, kvitton eller annat som är viktigt i målet.Du kan alltid på eget intiativ, komplettera med fler uppgifter gällande ditt mål. Har du ett ombud eller biträde ska handlingarna skickas via ombudet/biträdet. Här behöver du tänka på om det tillförda materialet är av relevans till det som ska beslutas (saken). Du behöver heller inte skicka in underlag som du redan skickat in till Försäkringskassan, eftersom förvaltningsrätten, genom myndigheten redan har tillgång till handlingarna.Vad som gäller för digJag skulle i denna situation råda dig att komplettera dessa uppgifter till Förvaltningsrätten eftersom det gäller din sjukersättning och är därför av relevans för målet.Vänligen,

Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär)?

2021-05-05 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, Vad gör man om en kommunallag (som är subsidiär) krockar med Förvaltningslagen (som också är subsidiär) vilken ska man välja eller är det helt omöjligt att dessa krockar?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det inte framgår i din fråga vilka bestämmelser som aktualiseras specifikt, kommer jag att redogöra för vad som gäller generellt sätt.I förvaltningslagen (FL) 4 § framgår det att lagen är subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Det betyder att eventuella specialbestämmelser i andra författningar gäller i stället för allmänna bestämmelser i förvaltningslagen.Någon sådan regel finns inte i kommunallagen (KL) som åsyftar kommunallagen generellt. Dock är överklagandereglerna i kommunallagen subsidiära. I 13 kap. 3 § KL framgår det att bestämmelserna i kapitel 13 inte gäller om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Ett exempel på särskilda bestämmelser är 20 kap. 19 § i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.Vänligen,

Innebär 8 kap. 12 § utlänningslagen att en EES-medlem kan utvisas på grund av brott endast om det har konstaterats risk för återfall i brottslighet?

2021-05-14 i Migrationsrätt
FRÅGA |Enligt 8 a kap. 5 § andra stycket utlänningslagen ska 8 kap. 12 § tillämpas i fråga om utvisning av EES-medlemmar på grund av brott. Bestämmelsen i 8 kap. 12 § har tolkats på så sätt att en utlänning som i Sverige döms för brott, endast kan utvisas om det har konstaterats att det finns risk för återfall i brott, se NJA 2018 s. 491 punkt 15-16 och 19. Fråga: Innebär 8 kap. 12 § utlänningslagen att en EES-medlem kan utvisas på grund av brott endast om det har konstaterats risk för återfall i brottslighet?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 8 kap. 11 § utlänningslagen (UtlL) får en EES-medborgare avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.Begreppet allmän ordning och säkerhet är ett EU-rättsligt begrepp. Vid prövning av en fråga om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare av hänsyn till allmän ordning och säkerhet måste även bestämmelserna i 12–14 §§ beaktas.En EES-medborgare som inte avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan enligt första stycket får därefter utvisas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Ett beslut om utvisning av en EES-medborgare ska föregås av en prövning av om utlänningen har uppehållsrätt, se MIG 2007:53.Avvisning eller utvisning enligt 8 kap. 11 § UtlL får ske endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottmål får inte i sig utgöra skäl för ett sådant beslut. Det får inte vara ekonomiska syften som ligger till grund för beslutet (8 kap. 12 § UtlL).I NJA 2018 s. 491 hade två EES-medborgare som gjort sig skyldiga till smuggling respektive grov smuggling och olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor inte ansetts kunna utvisas enligt 8 a kap. 5 § UtlL. Detta eftersom Högsta domstolen ansåg att de brott som de tilltalade gjort sig skyldiga till inte kunde ses som verkliga, faktiska och tillräckligt allvarliga hot som påverkade ett grundläggande samhällsintresse på det sätt som krävs för utvisning.Vad gäller återfallsrisken uttalar HD "Trots detta får det mot bakgrund av återfallen i likartad brottslighet antas att de kommer att göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet här i landet. Kravet i 8 a kap. 1 § andra stycket 1 utlänningslagen är uppfyllt". Ledning ska därmed tas från 8 a kap. 1 § andra stycket och inte 8 kap. 12 § UtlL.Vänligen,

Hur påverkar tidigare trafikbrott mitt körkortstillstånd?

2021-05-14 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag har körkortstillstånd för A o B sedan 2019 o blev tagen för en grov olovlig körning . Hur påverkar det mitt körkortstillstånd ?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straff för olovlig körningPerson som kör ett fordon utan att ha ett giltigt körkort för fordonet döms till olovlig körning ( § 3 i Lagen om straff för vissa trafikbrott). Straffet för olovlig körning är böter.Om den som kör ett fordon saknar giltigt körkort på grund av att den tidigare blivit av med det eller om brottet olovlig körning begåtts flera gånger, kan brottet istället anses vara grovt. Straffet för grov olovlig körning är upp till sex månaders fängelse (§ 3 Lagen om straff för vissa trafikbrott).Om det vid en prövning av en ansökan om körkortstillstånd föreligger hinder mot att bevilja detta tillstånd på grund av personens personliga förhållanden kommer en spärrtid meddelas, under denna spärrtid kan personen inte få ett nytt körkort utfärdat. Spärrtiden ska vara lägst en månad och högst tre år (3 kap. 9 § Körkortslagen). Transportstyrelsen bestämmer längden på spärrtiden utifrån det enskilda fallet. Spärrtid på olovlig körning kan vara upp till sex månader, men detta kan variera beroende på omständigheterna i varje enskilt fall. Vänligen,

Kan jag överklaga en dröjsmålstalan till förvaltningsrätten?

2021-05-13 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej,Jag har ansökt om svensk medborgarskap i Oktober 2018, och fortfarande har jag inte fått svar. Ingen handläggare har tagit över mitt ärende än. Väntetiden till beslut har förändrat sedan dess, först var 16 månader, nu är det up till 36 månader. Jag har lämnat begäran om att avsluta ärendet men fick avslag från Migrationsverket. Jag överklagade beslutet och i December 2020 fick jag beslutet från Förvaltningsrätten i Malmö att Migrationsverket ska habdlägga mitt ärende så snart som möjligt. Sedan dess har inte hänt någonting. Min fråga är: kan jag överklaga igen för att skunda på något sätt Migrationsverket att avsluta ärendet? Isåfall, vart ska jag skicka överklagan till, Förvaltningsrätten i Malmö?Tacksam för eran hjälp!
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt rör långsam handläggning (dröjsmålstalan) och regleras således i förvaltningslagen (FL).Den enskilde ges genom 12 § FL en möjlighet att påskynda det slutliga avgörandet i ärenden som drar ut på tiden genom en dröjsmålstalan. Denna talan fungerar på så sätt att om enskild själv inlett ett ärende, som inte avgjorts i första instans inom sex månader har denne rätt att skriftligen begära att myndigheten avgör ärendet.Vad som gäller för digEn myndighet har alltså fyra veckor på sig att antingen avslå din begäran om att påskynda ärendet eller avgöra ärendet i sak. Din begäran har även prövats av domstol, vilket innebär att domen har förelagt Migrationsverket att besluta i ärendet. Eftersom du dock upplever att de fortfarande dröjer kan du anmäla en sådan försening till Justitieombudsmannen (JO), annars finns det dessvärre inget rättsmedel som kan läka detta dröjsmål.Vänligen,

Har Sverige ratificerat konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta?

2021-05-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej LawlineHar Sverige ratificerat konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta?
Natalin Kabro |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft 2009 i Sverige. Det innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga konventionen och dess bestämmelser i sin helhet. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och den trädde i kraft i början av år 2009.Vänligen,