Kan jag ta del av dokument som rör omhändertagande enligt LVU?

2021-12-29 i Sekretess
FRÅGA |hej kan man ta del av dokument som rör omhändertagande av ett barn från socialen om luv har gått igenom
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om du kan ta del av dokument som rör tvångsomhändertagande enligt LVU används Tryckfrihetsförordningen (TF) och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess är vanligt när handlingen gäller LVUHuvudregeln är att man har rätt att ta del av allmänna handlingar (TF 2 kap 1 §). De flesta handlingar som finns hos myndigheter, som socialtjänsten, som utgångspunkt allmänna. Dock kan sedan den allmänna handlingen antingen vara offentlig eller sekretessbelagd. Detta är för att möjligheten att ta del av handlingar kan begränsas, tex till hänsyn för en enskilds personliga förhållanden (TF 2 kap 2 § 6 punkten). Av denna anledning är det mycket möjligt att LVU-handlingarna i detta fall är belagda med sekretess. Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (OSL 26 kap. 1 §). Uppgifter får alltså inte lämnas ut om det inte inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den omhändertagna på något sätt lider skada av det. Presumtionen är med andra ord sekretess när det gäller tex LVU-utredningar. Själva beslutet är dock inte sekretessbelagtSekretessen gäller dock inte för beskut om vård utan samtycke och beslut om omhändertagande av en enskild (OSL 26 kap 7 §). Beslutet om LVU ska du alltså kunna ta del av. Men jag vill förtydliga att detta endast gäller själva besluten. För uppgifter i det bakomliggande materialet gäller sekretess förmodligen. Om du inte är nöjd med myndighetens beslut att inte lämna ut en handling så kan du överklaga detta (OSL 6 kap 7 §).Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Gäller proportionalitetsprincipen vid fastspänning?

2021-07-11 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag blev fastspänd med bälte då jag vårdades på LPT. Under fastspänningen drog man i mina armar så jag hade ont i 3 dygn efteråt. Enligt läkaren gjorde jag inget motstånd och det fanns ingen orsak att använda våld. Jag blev tvångsmedicinera med Lorazepam och Haldol trots att jag upplyste om att jag får paradoxalreaktioner av de preparaten, jag blir manisk av Lorazepam och psykotisk på Haldol. Vidare gav man mig injektionerna genom kläderna trots den ökade infektionsrisken, jag var då fastspänd och kunde inte skada någon. Jag mår mycket psykiskt dåligt av detta. Jag har behövt heldygnsvård 2 gånger och behöver hjälp av en psykolog för att kunna hantera traumat. När jag ifrågasätter förfarandet kring själva fastspänningen får jag till svar att man följt gällande rutiner vilka generaliserar patienter som en homogen grupp och inte ger utrymme för reflektion och bedömning av hur mycket tvång och våld som behövs för att uppnå resultatet utifrån individen. Gäller inte proportionalitetsprincipen i den situatilnen och ska den i så fall inte gälla mig som individ?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara huruvida proportionalitetsprincipen gäller för dig som individ i en tvångsvårdssituation där fastspänning är inblandat används lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Under vilka förutsättningar får fastspänning ske?Om det finns en omedelbar fara för att en patient allvarligt skadar sig själv eller någon annan, får patienten kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning. Då ska hälso- och sjukvårdspersonal vara närvarande under den tid patienten hålls fastspänd. Om det finns synnerliga skäl, får det beslutas att patienten ska hållas fastspänd under en längre tid än "kortvarigt" (LPT 19§). Detta ska endast ske i vissa extrema situationer. Innan ett beslut fattas om fastspänning med bälte i mer än fyra timmar ska den beslutande läkaren själv undersöka patienten (SOSFS 2008:18). Proportionalitetsprincipen gäller vid fastspänningar och val av medicinerPsykiatrisk tvångsvård ska endast användas i situationer där ett tvångsmässigt omhändertagande är en förutsättning för att frivillig vård ska komma till stånd (LPT 2 §). Inom den slutna psykiatriska tvångsvården kan s.k. tvångsåtgärder användas. Som tex. fastspänning. Tvångsåtgärder får dock endast användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden i fråga. Detta är ett uttryck för proportionalitetsprincipen. Det innebär att det tvång som aktualiseras ska utövas så skonsamt som möjligt och med största hänsyn till patienten (LPT 2 a §). Det ska göras en avvägning mellan tvångsåtgärdernas positiva effekt för patienten och den integritetskränkning som behandlingen innebär. Det betyder i fallet med fastspänning att ingreppet i patientens självbestämmande och integritet ska vägas mot tex faran som patienten kan utsätta sig själv för om fastspänning ej används. Proportionalitetsprincipen är alltså tillämplig under pågående tvångsvård och ska tillämpas tex när fastspänning aktualiseras. Frihetsberövande och tvångsåtgärder är integritetskränkande och ingrepp i de mänskliga fri- och rättigheterna (Europakonventionen artikel 5). Därför är proportionalitetsprincipen viktig när ett sådant ingrepp sker. Du beskriver även att vissa av de preparat som användes ger mycket negativa biverkningar för dig. Proportionalitetsprincipen ska tillämpas även vid val av tex mediciner. Bestämmelsen innebär bla att stor hänsyn ska tas till vilka biverkningar som patienten får av en viss medicin. SammanfattningsvisProportionalitetsprincipen ska gälla vid fastspänningar inom LPT. Du kan göra en anmälan till IVO om det du varit med om, eftersom den patient som klagomålet gäller får anmäla till IVO. IVO utreder bland annat klagomål från patienter som tvångsvårdats. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Verkställighetshinder på grund av barn

2021-05-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hejsan, Min sambo fick avslag på asylansökan och beslutet går inte att överklaga! Men nu har familjen situationen ändrat för att vi väntar barn tillsammans, jag är nu 23 veckor gravid! Jag är arbetslös och han har en heltidsjobb, vi tänkte skrev brev till Migrationsverket och förklara situationen! Jag behöver honom mer nu på grund av graviditet. Så jag undrar om det finns en möjlighet att han kommer få stannar i Sverige och kan söka nytt ( uppehållstillstånd med anknytning till mig som är en svensk medborgare)? Han är hotad i hemlandet på grund religiös tillhörighet så hans liv är också i fara ifall han åker tillbaka. Jag vill verkligen ha honom här under denna perioden
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara denna fråga blir utlänningslag (UtlL) tillämplig. Även europakonventionen (EKMR) kommer att beröras.Den nya familjesituationen kan vara ett verkställighetshinderI vissa fall finns det saker som hänt efter ett avslagsbeslut som gör att personen inte behöver återvända trots beslutet. Då finns det ett verkställighetshinder. En sådan situation kan vara om ens familjesituation förändras. Detta kan till exempel vara att ett barn då skulle skiljas från sin förälder (UtlL 12 kap. 18 §). Därför kan uppehållstillstånd i och med den nya situationen möjligen ges på grund av familjeanknytning (UtlL 5 kap. 3 §). Ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytningen kan då göras från Sverige istället för från hemlandet vilket annars är huvudregeln. Den nya familjeanknytningen som barnet innebär kan alltså tas upp som ett verkställighetshinder av utvisningen och uppehållstillstånd på grund av anknytning kan bli aktuellt.Uppehållstillstånd genom anknytningFör att din sambo ska få uppehållstillstånd på grund av anknytning krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. Uppehållstillstånd ska ges till bl.a. den som är make, maka eller sambo med någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (UtlL 5 kap. 3 §). Eftersom detta är din sambo är detta krav uppfyllt. Barnets bästaEn graviditet kan alltså innebära att din sambo kan få uppehållstillstånd genom anknytning beviljat utan att behöva lämna landet. Ni borde berätta om den nya situationen med barnet för migrationsverket. I bedömningen av den nya situationen ska migrationsverket fokusera på barnets bästa. Försök därför att framhålla detta. Principen om barnets bästa ska i sådana här prövningar ges företräde framför en inskränkning av familjeliv (Europakonventionen artikel 8). SammanfattningAtt ni väntar barn tillsammans kan vara ett verkställighetshinder. Ni kan skriva ett brev till Migrationsverket med dessa nya skäl som barnet innebär som hindrar din sambo från att återvända. I brevet ska ni skriva din sambos ärendenummer (ärendenumret står på LMA-kortet), vad som är nytt, varför han inte kan återvända hem och er adress. Du kan läsa mer om detta hos migrationsverket (länk till sidan här).Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Och stort lycka till!Med vänliga hälsningar,

Uppehållstillstånd genom anknytning utan att lämna landet

2021-04-17 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag väntar barn och han i nuläget har arbetstillstånd i två år och ansökt för förlängning men eftersom vi väntar barn och ansökt om hindersprövning undrar vi om han kan byta till familjeanknytning utan att han behöver lämna Sverige.Tack på förhandMvh
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om ni kan ansöka om uppehållstillstånd genom familjeanknytning utan att din sambo behöver lämna Sverige. För att besvara denna fråga blir utlänningslag (UtlL) och lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (TUtlL) tillämplig. Även europakonventionen (EKMR) kommer att beröras.Uppehållstillstånd genom anknytningFör att din sambo ska få uppehållstillstånd på grund av anknytning krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. Uppehållstillstånd ska ges till bl.a. den som är make, maka eller sambo med någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (UtlL 5 kap. 3 §). Eftersom detta är din sambo är detta krav uppfyllt. Du som anknytningsperson ska ha uppehållstillstånd eller vara bosatt i Sverige.Utöver detta gäller fram till juli 2021 tillfälliga begränsningar. Därför ställs ett ytterligare krav på att du som anknytningsperson ska ha välgrundade utsikter för permanent uppehållstillstånd för att din sambo ska beviljas uppehållstillstånd genom anknytning till dig (TUtlL 6 §).Ansökan om uppehållstillstånd ska ske innan inresaDen som vistas i sverige i mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (UtlL 2 kap. 5 §). Huvudregeln är att ansökan om uppehållstillstånd genom anknytning görs och beviljas innan inresa, och att den alltså inte kan göras på plats i Sverige. Det finns dock undantag till detta som kanske kan vara uppfyllda i ert fall. Undantag för graviditet och barnets bästaDet framgår att ni väntar barn tillsammans. En graviditet kan innebära att din sambo kan få uppehållstillstånd genom anknytning beviljat utan att behöva lämna landet. Det är dock inte säkert, utan migrationsverket kan komma fram till att en kortare separation från barn anses rimlig. Detta undantag kan alltså vara uppfyllt eftersom du är gravid, om du är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd.Ni borde berätta om denna situation för migrationsverket. I bedömningen av om detta undantag är tillämpligt ska migrationsverket fokusera på barnets bästa. Försök därför att framhålla detta. Principen om barnets bästa ska generellt sett i sådana här prövningar ges företräde framför en inskränkning av familjeliv (Europakonventionen artikel 8). Försök därför att berätta att det inte är förenligt med barnets bästa om din sambo inte får uppehållstillstånd.Annat viktigt att tänka påVid ansökan om uppehållstillstånd genom anknytning ställs krav på anknytningspersonen. En anknytningsperson med tillfälligt uppehållstillstånd måste visa ekonomisk förmåga för att få uppehållstillstånd genom familjeanknytning. Detta betyder att anknytningspersonen (alltså du) måste kunna visa att du kan försörja den som söker uppehållstillstånd pga anknytning och att du har tillräckligt stor bostad (av tillräckligt god standard) för att den ska kunna bo där (TUtlL 9 §).SammanfattningEgentligen ska din sambo inte befinna sig i landet för att han ska kunna ansöka om uppehållstillstånd genom anknytning, men det är möjligt att ett undantag är uppfyllt eftersom ni väntar barn. Mitt råd är att ni framhåller detta för migrationsverket.Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Och stort lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vara folkbokförd utan att betala hyra

2021-08-15 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Kan jag ha en person fölkbokförd hos mig som inte behöver betala hyra?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om du kan ha en person folkbokförd hos dig utan att hen betalar hyra används folkbokföringslagen (FOL). En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där hen är att anse som bosatt (FOL 6 §). Personen anses vara bosatt på den fastighet där hen regelmässigt tillbringar, eller om hen ska byta bostad, kommer att tillbringa sin dyngsvila. Alltså där man regelbundet sover (FOL 7 §). Detta är viktigt för att vi betalar skatt i den ort som man är folkbokförd i. Om man bor på en adress under en kortare tid behöver man inte ändra sin folkbokföringsadress. Det som spelar roll för var personen som ska bo hos dig ska vara folkbokförd är alltså inte om hen betalar hyra där utan var hen faktiskt har sin hemvist och utför sin normala livsföring. Personen ska vara folkbokförd där hen bor, oavsett om hen är inneboende hos dig eller hyr bostaden i andra hand. Sedan är det upp till er att besluta hur ni gör med hyra och sådana saker. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Kan ersättning för anhållande göra att bidrag nekas?

2021-06-23 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Jag blev anhållen i tre dagar och efter rättegång nu blev jag friad.Kommer begära ersättning för tiden jag var anhållen.Frågan är om jag får ersättning av staten kommer då socialen som tillhör staten att räkna det som en inkomst och neka mig bidrag?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om ersättning från staten för anhållandet kan göra att du nekas bidrag används lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (frihetsberövandelagen) samt socialtjänstlagen (SoL). Om staten frihetsberövat dig kan du ha rätt till ersättning från staten för de skador som du orsakats av frihetsberövandet, anhållandet i detta fall (frihetsberövandelagen 1 §). Ersättningen kan utgå för lidande, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter (frihetsberövandelagen 7 §). Frågan är om denna ersättning ska göra att ditt socialbidrag sätts ned. Rätten till socialbidrag regleras i socialtjänstlagen. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (SoL 4 kap. 1 §). I detta fall är det formuleringen "själv kan tillgodose sina behov" som blir viktig. Man ska alltså bedöma om du kan uppfylla behovet och om alla andra möjligheter än socialbidrag är uttömda. Till detta räknas alltså alla de egna tillgångarna. Eftersom socialbidragets funktion är att vara det yttersta skyddsnätet för människors försörjning så kan inte vissa tillgångar avräknas, inte heller skadestånd. En individuell bedömning ska dock alltid göras (Prop. 2000/01:80 s 93 ff). Ersättningen för anhållandet lär alltså med största sannolikhet inte undantas från bedömningen och ersättningen för anhållandet bör därmed göra att socialbidraget kan nekas eller sättas ned. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hur många allmänna handlingar får begäras ut?

2021-05-24 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Kan man begära ut hur mycket olika allmänna handlingar som helst från en myndighet och hur länge som helst, tex dagligen i 300 dagar i sträck
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara din den tillämpas tryckfrihetsförordningen (TF). Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar (TF 2 kap. 1 §). Alltså genom att tex få kopior av dem från en myndighet. Denna rätt gäller oberoende av det syfte individen har med sin begäran att få del av en handling. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till tex. rikets säkerhet, intresset av att förebygga eller beivra brott, det allmännas ekonomiska intresse (TF 2 kap. 2 §). Begränsning av denna rätt ska då anges i lag. Det finns inte någon gräns för hur många handlingar som du har rätt att begära ut, så länge de är allmänna. Myndigheten som du begär ut dem av har dock rätt att ta ut en avgift per kopia (TF 2 kap. 16 §). Så om du begär ut väldigt många kan det också kosta en del. Du kan också ta del av handlingarna på plats på myndigheten. Där finns dock en begränsning i att en myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder (TF 2 kap. 15 § andra stycket). Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Är det lagligt att hindra människor från att lämna en plats?

2021-04-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Är det lagligt att låsa in folk, eller hindra de från att lämna en plats?
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om det under någon omständighet kan vara lagligt att hindra människor från att lämna en plats. Jag kommer besvara din fråga både utifrån om det är staten eller en privatperson som gör detta. Om det är staten (t.ex. om polisen hindrar någon från att lämna en plats) så rör denna fråga grundlagsstadgade rättigheter som finns i Regeringsformen (RF), men även inskränkningar som kan ske genom annan lag. Om det är en privatperson som gör detta så kan t.ex. olaga frihetsberövande i brottsbalken (BrB) bli aktuellt.Människor har rörelsefrihetDu är skyddad mot frihetsberövanden från det allmänna (RF 2 kap. 8 §). Detta innebär att du genom grundlagen har ett skydd från att staten ska kunna hindra dig från att lämna en plast eller låsa in dig. Om någons rörelsefrihet ska begränsas måste lag finnas om dettaRörelsefriheten kan bara begränsas genom lag (RF 2 kap. 20 §). Detta innebär att endast frihetsberövanden som finns skrivna i lag får förekomma. Detta är t.ex. lagar om fängelsestraff, häktning, olika former av tvångsomhändertaganden och att polisen får avlägsna eller omhänderta personer. Exempel på en bestämmelse som inskränker rörelsefriheten finns i polislagen. Polisen får bl.a. omhänderta en person för identifiering om det finns anledning att anta att hen är efterspanad eller efterlyst (PL 14 §).Begränsningar av rörelsefriheten får bara ske för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (RF 2 kap. 21 §). Begränsningar av rörelsefrihet får alltså inte gå längre än vad som är nödvändigt för att tillgodose det intresse som skyddas. Om det är en privatperson som begränsar rörelsefrihetenDe inskränkningar i rörelsefriheten som jag beskrivit är alltså de som staten har. Om det istället är en annan privatperson som skulle låsa in eller på något annat sätt beröva någon friheten kan detta röra sig om olaga frihetsberövande, vilket är olagligt (BrB 4 kap. 2 §).SammanfattningDu har rörelsefrihet och får därmed inte från staten hindras från att lämna en plats om det inte finns bestämmelser om detta i t.ex. polislag. Om det är en privatperson som t.ex. låser in någon så kan detta röra sig om olaga frihetsberövande.Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,