Har socialtjänst rätt att föra samtal med barn utan förälders samtycke+ finns det regler för hur ett sådant samtal ska se ut?

2021-11-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Idag på mitt arbete fick jag samtal från socialtjänsten som sa att de hade varit till skolan där min 7-årige son går och talat med honom eftersom skolan gjort en orosanmälan angående våld i hemmet. De uttryckte att de gällde inte våld som var fara för livet men att en orosanmälan hade gjorts. Min son berättade att det hade varit tre vuxna kvinnor där å lekt med honom och att de var snälla. Min fråga är om det lagligt att förhöra ett barn utan vårdnadshavares insikt och tillåtelse? På mötet med socialtjänsten så frågade de om de fick förhöra min 5-åriga dotter eftersom de var tvungna att ha min tillåtelse till att förhöra barn. Jag svarade att de fick det då jag inte har något att dölja eller gjort något fel men frågade varför de hade förhört min son utan min vetskap. De sa då att de fick göra så. Jag undrar oxå efter att min son berättat att de tre vuxna kvinnorna "lekt med honom", om det finns någon mall för hur förhör och vilka frågor som ska ställas. Jag fick se noteringar från intervjun och den kändes mycket styrd och inte efter hur han normalt pratar om våran familj. Det känns så klart kränkande och jag är sårad över hur vår familj har blivit bemött.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag tolkar dina frågor som att du har funderingar kring om socialtjänsten har rätt att förhöra ett barn utan vårdnadshavares tillåtelse samt om det finns någon mall för hur ett sådant förhör ska gå till. Reglerna som är relevanta för att besvara dina frågor återfinns främst i Socialtjänstlagen (SoL) samt Förvaltningslagen (FL). Socialtjänsten har ett ansvar att hjälpa människor i behovSocialtjänsten är en kommunal verksamhet som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver, 2:1 1 st SoL. När barn är inblandade har socialtjänsten också ett särskilt ansvar för att barnet ska få växa upp i trygga och goda förhållanden , 5:1 SoL. Som en konsekvens av detta ansvar har socialtjänsten en skyldighet att starta en så kallad förhandsbedömning i det fall de får in en orosanmälan, 11:1a SoL. Med förhandsbedömning menas att socialtjänsten ska göra en bedömning ifall en utredning ska inledas eller inte. Eftersom socialtjänsten varit på skolan och pratat med din son har en förhandsbedömning genomförts samt ett beslut om att inleda en utredning fattats, 11:1 SoL. Detta eftersom ett formellt beslut om att starta en utredning måste finnas för att socialtjänsten ska kunna föra samtal med människor kring ärendet och på så vis komplettera ärendet med fler uppgifter. Vad innebär att en utredning inlettsAtt en utredning startats kan kännas obehagligt som förälder. Vad som menas med en utredning är dock enbart att socialtjänsten ska samla på sig tillräckligt med information om dina och barnets förhållanden för att fatta ett så bra beslut som möjligt kring vilken hjälp de eventuellt ska erbjuda, prop. 1979/80:1 s.562. Finner socialtjänsten att det inte föreligger något behov av någon åtgärd ska utredningen läggas ner. Socialtjänsten har rätt att föra samtal med ditt barn utan ditt samtyckeUtredningen ska som utgångspunkt bedrivas utifrån en helhetssyn med så mycket frivillighet och självbestämmande som möjligt, 1:1 3 st SoL ihop med 3:5 SoL. Utgångspunkten att ärendet ska bedrivas med så mycket frivillighet och självbestämmande som möjligt kommer dock inte utan undantag. Barn har en grundläggande rätt att komma till tals, se Art 12 ihop med Art 3 Barnkonventionen. I socialtjänstens allmänna råd framgår därför att socialsekreterare ska höra barnet, SOSFS 2014:6. Denna rätt att höra barnet föreligger oavsett om det finns samtycke eller närvaro av vårdnadshavare vid samtalets genomförande, se 10:11 3 st SoL. Att genomföra ett samtal utan samtycke från föräldrar utgör dock ett undantag från huvudregeln om att en utredning ska bedrivas i samförstånd, prop 2009/10:192. Att det utgör just ett undantag innebär att socialtjänsten i första hand ska välja "samtyckesvägen" och tala med föräldern innan de genomför samtalet. Det som är avgörande för om det istället är lämpligast att genomföra ett samtal utan samtycke är en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsbedömningen ska visa att det finns ett tydligt behov att föra samtalet med barnet samt att detta behov väger tyngre än föräldrarnas rätt till insyn. Vidare får barnet inte heller ta skada av samtalet 11:2 2 st SoL. Till följd av att det är proportionalitetsbedömningen som är avgörande för om det är lämpligt att föra ett samtal med ett barn utan vårdnadshavares samtycke samt att en sådan proportionalitetsbedömning är så pass beroende av situationen är det svårt för mig att uttala mig kring om samtalet var en lämplig åtgärd eller inte. Det jag kan säga är att utgångspunkten är att samtycke ska inhämtas men att finns rättsliga möjligheter för socialtjänsten att inte beakta samtycke och föra samtalet med barnet ändå med stöd av 11:10 3 st SoL. I detta fall tycks socialtjänsten gjort en bedömning att intresset av att höra barnet vägde tyngre än din insynsrätt. Detta behöver inte alls vara någon felaktig bedömning då barnets intresse av att få sin situation utredd i de allra flesta fallen ska väga tyngre än den belastning det kan innebära för en familj att bli utredd, Leviner, Juridik för socialt arbete, s. 147. Hur ett samtal med ett barn ska se utSocialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstöd där de berör lämpligheten av ledande frågorDet finns ingen mall eller liknande som socialtjänsten måste följa när de för samtal med barn. En sådan mall hade troligen varit svår att konstruera då varje samtal behöver situationsanpassas. Socialstyrelsen har dock givit ut ett kunskapsstöd som ska fungera som stöd till arbetare inom bland annat socialtjänsten när de för samtal med barn. Detta kunskapsstöd finner du här. I detta kunskapsstöd uttrycks ingen rekommendation från socialstyrelse till socialtjänsten att undvika ledande frågor. Socialstyrelsen uttrycker att ledande frågor ibland kan fylla en viktig funktion då det kan få barn att lyfta aspekter de inte annars skulle gjort. Socialstyrelsen uttrycker dock också att det finns risker med att ställa ledande frågor. Dessa risker måste arbetarna på socialtjänsten vara uppmärksamma på då det ledande frågor kan göra att barnets redogörelse för sin situation inte blir verklighetstrogen.Eftersom socialtjänsten är en förvaltningsmyndighet finns det krav på god förvaltningTill följd utav att jag vet alldeles för lite kring hur samtalet såg ut i just ditt fall samt det i socialstyrelsens kunskapsstöd uttrycks både fördelar och risker med användandet av ledande frågor har jag svårt att uttala mig kring om socialtjänstens samtal kan anses vara ett rimligt tillvägagångssätt. Det jag däremot kan uttala mig om är att socialtjänsten ör en förvaltningsmyndighet vilket innebär att kravet på god förvaltning gäller för myndigheten, 1 § 2 st FL. Inräknat i god förvaltning innebär att en myndighet alltid ska vara saklig och opartisk, 5 § 2 st FL. Vidare har myndigheten också en officialplikt vilket innebär en skyldighet att utreda ärendet ordentligt, 23 § FL. När socialtjänsten utför åtgärder som rör barn ska också barnets bästa alltid beaktas,1:2 SoL. Att med ledande frågor framtvinga en berättelse från ett barn som skiljer sig alltför mycket från verkligheten kan inte betraktas som gott myndighetsutövande och är inte något som ska accepteras.Jag vill dock återigen betona att jag vet för lite för att säga att detta har skett. I det fall du upplever situationen som så att socialtjänsten tvingat fram en osann berättelse från din son har du möjlighet att anmäla detta till JO eller IVO. Du har möjlighet att anmäla händelsen till JO eller IVOJO är en myndighet som har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever de lagar och författningar som finns på området samt fullgör sina uppgifter i övrigt, 2 § Lag om instruktion för riksdagens ombudsmän. Socialtjänsten är en sådan myndighet som JO ska granska. Alla som upplever att de blivit felaktigt behandlade av en myndighet har rätt att göra en JO anmälan. En sådan anmälan kan du göra här. IVO är liksom JO en myndighet som ska utöva tillsyn över myndigheter. IVO är dock inriktad specifikt på vård och omsorgssektorn. Är man missnöjd med hur socialtjänsten agerar/agerat kan man fylla i en blankett på myndighetens hemsida. Det finns dock ingen skyldighet för IVO att starta en utredning efter inkommen anmälan utan de prövar behovet utefter framkomna omständigheter. Sammantaget är utgångspunkten att samtal med barn ska ske efter att föräldern underrättats om att samtalet kommer ske. Det finns dock rättsliga möjligheter för socialtjänsten att kringgå denna utgångspunkt och föra samtal med barn utan föräldrarnas samtycke genom 11:10 3 st SoL. Vid ett sådant samtal är det upp till de enskilda arbetarna på socialtjänsten att bestämma hur de vill genomföra samtalet med barnet. De är dock alltid bundna av reglerna om god förvaltning såsom kravet på saklighet och opartiskhet. I det fall du upplever att socialtjänsten har tvingat fram en alltför osann berättelse från din son när de hade samtalet har du möjlighet att anmäla detta till både JO och IVO. Jag hoppas du känner att du fått svar på dina frågor, du är alltid välkommen att återkomma ifall du har fler funderingar! Mvh,

vilken status brukar tillmätas en regel i en förordning och vilka är våra rättskällor

2021-09-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |vilken status brukar tillmätas en regel i en förordning, om tillämpningen i ett konkret fall skulle ge ett annat resultat än tillämpningen av en lag som reglerar fallet? fråga 2Vilka är de bindande rättskällorna enligt grundlagen? och vilka övriga rättskällor finns det?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad gäller när en regel i en förordning står i strid med en regel i en lag? För att besvara din första fråga finner jag det lämpligt att börja med att förklara skillnaden mellan lag och förordning. Både lag och förordning är bindande föreskrifter, det vill säga regler som ska följas. Skillnaden mellan de båda typerna av föreskrifter har att göra med vem som utfärdar dem. Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning, 8:1 RF. För att tillämpningen av föreskrifterna ska kunna fungera på ett förutsägbart sätt finns en regelhierarki. Ordningen för denna hierarki ser ut på följande sätt: GrundlagLagFörordning Föreskrift I ditt fall, där du har en regel i en förordning som står i strid med en regel i en lag på så vis att tillämpningen av regeln i förordningen ger ett annat resultat än vid tillämpningen av regeln i lagen , ska företräde typiskt sett alltså ges till den regeln som omnämns i lagen. Vilka är rättskällorna?Rättskällor är källor som används för att komma fram till vad som är gällande rätt, dvs vad som i dagsläget utgör giltiga rättsnormer. Vad som utgör rättskällor är inget som behandlas i någon av våra grundlagar. Läran om rättskällorna och vilka de är grundar sig istället på en allmänt accepterad uppfattning om vilka källor som ger oss de mest trovärdiga svar på vad som utgör gällande rätt. Den viktigaste rättskällan är lagtext. I det fall svar på vad som utgör gällande rätt inte kan finnas genom lagtext finns också förarbeten till lagtext, domstolarnas praxis och doktrin. Hoppas du fått svar på dina frågor! Mvh,

Vilka skyldigheter har socialtjänsten att hjälpa en förälder som fått orosanmälningar på sig?

2021-10-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vad har socialtjänsten för skyldigheterNär jag fått upprepade orosanmälningar på mig och jag verkligen vill ha hjälp?
Jennifer Eriksson | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring vad socialtjänsten har för skyldigheter att hjälpa en förälder när orosanmälningar kommit in till verksamheten. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänsten har ett ansvar att hjälpa människor i behov Socialtjänsten är en kommunal verksamhet som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som behöver, 2:1 1 st SoL. När barn är inblandade har socialtjänsten också ett särskilt ansvar för att barnet ska få växa upp i trygga och goda förhållanden , 5:1 SoL. Då jag inte vet särskilt mycket om ditt fall, såsom t.ex. hur länge sedan det är orosanmälningar kommit in och vilka åtgärder socialtjänsten hittills vidtagit kan jag inte svara på vilka skyldigheter socialtjänsten i nuläget har för att anses ha uppfyllt detta ansvar. Det jag kan besvara är vilka generella åtgärder en socialtjänst är skyldig att vidta i det fall de får in orosanmälningar. Socialtjänsten har en skyldighet att starta en förhandsbedömningEfter det att socialtjänsten fått in orosanmälningar är de skyldiga att starta en förhandsbedömning, 11:1 a SoL. Det första steget i en sådan förhandsbedömning är att genomföra en skyddsbedömning, d.v.s undersöka om det föreligger grund för omedelbart omhändertagande. För att ett omedelbart omhändertagande ska kunna genomföras krävs att antingen 2 eller 3 §§ i LVU är tillämpliga samt att omhändertagandendet inte kan avvaktas p.g.a att barnens hälsa och utveckling tar skada eller att utredningen kan skadas eller att vidare åtgärder inte kan genomföras, 6 § LVU. Då du inte nämner något om att ditt barn blivit omedelbart omhändertaget utgår jag från att socialtjänsten i sin bedömning kommit fram till att det inte föreligger skäl för ett sådant omedelbart ingripande. Förhandsbedömningen leder förmodligen till ett beslut att starta en utredning I det fall den förhandsbedömning socialtjänsten har en skyldighet att genomföra visar på att en utredning inte kommer leda till någon åtgärd från verksamhetens sida så ska en utredning inte inledas. Men då du beskriver att det inkommit flera orosanmälningar finner jag det troligt att socialtjänsten genom sin förhandsbedömning kommit fram till att de förmodligen behöver vidta någon typ av åtgärd för att barnet ska få möjlighet att växa upp under de trygga förhållanden barnet har rätt till. Utifrån detta finner jag det troligt att socialtjänsten tagit/ eller kommer ta ett beslut att starta en utredning, 11:1 Sol. Efter det att ett beslut om att starta en utredning tagits har socialtjänsten 14 dagar på sig att inleda utredningen. En utredning innebär att socialtjänsten samlar på sig information Att en utredning startats kan kännas obehagligt som förälder. Vad som menas med en utredning är dock enbart att socialtjänsten ska samla på sig tillräckligt med information om dina och barnets förhållanden för att fatta ett så bra beslut som möjligt kring vilken hjälp de ska erbjuda. Utredningen ska bedrivas utifrån en helhetssyn med så mycket frivillighet och självbestämmande som möjligt, 1:1 3 st SoL. Att du som förälder verkligen vill ha hjälp kommer spela stor roll för utredningen då denna inställning medför att det inte blir aktuellt att utreda ifall det behövs tvångsåtgärder med av stöd av LVU. (Att det inte blir aktuellt att ingripa med stöd av LVU förutsätter dock att barnets andra vårdnadshavare (om en sådan person finns ) också är positivt inställd till hjälpen. Då du inte nämner något om någon annan vårdnadshavare kommer jag utgå från att en sådan inte motsätter sig hjälpen). Under utredningen ska socialtjänsten utreda om det finns behov av hjälp Under sin utredning har socialtjänsten att undersöka om det finns ett behov för hjälp, om detta behov kan tillgodoses på annat sätt (t ex. genom att du får hjälp av en släkting eller liknande) och om hjälpen är nödvändig för att uppnå skälig levnadsnivå, 4:1SoL. Om så är fallet så har socialtjänsten en skyldighet att erbjuda hjälp och gör det då med stöd av 4:1 SoL då hjälpen går under det som i lagrummet utgör "livsföring i övrigt", 4:1 SoL. Om de inte finner det nödvändigt har de alltså ingen skyldighet att ingripa. Vilken typ av hjälp kan socialnämnden besluta Då jag inte vet så mycket om din situation kan jag inte säga något om vilken typ av hjälp socialtjänsten eventuellt väljer att erbjuda i det fall de finner att behov av hjälp föreligger. Socialtjänstens bedömning ska nämligen ske utifrån en proportionalitetsbedömning. Det kan bli aktuellt med öppna insatser såsom stödsamtal för både barn och förälder för att stärka föräldrarollen , 3:6a SoL. Det kan också bli aktuellt med att utse en kontaktperson/kontaktfamilj, 3:6b SoL. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att utse ett familjehem. Oavsett i vilken form hjälpen gestaltas ska socialtjänsten upprätta ett formellt beslut kring åtgärden. Detta beslut kan verkställas direkt, 16:3 2 st SoL men du som förälder har rätt att överklaga beslutet enligt 16:3 1 st SoL. Mina rådOvan har jag redogjort för vilka skyldigheter socialtjänsten generellt sett har att vidta när de får in orosanmälningar. Det kan vara så att jag missbedömt dina fråga, att socialtjänsten redan gjort en utredning men att denna inte resulterade i någon hjälpinsats eller att några andra omständigheter helt enkelt inte stämmer som gör att mitt svar inte hjälper dig i din situation. Därtill vill jag säga några ord om din rätt att få hjälp oavsett inkomna orosanmälningar. Som förälder har du alltid rätt att själv kontakta socialtjänsten och berätta om din situation. På så vis kan du få hjälp att handskas med föräldrarollen av kunnig personal antingen genom enskilda samtal eller i grupp. Mitt främsta råd blir därför att du själv tar kontakt med socialtjänsten i din kommun och ber dem hjälpa dig och ditt barn. Även om det kan kännas obehagligt eller integritetskränkande måste du komma ihåg att socialtjänstens verksamhet är till för att hjälpa dig, inte för att döma eller verka för att du och ditt barn inte ska ha en god relation. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och stort lycka till i framtiden! Mvh,