Vilken regel går först?

2020-10-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |hej! jag har en undra om: vilken status brukar tillmätas en regel i förordning, om tillämpningen i ett konkret fall skulle ge ett annat resultat än tillämpningen av en lag som reglerat fallet? och vilken status brukar tillmätas i svensk grundlag om tillämpningen av denna i ett konkret fall skulle komma att stå i frid med fördraget om europeiska unionen? tack på förhand
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns en så kallad normhierarki som är utgångspunkten för prioriteringsordningen om olika bestämmelser står i strid mot varandra. Denna princip finns inte uttryckligen i någon specifik lag, utan framgår oftast av enskilda lagrum och liknande. Ordningen är generellt: EU-rätt (genom 1 kap. 10§ regeringsformen). Grundlag Lag Förordningar Föreskrifter Allmänna råd/beslut Detta innebär att EU-rätt, exempelvis en förordning, går före svensk rätt, och att EU-direktiv ska implementeras i svensk rätt. Grundlagen går före vanlig lag, och finns det olika lagar som strider mot varandra finns det en inbördes hierarki beroende på vilka lagar det gäller. Generellt går speciallag före allmän lag. Detta är bara en generell beskrivning. Jag kan inte ge ett mer ingående svar än detta utan att veta vilka lagar/förordningar som du undrar över. Du kan läsa mer om rättskälleläran här. Återkom om du har fler frågor, hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Är urinprov hos socialtjänsten obligatoriskt?

2020-10-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kan man säga nej till ett urinprov hos socialtjänsten eller är det obligatorisk att man måste pissa om dom säger det?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln i 2 kap. 6 § regeringsformensäger att varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp, skyddet får dock begränsas under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning kan exempelvis vara om man är placerad på SiS (statens institutionsstyrelse) och personalen misstänker att man är narkotikapåverkad. Det förutsätter dock att den enskilde frivilligt gått med på att bli placerad i ett stödboende och samtyckt till reglerna vid boendet. Justitieombudsmannen har lämnat ett yttrande om saken som du kan läsa HÄR. Det är svårt för mig att svara på din fråga utan att veta alla bakomliggande omständigheter, men det finns i vart fall inget lagstöd i socialtjänstlagensom säger att det är obligatoriskt att lämna urinprov. Det kan däremot vara obligatoriskt för att man ska få ta del av vissa förmåner (tex ekonomiskt bistånd, rehabilitering osv), det förutsätter dock att personen ifråga lämnar urinprov frivilligt. Om personen ifråga väljer att inte göra det så kan socialtjänsten alltså välja att inte erbjuda hjälp. Sammanfattningsvis: socialtjänsten får inte tvinga någon att lämna urinprov, men urinprov kan i vissa ärenden vara obligatoriskt. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du känner mer klarhet i din situation, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Hur gör man för att få en ändring av lagen som tillåtet sidor som Ratsit att publicera uppgifter?

2020-09-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vem/vilka ska man lämna sin motion till om man vill ha en lag förändring? Vad ska en motion bestå av? Jag vill ha en lagförändring när det gäller sidan ratsit. om man nu har GDPR så varför finns en sida som ratsit? Hur kommer de runt det? Idag kan du ta reda på rätt mycket om en person på ratsit. Brottslingarna behöver bara gå in där och söka på den sidan och tar reda på inkomster, ålder och allt möjligt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! GDPR har undantag I GDPR finns det bestämmelser som anger när GDPR inte gäller, dvs undantagsbestämmelser. Enligt GDPR är det tillåtet för medlemsstater att ha lagar som möjliggör för fenomen som förvisso strider mot GDPR, om syftet med dessa lagar är att skydda rätten till yttrandefriheten. Ett exempel på en sådan lag är inom svensk rätt möjligheten till att ansöka om så kallat utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 5 § och 9 § yttrandefrihetsgrundlagen). Har man ett utgivningsbevis är man alltså grundlagsskyddad, vilket innebär det att GDPR inte gäller. Sidor som Ratsit m.fl har utgivningsbevis, vilket gör att de genom att GDPR inte tillämpas på dem har tillåtelse att publicera sådana uppgifter. Riksdagsledamöter lämnar in motioner Det är riksdagsledamöter som har möjlighet att lämna in förslag på lagändringar. En motion innehåller till största del en motivering som består i vad förslaget innebär, vad för argument man grundar förslaget på och varför förslaget ska antas. Du kan alltid vända dig till en riksdagsledamot med din idé, men också skriva en egen motion som personen kan få läsa. Exempel på motioner hittar du på Riksdagens hemsida.Vad du bör komma ihåg är dock att yttrandefrihetsgrundlagen är en grundlag, vilket innebär att det krävs mer än bara en omröstning i riksdagen för att ändra denna. Det krävs två stycken med ett mellanliggande val emellan (8 kap. 14 § regeringsformen). Vänligen,

Har preskriptionstiden för grov misshandel mot barn tagits bort?

2020-09-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan. 2011 lämnades en motion till Roksdagen om att ändra preskriptionstiderna för grov misshandel riktad mot barn. Hur gick det med detta? Jag är i 50-årsåldern.Jag har inte klarat av att anmäla mina föräldrar för den fysiska och psykiska misshandel jag utsattes för från det att jag var ett litet barn, till att jag var 32 år. Den fysiska misshandeln pågick fram till att jag var 17 år. Den psykiska misshandeln pågick fortsättningsvis tills jag var 32 år; då dog min mamma. Min pappa är nu i 80-årsåldern. Det är först nu jag vågar ta Beslutet. Att tänka på min pappa som den brottsling han är. Jag har ett osynligt handikapp som jag ständigt utan uppehåll är tvungen att bemästra och hantera. Psykiska skador efter 17 års fysisk misshandel och 32 års psykisk misshandel.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Motionen från 2011 antogs inteMotionen som lämnades år 2011 om att avskaffa preskriptionstiden för bland annat grov misshandel mot barn resulterade i ett avslag. Detta kan du se genom att klicka på den här länken till Riksdagens hemsida, och kolla under fliken "yrkanden". Motionen resulterade alltså inte i någon ny lagstiftning.Ett nytt initativ år 2019Den 18 oktober 2019 blev däremot frågan aktuell igen, genom att regeringen lämnade över ett förslag som innefattade slopandet av preskriptionstiden för vissa allvarliga brott mot barn till remiss hos Lagrådet. Förslaget gick sedan vidare en proposition, men där går att utläsa att Lagrådet i lagrådsremissen menade att det inte finns något skäl till att ta bort preskriptionstiden för grov misshandel mot barn eftersom inget tyder på att preskriptionstiden utgör något problem i fråga om att få personer dömda för brottet, något regeringen också medgav i remissen. Lagrådets invändning godtogs därför av regeringen, och därmed slopades den delen av förslaget som innebar att preskriptionstiden för grov misshandel mot barn skulle tas bort. Detta kan du se genom att läsa prop. 2019/20:69 s. 39-40. Istället kom propositionen att resultera i en lagändring som tog bort preskriptionstiden för andra typer av brott mot barn.Sammanfattningsvis finns det i nuläget tyvärr fortfarande en gällande preskriptionstid för det brott dina föräldrar utsatte dig för. Vänligen,

Vad kan en myndighetsperson lova i sin myndighetsutövning?

2020-10-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett löfte från en myndighet. Personen så uttryckligen "jag lovar att...". Om personen inte håller det löftet i sin myndighetsutövning. Kan jag på något sätt vända mig till rättsstaten. Alltså är det ett brott mot någon lag eller bestämmelse att lova något i sin myndighetsutövning och inte hålla det?
Victoria Ström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet myndighetsutövningTill att börja med vill jag förtydliga innebörden av begreppet myndighetsutövning, eftersom det inte är samma sak som tjänsteutövning; gärningen ska för att det ska vara frågan om myndighetsutövning inte bara vara begången i tjänsten utan också innebära utövning av offentlig myndighet. Det kan man säga innebär befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande.RegleringBeroende på vilken myndighet det är frågan om, gäller vissa olika regleringar. I 4 § Förvaltningslagen (2017:900) (FL), föreskrivs dock att förvaltningslagen gäller såtillvida inget annat framkommer i någon annan lag. Jag kommer därför, i brist på övrig information, utgå från förvaltningslagens regleringar.Grunderna för en god förvaltningEn myndighet får enbart vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen, vidare ska en myndighet vara saklig och opartisk, 5 § FL. En enskild kan inleda ett ärende hos en myndighet genom en ansökan, anmälan eller annan framställning, 19 § FL. Av din information framgår det inte vad myndighetspersonen lovat, men enligt lag, så kan alltså en person i sin myndighetsutövning (alltså när denne vidtar åtgärder mot en enskild i form av ex. förmån) inte vidta åtgärder som inte har stöd i rättsordningen. Det innebär rent teoretiskt att om det myndighetspersonen i fråga har lovat inte har stöd i rättsordningen och hen vidtar denna åtgärd ändå, så kan han riskera att dömas för tjänstefel, 20 kap. 1 § 1 st. Brottsbalken (1962:700). Principen om negativ rättskraftVad gäller ändring av beslut, 38 § FL, så får myndighet ändra om ett beslut enbart om beslutet är uppenbart oriktigt och kan ändras snabbt och enkelt, men får inte som huvudregel ändras till den enskildes nackdel. Regeln innebär att enskilda ska kunna förlita sig på att myndighetens positiva besked är riktiga och kunna förhålla sig och agera utifrån besluten. Det innebär således om den här myndighetspersonen tar ett beslut som är positivt för din del, kan beslutet som huvudregel inte ändras till din nackdel, eftersom dessa beslut har negativ rättskraft (med vissa undantag, 37 andra stycket § FL). Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är motiveringen till ett beslut bindande?

2020-10-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |I ett protokoll från en kommunal nämnd står i beslutstexten:"Nämnden avslår ansökan om lov med stöd av 9 kap. 30 § PBL."I motiveringen hänvisas sedan till ytterligare paragrafer i 2 och 8 kap. PBL.Slutligen, i motiveringen, skriver man: "Sammantaget bedöms förslaget strida mot 2 kap. 6 § och 8 kap. 17 § PBL. Ansökan ska därför avslås med stöd av 9 kap. 30 § PBL."Är allt ovanstående juridiskt bindande eller endast det som står i beslutstexten?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av beslutet framgår att ansökan om lov avslås med stöd av 9 kap. 30 § PBL. Det är själva beslutet som är "bindande" i den meningen att när beslutet vinner laga kraft kan du som enskild inte längre utnyttja din besvärsrätt. Motiveringen är, som en del i myndighetens skyldighet till objektivitet och offentlighet, ett sätt att berätta varför de beslutar som de gör.Med vänliga hälsningar!

Kan man bli portad från en affär på grund av snatteri?

2020-09-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett strafföreläggande på böter, då jag snattat i en mataffär för 190 kr. Dom böterna kommer jag att betala inom kort. Min fråga är nu, att vid tillfället som stölden upptäcktes så sa vakterna att jag nu inte var välkommen i mataffären i nuläget. Hur lång tid skall det gå för att jag får handla i den affären igen? Vågar inte gå in i affären i nuläget.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget uttryckligt lagstöd för att förbjuda någon tillträde till en butik. Frågan har prövats av Högsta Domstolen (NJA 1995 s. 84). Enligt domen framgår det att man inte kan kasta ut någon från butikslokaler som är öppna för allmänheten. En butiksägare har möjlighet att "porta" någon från butiken, men saknar trots det sanktionsmekanismer så länge personen i fråga inte begår ett nytt brott. Att bryta mot förbudet, och gå in i butiken som man är portad ifrån, utgör i sig inte ett brott. En butiksägare/väktare/anställd kan således säga åt en person som tidigare dömts för snatteri att han inte är välkommen i butiken i fråga, men de saknar dock lagliga medel för att hindra personen om denne ändå beslutar sig för att gå in. För att sammanfatta det hela, det finns inget tidsperspektiv för när du kan handla i affären igen. Det är uttalat att du inte är välkommen i mataffären i nuläget, men som jag nämnt ovan så har du ändå rätt att handla i affären igen eftersom butiksägaren saknar juridiskt stöd för att kasta ut dig eller förbjuda dig från att komma in, så länge du inte begår ett nytt brott med anknytning till mataffären. Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att låna, låna ut och/eller ge bort alkohol?

2020-09-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag vill låna 3 flaskor vin till ett värde av 1000kr av en kompis, han är inte sugen på att låna ut det, men jag sa att om du lånar ut vinet till mig och får tillbaks det inom en vecka så får du en flaska av mitt favorit vin.Dock säger han att han vill ha en säkerhet om jag inte lämnar tillbaks vinet genom att jag går med på att betala 1200kr.Detta är kanske 2 frågor i en, får jag låna vin och lämna tillbaks samma plus en flaska till och om jag inte gör det får jag ersätta honom för mer än vad värdet var på hans vin eller värdet för vinet (1000kr) plus mitt favoritvin (värt 200kr)Är detta lagligt i Sverige?Jag har tagit del av följande svar ni gett här https://lawline.se/answers/salja-alkohol-som-privatperson så detta är klart.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har för avsikt att låna tre flaskor vin av en vän, vilka uppgår till ett värde av 1 000 kr. Men denne verkar inte vara särskilt välvilligt inställd till det ifrågavarande upplägget varför du har föreslagit att vederbörande som kompensation kan få ytterligare en flaska vin (av en annan sort) i samband med återlämnandet. Personen i fråga kräver dock att du härutöver ställer säkerhet för lånet genom att "betala" 1 200 kr. Du undrar därför 1. Huruvida det överhuvudtaget är lagligt att låna alkoholhaltig dryck på det sätt som nu är i fråga (alltså genom att utöver själva återlämnandet av de ursprungliga flaskorna även skänka en flaska vin) och 2. Om det är tillåtet att ersätta honom med mer än det faktiska nuvärdet ifall du skulle bryta mot avtalet (som såvitt jag förstår är en muntlig överenskommelse) som föreskriver en skyldighet för dig att lämna tillbaka vinflaskorna. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Alkohollagen (AL).Skadeståndslagen (SkL).Det ska uppmärksammas att jag nedan kommer att utgå ifrån att båda avtalsparter, alltså du och din vän, har uppnått erforderlig ålder, vilket i den förevarande situationen är 20 år.Din första fråga - Äger du rätt att låna alkoholhaltig dryck och sedan reglera skulden genom att kompensera långivaren med ytterligare en flaska?I 3 kap. 9 § 2 st. AL sägs att alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat inte får lämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 20 år. Med andra ord innebär detta e contrario (motsatsvis) att en överlåtelse av alkohol genom en gåva eller ett lån är tillåtet under förutsättning att mottagaren har fyllt 20 år. Försträckningen (lånet) i sig är det således fullt möjligt att avtala om. Att skulden sedan ska regleras genom ett återlämnande av motsvarande egendom ter sig vidare naturligt. Däremot kan det eventuellt ifrågasättas huruvida den kompensation som du planerar att lämna i form av ytterligare en flaska vin verkligen utgör en gåva eftersom denna är kopplad till en prestation. En gåva är nämligen en benefik handling (utan krav på motprestation) som kännetecknas av en förmögenhetsöverföring av något slag som har skett av frivilligt med en hos givaren konstaterad gåvoavsikt (ditt syfte som givare ska helt enkelt ha varit att berika mottagaren, din vän). Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att överlåtelsen ska betraktas som gåva, jfr bestämmelserna i lagen om vissa utfästelser om gåva (gåvolagen). Även om överlämnandet av den sista och fjärde vinflaskan inte civilrättsligt skulle anses vara en gåva blir den naturliga följdfrågan vad det i så fall rör sig om för typ av fång. För det handlar varken om ett köp eller ett byte. Möjligen skulle det kanske gå att argumentera för att den fjärde vinflaskan vid återlämnandet utgör någon sorts ränta på lånet enligt det muntliga försträckningsavtalet. Oaktat att överlåtelsen är hänförlig till en prestation (din väns beviljande av lånet) bedömer jag att handlingen borde kunna tolkas in under det lånebegrepp som kommer till uttryck i det aktuella lagrummet (lagparagrafen), alltså i 3 kap. 9 § 2 st. AL. Gällande "betalningen" om 1 200 kr menar jag att det ganska snabbt går att konstareas att detta i själva verket endast är att betrakta som en sedvanlig deposition (säkerhet) för det beviljade lånet. Upplägget så här långt torde därför framstå som oproblematiskt eftersom det inte på något sätt föreligger något försäljningsmoment, se 3 kap. 1 § AL. Din andra fråga - Ersättningsskyldigheten vid uteblivet återlämnande, vad gäller?Skadestånd kan vara kontraktuellt och utomkontraktuellt (även kallat utomobligatoriskt). Ett kontraktuellt skadestånd aktualiseras vid krav på ersättning som grundas på ett avtalsbrott medan ett utomobligatoriskt sådant hör till de krav som inte har sin grund i ett kontraktsförhållande. En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i det här fallet, om du exempelvis inte skulle lämna tillbaka de ifrågavarande vinflaskorna, handlar det om en så kallad sakskada. Med en sådan avses normalt en fysisk skada på fast eller lös egendom, men även förlust av egendom, såväl permanent som tillfällig, utgör en sakskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan ett eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Det ovan sagda applicerat på ditt ärende lyder; Om du som låntagare förhåller dig passiv och (aktivt) underlåter att reglera skulden enligt försträckningsavtalet kan du bli ersättningsskyldig för den skada du åsamkar din vän genom att inte lämna tillbaka vinflaskorna. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar fordras att skadevållaren (du) uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (sakskadan, din väns förlust av vinflaskorna), vilket framgår av huvudregeln i 2 kap. 1 § SkL. Övriga villkor för skadeståndsansvar kommer inte att behandlas härnäst eftersom ditt egentliga fokus är den alkoholrättsliga aspekten. Men på grund av den allmänna skyldigheten för en skadevållare att under vissna givna förutsättningar ersätta uppkommen skada menar jag att den deposition om 1 200 kr som nämns i din ärendebeskrivning och som förmodligen kommer att tas i anspråk av din vän inte kan ses som någon form av försäljning av alkohol och därmed inte heller strida mot bestämmelsen i 3 kap. 1 § AL. Detsamma torde gälla om du skulle få låna vinflaskorna utan att behöva ställa säkerhet för lånet genom en deponering av pengar eftersom "betalningen" i efterhand endast kommer att utgöra ersättning för förlust av egendom och inte en betalning för sålda vinflaskor. Men det nyss anförda bygger naturligtvis på att upplägget från början inte handlar om en förtäckt försäljning av alkoholhaltig dryck.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Förslagsvis anlitas någon sakkunnig person (jurist) för upprättandet av all välbehövlig dokumentation. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,