Att skänka, låna ut och bjuda på alkohol.

2020-06-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Fråga gällande alkohollagen.Enligt 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen får alkoholdrycker inte lämnas som gåva eller bjudas den som inte har fyllt 20 år.Fråga: Vad är skillnaden mellan att lämna en alkoholdryck som gåva och att bjuda någon på en alkoholdryck?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Att lämna en alkoholdryck som gåva eller lån har ingen annan betydelse än vad paragrafen ger vid handen. Det är helt enkelt ett förbud mot själva transaktionen. Det är alltså inte tillåtet att förse en person under 20 år med alkohol bara för att man inte tar betalt. Förbudet mot att bjuda på alkohol tar mer sikte på själva förtäringen av drycken. Vad som menas med att bjuda blir även tydligare om man läser tredje stycket i samma paragraf.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ersättning från försäkringsbolag

2020-06-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag råkade ut för en skada som förföljde med 2 ärr i mitt ansikte. Skadan in träffade 11 februari 2017. Besökte sjukhus samma kväll/natt skadan inträffade då de vart hål i min kind och fick hjälp. Vet ej om jag hade försäkring på mig själv då. Tror ni att jag har rätt till ersättning?
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I vissa fall kan man få ersättning för ärrbildningar som är bestående och uppstått vid olyckor. Huruvida man är berättigad till ersättning beror vanligen på vilken typ av försäkring man har, ärrets karaktär och placering samt orsaken till ärret. Varje försäkringsbolag har vanligen egna uppställda villkor som de gör en bedömning utifrån när de ska ta ställning till huruvida ersättning för en skada kan ges eller inte. I första hand bör du undersöka huruvida du var försäkrad under tidpunkten då olyckan skedde. Om du hade en försäkring som omfattade din olycka, bör du kontakta en skadereglerare på försäkringsbolaget och anmäla skadan. När försäkringsbolagen ska bedöma rätten till ersättning gör de en bedömning i varje enskilt fall. Om skadan krävt behandling av läkare (vilket enligt din beskrivning har krävts i ditt fall) och ärret är vanprydande, finns en chans att du kan erhålla ersättning. Sammanfattningsvis, kan inget slutligt svar ges utifrån angivna omständigheter i frågan. Rätten till ersättning för ärrbildning beror på om man omfattas av en försäkring och ytterligare delfaktorer. Varje försäkringsbolag har egna uppställda villkor och rätten till ersättning kan därför skilja sig. Som tidigare nämnt bör du inledningsvis ta reda på om du var försäkrad när skadan skedde.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Måste katter hållas i koppel på en av bostadsrättsförening ägd fastighet? Även frågor om GDPR och brottet förtal

2020-06-11 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag bor i en bostadsrättsförening där det finns skriftliga ordningsregler som säger att katter skall vara kopplade i området.Jag söker efter vad djurskyddslagen säger ang hur katter får lov/inte lov att vistas ute, alltså gå lösa eller inte lösa och vad som väger tyngst; en ordningsregel i en bostadsrättsförening eller det som står i djurskyddslagen. Sedan undrar jag vidare ang GDPR. En styrelsemedlem har skrivit i en grupp för medlemmarna i vår bostadsrättsförening att katter inte får vara ute. Namnet på den som skriver inlägg är synligt för alla. Jag skrev en fråga till detta meddelande. I svaret som kom på det är det personlig info riktad direkt till mig och inte bara generell info. Det som riktades till mig var dessutom förtal, påstådd skadegörelse som det inte finns några bevis för. Får en brf-styrelse verkligen kommunicera så, personligt tilltal eller ja anklagelser i en grupp som läses av flera andra medlemmar?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrättsförening i vilken det finns interna ordningsföreskrifter som stadgar att katter måste hållas kopplade i området. Exakt hur detta ska tolkas bereder vissa svårigheter, men jag utgår ifrån att det är bostadsrättsföreningens fastighet som åsyftas inklusive en eller flera byggnader som står på densamma. Du undrar hur föreningens interna regler står sig mot en eventuell djurskyddslagstiftning och vad som egentligen gäller beträffande katter i koppel. Vidare finns en fråga avseende GDPR samt ytterligare frågor rörande brottet förtal och huruvida en styrelse i en bostadsrättsförening godtyckligt och falskeligen kan (får) säga vissa saker. Tillämplig lagstiftning i ditt ärende är:Miljöbalken (MB). Brottsbalken (BrB).Lagen om tillsyn över hundar och katter (hund- och kattlagen, HundL).Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2019:28). Denna skrivelse utgör dock ingen lag utan är en hybrid mellan att vara en myndighetsföreskrift och en rekommendation. Den senare kategorin är inte rättsligt bindande. Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen, GDPR). GDPR är en så kallad EU-rättslig förordning och är direkt tillämplig i Sverige som gällande svensk lag.Katterna i bostadsrättsföreningen, vad gäller?Katter ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter (1 § HundL). Kraven är dock högre ställda avseende hundar och det råder endast ett strikt ansvar för skador orsakade av just hundar. Det strikta ansvaret innebär att hundägaren är skyldig att ersätta eventuella skador orsakade av en hund och detta oaktat om ägaren själv är skadevållare. Något liknande ansvar för katter finns inte. Vidare får katter inte hållas bundna vare sig utomhus eller inomhus, vilket otvetydigt framgår av jordbruksverkets föreskrifter (7 § SJVFS). Notera att katter får kopplas vid promenad utomhus, men något krav på att så alltid måste ske föreligger dock inte. Det finns inte heller något påbud i lagstiftningen som stadgar att katter måste hållas inomhus, vilket således innebär att en kattägare har rätt att låta sin katt vara ute. Uttalandet från den ifrågavarande styrelseledamoten om att katter inte skulle få vara ute behöver därför inte tillmätas någon som helst betydelse. En bostadsrättsförenings interna regler är dessutom inte på något sätt överordnade gällande lagstiftning eller rättsligt bindande myndighetsföreskrifter. Styrelsen skulle möjligen i det enskilda fallet kunna argumentera för att en kattägares brist i dennes tillsyn eventuellt kan orsaka olägenhet för människors hälsa och därmed äga rätt att införa ett krav på att katter måste hållas inomhus (jfr 9 kap. 3 § MB). Men det ska ganska mycket till och de störningar som föreningen i ett sådant läge åberopar skulle objektivt sett behöva betraktas som långtgående. Enligt min mening är detta nästan smått omöjligt i det här fallet. Den allmänna dataskyddsförordningen, vad gäller i ditt ärende?Inledningsvis kan det konstateras att styrelsens hantering av känsliga uppgifter ska samtliga medlemmar på ett tydligt sätt informeras om. Det bör framgå av bostadsrättsföreningens stadgar alternativt i en upprättad policy som delges andelsägarna vid tidpunkten för inträdet i föreningen. Oaktat detta finns flertalet skyldigheter för den personuppgiftsansvarige, vilket styrelsen är att betrakta som när denna behandlar och lagrar känsliga uppgifter hänförliga till en fysisk person. Hanteringen ska bland annat vara korrekt, transparent och ändamålsenlig (artikel 5 GDPR). För att känsliga uppgifter ska få skickas vidare fordras en rättslig grund (artikel 6 GDPR). Beroende på situationen kan det rätten att få behandla känsliga uppgifter vila på olika rättsliga grunder. Ett typexempel på en legitim grund utgör arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid arbetstagarens sjukdom. Att uppgifter om någons hälsa är att likställa med en känslig personuppgift framstår nog som odiskutabelt och bekräftas även i artikel 9 GDPR. Du uppger att den aktuella kommunikationen har ägt rum i en "grupp för medlemmarna". Jag uppfattar att den korrespondens som du här refererar till har skett genom någon sorts frivillig och sluten chattgrupp, vilket torde tyda på att du tidigare ändå har samtyckt till hur personuppgifterna har hanterats inom ramen för just den här chattfunktionen. Men det ska tilläggas att det är styrelsen i egenskap av personuppgiftsansvarig som måste kunna visa att den registrerade (du) har samtyckt till behandlingen av dina uppgifter och du äger även rätt att när som helst återkalla ditt samtycke (artikel 7 GDPR). På basis av det lilla jag i nuläget känner till ställer jag mig dock tveksam till om någon överträdelse av den allmänna dataskyddsförordningen verkligen har ägt rum. Såvitt jag förstår handlar det trots allt om en sluten grupp för vilken styrelsen konkludent (genom parternas ageranden) verkar ha inhämtat erforderligt samtycke från de berörda medlemmarna. Att den information som sedermera skickades ut i gruppen egentligen var riktad till dig personligen är naturligtvis olyckligt. Om du menar att du har lidit någon skada till följd av det inträffade och det går att påvisa detta skulle det eventuellt kunna rendera i en skyldighet för styrelsen att utge skadestånd till dig. Men det bygger givetvis på att du är villig att lämna in en stämningsansökan till en tingsrätt och driva en process mot bostadsrättsföreningen.Anklagelserna och den påstådda skadegörelsen, utgör detta förtal? I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. I ditt fall har en uppgift lämnats till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilken betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet (se lagrummets andra stycke). Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått ovanligt i en brottmålsprocess. Notera också att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte ryms inom den ovan angivna brottsbeskrivningen. Uppgifterna i fråga måste alltså vara av allvarligare beskaffenhet. Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal.Utifrån din ärendebeskrivning verkar det inte finnas något som tyder på att personen i styrelsen som genom gruppchatten svarade för det aktuella uttalandet hade fog för detta varför dennes handlande kan utgöra en brottslig gärning i enlighet med det ovan anförda. Men märk väl att förtal, till skillnad från många andra brott, är ett så kallat målsägandebrott, vilket betyder att det i princip är du själv som måste väcka åtal om du vill få saken prövad i domstol. Om det kan anses påkallat ur allmän synpunkt kan en polisanmälan leda till att en åklagare istället väcker åtal och därmed driver processen (5 kap. 5 § 1 st. BrB). Det är dock ytterst sällsynt. Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Katterna i bostadsrättsföreningen behöver inte hållas i koppel och får vistas utomhus. Enligt den rådande normhierarkin är en intern ordningsregel underordnad lagstiftning liksom myndighetsföreskrifter. Rekommendationer och allmänna råd är däremot inte rättsligt bindande. EU:s allmänna dataskyddsförordning är direkt tillämplig i Sverige. Huruvida styrelsen i den förevarande situationen har gjort sig skyldig till en överträdelse av förordningen låter jag vara osagt. Ett adekvat svar fordrar mer ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna och därför ytterligare utredning utöver den som erbjuds inom ramen för vår expresstjänst. Detsamma gäller nästan förtalsbrottet. Men på grundval av den information som du har delgett oss menar jag att det i vart fall inte verkar ha funnits någon substans bakom den aktuella styrelseledamotens uttalanden. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Notera dock gärna att vår byrå inte åtar sig brottmålsrelaterade uppdrag. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Hur rangordnar jag rättskällor?

2020-05-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Rangordna rättskällor i fallande ordning. Kommunallag (2017:725) Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Tryckfrihetsförordning (1949:105) Skolförordning (2011:185)Hur kan man tänka här och vad finns det för vägar att gå för hitta vilka rättskällor som väger tyngst.Vet ju att Författningar(lagar och förordningar) kommer först, sen förarbeten, propositioner, rättspraxis... men TF är ju en grundlag, Kommunallagen en lag och de två andra är ju båda förordningar? hur man skilja dem åt förutom grundlagen som bör komma överst?Tack på förhand
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När man ska rangordna rättskällor så finns det några grundprinciper att tänka på. Till exempel att en högre författning har företräde framför en lägre. Det innebär att till exempel en grundlag är högst i rangordningen, medan vanlig lag kommer efter, sedan förordningar och efter det föreskrifter och sist allmänna råd. Ordet författning är ett samlingsord för alla olika varianter av regler som jag ovan beskrivit, lag, förordning osv.Utöver det så har en speciallag företräde framför en allmän lag. Det innebär att en lag som speciellt reglerar ett visst område har företräde före en lag som har mer allmänna regler kring det området. Ett bra exempel är konsumentköplagen och köplagen. Där har konsumentköplagen företräde framför köplagen i en situation där en konsument (kund) köper något av en näringsidkare (t.ex. en butik). Det beror på att konsumentköplagen speciellt reglerar köp mellan näringsidkare och konsument medan köplagen allmänt reglerar köp, till exempel mellan två privatpersoner eller mellan två näringsidkare.Sedan finns det även en regel om att den senast utfärdade regeln har företräde framför den äldre regeln. Vilket då innebär att finns det en nyare regel kring situationen så gäller den före den äldre regeln kring samma situation.Efter alla författningar så kommer sedan förarbeten i rangordningen och efter det doktrin.I din fråga har du nämnt en grundlag, en vanlig lag och två förordningar. Därav skulle jag enligt den rådande rättskällehierarkin rangordna dessa i följande ordning:1.Tryckfrihetsförordning (1949:105)2.Kommunallag (2017:725)3.Förordning (SKOLFS2011:144) om läroplan för gymnasieskolan och Skolförordning (2011:185)Det är dock viktigt att veta att rangordningen på rättskällorna är omdiskuterad och det är inte alltid solklart hur man ska rangordna dem. Så det går att göra djupare kritiska analyser kring vissa rangordningar inom rättskälleläran. Om du vill läsa på mer om rättskällelära så finns det en bok som kallas "Finna rätt" som behandlar ämnet djupgående.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan min amerikanska partner besöka Sverige under rådande inreseförbud?

2020-06-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag är född och bor i Sverige. Min partner är amerikansk medborgare och bor i USA. Vi är gifta. Hon har varit i Sverige förut på besök, men har ingen typ av uppehållstillstånd och har inte bott i Sverige. Nu under inreseförbudet som Sverige har pga COVID-19, får hon besöka Sverige för att träffa familj? Eller kommer hon bli nekad på flygplatsen?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det tillfälliga inreseförbudet omfattar inresor till Sverige från länder utanför EU, EES samt Storbritannien och Schweiz. För närvarande (23/6-20) gäller inreseförbudet till och med den 30 juni 2020, men det är möjligt att regeringen beslutar att förlänga det ytterligare.Inreseförbudet innebär att icke nödvändiga resor till Sverige från andra än ovan nämnda länder förbjuds. Vissa personer undantas emellertid från förbudet, nämligen:- EU-/EES-medborgare, personer som är stadigvarande bosatta i dessa länder och personer med uppehållstillstånd eller nationell visering i dessa länder samt deras familjemedlemmar om syftet med resan är att återvända hem- utländska medborgare som har särskilt angelägna behov eller ska utföra nödvändiga funktioner i SverigeSom jag förstår det av omständigheterna i frågan skulle din partners syfte med resan vara att besöka dig och inte "att återvända hem" då hon är bosatt i USA. Det innebär dessvärre att inreseförbudet skulle hindra henne från att komma hit, trots att ni är gifta. Om resan inte heller kan motiveras med särskilt trängande familjeskäl eller dylikt vill jag mena att en inresa sannolikt inte skulle godkännas. Som nämnt ovan gäller det nuvarande beslutet till och med 30 juni så jag rekommenderar dig dock att hålla utkik för framtida förändringar på regeringens hemsida.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Deligering till myndighet genom förordning

2020-06-18 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |4 § förvaltningslagen (2017:900) (FL) stipulerar att lagen är subsidiär, eller - som det också heter - lex inferior. Vad gäller avvikande bestämmelser i förordningar är min fråga följande:Om det i en förordning finns en paragraf som delegerar makt till en myndighet att meddela föreskrifter, anses dessa föreskrifter omfattas av den ursprungliga paragrafen i förordningen vilket således gör FL subsidiär?
|Hej och tack för din fråga!Enligt 1 kap 4§ 2st samt 8 kap 2§ Regergingsformen (RF)(1974:152) stiftas lagar av riksdagen. Som du nämner kan dock även andra bindande föreskrifter utfärdas av andra styrande organ. Ett exempel på detta är förordningar, som till skillnad från lagen utfärdas av regeringen enligt 8 kap 3§ RF. Regeringen kan i sin tur bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter enligt 8 kap 11§ samt 7§ RF. Som du nämner i din fråga så är Förvaltningslagen (FL) (2017:900) subsidär till annan lag och förordning enligt 4 §FL. Föreskrifter som meddelas av en myndighet med mandat genom delegation från en förordning hänförs till den samma förordningen. Detta innebär att en förordning som meddelats i strid med en bestämelse i FL, gäller framför FL. Du bör därför i en hänvisning till en paragraf från en myndighets förordning, hänvisa till förordningen som gett myndigheten makt att utfärda föreskriften samt även påpeka att FL är subsidär enligt 4§.Hoppas du fått klarhet i din fråga!

: Finns det någon möjlighet att via juridiken få en rökande granne att ändra sina vanor?

2020-06-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Finns det någon möjlighet att via juridiken få en rökande granne att ändra sina vanor ?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta och generella svaret på din fråga är nej. Det finns ingen lag eller paragraf som gör det möjligt att ändra sin grannes vanor, vare sig det gäller rökning eller annat. Däremot kan det finnas policys från en eventuell hyresvärd eller bostadsrättsförening som förbjuder rökning. Sådana kan handla om att man inte får röka på sin balkong eller på fastighetens tomt. Om du bor i en hyresrätt eller bostadsrätt råder jag dig därför att höra av dig till fastighetsskötaren / föreningen och fråga om något sådant förbud finns då det möjligen hade kunnat ändra din grannes rökvanor.Utöver det finns sedan den 1 juli 2019 en lag som innebär att vissa miljöer ska vara rökfria, den heter lagen om tobak och liknande produkter. De miljöer som ska vara rökfria räknas upp i 6 kap. 2 § i lagen om tobak och liknande produkter. Av det som framgår i din fråga är det svårt att säga om det ställe där din granne röker omfattas av listan på rökfria miljöer. Generellt kan dock sägas att om din granne röker hemma eller på sin egen tomt så omfattas det inte och är därför inget man kan komma åt med lagen.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man pixla misstänkta gärningspersoner?

2020-05-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejTänkte på det här med pixling av de som ska dömas eller har dömts. Finns det någon juridisk anledning till att pixla utövaren av ett brott?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Pixling har inget lagstödDet finns ingen specifik lag eller paragraf i svensk rätt som säger att medier ska pixla eller inte pixla misstänkta gärningspersoner. Däremot finns det en del lagrum som kan aktualiseras när pixling diskuteras. Å ena sidan har vi en grundlagsfäst tryck- och yttrandefrihet i Sverige som ger var och en rätt att meddela upplysningar och åsikter i såväl text- som bildform. (2 kap. 1 § regeringsformen). Tryck- och yttrandefriheten är dock inte en absolut rättigheter eftersom de kan inskränkas genom lag om det kan anses vara försvarligt (2 kap. 20-21 § regeringsformen). Å andra sidan har svenska medborgare en stark rätt till privatliv eftersom Sverige har skrivit under konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR (artikel 8 EKMR). Att Sverige ska följa EKMR är även det grundlagsfäst (2 kap. 19 § regeringsformen). Skyddet för privatliv gäller inte bara den misstänkta gärningspersonen utan även dennes anhöriga. Dessutom finns det en presumtion i svensk rätt att en person ska ses som oskyldig ända fram till att den döms av en domstol (artikel 6.2 EKMR).Skäl för att pixlaFlera av Sveriges större nyhetsbyråer har ställt sig bakom Medieombudsmannens publicitetsregler. Av de reglerna framgår att man noga ska överväga om publicering av namn och bild på någon kan riskera att skada denne och om det vägs upp mot allmänintresset att sprida informationen. I de flesta fall gör medierna bedömningen att den potentiella skadan för den enskilde är större än allmänintresset och de pixlar då bilderna och avstår från att ge ut namn. En del medier väljer att publicera namn och bild först efter att personen blivit dömd av domstol, då finns det ingen risk att råka hänga ut någon som sedan visar sig vara oskyldig. Ett annat skäl att pixla gärningspersoner som bara är misstänkta är att minimera risken för lynchning. Dels för att skydda gärningspersonen från att utsättas för brott, men också för att skydda personer som till sitt utseende påminner om den misstänkte. Det finns exempel där personer som påminner om någon som blivit uthängd i media blivit misshandlade därför att förövaren trodde det var personen hen sett i media. SammanfattningDet finns ingen lag som reglerar att medier ska eller inte ska pixla misstänkta gärningspersoner, däremot finns det flera juridiska argument till varför det kan vara bra att göra det.Med vänliga hälsningar,