Frågor & Svar

Bär verkligen en ny fastighetsägare ansvar för tidigare av säljaren uppförda byggnader utan strandskyddsdispens?

Min fråga gäller vem det är som är ansvarig när ett fel upptäcks gällande strandskydd. Är det självklart att det alltid är fastighetsägaren som är ansvarig? Vi tar ett exempel. Det allmänna strandskyddet infördes 1975. På tomten fanns redan då två fritidshus, utedass och flera komplementhus. Hus och tomt som fanns innan 1975 får finnas kvar. Nu är allt modernt med kommunalt vatten och avlopp. Förra ägaren uppförde en friggebod helt nära bostadshuset troligen cirka 2008. Fastigheten bytte ägare 2017. Utanför område med detaljplan och 50 meter från havet. Det krävdes inte bygglov utanför område med detaljplan innan 1973, därför finns det inga formella dokument. Alla byggnader finns med på kartor som är gemensamma för kommun, lantmäteri och länsstyrelse. Felet, att friggeboden saknar dispens, upptäcks 2023 när länsstyrelsen gjorde en kontroll. På historiska flygfoto i deras dator kunde länsstyrelsen se att friggeboden inte fanns 1975. Brott mot strandskydd preskriberas aldrig. Vem är ansvarig? Är det den som uppförde byggnaden utan lov eller är det alltid fastighetsägaren? Det är mycket svårt att vid ett fastighetsköp ta reda på vilka byggnader som är "godkända" eftersom det saknas tomtplatsavgränsning eftersom husen fanns innan det allmänna strandskyddet infördes 1975. Eftersom det inte behövdes bygglov på landet innan 1973 är det inte heller lätt att ta reda på vilka byggnader som är "godkända". Vi känner till dom M 7737-16 och M 3186-16 och ska försöka användas oss av dem.

Mina grannar har fått bygglov beviljade för i stort sett en identisk tillbyggnad som min egen bygglovsansökan avser, vilken jag nu har fått avslag på, vad gäller? Och hur ska begreppet "våning" tolkas?

Hej! Vår tomt ingår i en detaljplan som innefattar 7 fastigheter. 2 av fastigheterna har fått beviljat bygglov och är under byggnation. Övriga fastigheter är ej sålda än. Detaljplanen medger 1 våning och max 60n2 byghnadsarea men saknar begränsning i byggnadshöjd. De båda fastigheterna som nu är under byggnation har fått bygglovet beviljat inkl. Inredningsbart loft med invändig max takhöjd på 1.89 över bjälklaget och upp till invändigt tak fast trappa upp till loftet och stora fönster på loftet. Vi sökte bygglov på en nästa identisk byggnad som grannarna enligt ovan, till och med mindre fönster och fick avslag pga av just loftet, som de tolkar enligt PBL är en våning eftersom den är högre än 0.70 m överbjälklaget och att det är en fast trappa och att loftet går att inreda. De hänvisar till PBF definition våning 1 kap. 4 paragrafen samt Grannarnas bygglov beslut stöds av PBL kap 9 paragraf 30 och det står att det överensstämmer med detaljplanen. Det var med denna utgångspunkt vi köpte tomten. Hade vi vetat att de inte skulle godkänna loft hade vi inte köpt tomten. Nu har vi möjlighet att dra tillbaka ansökan eller gå vidare till länsrätten. Vad har vi för möjligheter att vinna en överklagan och vad ska vi argumentera förutom att vi ställer oss frågande till hur de båda andra "särbehandlats" isf och varför de helt nyligen beviljat deras "loft,"? Tacksam för hjälp och vägledning.

Boka jurist

Behöver du hjälp? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig.

0 / 1000