Är motiveringen till ett beslut bindande?

2020-10-13 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |I ett protokoll från en kommunal nämnd står i beslutstexten:"Nämnden avslår ansökan om lov med stöd av 9 kap. 30 § PBL."I motiveringen hänvisas sedan till ytterligare paragrafer i 2 och 8 kap. PBL.Slutligen, i motiveringen, skriver man: "Sammantaget bedöms förslaget strida mot 2 kap. 6 § och 8 kap. 17 § PBL. Ansökan ska därför avslås med stöd av 9 kap. 30 § PBL."Är allt ovanstående juridiskt bindande eller endast det som står i beslutstexten?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av beslutet framgår att ansökan om lov avslås med stöd av 9 kap. 30 § PBL. Det är själva beslutet som är "bindande" i den meningen att när beslutet vinner laga kraft kan du som enskild inte längre utnyttja din besvärsrätt. Motiveringen är, som en del i myndighetens skyldighet till objektivitet och offentlighet, ett sätt att berätta varför de beslutar som de gör.Med vänliga hälsningar!

Kan man bli portad från en affär på grund av snatteri?

2020-09-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett strafföreläggande på böter, då jag snattat i en mataffär för 190 kr. Dom böterna kommer jag att betala inom kort. Min fråga är nu, att vid tillfället som stölden upptäcktes så sa vakterna att jag nu inte var välkommen i mataffären i nuläget. Hur lång tid skall det gå för att jag får handla i den affären igen? Vågar inte gå in i affären i nuläget.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget uttryckligt lagstöd för att förbjuda någon tillträde till en butik. Frågan har prövats av Högsta Domstolen (NJA 1995 s. 84). Enligt domen framgår det att man inte kan kasta ut någon från butikslokaler som är öppna för allmänheten. En butiksägare har möjlighet att "porta" någon från butiken, men saknar trots det sanktionsmekanismer så länge personen i fråga inte begår ett nytt brott. Att bryta mot förbudet, och gå in i butiken som man är portad ifrån, utgör i sig inte ett brott. En butiksägare/väktare/anställd kan således säga åt en person som tidigare dömts för snatteri att han inte är välkommen i butiken i fråga, men de saknar dock lagliga medel för att hindra personen om denne ändå beslutar sig för att gå in. För att sammanfatta det hela, det finns inget tidsperspektiv för när du kan handla i affären igen. Det är uttalat att du inte är välkommen i mataffären i nuläget, men som jag nämnt ovan så har du ändå rätt att handla i affären igen eftersom butiksägaren saknar juridiskt stöd för att kasta ut dig eller förbjuda dig från att komma in, så länge du inte begår ett nytt brott med anknytning till mataffären. Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att låna, låna ut och/eller ge bort alkohol?

2020-09-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Jag vill låna 3 flaskor vin till ett värde av 1000kr av en kompis, han är inte sugen på att låna ut det, men jag sa att om du lånar ut vinet till mig och får tillbaks det inom en vecka så får du en flaska av mitt favorit vin.Dock säger han att han vill ha en säkerhet om jag inte lämnar tillbaks vinet genom att jag går med på att betala 1200kr.Detta är kanske 2 frågor i en, får jag låna vin och lämna tillbaks samma plus en flaska till och om jag inte gör det får jag ersätta honom för mer än vad värdet var på hans vin eller värdet för vinet (1000kr) plus mitt favoritvin (värt 200kr)Är detta lagligt i Sverige?Jag har tagit del av följande svar ni gett här https://lawline.se/answers/salja-alkohol-som-privatperson så detta är klart.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har för avsikt att låna tre flaskor vin av en vän, vilka uppgår till ett värde av 1 000 kr. Men denne verkar inte vara särskilt välvilligt inställd till det ifrågavarande upplägget varför du har föreslagit att vederbörande som kompensation kan få ytterligare en flaska vin (av en annan sort) i samband med återlämnandet. Personen i fråga kräver dock att du härutöver ställer säkerhet för lånet genom att "betala" 1 200 kr. Du undrar därför 1. Huruvida det överhuvudtaget är lagligt att låna alkoholhaltig dryck på det sätt som nu är i fråga (alltså genom att utöver själva återlämnandet av de ursprungliga flaskorna även skänka en flaska vin) och 2. Om det är tillåtet att ersätta honom med mer än det faktiska nuvärdet ifall du skulle bryta mot avtalet (som såvitt jag förstår är en muntlig överenskommelse) som föreskriver en skyldighet för dig att lämna tillbaka vinflaskorna. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Alkohollagen (AL).Skadeståndslagen (SkL).Det ska uppmärksammas att jag nedan kommer att utgå ifrån att båda avtalsparter, alltså du och din vän, har uppnått erforderlig ålder, vilket i den förevarande situationen är 20 år.Din första fråga - Äger du rätt att låna alkoholhaltig dryck och sedan reglera skulden genom att kompensera långivaren med ytterligare en flaska?I 3 kap. 9 § 2 st. AL sägs att alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat inte får lämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 20 år. Med andra ord innebär detta e contrario (motsatsvis) att en överlåtelse av alkohol genom en gåva eller ett lån är tillåtet under förutsättning att mottagaren har fyllt 20 år. Försträckningen (lånet) i sig är det således fullt möjligt att avtala om. Att skulden sedan ska regleras genom ett återlämnande av motsvarande egendom ter sig vidare naturligt. Däremot kan det eventuellt ifrågasättas huruvida den kompensation som du planerar att lämna i form av ytterligare en flaska vin verkligen utgör en gåva eftersom denna är kopplad till en prestation. En gåva är nämligen en benefik handling (utan krav på motprestation) som kännetecknas av en förmögenhetsöverföring av något slag som har skett av frivilligt med en hos givaren konstaterad gåvoavsikt (ditt syfte som givare ska helt enkelt ha varit att berika mottagaren, din vän). Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att överlåtelsen ska betraktas som gåva, jfr bestämmelserna i lagen om vissa utfästelser om gåva (gåvolagen). Även om överlämnandet av den sista och fjärde vinflaskan inte civilrättsligt skulle anses vara en gåva blir den naturliga följdfrågan vad det i så fall rör sig om för typ av fång. För det handlar varken om ett köp eller ett byte. Möjligen skulle det kanske gå att argumentera för att den fjärde vinflaskan vid återlämnandet utgör någon sorts ränta på lånet enligt det muntliga försträckningsavtalet. Oaktat att överlåtelsen är hänförlig till en prestation (din väns beviljande av lånet) bedömer jag att handlingen borde kunna tolkas in under det lånebegrepp som kommer till uttryck i det aktuella lagrummet (lagparagrafen), alltså i 3 kap. 9 § 2 st. AL. Gällande "betalningen" om 1 200 kr menar jag att det ganska snabbt går att konstareas att detta i själva verket endast är att betrakta som en sedvanlig deposition (säkerhet) för det beviljade lånet. Upplägget så här långt torde därför framstå som oproblematiskt eftersom det inte på något sätt föreligger något försäljningsmoment, se 3 kap. 1 § AL. Din andra fråga - Ersättningsskyldigheten vid uteblivet återlämnande, vad gäller?Skadestånd kan vara kontraktuellt och utomkontraktuellt (även kallat utomobligatoriskt). Ett kontraktuellt skadestånd aktualiseras vid krav på ersättning som grundas på ett avtalsbrott medan ett utomobligatoriskt sådant hör till de krav som inte har sin grund i ett kontraktsförhållande. En grundläggande förutsättning för uppkomsten av ett skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i det här fallet, om du exempelvis inte skulle lämna tillbaka de ifrågavarande vinflaskorna, handlar det om en så kallad sakskada. Med en sådan avses normalt en fysisk skada på fast eller lös egendom, men även förlust av egendom, såväl permanent som tillfällig, utgör en sakskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan ett eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Det ovan sagda applicerat på ditt ärende lyder; Om du som låntagare förhåller dig passiv och (aktivt) underlåter att reglera skulden enligt försträckningsavtalet kan du bli ersättningsskyldig för den skada du åsamkar din vän genom att inte lämna tillbaka vinflaskorna. Vidare ska tilläggas att det för skadeståndsansvar fordras att skadevållaren (du) uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (sakskadan, din väns förlust av vinflaskorna), vilket framgår av huvudregeln i 2 kap. 1 § SkL. Övriga villkor för skadeståndsansvar kommer inte att behandlas härnäst eftersom ditt egentliga fokus är den alkoholrättsliga aspekten. Men på grund av den allmänna skyldigheten för en skadevållare att under vissna givna förutsättningar ersätta uppkommen skada menar jag att den deposition om 1 200 kr som nämns i din ärendebeskrivning och som förmodligen kommer att tas i anspråk av din vän inte kan ses som någon form av försäljning av alkohol och därmed inte heller strida mot bestämmelsen i 3 kap. 1 § AL. Detsamma torde gälla om du skulle få låna vinflaskorna utan att behöva ställa säkerhet för lånet genom en deponering av pengar eftersom "betalningen" i efterhand endast kommer att utgöra ersättning för förlust av egendom och inte en betalning för sålda vinflaskor. Men det nyss anförda bygger naturligtvis på att upplägget från början inte handlar om en förtäckt försäljning av alkoholhaltig dryck.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Förslagsvis anlitas någon sakkunnig person (jurist) för upprättandet av all välbehövlig dokumentation. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är det lagligt att maskera sig på allmän plats?

2020-09-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! För en tid sen köpte jag en heltäckande gorilladräkt till en maskerad. Häromdagen skämtade jag och mitt barn om att vi skulle klä ut oss och ta en promenad i närområdet. Dräkten är naturtrogen och det är möjligt att folk skulle uppröras, eller bruka våld. Nu undrar jag därför: Är det lagligt att bara en sådan dräkt på allmän plats? Är det lagligt av människor att bruka våld om de skräms av den? Är jag tvungen att identifiera mig om någon kräver det?
Emil Wellander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är det lagligt att bära en heltäckande gorilladräkt på allmän plats?Ja. Det finns ingen bestämmelse som säger att det är förbjudet att vara maskerad på allmän plats. Lagen (2005:900) om förbud mot maskering i vissa fall blir endast tillämplig vid demonstrationer eller vid liknande sammankomster. Det kan i dessa fall vara olagligt att täcka ansiktet när det uppstår störningar för den allmänna ordningen eller omedelbar fara, exempelvis våld, enligt 1 § lagen om förbud mot maskering i vissa fall. Då din situation inte aktualiserar en sammankomst är det således inte olagligt att bära en heltäckande gorilladräkt.Är det lagligt av människor att bruka våld om de skräms av gorilladräkten?Nej. Att bruka våld mot en annan person som resulterar i att denne får kroppsskada eller smärta är olagligt. Personen kan dömas för misshandel och således till fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader enligt 3 kap. 5§ Brottsbalken (1962:700) (BrB). Om människor skulle bli skrämda är det inte heller lagligt för dem att bruka våld med anledning av nödvärn, vilket framgår av 24 kap. 1§ BrB. Där sägs att nödvärn kan aktualiseras exempelvis vid ett brottsligt angrepp på person eller om man olovligen tränger in på annans gård, vilket inte sker när ni promenerar utomhus. Är man tvungen att identifiera sig om någon kräver det?Nej. Du kan dock vara tvungen att identifiera dig för polis enligt 14§ Polislagen (1984:387) om misstanke för brott skulle finnas, vilket inte är aktuellt i ditt fall. Således behöver du inte identifiera dig för någon.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur gör man för att få en ändring av lagen som tillåtet sidor som Ratsit att publicera uppgifter?

2020-09-30 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Vem/vilka ska man lämna sin motion till om man vill ha en lag förändring? Vad ska en motion bestå av? Jag vill ha en lagförändring när det gäller sidan ratsit. om man nu har GDPR så varför finns en sida som ratsit? Hur kommer de runt det? Idag kan du ta reda på rätt mycket om en person på ratsit. Brottslingarna behöver bara gå in där och söka på den sidan och tar reda på inkomster, ålder och allt möjligt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! GDPR har undantag I GDPR finns det bestämmelser som anger när GDPR inte gäller, dvs undantagsbestämmelser. Enligt GDPR är det tillåtet för medlemsstater att ha lagar som möjliggör för fenomen som förvisso strider mot GDPR, om syftet med dessa lagar är att skydda rätten till yttrandefriheten. Ett exempel på en sådan lag är inom svensk rätt möjligheten till att ansöka om så kallat utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 5 § och 9 § yttrandefrihetsgrundlagen). Har man ett utgivningsbevis är man alltså grundlagsskyddad, vilket innebär det att GDPR inte gäller. Sidor som Ratsit m.fl har utgivningsbevis, vilket gör att de genom att GDPR inte tillämpas på dem har tillåtelse att publicera sådana uppgifter. Riksdagsledamöter lämnar in motioner Det är riksdagsledamöter som har möjlighet att lämna in förslag på lagändringar. En motion innehåller till största del en motivering som består i vad förslaget innebär, vad för argument man grundar förslaget på och varför förslaget ska antas. Du kan alltid vända dig till en riksdagsledamot med din idé, men också skriva en egen motion som personen kan få läsa. Exempel på motioner hittar du på Riksdagens hemsida.Vad du bör komma ihåg är dock att yttrandefrihetsgrundlagen är en grundlag, vilket innebär att det krävs mer än bara en omröstning i riksdagen för att ändra denna. Det krävs två stycken med ett mellanliggande val emellan (8 kap. 14 § regeringsformen). Vänligen,

Har preskriptionstiden för grov misshandel mot barn tagits bort?

2020-09-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan. 2011 lämnades en motion till Roksdagen om att ändra preskriptionstiderna för grov misshandel riktad mot barn. Hur gick det med detta? Jag är i 50-årsåldern.Jag har inte klarat av att anmäla mina föräldrar för den fysiska och psykiska misshandel jag utsattes för från det att jag var ett litet barn, till att jag var 32 år. Den fysiska misshandeln pågick fram till att jag var 17 år. Den psykiska misshandeln pågick fortsättningsvis tills jag var 32 år; då dog min mamma. Min pappa är nu i 80-årsåldern. Det är först nu jag vågar ta Beslutet. Att tänka på min pappa som den brottsling han är. Jag har ett osynligt handikapp som jag ständigt utan uppehåll är tvungen att bemästra och hantera. Psykiska skador efter 17 års fysisk misshandel och 32 års psykisk misshandel.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Motionen från 2011 antogs inteMotionen som lämnades år 2011 om att avskaffa preskriptionstiden för bland annat grov misshandel mot barn resulterade i ett avslag. Detta kan du se genom att klicka på den här länken till Riksdagens hemsida, och kolla under fliken "yrkanden". Motionen resulterade alltså inte i någon ny lagstiftning.Ett nytt initativ år 2019Den 18 oktober 2019 blev däremot frågan aktuell igen, genom att regeringen lämnade över ett förslag som innefattade slopandet av preskriptionstiden för vissa allvarliga brott mot barn till remiss hos Lagrådet. Förslaget gick sedan vidare en proposition, men där går att utläsa att Lagrådet i lagrådsremissen menade att det inte finns något skäl till att ta bort preskriptionstiden för grov misshandel mot barn eftersom inget tyder på att preskriptionstiden utgör något problem i fråga om att få personer dömda för brottet, något regeringen också medgav i remissen. Lagrådets invändning godtogs därför av regeringen, och därmed slopades den delen av förslaget som innebar att preskriptionstiden för grov misshandel mot barn skulle tas bort. Detta kan du se genom att läsa prop. 2019/20:69 s. 39-40. Istället kom propositionen att resultera i en lagändring som tog bort preskriptionstiden för andra typer av brott mot barn.Sammanfattningsvis finns det i nuläget tyvärr fortfarande en gällande preskriptionstid för det brott dina föräldrar utsatte dig för. Vänligen,

Vad reglerar regeringsformen?

2020-09-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vad reglear regeringsformen om och vad detta får för påverkan på samhället?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regeringsformen (RF) är en av Sveriges fyra grundlagar. I regeringsformen regleras bland annat det svenska statsskickets grunder, den ordning statsorganen ska verka i, de grundläggande fri- och rättigheterna, normgivningsmakten och hur den offentliga förvaltningen ska skötas. Reglerna i regeringsformen genomsyrar i princip hela det svenska rättsväsendet och den svenska lagstiftningen. Till exempel måste domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap 9 § RF). Vidare är var och en enligt 2 kap 1 § regeringsformen gentemot det allmänna tillförsäkrad vissa grundläggande rättigheter. Om en domstol finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i regeringsformen får den föreskriften inte tillämpas (11 kap 14 § RF).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur länge kan man få försörjningsstöd?

2020-09-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |FörsörjningsstödHej! Jag undrar lite om försörjningsstöd, Jag har haft försörjningsstöd i 20 år,får man verkligen ha det så länge?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad är försörjningsstöd?Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska bistånd man kan få av Socialtjänsten. (4 kap. 1 § socialtjänstlagen) Försörjningsstöd får avse skäliga kostnader för bland annat livsmedel, kläder, hygien, boende, hemförsäkring m.m. (4 kap. 3 § socialtjänstlagen) När man ska bedöma hur stora kostnader som är skäliga tittra man dels på regeringens riksnorm som uppdateras varje år samt på personens levnadsförhållanden i övrigt. (4 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen) Det finns alltså möjligheter för socialtjänsten att anpassa bidraget efter den som ansöker om det. Vem har rätt att få försörjningsstöd? "Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt." (4 kap. 1 § socialtjänstlagen) Avgörande i bedömningen är alltså om man kan få fram tillräckligt med pengar för att försörja sig eller ej. Kan man inte det har man som utgångspunkt rätt till försörjningsstöd. Det ställs dock upp några fler krav på den som ska få bistånd. Kan personen arbeta ska den "stå till arbetsmarknadens förfogande", om det inte finns särskilda skäl emot det. (4 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen) I praktiken förväntas personen ofta vara aktivt jobbsökande och i kontakt med Arbetsförmedlingen. Socialnämnden kan också begära att den som får försörjningsstöd ska delta i "anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet". (4 kap. 4 § socialtjänstlagen) Socialnämnden får även ge bistånd i andra situationer om det finns skäl för det. (4 kap. 2 § socialtjänstlagen) SammanfattningHar du under de åren du fått försörjningsstöd levt upp till de krav som ställs för att vara berättigad till bidrag har du alltså inte gjort något fel. Det finns ingen bestämd tidsgräns för försörjningsstöd utan det är personens behov som är avgörande. Med vänliga hälsningar,