Går det att polisanmäla en händelse igen efter att förundersökningen lagts ner i brist på bevis?

2021-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, när jag var 8 vart jag sexuellt utsatt av en man som var nära till familjen. Vi anmälde de samma år men de vart nerlagt för han sa att han inte kom ihåg, och och de fanns inte tillräckligt med bevis. Provade att anmäla när jag blev äldre igen men blev samma sak. Han har nu blivit dömd för barnpornografi brott. går de att nu anmäla honom igen när de finns mer som stödjer händelsen jag vill anmäla?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till och börja med vill jag bara beklaga det du har blivit utsatt för och hoppas att du mår så bra du kan må idag trots omständigheterna. PreskriptionstiderBeroende på vilken sorts sexuell handling du har blivit utsatt för gäller olika preskriptionstider. Vad åtalspreskriptionen innebär är det efter en viss tid inte längre är möjligt att döma personen till påföljd för brottet, däremot kvarstår möjligheten till att begära skadestånd. Eftersom jag inte vet vilket år du blev utsatt och vilken typ av brottsrubricering gärningen har är det svårt för mig att bedöma vilken preskriptionstid brottet har. Som exempel är straffskalan för brottet "våldtäkt mot barn" längst 2 år och högst 6 år, vilket innebär att preskriptionstiden för det brottet är 10 år, 35 kap.1 § 3.p brottsbalken (1962:700). Det betyder i så fall att det inte är möjligt att återuppta en förundersökning/inleda en ny förundersökning efter att det gått tio år sedan gärningen begicks. Anmäla igen?När en förundersökning läggs ner finns det möjlighet att återuppta förundersökningen om det tillkommer nya bevis eller uppgifter, t.ex. genom att du gör en ny polisanmälan med den nya informationen. Som nämnt ovan är det enda definitiva slutet på en förundersökning att brottet har preskriberats. Däremot är det svårt för mig att säga om det hjälper ditt fall att personen du blivit utsatt av nu blivit dömd för barnpornografibrott. Det görs såklart en enskild bedömning utifrån ditt fall och att du anmäler händelsen igen kan det medföra att polisen/åklagaren väljer att återuppta förundersökningen och förhör personen en gång till. Det kan således vara värt att testa anmäla en gång till, men det är inte säkert att det leder någonstans. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Mvh

Vad har köpare för rättigheter?

2021-04-22 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Köpte en husvagn, Polar 560 från -99, privat på Blocket. Den är besiktigad o gasoltestad u.a för 1 år sedan. Vi frågade om den var fukttestad o dom sa nej. Vi kollar på den och ser att det är rinnande kondens på ena stora rutan. Rullgardinen är nerdragen o jag frågar om det är pga den som det bildats kondens. Och får till svar ja. Vi köper den för 70 000 efter att ha prutat ner den med 10 000 kr. När vi kommer hem så råkar tapeten rivas upp när vi ska sätta dit en grej på gardinen. Vi ser då att väggen är svart i färgen o när vi känner där är det alldeles mjukt av fukt. Vi köper en fukttestare och den visar "high" på hela den kortsidan där fönstret med kondens sitter. Jag ringer till säljaren dagen efter köpet och påpekar detta. Han vill inte häva köpet. Vad har jag för rättigheter?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar frågan utgår jag ifrån att avtalet gäller mellan två privatpersoner och därmed blir köplagen (KöpL) tillämplig.Om det föreligger ett fel på husvagnen kan säljaren eventuellt behöva ansvara för kostnaderna för reparation och du kan också under vissa omständigheter häva/återkalla köpet. Men på grund av din undersökningsplikt som köpare är det dock inte säkert att detta är ett fel som säljaren ska stå för, vilket förklaras under rubriken "Köparens undersökningsplikt".Nedan följer en redogörelse för gällande rätt. Under rubriken "Slutsats" hittar du en sammanfattning av redogörelsen och tips för hur du kan gå tillväga.Köparens undersökningspliktFör det första kan det konstateras att fel inte föreligger på husvagnen om du som köpare kan antas ha känt till felet vid köpet. Dessutom kan du inte åberopa ett fel som du borde ha märkt vid en undersökning (detta gäller även om du har underlåtit att undersöka bilen). Om säljaren har agerat i strid mot tro och heder kan dock denna undersökningsplikt bortfalla. Om säljaren exempelvis har vetat om felet men inte sagt något till dig eller aktivt försökt dölja felet från dig kan hen anses ha agerat i strid mot tro och heder (20 § KöpL). I sådana fall ska säljaren ansvara för felet.När är en vara felaktig?Fel på husvagnen föreligger om den avviker från vad som har avtalats. Avtalet kan både vara muntligt och skriftligt. Husvagnen är också felaktig om den avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta. Med fog kunnat förutsätta innebär att husvagnen inte får avvika ifrån dina befogade förväntningar avseende husvagnens egenskaper. För att avgöra om en förväntning är befogad kan man exempelvis jämföra med en genomsnittlig persons förväntningar vid ett sådant köp (17 § KöpL).Fel föreligger också om husvagnen inte överensstämmer med uppgifter som säljaren har lämnat om varans egenskaper eller användning vid köpet, om dessa uppgifter kan antas ha inverkat på köpet. Detta gäller dock inte om säljaren har rättat sina uppgifter i tid och på ett tydligt sätt (18 § KöpL).Vad har köparen för rättigheter vid felaktig vara?Om husvagnen är felaktig kan köparen kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag (30 § KöpL). Säljaren har dock rätt till att på egen bekostnad avhjälpa felet om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får sin egna kostnader ersatta av säljaren. Dock får säljaren ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida (36 § KöpL).För att köparen ska kunna kräva prisavdrag krävs det att avhjälpande eller omleverans inte sker inom skälig tid efter reklamationen (27 § KöpL).Det finns även möjlighet att häva köpet (återkalla det) om felet är väsentligt, vilket är ett högt ställt krav (39 § KöpL). Du kan också begära ersättning om du har lidit skada på grund av felet. Dessutom har du alltid rätt till skadestånd om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst/garanterat (40 § KöpL). Glöm inte att det är viktigt att du reklamerar inom skälig tid efter att du upptäckte felet (32 § KöpL). Du kan alltså inte vänta hur länge som helst med att meddela säljaren att du vill reklamera. Vad som anses vara "skälig tid" varier från fall till fall.SlutsatsDet är svårt för mig att avgöra om detta är ett fel som du borde ha upptäckt vid en undersökning av husvagnen. Det kan konstateras att det ställs höga krav på köparen att noggrant undersöka varan, men om felet var svårt att hitta kan det tala för att du inte borde ha upptäckt felet. Om säljaren har agerat i strid mot tro och heder (se under rubriken "Köparens undersökningsplikt") spelar det dock ingen roll om du borde ha upptäckt felet eller ej, eftersom då anses bilen vara felaktig oavsett. I ditt fall skulle det kunna vara att säljaren visste om fuktskadan och inte sa något. Du rätt till ett antal påföljder (förutsatt att bilen faktiskt är felaktig). Det kan för det första påpekas att säljaren har rätt att själv avhjälpa felet på bilen innan du går till en verkstad. Jag rekommenderar därför att du meddelar säljaren att husvagnen är felaktig och att du kräver avhjälpande. Dock har du rätt till självhjälp om säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa, och i sådana fall kan du få ersättning för kostnaderna för att avhjälpa felet (34 § 3 stycket KöpL), så länge dessa kostnader är försvarliga med hänsyn till felets karaktär. Du kan också kräva skadestånd för andra kostnader som har uppstått på grund av felet. Du kan eventuellt häva (reklamera/ångra) köpet, förutsatt att felet är av sådan allvarlig grad att det kan anses vara "väsentligt" och säljaren insåg eller borde insett detta. Angående väsentlighetsbedömningen tittar man på omständigheterna i det enskilda fallet och beaktar köparens förväntningar på varan utifrån avtalet. En fuktskada på en husvagn kan i vissa fall anses vara västenligt, men om felet kan åtgärdas utan större olägenheter talar det för att felet inte är västenligt. Då kan det vara bättre att kräva avhjälpande eller prisavdrag. Det finns tyvärr en risk att säljaren inte kommer vilja göra rätt för sig. I sådana fall kan du vända dig till tingsrätten och ansöka om stämning. Ansökningsavgiften kan dock kosta upp till 2800 kr och om du förlorar i tingsrätten kommer du eventuellt behöva betala en viss summa av motpartens rättegångskostnader. För att se mer om hur du kan göra en ansökan klicka här.Jag hoppas du fick svar på din fråga och att situationen löser sig! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också juridisk hjälp till fast pris (klicka här) och du kan dessutom boka en tid med en av våra skickliga jurister (klicka här)Med vänliga hälsningar,

förbättrings-och ändringarbete utan tillstånd

2021-04-22 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar om en hyresvärd (privatperson) får frångå ett hyreskontrakt hur som helst, t.ex. om det står att värme ingår i hyran och sen installerar hyresvärden bergvärmepump och säger till hyredgästen att de nu själva får bekosta värmen.
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hyresvärdens möjligheter att utföra förbättrings- och ändringsarbete samt bestämma hyran regleras i 12 kap. Jordabalken (JB). I 12 kap. 18d § JB föreskrivs att förbättrings-och ändringsarbeten är standardhöjande åtgärder på fastigheten som har en inte obetydlig inverkan på bostadslägenhets bruksvärde, eller åtgärder som medför en inte oväsentlig ändring av en bostadslägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten. Installationen av bergvärmepump som enligt hyresvärdens mening motiverar en hyreshöjning får anses utgör en standardhöjande åtgärd som har en inte obetydlig inverkan på bruksvärdet. För att sådana standardhöjande åtgärder skall få vidtas krävs det att de har godkänts av de berörda bostadshyresgästerna (med andra ord, av dig) eller att hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna. Godkännande eller tillstånd behövs inte, om åtgärderna vidtas för att en bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara standard enligt 18 a §. Det framgår inte av bakgrundsinformationen vilket skick lägenheten var i innan installationen, men lägsta godtagbara standard är uppnådd om lägenheten innan dess var försedd med uppvärmning. Lagen förutsätter att hyresvärden skriftligen meddelar hyresgästen vad han eller hon vill utföra varvid åtgärderna bör specificeras, 12 kap. 18 e § JB. Värden har bevisbördan för att meddelandet sänts. Det är tillräckligt att det skickas med rekommenderat brev. Se 12 kap. 63 § JB. Hyresgästens godkännande kan vara muntligt eller skriftligt. Om en berörd bostadshyresgäst inte godkänner åtgärden, får hyresvärden ansöka hos hyresnämnden om tillstånd att utföra åtgärden. Ansökan får göras tidigast två månader efter det att meddelandet lämnats till hyresgästen Åtgärder som har höjt lägenhetens bruksvärde som påbörjats innan hyresgästerna gett sitt godkännande eller hyresnämnden gett sitt tillstånd kan inte ligga till grund för hyreshöjning vid prövning av hyra, 12 kap. 55 a § JB. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Riskerar jag att bli utvisad om jag har begått ett brott?

2021-04-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Vi har bott i Sverige i 4,5 år där jag och min fru har flyktingstatus. Vi har haft tillfälligt uppehållstillstånd för tre år som slutar om två månader. Jag jobbar som läkare, har fast anställning och även köpte bostad för två år sedan. Min fru har även fast anställning som läkare och vi har två små barn. Jag fick 30 dagsböter med villkorlig dom för en stöld förra månaden och vi undrar om hur den påverkar vår permanenta uppehållstillstånd ansökan för både min, min frus och barnens del. Påverkar detta övrigas permanent uppehållstillstånd ansökan? Riskerar jag/vi utvisas? Jätte tacksam er hjälp och rådgivning.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du och din hustru har flyktingstatus. Ni är båda läkare, har fasta anställningar och besitter en egen bostad. Härutöver finns två små barn. Du har nyligen blivit dömd för stöld och påföljden blev en villkorlig dom förenad med dagsböter. Era tillfälliga uppehållstillstånd löper ut inom kort och ni har därför valt att ansöka om permanenta uppehållstillstånd. Du undrar vad som gäller och huruvida du riskerar att bli utvisad mot bakgrund av det inträffade. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Utlänningslagen (UtlL).Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (begränsningslagen, BegrL).Förordningen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (begränsningsförordningen, BegrF).Som huvudregel skulle flyktingar tidigare få permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § 3 st. UtlL. Men numera ska uppehållstillstånden istället vara tidsbegränsade och för flyktingar gäller en löptid på tre år, vilket är förklaringen till att era uppehållstillstånd snart kommer att gå ut, se 5 kap. 1 § 4 st. UtlL i vilket det hänvisas till 5 § BegrL. När det gäller ansökan om permanent uppehållstillstånd för dina familjemedlemmar görs en individuell prövning varför dessa inte bör påverkas av den bedömning som Migrationsverket kommer att göra i ditt fall. Därför kommer fokus nedan enbart att ligga på dig och din ansökan samt huruvida du riskerar att bli utvisad till följd av din brottsliga gärning.Ett permanent uppehållstillstånd som arbetstagare, vad gäller?Inledningsvis kan konstateras att möjligheten att kunna få ett permanent uppehållstillstånd fordrar att du har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (vilket du har), en tillräckligt stor inkomst för att försörja dig (vilket du också torde ha) och att din lön liksom ditt försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor är marknadsmässiga, det vill säga att detta inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom branschen, det vill säga för läkaryrket. Härutöver får din anställning inte vara subventionerad med något statligt bidrag och anställningen måste också vara varaktig, vilket innebär att det ska röra sig om en fast anställning om två år alternativt ett nyligen ingånget anställningsavtal som avser minst en tvåårig tjänstgöringstid. Vidare krävs att du har påbörjat din anställning vid tidpunkten för Migrationsverkets prövning samt du har en erforderlig läkarlegitimation. Utifrån din ärendebeskrivning framstår de två sistnämnda sakerna som tämligen oproblematiska. Slutligen ska tilläggas att din arbetsgivare även måste ha underrättat Skatteverket om din anställning. Det ovan anförda framgår bland annat av 17 § BegrL och 2 § BegrF.Sammanfattningsvis torde du uppfylla kriterierna för att kunna få ett permanent uppehållstillstånd. Men notera följande. Enligt 17 a § BegrL får ett sådant uppehållstillstånd vägras om sökanden utgör ett hot mot allmän ordning eller har gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet. Vilken typ av brottslighet som kan påverka möjligheten att bli beviljad ett permanent uppehållstillstånd anges dock inte i lagtexten. Men principerna torde vara desamma som i utvisningsfallen varför dessa kommer att behandlas nedan och i samband med besvarandet av din andra fråga.Riskerar du att bli utvisad?I 8 a kap. 1 § 1 st. UtlL sägs att en utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd. I lagparagrafens andra stycke uttalas sedan att utvisning dock endast får ske om utlänningen döms till svårare påföljd än böter och om 1. gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet eller 2. brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att han eller hon inte bör få stanna kvar. När en domstol överväger om du bör utvisas ska den ta hänsyn till din anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beakta 1. Dina levnadsomständigheter, 2. Om du har barn i Sverige och deras behov av kontakt med dig, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att du utvisas, 3. Dina övriga familjeförhållanden och 4. Hur länge du har vistats i Sverige. Se 8 a kap. 2 § 1 st. UtlL.Mot bakgrund av ovanstående är min bedömning att du inte torde riskera att bli utvisad. Utvisning ska i normalfallet inte ske vid mindre allvarlig brottslighet, men märk väl att om denna skulle vara upprepad eller systematisk kan dock utvisning ändå komma att aktualiseras, trots att det endast handlat om ett bagatellartat brott som exempelvis snatteri (numera kallat ringa stöld), se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 2006 s. 375. Dessutom gäller att utvisning av en flykting endast får äga rum om denne har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna i Sverige, 8 a kap. 2 § 2 st. UtlL. En stöld av normalgraden är inte att betrakta som ett synnerligen grovt brott och det kan knappast argumenteras för att det begångna brottet och din fortsatta vistelse i landet skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet. Vidare räcker inte den utdömda påföljden för en utvisning. Det finns således mycket som talar för att du inte kommer att bli utvisad. Brottet torde inte heller påverka din möjlighet att erhålla ett permanent uppehållstillstånd. Några garantier kan jag av förklarliga skäl inte lämna, men enligt min mening och utifrån den information som finns tillgänglig i nuläget har jag svårt att se några flagranta hinder för den kommande prövningen hos Migrationsverket. Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Jag är polisanmäld, när kontakta polisen mig?

2021-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har blivit polisanmält för några månader sen. Målsägande sa det till mig att jag har blivit polisanmält. Polisen har fortfarande inte kommit hem till mig att förhöra. Vad kan det bero på? Och hur lång tid kan det ta tills polisen förhör mig? .
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, undrar du hur lång tid det tar innan polisen kontaktar dig när en polisanmälan gällande dig har gjorts.Detta aktualiserar bestämmelser i rättegångsbalken (RB).När berättar polisen att jag är misstänkt för brott?När polisen får en polisanmälan fattas först ett beslut om att en förundersökning ska inledas, detta görs om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (23 kap 1 § RB). Förundersökningen leds av antingen åklagaren eller en förundersökningsledare från polisen, beroende på hur allvarligt brottet är (23 kap 3 § RB). Syftet med en förundersökning är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt att ge åklagaren tillräckligt med material och underlag för att kunna bedöma om åtal ska väckas (23 kap 2 § RB). I detta skede görs ofta mycket utredningar innan polisen kan ta reda på om en person ska anses skäligen misstänkt.Är man skäligen misstänkt har åklagaren rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot en såsom husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt Justitieombudsmannen (JO 1992/93 s. 204) "när det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen". Enligt 23 kap 18 § RB ska den misstänkte underrättas när misstankegraden når upp till skäligen misstänkt. Den misstänkte har således rätt att veta att denne är skäligen misstänkt för ett brott, men även rätt att få löpande uppdateringar om vad som händer i förundersökningen.Det kan dock vara så att den som leder förundersökningen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, den läggs då ned. Sker detta innan man är skäligen misstänkt, kommer man alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned eller ens startat.Ditt fallHar någon gjort en polisanmälan gällande dig, är det oklar exakt hur lång tid det kommer ta för polisen att höra av sig till dig. Detta beror på att underrättelseskyldigheten inte dyker upp förens du är "skäligen misstänkt". Hur lång tid det tar att komma upp till det beror på brottets allvar, handläggningstider och om konkreta bevis finns.Hoppas att det var till hjälp!Vänligen,

Arv och testamente

2021-04-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag tänkte skriva ett testamente på mina brosbarn. Har själv inga barn och lever ensam. Min bror och min mor lever, min far är avliden. Vad uppstår om jag avlider, min bror lever och min mor har avlidit. Ärver mina brorsbarn hela min kvarlåtenskap eller har min bror en viss rätt till min kvarlåtenskap? Om min mor skulle leva har hon då en viss rätt till min kvarlåtenskap?
Pearl Yeuki Ku Chiu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsrätt och testamente finns i Ärvdabalken (ÄB).Inledningsvis kan det konstateras att det följer av 2 kap. 1 § ÄB att det i första hand är arvlåtarens bröstarvingar som är arvsberättigade. Man brukar säga att det bröstarvingar ingår i den första arvsklassen. Om barnet avlidet innan förälderns bortgång träder barnbarn i sin avlidna förälderns ställe (s.k. istadarätt, rätt för en person att ärva i sin avlidna förälders ställe.). Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet, vilket följer av 2 kap. 2 §. ÄB. Om endera föräldern är avliden innan sitt barn träder eventuella syskon till arvlåtaren i sin förälders ställe, och även dennes barn kan ärva genom istadarätten. Om det inte finns några syskon eller syskonbarn i livet tar den kvarvarande föräldern hela arvet. Halvsyskon ärver om den gemensamma föräldern är avliden. Finns inga helsyskon, syskonbarn eller föräldrar till arvlåtaren kvar i livet tar dock halvsyskon (eller dennes efterlevande barn) hela arvet.Den tredje arvsklassen består av arvlåtarens mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder. Kusiner ärver däremot inte (har ingen istadarätt), och inte heller andra släktingar.Möjligheten för att någon i en arvsklass ska ärva ska helt utömmas innan arvingar från nästa arvsklass kan komma ifråga. I ditt fall borde din mamma ärvt dig före din bror. Vid din bortgång har din bror rätt att ärva dina kvarlåtenskaper då han tillhör andra arvsklassen. Hans barn, dina brorsbarn har arvsrätt genom istadarätt, dvs. rätt att ärva i sin avlidna förälders ställe. Detta innebär att de i regel behöver vänta tills din bror går bort för att kunna ärva dig. Den ovan beskrivna ordningen kan regleras genom testamente. Genom att upprätta ett testamente kan du relativt fritt välja hur du vill förordna om kvarlåtenskapen, bl.a. genom att destinera egendom direkt till dina brorsbarn. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Typer av fel vid köp av fast egendom

2021-04-22 i Fel i fastighet
FRÅGA |Kan ni förklara genom ett konkret exempel för Faktiskt fel, Rådighetsfel samt Rättsligt fel vidköp av fast egendom samt vilka påföljder köparen kan göra gällande vid fel.
Izel Ilyaz |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag tolkat din fråga som att du vill veta om olika typer av fel vid köp av fast egendom. Detta regleras framförallt i jordabalken (JB). Inledningsvis kan konstateras att fast egendom är jord, denna är vidare indelad i fastigheter (1 kap. 1 § JB) jag kommer att variera mellan dessa begrepp i mitt svar men du kan utgå ifrån att samma svar gäller för de båda.Faktiska fel kan man sammanfatta som fysiska fel eller fel som avviker från avtalet. Dessa behandlas i 4 kap. 19 § jordabalken. Faktiska fel kan sedan delas upp i konkreta och abstrakta fel. Konkreta fel är när exempelvis fastigheten inte stämmer överens med vad som har avtalats, och abstrakta fel är fel som avviker från vad man som köpare normalt kan förvänta sig. Ska man ge ett exempel kan det vara att fastigheten är fri från byggnader men det i avtalet står det ska finnas ett hus på fastigheten. Påföljder som kan aktualiseras vid faktiska fel är:Avdrag på köpeskillingen (4 kap. 19 och 12 § JB).Hävning, om skadan är av väsentlig betydelse. Observera dock att denna rätt endast kan göras gällande upp till ett år efter tillträdet, såvida inte säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. I sådana fall försvinner rätten till hävning efter tio år (4 kap. 19 och 12 § JB).Rätt till skadestånd för skada och kostnader, om felet beror på försummelse från säljaren, eller om den avvikit från vad säljaren har utfäst (4 kap. 19 § jordabalken).Rådighetsfel (4 kap. 18 § JB) föreligger om ett myndighetsbeslut gör att köparen inte kan använda marken på det sätt som hen avsett. så föreligger ett rådighetsfel. Det kan här exempelvis röra sig om ett rivningsbeslut som fattats av myndigheterna eller ett beslut som berör miljön. Även här kan avdrag på köpeskillingen, hävning av köp och skadestånd aktualiseras som påföljder (4 kap. 18 och 12§§).Rättsliga fel regleras i 4 kap. 15-17 §§. Ett rättsligt fel föreligger något förenklat om fastigheten besväras av rättslig belastning som köparen varken kände till eller borde känt till. Detta kan exempelvis vara om köparen inte kan få lagfart då säljaren redan sålt till någon annan (15§) eller om fastigheten är intecknad eller pantsatt med ett högre belopp än vad köparen trodde vid köpet (16§). 17 § reglerar andra belastningar än de som avses i 16 § (panträtt). Det kan t.ex. vara fråga om att fastigheten belastas av en nyttjanderätt eller ett servitut och köparen inte varit medveten om detta vid köpet. Köparen kan då göra gällande avdrag på köpeskillingen, hävning av köp och skadestånd aktualiseras som påföljder (4 kap. 17 och 12§§).Påföljder till följd av att man inte kan erhålla lagfart är hävning och skadestånd (4 kap. 15 § JB). Rör det sig däremot om fel till följd av att fastigheten är belastad med panträtter kan köparen hålla inne betalningen, häva köpet och även här begära skadestång för den skada denne lidit till följd av det rättsliga felet (4 kap. 16 § JB). Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arvinges rätt till Efterarv

2021-04-22 i Efterarv
FRÅGA |Min väns bror har gått bort. Förutom min vän finns ytterligare en arvtagare, broderns svägerska och syster till den kvinna han var gift med under en kort tid för ca 40 år sedan. De förvärvade gemensamt en fastighet. Efter makans bortgång ( makan var redan vid äktenskapets ingående svårt sjuk) förvärvsarbetade brodern i många år och anskaffade en smärre förmögenhet som investerades i värdepapper. I testamentet betonar brodern, att detta är att betrakta som hans egen egendom och inte ska omfattas av svägerskan arvsrätt. Svägerskan gör nu emmellertid, förutom på hälften av huse, även anspråk på en andel av denna förmögenhet. Har hon rätt till det?Det bestod inget avtal makarna emellan.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, då bestämmelserna om testamente och arv tas upp där. Jag har inte tillräckligt med information för att göra en bedömning gällande om exakt vad som svägerskan kan erhålla i efterarv och kommer därför förklara rättsläget lite mer generellt. Som utgångspunkt upprättas i första hand en bodelning när ett äktenskap upplöses (9 Kap 1§ Äktenskapsbalken). Huvudregeln vid bodelning är att all egendom som inte är enskild egendom ska vara giftorättsgods enligt 7 Kap 1§ ÄktB och därmed delas lika mellan makarna, 11 Kap 3§ ÄktB. Jag utgår från att efterlevande make (din väns bror) fick ärva allt från den förste avlidne efter dennes död med fri förfoganderätt, vilket är utgångspunkten vid arv (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär att efterlevande make fritt fått förfoga över arvet med inte kunnat testamentera bort det. Vid efter efterlevande makes död har arvingar till den förste avlidne maken rätt att få ut en andel av efterlevande makes kvarlåtenskap som motsvarar andelen denne fick i arv av den först avlidna. Så ifall den först avlidne efter bodelningen fått ena halvan av deras gemensamma egendom (som sen gick i arv till efterlevande make) och efterlevande make fått andra halvan så innebär det att efterarvingarna till den först avlidne maken har rätt till hälften av din väns brors egendom (3 kap 2 § ÄB). Dock ifall boets värde överstiger värdet vid första avlidens frånfälle och det beror på efterlevande makes förvärvsarbete kan detta tillfalla efterlevande makes arvingar istället. Det krävs dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan förvärvsarbetet och det ökade värdet av boet (3 kap. 4§ ÄB). Bestämmelsen tillämpas restriktivt och det kan uppkomma bevissvårigheter. Bestämmelsen riktar sig även till förvärvsarbete och som huvudregeln ska den först avlidnes arvingar åtnjuta även värdeökningar om det är på grund av klokt förvaltad ekonomi, det framgår av den juridiska doktrinen. Så enligt min mening blir det således svårt att undanta värdepapperna. Man kan inte själv bestämma att något ska vara enskild egendom utan det ska göras i samförstånd med en part i t ex ett äktenskapsförord, ifall det görs i testamente ska det föreskrivas att det ska vara enskild egendom till mottagaren men i och med att det nu inte är styrkt att egendomen uteslutande tillhör efterlevande make, så skulle jag säga att det inte har någon verkan. Det va en generell förklaring på hur efterarv fungerar och jag hoppas du fått någon form av vägledning till din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!