Har jag rätt till bostaden vid en separation eller dödsfall om enbart min sambo står som ägare till bostaden?

2020-02-27 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej om jag står med på bolånet men inte äger huset. Vad händer om vi separerar eller han går bort före mig. Tack på förhand
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I din fråga så berättar du inte om du och din partner är gifta eller sambos. I mitt svar så utgår jag ifrån att ni är sambos, om ni istället är gifta är du välkommen att ställa en ny gratisfråga eller ringa oss på vår gratis telefonrådgivning.Svar Om bostaden har köpts med avsikt att ni ska bo i den gemensamt som sambor så bör den räknas som samboegendom även om din partner står som ensam ägare av bostaden (3§ SamboL). Vid en separation eller dödsfall så ska du då begära bodelning enligt sambolagen (8§ SamboL), varav du har rätt att få hälften av bostaden så länge den räknas som samboegendom (14§ SamboL). Rättsutredning Tillämplig lagSamboförhållande regleras i Sambolagen.Samboförhållande enligt SambolagenNi är sambor om ni uppfyller de nedan uppräknade kriterierna (1§ SamboL):-man bor tillsammans-lever i ett förhållande-har gemensamt hushåll.Om ni uppfyller kriterierna så är sambolagens regler tillämpliga vid en eventuell separation eller om någon av er går bort. Det är även viktigt att veta att sambolagen är könsneutral. Det innebär att lagen även används på samkönade par. SamboegendomDe tillhörigheter som blir föremål för bodelning vid en eventuell separation eller ett dödsfall kallas för samboegendom. Bodelning kommer att förklaras närmare längre ned. Enkelt förklarat är det när man delar upp tillhörigheterna mellan dig och din sambo vid en separation eller ett dödsfall. Gemensam bostad och gemensamt bohag är det som räknas som samboegendom så länge det har köpts för gemensam användning (3§ SamboL).Av det framgår att en bostad som den ena av er köper för att bo i gemensamt med den andre ska räknas som samboegendom. Detta gäller även om bara en av er står som ensam ägare av bostaden (3§ SamboL). Därav är det avgörande om bostaden köptes för att ni skulle bo i den tillsammans. I och med att du står med på lånet så låter det som att du var med när bostaden köptes. Enligt den information du givit så tycker jag att det tyder det på att bostaden ska räknas som samboegendom enligt 3§ sambolagen.Vill du titta närmare på vad som räknas som bostad och bohag och därmed kan vara samboegendom så framgår det av 5–6§ sambolagen. Vid separation eller dödsfall begär bodelning inom 1 år Om du och din partner skulle separera så ska en bodelning ske om någon av er begär de vilket måste göras inom ett år ifrån att samboförhållandet upphört (8§ SamboL).Vid en bodelning så delas det som räknas som samboegendom upp mellan dig och din partner. Huvudregeln är att ni ska få hälften var av samboegendomen efter det att avdrag för skulder har gjorts (14§ SamboL).Om någon av er dör så har den av er som fortfarande lever rätt att begära bodelning på samma sätt som vid separation. Även då behöver bodelning begäras inom ett år, då räknat ifrån dödsdagen. Dock måste begäran om bodelning senast göras när bouppteckningen efter den avlidne förrättas. Vilket kan innebära att du måste begära om bodelning tidigare än ett år efter dödsfallet (8§ 2 st SamboL). Vid dödsfall så görs bodelningen innan de som ska ärva din sambo eller dig kan få ut sitt arv. Det är viktigt att veta att sambor inte ärver varandra enligt lagen. Så önskar ni ärva varandra måste ni som upprätta ett testamente.Vad händer med bostaden vid bodelningen?Vid bodelningen kommer hälften av bostaden att tillfalla dig så länge bostaden räknas som samboegendom. Medan den andra halvan tillfaller din partner eller dennes arvingar om hen har dött (14§ SamboL).Undantaget är om det finns ett samboavtal mellan er (9§ SamboL) som säger att bostaden inte ska ingå vid bodelning, trots att den lagligt sett räknas som samboegendom. Mina råd till dig:Om ni separerar så begär bodelning snarast, men senast inom ett år ifrån att samboförhållandet upphör. För att kunna utkräva din halva av bostaden genom bodelning. Om din partner skulle gå bort före dig så begär bodelning enligt sambolagen snarast, men senast inom ett år ifrån dödsdagen. För att kunna utkräva din halva av bostaden genom bodelning. Om ni vill ärva varandra upprätta testamente där ni reglerar hur ni vill att era tillgångar ska fördelas vid dödsfall.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig Hälsning

Har särkullsbarn rätt att få ut arv direkt även om den som avlidit var gift?

2020-02-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur det funkar när nu min mamma har gått bort och jag och hennes man som inte är min pappa blir dom enda arvtagarna. Hur delas arvet upp då? Jag är alltså särkullsbarn?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att din mamma bodde i Sverige när hon dog, vilket innebär att svensk lagstiftning är den som gäller i ditt fall. Jag utgår även ifrån att din mamma inte har skrivit något testamente, i och med att du inte givit någon sådan information. Om din mamma har skrivit ett testamente så skulle det påverka svaret på frågan. SvarMed de förutsättningar som du givit så är du särkullbarn och kommer att ärva alla din mammas tillgångar. Det innebär den del som tilldelas din mammas dödsbo vid bodelningen, vilket kommer att bli hälften av din mamma och hennes makes tillgångar med avdrag för skulder om ingen av dem har någon enskild egendom. Rättsutredning:BodelningDet första som ska göras efter din mammas dödsfall är en bodelning vilket framgår av 23 kap. 1§ ärvdabalken. Där ska din mammas och hennes makes tillgångar delas upp. Huvudregeln vid bodelning efter äktenskap är likadelningsprincipen. Det innebär att om ingen enskild egendom finns så delas tillgångarna lika mellan din mammas dödsbo och hennes make. Den del som tilldelas din mammas dödsbo är den del som sedan ska fördelas genom arv. Särkullbarn Inom svensk arvsrätt så har du som särkullbarn rätt att få ut ditt arv efter din mamma direkt, även om hon var gift när hon dog (3 kap 1§ ÄB). Om du vill så har du möjlighet att avstå ditt arv till din mammas efterlevande make om du vill. Om du väljer att göra det så har du rätt att få ut ditt arv efter din mamma när hennes make dör (3 kap. 9§ ÄB). Basbeloppsregeln 3 kap. 1§ ÄBDet som kan påverka ditt arv i detta fallet är om din mor och hennes make hade tillgångar som tillsammans har ett lägre värde än vad som motsvarar fyra prisbasbelopp. Den efterlevande maken har nämligen rätt att behålla som minst 4 prisbasbelopp. I år är värdet av ett prisbasbelopp 47 300 kr. Det innebär att din mammas efterlevande make har rätt att behålla minst 189 200 kr efter bodelningen av din mammas och hens tillgångar. Denna regel går tyvärr före din rätt att få ut ditt arv, vilket innebär att om det finns tillgångar som är värda 189 200 kr eller mindre så kommer din mammas efterlevande make att få behålla dessa. I det fallet har du rätt att få ut ditt arv efter din mamma när hen dör. I detta värdet räknas även den efterlevande makens tillgångar och eventuella enskilda egendom in. Detta framgår av 3 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken.Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Uteslutande av styrelseledamot i ett aktiebolag

2020-02-27 i Bolag
FRÅGA |Vi är 4 delägare i ett AB. 2 i förening tecknar bolaget. Tyvärr har en delägare, utan styrelsebeslut, ej 2 i förening begått, typ alla bedrägeri som vi kan komma på . Tex, förfalskat fullmakt på banken, vilket gav vederbörande full access till bolagets bankkonto med eget loggin. Hon valdes som bokföringsansvarig, pga av att ekonomi är hennes tidigare proffision. Vi 4 trodde vi satte in aktieägartillskott på 680 000 kr av 3 delägare. Inget från den 4e personen. Tom flera månader innan vårt första möte då vi beslutade att starta upp företaget, hade personen i fråga öppnat bankkonto, köpt domäner (i sitt namn) och börjat samla "avdraggilla" kvitton i sin firma som hon sedan vi klivit ombord började dra av. kontot tömmas på fakturor från hennes och hennes mans konto, med för oss övriga , ej kända eller beslutade fakturor. Efter en tid, bad vi två, delägare, dvs 50 % av företaget om att få se den lilla bokföring vi trodde att vi hade. Då startade konflikten, vi vägrades av personen men då hade hon "lyckats få över" delägare 2 på sin sida. Delägare 2 har en relation med personen sedan många år. Beroende ställning. 2 advokater fick ut bokföringen, chock, tömt konto. Då fick vi reda på den falska fullmakten, varav banken spärrade våra konton och fullmakter. Då försatte personen + delägare 2 bolaget i konkurs .Till slut vann vi i HD. Ej Konkurs. Hur utesluter vi henne ? Personen hotar med att försätta i konkurs igen.
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga vill du se till att delägaren som genomfört handlingarna du beskriver inte ska kunna binda bolaget genom rättshandlingar längre. För att kunna binda ett aktiebolag till avtal krävs firmateckningsrätt. Regler om aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL).Vem har firmateckningsrätt i ett aktiebolag?Styrelsen som helhet kan teckna ett aktiebolags firma enligt 8 kap 35 § ABL. En enskild styrelseledamot kan inte i egenskap av styrelseledamot företräda bolaget utåt. Det är styrelsen som bolagsorgan som företräder bolaget.Styrelsen kan dock bemyndiga en person att bli så kallad särskild firmatecknare enligt 8 kap. 37 § ABL. En särskild firmatecknare kan ensam företräda bolaget utåt och teckna dess firma. Denna person kan till exempel vara en enskild styrelseledamot. Ett bemyndigande ska registreras hos Bolagsverket för att få verkan, och för att återkallas måste det avregistreras hos Bolagsverket (se 8 kap. 38 § ABL).Sammanfattningsvis kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet så att delägaren inte längre har rätt att teckna bolagets firma. Som jag uppfattar det har ni dock inget förtroende kvar för delägaren och då kan en lösning vara att avsätta delägaren som styrelseledamot. På det sättet kommer delägaren inte delta i firmateckningen över huvud taget.Hur kan ni avsätta delägaren som styrelseledamot?Styrelsen utses av bolagsstämman om inte annat är angivet i bolagsordningen (8 kap. 8 § ABL). Om det är bolagsstämman som har tillsatt en styrelseledamot är det bara bolagsstämman som kan avsätta styrelseledamoten under ledamotens mandattid (8 kap. 14 § ABL). Det framgår inte i din fråga hur styrelsen har tillsatts men jag utgår från att alla fyra delägare är med i styrelsen och att ni fyra delägare har tillsatt styrelsen (det vill säga ni fyra) på en bolagsstämma. I så fall måste ni, för att avsätta en styrelseledamot, kalla till en extra bolagsstämma (7 kap. 13 § ABL) och där fatta majoritetsbeslut om uteslutning (7 kap. 40 § ABL). Delägaren som ni vill utesluta ur styrelsen får inte vara med och rösta om uteslutningen enligt 7 kap. 46 § ABL vilket innebär att det räcker med att två av er röstar för uteslutning. För att stämmobeslutet om uteslutning ska få verkan krävs dock enligt 8 kap. 13–14 §§ ABL att beslutet anmäls hos Bolagsverket.Vem kan försätta bolaget i konkurs?En konkursansökan kan göras av en borgenär, det vill säga en person eller ett företag som har en fordring på bolaget (2 kap. 4 § konkurslagen). En konkursansökan kan även göras av en gäldenär, det vill säga av aktiebolaget själv (2 kap. 3 § konkurslagen). Bolagsstämman kan fatta beslut om likvidation med majoritetsbeslut om inte annat är föreskrivet i bolagsordningen (25 kap. 1–2 §§ ABL). Enligt NJA 2013 s. 1250 kan dock ett majoritetsbeslut om likvidation mot en minoritetsägares vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § som innebär att stämmobeslut inte får vara ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Sammanfattningsvis kommer delägaren även om hon är utesluten ur styrelsen kunna gå på bolagsstämman. På bolagsstämman krävs mer än 50% av rösterna för att försätta bolaget i likvidation och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Dock kan beslut om likvidation mot er vilja strida mot generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL. Sammanfattning och handlingsplan:För att förhindra att delägaren kan teckna bolagets firma kan ni, om delägaren är särskild firmatecknare, återkalla bemyndigandet hos Bolagsverket. Vidare kan ni avsätta delägaren från styrelsen genom stämmobeslut och anmälan till Bolagsverket. Delägaren kommer dock fortfarande kunna delta på bolagsstämman. Enda sättet att helt bli av med delägaren är att köpa ut dennes aktier, men då krävs att delägaren går med på detta. Jag rekommenderar att ni kallar till extra bolagsstämma och avsätter delägaren genom majoritetsbeslut. Anmäl därefter ändringen till Bolagsverket. På det sättet kan delägaren inte längre delta i firmateckningen. Om delägaren går med på det och ni andra delägare har råd kan ni även köpa upp delägarens aktier så att hon inte längre är delägare i bolaget. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan man testamentera bort egendom som innehas med fri förfoganderätt?

2020-02-27 i Testamente
FRÅGA |Jag och maken har inga gemensamma barn, men det finns ett särkullsbarn, makens. Vi har skrivit ett inbördes testamente som innebär att vi ärver varandra med fri förfoganderätt. Om jag blir den överlevande, får jag inte testamentera något alls? Mitt hjärta brinner för forskning och jag vill gärna skänka till cancerfonden m m. Hur mycket får jag ge bort, vad anses som en större summa. Är det bättre att skänka en stående summa varje månad, det vet jag att man kan.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ni har skrivit ett inbördes testamente med förordnande om fri förfoganderätt för den efterlevande. Den som innehar egendom med fri förfoganderätt är obehindrad att spendera och förbruka denna. Man får alltså till exempel sälja egendomen, ge bort den i gåva och i övrigt leva ett "slösaktigt" liv. Begränsningen som finns med egendom som innehas med fri förfoganderätt är att man inte får testamentera bort den (jämför 3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken).Om din make skulle gå bort innan dig skulle du således inte få testamentera bort egendomen du erhåller av honom med fri förfoganderätt. I övrigt har du en stor frihet med vad du får göra med egendomen men observera att din makes särkullbarn kommer ha en rätt att få ut sin laglott. Laglotten uppgår till halva arvslotten (se 7 kap. 1 § ärvdabalken). Detta gäller dock endast delen du eventuellt erhåller från honom, din egen del av förmögenhetsmassan är du fri att testamentera bort. Svaret på din fråga är alltså att du är fri att testamentera bort din del av egendomsmassan, men den delen du eventuellt erhåller från din make med fri förfoganderätt får du inte testamentera bort.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man bli av med jobbet om man ger bort sitt jobbs produkter gratis till sina vänner?

2020-02-27 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Jag vart påkommen med att servera ett par öl och nån enstaka drink gratis till två vänner som kom på besök i restaurangen jag jobbar på, som bartender. Vilka är de lagliga konsekvenserna av detta? Kan de säga upp mig? kan jag få ersättning om jag sparkas från jobbet?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar så utgår jag ifrån att du har en fast anställning då du inte angivit vilken anställningsform du har. Om du har en provanställning så påverkar det svaret på frågan, för då kan din arbetsgivare avsluta provanställningen utan någon grund. Svar Baserat på vad du anger i din fråga låter det som att du kan ha begått en ringa stöld eller stöld ifrån din arbetsgivare. Ifall du har stulit ifrån din arbetsgivare och den kan bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att du har gjort detta så har din arbetsgivare rätt att avskeda dig. Det innebär att du får sluta ditt arbete med omedelbar verkan, utan ersättning. Din arbetsgivare måste dock informera dig och det fack du eventuellt är medlem i om att du kommer att bli avskedad sju dagar innan du avskedas. Risken är alltså att din arbetsgivare har rätt att avskeda dig på grund av det du gjort. Därav råder jag dig att kontakta ditt fack om du är medlem i något för att få vidare rådgivning och hjälp i ärendet. RättsutredningAvsked 18§ LAS och 4§ 4 st LASI din fråga så undrar du både om din arbetsgivare kan säga upp dig, samt om du kan få sparken. Att få sparken är det som i lagen kallas för avsked. Det innebär att du får sluta ditt arbete omedelbart utan uppsägningstid. För att arbetsgivaren ska ha rätt till att avskeda dig så krävs starka skäl. I lagen om anställningsskydd (LAS) så framgår det att det krävs att arbetstagaren har "grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren". Det innebär att du som arbetstagare måste bete dig väldigt illa. Antingen avsiktligt eller på ett tanklöst sätt. I detta fallet har du gjort något avsiktligt genom att du har givit bort gratis alkohol till dina vänner.Tvåmånadersregeln 18§ 2 st LASDin arbetsgivare får dock inte avskeda dig för det som hänt om den har vetat om händelsen i mer än två månader och avskedandet enbart beror på den händelsen. Det finns dock undantag från den regeln, t.ex. om en undersökning av händelsen behöver göras. Då kan själva avskedandet komma att ske längre än två månader efter det att din arbetsgivare fick reda på händelsen (18§ 2 st LAS).Stöld- att ge bort din arbetsgivares egendomI din fråga så beskriver du att du har givit bort gratis alkohol till dina vänner. Även om det verkar röra sig om alkohol till ett relativt lågt försäljningsvärde så är det en stöld ifrån din arbetsgivare om detta skett utan arbetsgivarens samtycke. Stöld är i sig ett brott enligt brottsbalkens åttonde kapitel. Om det rör sig om en stöld som understiger ett värde av 1000 kr så kan det röra sig om ringa stöld (8 kap. 2§ BrB), är värdet mer än 1000 kr så kan det röra sig om stöld (8kap. 1§). Stöld tillräcklig orsak för avskedEnligt praxis så är stöld ett sådan beteende som räknas in som tillräckligt grovt för att arbetsgivaren ska ha laglig rätt att avskeda arbetstagaren. Detta framgår bland annat av rättsfall AD 2015 nr 22, där en anställd blev avskedad på grund av stöld ifrån sin arbetsgivare. Det som är viktigt för dig att förstå i detta är att ett avskedande på grund av stöld inte är beroende av värdet på det som du har stulit. Det är missbrukandet av din arbetsgivarens förtroende som är det största felet. För att arbetsgivaren ska kunna avskeda dig så måste den kunna bevisa att stölden har skett. Det framgår av samma rättsfall som ovan att beviskravet ställs lika högt som i ett brottmål. Det innebär att din arbetsgivare måste kunna bevisa att det ställs utom rimligt tvivel att du har gjort det som arbetsgivaren anklagar dig för. Om arbetsgivaren har för avsikt att avskeda dig så måste den informera dig om att du kommer att bli avskedad 7 dagar innan detta sker. Om du är medlem i en fackorganisation måste arbetsgivare även informera ditt fack om att du kommer att bli avskedad (30§ LAS).Uppsägning Uppsägning är den form av skiljande ifrån anställningen som ger dig rätt till en uppsägningstid. För att din arbetsgivare ska kunna säga upp dig krävs det en saklig grund (7§ LAS). Saklig grund för uppsägning innebär ett lägre krav än laga grund för avsked som jag förklarat ovan vad det innebär. I och med att det framgår av rättsutredningen att stöld ifrån arbetsgivare ger denne rätt att avskeda arbetstagaren så finner jag det därmed överflödigt att gå igenom kraven för saklig grund. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Vad krävs för att säga upp ett aktieägaravtal?

2020-02-27 i Bolag
FRÅGA |HejJag är aktieägare i ett aktiebolag med en omsättning på ca 15 msek. I bolaget finns även ett aktieägaravtal som alla ägare accepterat. Detta skedde för 7 år sedan. Idag är flera paragrafer i detta avtal sådant som löpande skapar onödiga konflikter. Detta mycket beroende på att ägarandelarna är mycket ojämnt fördelade. Aktieägaravtalet har ingen bestämd tidsgräns dvs. som jag förstår det så kan det sägas upp med 3 eller 6 månaders varsel? Därefter är det uteslutande aktiebolagslagen som gäller antar jag?Är det bolagets styrelse som kan säga upp avtalet? Om så krävs det ett enhälligt beslut i styrelsen eller ett normalt majoritetsbeslut?Med vänlig hälsning,/Sigge Haraldsson
Binh Tran |Hejsan,AvtalsfrihetEtt aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktiebolagslagen. Det finns därför ingenting i aktiebolagslagen som reglerar hur ett aktieägaravtal ska se ut. I Sverige är avtalsfrihet rådande, vilket betyder i ditt fall att det är avtalet som är den första juridiska källan för vad för reglering som ska gälla. Det innebär att de frågor som du har ställt ska vägledning först letas i avtalet.När avtalet inte reglerar de frågor som är aktuella.Först och främst bör nämnas att bara den som är bunden av avtalet är part i avtalet. Om alla i bolagets styrelse är bunden av avtalet så är det styrelsen som kan säga upp avtalet. Om det är alla i styrelsen + 1 person, så är det även denna extra person part i avtalet och måste beaktas.Om aktieägaravtalet inte reglerar vad som som krävs för att få avtalet ändrat så är avtalet, som alla andra avtal subjekt för tolkning. Det finns väldigt många olika åsikter i doktrinen kring hur aktieägaravtal ska tolkas. Det är oklart om det finns något enhetligt sätt att hantera aktieägaravtal eller om bedömningar får ske i varje enskilt fall, men inte ens detta går att bevisa eftersom det råder en skriande brist på rättspraxis från Högsta domstolen vad gäller just aktieägaravtal. Eftersom skiljeförfarande är det dominerande valet av tvistlösning saknas vägledande domar som är tillgängliga för offentligheten.En rådande åsikt är dock att partsavsikten ska vara vägledande för hur avtalet ska tolkas, men om det inte finns en gemensam partsavsikt har HD i fallet NJA 2014 s 960 uttryckte sig på följande sätt:""I målet har det inte gjorts gällande att det mellan parterna har förts några diskussioner om hur de omtvistade villkoren ska tolkas. Inte heller i övrigt kan det fastställas någon gemensam uppfattning. Det saknas alltså en gemensam partsavsikt. I det läget ska tolkningen bygga på objektiva grunder."HD menar alltså om det inte finns någon gemensam partsavsikt att stå på så måste vi falla tillbaka till objektiva grunderna, exempelvis syftet med ett aktieägaravtal och funktionen av den. Ett aktieägaravtal är ett komplement till bolagsordningen och aktieägaravtalet. Det betyder att aktieägarna har velat reglera något som bolagsordningen och lagen inte har gjort. Avtalet bör därför tillmätas mer tyngd, men om avtalet förblir oreglerat i något hänseende (som t.ex rösterna för att ändra avtalet) måste det anses anses vara konsensus att bolagsordningen och aktiebolagslagen ska gälla.Ändring av avtalet eller uppsägning av avtalet bör därför följa bolagsordningen och aktiebolagslagen. Aktiebolagslagens 7 kap 40§ kräver mer än 50% av rösterna gällande beslut som inte har med val att göra. I andra stycket så stadgas det att bolagsordningen dock ska gå före denna bestämmelsen, så om bolagsordningen har en annan bestämmelse om röster så ska denna gälla först.SammanfattningSom svar på dina frågor kan följande sägas. Aktieägaravtalet gäller först, om denna inte ger någon vägledning så ska bolagsordningen gälla. Om bolagsordningen inte reglerar detta så gäller aktiebolagslagen, specifikt 7 kap 40§ där det krävs mer än 50% av rösterna för att besluta om ändring/uppsägning av avtalet. Om det finns några otydligheter så hör av dig till binh.tran@lawline.seMed vänliga hälsningar.

Vilken årskurs ska elever utbildade i utlandet placeras?

2020-02-27 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga som gäller skola.Frågeställningen gäller en elev som har svenskt medborgarskap men vuxit upp i Tyskland. I Tyskland avslutar han under vårterminen (motsvarande) årskurs 9 i det som benämns "gymnasium" i den tyska skolorganisationen. Han är född 2005 och har börjat skolan ett år före "allmän" skolstart. Han kommer inför höstterminen att flytta till Sverige med sin familj och vårdnadshavaren undrar nu om hans son har skolplikt i grundskolan när han kommer till Sverige.Vad anser ni, har han skolplikt när han återvänder till Sverige. Tacksam för svar!U-f T------gMyndighetshandläggare Lunds kommunu-f.t------g@lund.se
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSkollagen har ingen särskild reglering för den situation som du beskriver. Meningen är att situationer som denna ska bedömmas individuellt. Skolplikten omfattar alla barn som bor i Sverige (7 kap 2 § Skollagen). Han har fram till nu inte omfattats av den med hänvisning till andra stycket, eftersom han varaktigt vistats utomlands. Denna situation kommer nu att upphöra vilket innebär att han är skyldig att gå i skola så som ni anvisar att han ska. Jag rekommenderar att du utreder denna pojkes svenskakunskaper. Antagligen motsvarar en tysk grundskoleutbildning, pga. ländernas likhet, en svensk i allt väsentligt, undantaget svenskan. Jag nämner detta eftersom det kan vara lämpligt att godta hans tyska grundskoleutbildning och skicka honom direkt till gymnasiet istället. Detta beror dock på hur mycket han kan och vad han borde kunna. Skolplikten kan upphöra tidigare ifall barnet har nått de kunskapskraven som ställs av någon som går ut årskurs 9 (7 kap 14 § Skollagen).Du behöver inhämta mer information från sakkunniga för att avgöra vad som är lämpligt. Denna hjälp kan du troligen få genom att kontakta rektorerna på grundskolorna i Lunds kommun, samt att ta kontakt med Skolverket. Skolverket har en särskild upplysningstjänst, som jag tror kan vara till nytta här.Jag hoppas du har fått den hjälp du behöver för att ta beslut i fråganMed vänliga hälsningar,

Fråga om tolkning av äktenskapsförord

2020-02-27 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej!I vårt äktenskapsförord står följande:Undertecknade äkta makar, våra namn, avtalar härmed genom detta äktenskapsförord att vad jag, mitt namn, äger, i framtiden förvärvar eller mottar genom arv, gåva eller testamente skall vara min enskilda egendom vari jag, min mans namn, ej skall äga giftorätt. Detsamma skall gälla avkastningen av egendomen samt egendom som kan komma att ersätta denna egendom.Min undran är vad förvärvar innebär, är det enbart förvärv genom arv, gåva eller testamente, eller betyder det också annat förvärv, t.ex. inkomst eller försäljning, banktillgångar.
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt om tolkning av äktenskapsförord. Det största problemet med äktenskapsförord är det i många fall är skrivet av lekmän vilket kan vålla problem för framtida tolkningar av äktenskapsförordet. Den regelmässiga metoden vid tolkning av avtal, vilket äktenskapsförordet klassificeras som, är att utgå ifrån viljeförklaringen som tar sig i uttryck i orden i avtalet. Inom avtalstolkning utgår man i första hand från ordalydelsen. Det som står i avtalet är det som ska gälla. Dock kan det vålla svårigheter när en bokstavstolkning av avtalet inte är tillräckligt. Sådan otydlighet kan uppkomma när orden har flera betydelser och är abstrakta till sin natur. Jag ska dock inte gå in på de olika tolkningsmetoderna eftersom du frågar om just ordet "förvärv". I juridisk litteratur är ordet förvärva förknippat med att få rättigheter till något. I äktenskapsförord är utgångspunkten att allt som inte är undantaget i förordet ska vara giftorättsgods. Det är därför av stor vikt att man preciserar det man vill undanta från giftorättsgods för att undvika otydligheter. Arv, gåva och testamente är några sätt det går att förvärva. Det går att förvärva egendom på andra sätt än arv, gåva eller testamente. Andra exempel är köp, godtrosförvärv, byte, expropriation osv. Om man vill göra all egendom före äktenskapet till enskild egendom bör man skriva det. I sådana fall kommer även banktillgångar förbli enskild egendom. Inkomstbegreppet är ett sådant begrepp som är otydligt och kan hänföra sig till inkomst i företag, försäljning av egendom eller sådant som uppkommer genom arbetsprestation från en viss tjänst. Det är därför inte säkert att efter en tolkning av avtalet kommer att leda till att inkomst från tjänst, banktillgångar som inte erhållits genom arv gåva eller testamente kommer att betraktas som enskild egendom.Jag rekommenderar att ni preciserar allt som ni vill ska förbli enskild egendom för att undvika onödiga tolkningssvårigheter, som äktenskapsförord kan vålla vid otydlig utformning. Det bästa är att ta kontakt med en erfaren jurist som hjälper till med detta. Vi på Lawline erbjuder sådana tjänster på vår hemsida. Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,