Har jag ångerrätt på abonnemang som tecknats via en telefonförsäljare?

2020-10-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Blev uppringd av telefonförsäljare som lovade att mina telefonabonnemang skulle bli billigare. Fick signera ett skriftligt avtal. Där var had tre surfkort blivit 6 ggr dyrare och bindningstid på två år hade tillkommit. Det innebär att kostnaden för mina abonnemang fördubblades. Jag uppmärksammade inte detta på det skriftliga avtalet. Vad gäller i sådant här fall?
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du inte har besökt någon fysisk butik, utan att avtalet har ingåtts i samband med telefonsamtalet. Bestämmelser om distansavtal hittar du i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, även kallad "distansavtalslagen".ÅngerrättEtt avtal som har ingåtts genom att en telefonförsäljare har kontaktat dig via telefon ett är så kallat distansavtal. Det medför att du som konsument har en ångerrätt på 14 dagar (2 kap. 10 § distansavtalslagen). Genom att kontakta säljaren och lämna ett meddelande om att du vill frånträda avtalet så ska avtalet upphöra att gälla. Tidsperioden om 14 dagar gäller från den dag då avtalet ingicks (2 kap. 12 § första stycket distansavtalslagen).Om 14 dagar redan har passerat är det viktigt att se över huruvida du som konsument informerades om ångerrätten eller inte. Ångerfristen börjar endast att löpa från avtalets ingående om du som konsument fått information om din rätt att ångra köpet (2 kap. 12 § fjärde stycket). Telefonförsäljaren måste på ett klart och tydligt sätt ha informerat dig om din ångerrätt när ni ingick avtalet. Om du inte fick sådan information anses tidsperioden om 14 dagar ännu inte ha börjat löpa.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss.Med vänliga hälsningar,

När preskriberas en stöld av hund?

2020-10-20 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |När preskriberas stöld av hund
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När preskriberas en stöld av hund?Preskriptionstiden för ett brott beror på vilket straff som högst kan följa av brottet.För stöld är straffet fängelse upp till två år (8 kap. 1 § brottsbalken). För ett brott som har över ett års fängelse som högsta straff men inte högre än två års fängelse, är preskriptionstiden fem år (35 kap. 1 § 2 p. brottsbalken). Det innebär att preskriptionstiden för stöld är fem år.Beroende på omständigheterna kan brottet även klassas som grov stöld. Till exempel om hunden tagits när någon gjort intrång i en bostad, kan brottet anses som grov stöld. Straffskalan för grov stöld är fängelse i lägst sex månader till högst sex år (8 kap. 4 § brottsbalken). För ett brott som har över två års fängelse som högsta straff men mindre än åtta års fängelse, är preskriptionstiden tio år (35 kap. 1 § 3 p. brottsbalken). Det innebär att preskriptionstiden för grov stöld är tio år.SlutsatsBeroende på hur brottet klassificeras finns olika preskriptionstider. Vilket brott som begåtts beror på omständigheterna. En stöld preskriberas efter fem år. En grov stöld preskriberas efter tio år.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Vad som får testamenteras bort samt klander av testamente

2020-10-20 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har en pappa som är >90 år gammal. Min mor lever inte. Pappan bor i en bostadsrättslägenhet. Han har skaffat sin ung särbo. Frågan är om han har rätt att testamentera bort den lägenheten eller annat till sin särbo?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar till dig kommer jag att hänvisa till ärvdabalken. Jag kommer att dela upp mitt svar i två frågor.Vilken egendom får testamenteras bort?Genom ett testamente kan man välja hur sin egendom ska fördelas vid sin bortgång (9 kap. 1 § ärvdabalken). Din pappa får därför välja själv hur han vill fördela egendomen i testamentet och han kan testamentera till vem han vill. Det gäller även utomstående.Det finns dock en del av din pappas arv som aldrig kan testamentera bort, det kallas för laglott. Laglotten tillkommer endast bröstarvingar, det vill säga din pappas barn. Andra arvingar kan göras arvslösa genom testamente. Laglotten är hälften av den arvslott som barnet är berättigad till (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten beräknas genom att dela din totala egendom på antalet barn som din pappa har (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Till exempel om din pappa har två barn så blir arvslotten 50% av arvet och laglotten blir 25% av arvet per barn. Det blir då 50% av din pappas egendom kvar som han får fördela hur han vill.Om din pappa skulle testamentera bort mer egendom än hans barns laglotter, kan barnen jämka testamentet för att få ut sina laglotter (7 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken).Vilken möjlighet finns att klandra ett testamente?Om det finns en tillämplig ogiltighetsgrund kan du klandra testamentet hos en tingsrätt. Detta måste göras inom sex månader från att du delgivits testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken).Det finns flera olika ogiltighetsgrunder att klandra ett testamente med. De regleras i 13 kap ärvdabalken. Nedan kommer en redogörelse för de olika grunderna:1. Testamentet är inte upprättat enligt formkraven (13 kap. 1 § ärvdabalken). Om testamentet inte är upprättat enligt de formkrav som ställs upp har du möjlighet att klandra testamentet. De formkrav som krävs är skriftlighet och att två oberoende vittnen ska bevittna din fars underskrift samt skriva under testamentet själva (10 kap. 1 § ärvdabalken).2. Testamentet är upprättat under påverkan av psykisk störning hos testatorn (13 kap. 2 § ärvdabalken). I begreppet psykisk störning ingår till exempel demens.3. Testatorn har blivit tvingad att upprätta testamente eller att någon har förmått testatorn att upprätta testamente genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning (13 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken). För att testatorn ska anses ha blivit tvingad att upprätta testamentet, ska våld eller hot ha använts. För att utnyttjande av testatorns oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning krävs ingen kraftigare påverkan. Det krävs dock påverkan som lett testatorns vilja i viss riktning samt särskild mottaglighet för sådan påverkan hos testatorn.4. Testatorn har blivit svikligen förledd att upprätta testamentet eller svävat i villfarelse angående omständighet som varit avgörande för testatorns vilja att upprätta testamentet (13 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken).Det räcker med en grund är tillämplig för att klandra testamentet. Bevisbördan för att bevisa att ogiltighetsgrunden är tillämplig ligger på den som vill klandra testamentet.SammanfattningOm varje barn får sin laglott, kan din pappa alltså testamentera resterande egendom som han önskar. På så vis kan han testamentera bort bostadsrätten eller annan egendom till sin särbo, så länge som hans barn får egendom som motsvarar laglottens värde. Motsatsvis gäller att din pappa inte kan testamentera bort bostadsrättslägenheten om värdet av den skulle inkräkta på din laglott. Skulle din pappa testamentera bort egendom som inkräktar på din laglott, kan du påkalla jämkning av testamentet. Om det finns en tillämplig ogiltighetsgrund, kan du klandra testamentet.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar så är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning,

Inte råd att betala strafföreläggandet

2020-10-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej, hoppas att ni kan rekommendera vad ni skulle göra. En som jag känner har blivit tagen för, ringa stöld värdet låg på 976 kronor. Efter ett tag kom ett strafföreläggande på 6300 kronor. Kompisen är arbetslös sedan en tid tillbaka och har A -kassa. Hon har även inte blivit dömd tidigare för andra brott eller för det aktuella brottet tidigare.Både jag och hon tycker att summan för att hon skall betala är för hög. Hon överväger att betala det, då hon tycker att det är för högt belopp och speciellt nu då hon inte har någon bra inkomst. Nu till min fråga: Om man väljer att inte godkänna strafföreläggandet dvs inte betla, som extra åklagaren har utfört. Och man går vidare med detta till tingsrätt, vad händer här? Kan domaren välja att minska summan att betala? Kommer jag vara skyldig att betala rättegångskostnaderna? Snälla hjälp!
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad händer om man tar ärendet vidare till domstol?Om man väljer att inte acceptera ett strafföreläggande så brukar åklagaren i stället väcka talan mot en vid tingsrätten. På Sveriges Domstolars hemsida kan du läsa om hur en huvudförhandling i tingsrätten går till. Vid mindre allvarlig brottslighet brukar den misstänkte inte tilldelas en offentlig försvarare, undantag kan dock göras om det finns särskilda skäl (21 kap. 3a § RB). Det skulle alltså innebära att din kompis blir tvungen att anlita ett privat ombud eller föra sin talan på egen hand. Det är ofta svårt att föra sin talan själv om man inte besitter några juridiska kunskaper, och ombudskostnader kan lätt överstiga 6300 kr. Hur fungerar det med rättegångskostnaderna?Som huvudregel gäller att den som döms för brott ska ersätta staten för den offentlige försvararens kostnadsräkning (i enlighet med 31 kap. 1 § första stycket RB), dock begränsas ersättningsskyldigheten enligt andra, tredje och fjärde stycket i samma paragraf. Av paragrafens fjärde stycke framgår det att ersättningsskyldigheten kan sättas ned helt eller delvis, rätten tar i sådana fall hänsyn till den tilltalades personliga och ekonomiska förhållanden. Notera dock att ersättningsskyldigheten avser den offentlige försvararens kostnadsräkning, och eftersom din vän är misstänkt för ett mindre grovt brott så skulle hon antagligen inte tilldelas någon. SammanfattningsvisAtt ta ärenden till domstol är ofta tidskrävande och kan bli väldigt dyrt. Dessutom har åklagaren redan tagit hänsyn till din väns ekonomiska situation när åklagaren förordnade om strafföreläggande. Det är nämligen så att antalet dagsböter bestäms utifrån hur grovt gärningen anses vara, och varje dagsbots storlek grundas på den dömdes inkomst (25 kap. 2 § brottsbalken). Jag utgår ifrån att din kompis redan har erkänt brottet, därför skulle en prövning i domstol antagligen inte få något annat utfall än det som framgår av strafföreläggandet. Den som godkänner ett strafföreläggande brukar ha 30 dagar på sig att betala och det går inte att delbetala summan. Om ni har ytterligare frågor om betalning av strafföreläggande så kan ni kontakta Polismyndigheten eller skicka ett mejl till strafforelaggande@polisen.se, ni är även alltid välkomna att kontakta oss igen på Lawline. Vänligen,

Ingår en bostad som har förvärvats innan samboförhållandet i bodelningen?

2020-10-20 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |https://lagen.nu/2003:376Jag och min särbo planerar bli sambos och bo i mitt hus. Huset köpte jag för 18 år sedan så det har skett en rejäl värdeökning på flera mille under åren som gått. Ingen av oss har barn och vi är i den åldern att det inte kommer bli barn. Nu till frågan:Hur löser vi det juridiska. Jag vill inte riskera förlora mitt boende om vi skulle separera efter en tid men vill att han skall känna sig delaktig i fastigheten. Jag vill att han skall stå som delägare i vårt gemensamma boende Jag förväntar mej inte att han skall köpa in sig i huset med halva summan av nuvarande värdering på huset men vill inte bli honom skyldig halva huset med det värdet om vi skulle separera. Jag vill heller inte riskera att om/när någon av oss dör vara tvungen lämna över hälften till hans familj. Oavsett hur vi känner för varandra och hur vi tror att den andre skulle handla vid en ev separation så vill jag ändå försäkra mej om att vi går in med rätt värde och kan lämna med rätt värde där båda vinner på att vi delat på kostnader för boendet men att jag inte förlorar min "pensionsinvestering" vid en ev separation. Hur löser vi detta på bästa sätt?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om din bostad kan komma att ingå i en eventuell bodelning om ditt samboförhållande skulle upphöra. Vidare förstår jag den som att du, i så fall, vill veta om det är möjligt för dig att avtala om att bostaden inte ska ingå i en sådan bodelning. Regler om samboförhållanden och vad som gäller vid ett samboförhållandes upphörande finns i sambolagen. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Bodelning vid samboförhållandets upphörandeEtt samboförhållande föreligger då två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Då ett samboförhållande upphör av någon annan anledning än att samborna ingår äktenskap ska deras samboegendom, i det fall någon av samborna begär det, fördelas mellan dem genom bodelning (8 § sambolagen). Märk väl att detta endast gäller om någon av parterna begär det. Skulle ni vara överens om att var och en ska behålla sin egendom så behöver ni inte genomföra någon bodelning.SamboegendomMed samboegendom avses sambornas gemensamma bostad och bohag under förutsättning att den har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Den gemensamma bostaden kan exempelvis utgöras av fast egendom som någon av samborna äger (5 § 1 punkten sambolagen). Det gemensamma bohaget, å sin sida, avser möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre avsett för det gemensamma hemmet (6 § sambolagen). Däremot omfattas inte bohag som uteslutande används av den ena sambon.Egendom förvärvad för gemensam användningDen springande punkten för vad som kommer att räknas som samboegendom vid en eventuell bodelning är att egendomen har förvärvats för gemensamt bruk. När det kommer till den gemensamma bostaden brukar denna anses vara förvärvad för gemensamt bruk om den har förvärvats under samboförhållandets gång. Har den däremot förvärvats före samboförhållandet brukar den inte anses vara förvärvad för gemensamt bruk. I undantagsfall kan dock en bostad som har förvärvats i nära anslutning till samboskapets ingående anses ha förvärvats för gemensamt bruk om avsikten var att den skulle användas i samboförhållandet. Det samma gäller för det gemensamma bohaget.Detta innebär att ditt hus med största sannolikhet inte lär anses vara samboegendom. Det finns även rättsfall från högsta domstolen som talar för detta (NJA 2004 s.542). Om det föreligger synnerliga skäl för det så kan dock den av samborna som har störst behov av bostaden överta denna trots att den inte utgör samboegendom (22 § sambolagen). Detta gäller emellertid endast då den gemensamma bostaden är en hyres- eller bostadsrätt. Är din bostad varken en hyres- eller bostadsrätt (vilket inte verkar vara fallet att döma av informationen i din fråga) behöver du inte behöver bekymra dig för detta.SamboavtalDet kan dock vara värt att notera att sambolagen utgör så kallad dispositiv lagstiftning. Detta innebär att den endast gäller i den utsträckning som samborna inte har avtalat om något annat. Det finns därför en möjlighet för dig och din särbo att ingå ett samboavtal där ni kommer överens om att viss egendom inte ska ingå i en eventuell bodelning eller att bodelning över huvud taget inte ska ske i det fall att ert samboförhållande upphör (9 § sambolagen). Ett sådant avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av er båda. Nu kommer troligtvis inte ditt hus att utgöra samboegendom, och därför inte ingå i en eventuell bodelning, men ett samboavtal kan likväl vara ett bra sätt att reglera era förmögenhetsförhållanden i andra hänseenden.SammanfattningEftersom ditt hus inte har förvärvats för ditt och din sambos gemensamma bruk så kommer det förmodligen inte att omfattas av en eventuell bodelning i händelse av ert samboförhållandes upphörande. Troligtvis behöver du därför inte närmare reglera detta genom något avtal. Skulle du ändå vilja reglera och tydliggöra vad som ska eller inte ska ingå i en framtida bodelning så kan du göra detta genom att ingå ett samboavtal. Skulle du behöva hjälp med detta så kan du vända dig till vår juristbyrå. Du kan även kontakta oss via telefon för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar får du gärna återkomma.Vänligen,

OB-ersättning

2020-10-20 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Hej Jobbar som städare mina föra objekt så städade jag inom Sporthallar till skolor som skulle va färdiga före kl 7.00 så för att hinna med båda sporthallarna så fick man börja kl 3.00 och i totalt 6 månader så har jag inte fått igen ob timmarna som man jobbade under. ska jag prata med facked o be dom att kräva ens företag på ob timmarna?
Minela Kurjakovic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att man som arbetstagare ska få OB-ersättning är ingen rättighet enligt lag och alltså inget som en arbetsgivare måste betala ut. OB-ersättning är istället ofta reglerat i kollektivavtal mellan en arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och fackförbund. OB-ersättningens storlek och vid vilka arbetstider det ska utgå styrs då av vad man har avtalat om i kollektivavtalet. Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet (27 § medbestämmandelagen).Är arbetsgivaren inte bunden av kollektivavtal behöver denne alltså inte betala ut OB-ersättning. Det är i så fall upp till den anställde själv att förhandla med arbetsgivaren om detta.Övergripande kommentarDu beskriver inte huruvida din arbetsgivare är bunden av kollektivavtal som reglerar OB-ersättning eller inte. Om fallet är så att din arbetsgivare är bunden av kollektivavtal som reglerar OB-ersättning och din chef i fråga valt att inte betala ut någon ersättning skulle jag rådgiva dig att kontakta ditt fackförbund, beskriv situationen och be om hjälp. Hoppas du fick svar på din fråga och att allt löser sig! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Med vänliga hälsningar

Uppsägningstid för borgensmannaskap gällande hyresavtal

2020-10-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har varit borgensman för min son och hans sambo. Nu har de separerats och min son har sagt upp sin del av kontraktet. Då fick jag också säga upp mitt borgenskap. De har bott där i 6 år. Ex sambon bor kvar. Hyresvärden sa att min borgenskap sträcker sig i 9 månader från uppsägningsdatum. Är det rätt? Idag är jag pensionär och har inte inkomster för att täcka upp någon annans hyra ifall det inte skulle betalas. Tack för svaret.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vilken uppsägningstid gäller för uppsägning av borgensmannaskap?Det hyresvärden säger stämmer. När du vill säga upp ett borgenavtal som gällt för en hyresrätt, är det nio månaders uppsägningstid räknat från närmaste månadsskifte som gäller. Denna uppsägningstid är lagstadgad i 12 kap. 28a § jordabalken. I det fall hyran inte skulle betalas och du blir skyldig att betala ex-sambons hyra, får du en fordran på ex-sambon. Du får därför rätt att kräva tillbaka pengarna för hyran av ex-sambon i efterhand. På så vis har du alltid rätt att få tillbaka pengarna.Jag hoppas att det ordnar sig för dig. Funderar du över något annat är du välkommen att skriva till oss igen!Med vänlig hälsning,

Är det möjligt att ångra underskrift i arvskifteshandling?

2020-10-20 i Arvsskifte
FRÅGA |Alla bodelsägare har skrivit under arvsskiftet, men nu blev vi fundersamma över en sak i arvsskiftet som är konstigt. Kan man ångra underskriften?
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga. Lagstiftning i det aktuella falletArvskifte är något som till stor del regleras i Ärvdabalken. Där fastslås det bland annat att arvskiftet ska skrivas under av delägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Det saknas däremot vägledning i ärvdabalken som reglerar dödsbodelägarnas möjlighet att ångra underskriften. Arvskiftet utgör ett avtal, varvid det är möjligt att vända sig till avtalslagen och principer inom avtalsrätten.Möjlighet att ångra underskriftAvtalsrätten bygger på den grundläggande principen pacta sunt servanda. Denna princip kan man enkelt säga står för "avtal ska hållas". Genom att ha skrivit under arvskifteshandlingen har ni som dödsbodelägare godkänt innehållet. Den starka principen pacta sunt servanda talar för att detta avtalet ska hållas och att man inte kan ångra sin underskrift.Du har gett knapert med information kring vad det är i arvskiftet som ni är fundersamma över och vad det är som gör att ni vill ångra er underskrift. Man kan i avtalslagens tredje kapitel finna ogiltighetsgrunder för avtal. Dessa kan helt eller delvis leda till att avtalet blir ogiltigt. På grund av att jag inte vet exakt vad det är som ni finner konstigt i avtalet tänker jag kortfattat presenterar två möjliga ogiltighetsgrunder.Det finns dels en paragraf som skulle kunna ogiltigförklara arvskifteshandlingen om det förelegat svek. För att den däremot ska vara aktuell krävs det att någon avsiktligen har vilselett dig (30 § avtalslagen). Det kan bland annat handla om att du fått felaktiga uppgifter eller att du inte fått information som varit av vikt för dig när du valde att skriva under arvskiftet.En annan paragraf som kan ogiltigförklara arvskifteshandlingen är om någon av er dödsbodelägare har befunnit sig i trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende. Man brukar tala om detta som ocker (31 § avtalslagen). SammanfattningDet kan vara svårt för er att ångra underskriften på det redan ingångna avtalet. Detta på grund av den grundläggande principen pacta sunt servanda. Skulle det däremot vara så att ni alla dödsbodelägare är överens om att något i arvskiftet är konstigt så borde ni gemensamt upprätta ett nytt avtal. Detta då arvskiftet är ett privat avtal mellan er som har rätt att ärva.Jag hoppas att du har fått vägledning och svar på din fråga. Är det något du finner oklart eller funderar på är du alltid välkommen att skicka in en ny fråga. Vill du ha mer ingående juridisk rådgivning skulle jag råda dig att boka tid hos Lawlines juristbyrå.Med vänliga hälsningar,