Kan barn besluta själva var de vill bo?

2020-01-20 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej min fråga till er är.. Om den ena föräldern har ensam vårdnad men den andra har umgängesrätt kan då Om min son fyllt tolv kan han välja själv och va hos den föräldren som har umgängesrätt bara eller är det nått som föräldren med vårdnaden har bestämmelse för?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningsvisUtifrån din fråga tolkar jag det som att du vill veta om din son självmant kan bestämma att han vill bo hos den föräldern med umgängesrätt istället för den med ensam vårdnad. Vidare i mitt svar kommer jag utgå från denna situation.Vad säger lagen?Reglerna om föräldrars skyldigheter gentemot sina barn finner vi i Föräldrabalken (1949:381). Inledningsvis ska sägas att barnet har rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. (6 kap. 15 § Föräldrabalken) Utgångspunkten är vidare att barnet ska bo hos den förälder som genom dom eller avtal har tilldelats vårdnaden om barnet. Vårdnaden i det här läget innebär den rättsliga vårdnaden, alltså möjligheten och skyldigheten att besluta i angelägenheter som berör barnet. Denna vårdnad består tills barnet fyller 18 år och blir myndig (9 kap. 1 § Föräldrabalken). Dock ska hänsyn tas till barnets egna önskemål i takt med att barnet blir äldre. (6 kap. 11 § Föräldrabalken)Vad blir resultatet?Barnet som är omyndigt kan inte själv bestämma var barnet vill bo, utan det är föräldern med vårdnad som beslutar om frågor av det slaget. Dock ska denne föräldern ta större hänsyn till vad barnet själv tycker ju äldre barnet blir. Den förälder som inte har vårdnaden om barnet kan dessutom begära att vårdnaden ska tillfalla denne antingen ensam eller gemensamt med den andre föräldern och på så vis ha möjlighet att påverka var barnet ska bo. En sådan ändring kan fastslås genom dom eller avtal (6 kap. 5 § och 6 kap. 6 § Föräldrabalken). Dock kommer barnets bästa att vara avgörande vid en vårdnadstvist. (6 kap. 2a § Föräldrabalken)Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Vad händer efter att polisen har tagit mitt körkort efter ha kört rattfull?

2020-01-19 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej, skulle vilja ställa en fråga angående rattfylleri.Jag jobbar på kvällarna och efter jag har sluttat jobba åkte jag till krogen med kompisarna och tog några öl.På väg tillbaka när jag körde hem stoppade polisen mig och jag fick blåsa.Det blev rött så dom tog mig till polisstationen och jag fick blåsa två gånger till, det visade 0,23 mg/l alkoholi blodet så de tog mitt körkort.Jag har aldrig varit straffat förut.Vad händer nu, när tro ni att jag kan få tillbaka körkortet, kan man överklaga?Tack för svaret..
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån vad du beskriver så har polisen tagit ditt körkort med anledning av att de misstänkte dig för brottet rattfylleri. Först kommer jag skriva om rattfylleri och vad påföljderna kan bli och längre ner vad som händer nu för dig och vad du kan göra. Brottet rattfylleriDen som kör ett fordon påverkad av alkohol vilken uppnår en alkoholkoncentration högre än 0.2 promille (0.1 mg/liter i utandningsluften) gör sig skyldig till brottet rattfylleri. Det finns även grovt rattfylleri som uppfylls när personen kör med alkoholkoncentration om 1.0 promille (0.5 mg/liter). Om rattfylleri och påföljder står i Lagen om straff för vissa trafikbrott. Påföljder vid rattfylleriStraffen kan bli böter eller fängelse i högst 6 månader (4 § trafikbrottslagen). När det är första gången personen blir dömd för rattfylleri döms vanligtvis endast böter ut. Även, likt du beskriver, brukar körkortet återkallas och detta under en period på 12 månader. Vad händer efter att polisen tagit mitt körkort?Polisen skickar ditt körkort till Transportstyrelsen vilka är de som ska utreda om körkortet bör återkallas eller bara skickas tillbaka till dig. Polisen beslut att ta ditt körkort går inte att överklaga. Du kommer bli kontaktad av Transportstyrelsen för att yttra dig till dem innan de fattar sitt beslut. Om Transportstyrelsen fattar beslut om återkallelse så bestämmer de även en spärrtid. På Transportstyrelsens hemsida här kan du läsa mer samt här finns mer information kring vad som gäller efter körkortet har blivit återkallat. Kan jag överklaga Transportstyrelsens beslut? Frågor om överklagande finns i Körkortslagen. Där följer av 8 kap. 1 § 1 st 1p att Transportstyrelsens beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten. Om du vill överklaga ditt beslut räcker det att du skickar in din överklagan till Transportstyrelsen som lämnar vidare den till förvaltningsrätten som gör sin bedömning. Sammanfattningsvis, det är Transportstyrelsen som ska fatta beslut om huruvida ditt körkort ska bli återkallat eller inte och du kommer bli informerad om detta samt få möjlighet att yttra dig innan beslutet tas. Du har även möjlighet att överklaga beslutet. Om beslutet blir att körkortet återkallas så är spärrtiden vanligtvis 12 månader innan du får det åter. Polisens beslut att omhänderta ditt körkort går dock inte att överklaga, så det du kan göra är att vänta. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Har syskonbarn rätt till arv?

2020-01-19 i Arvsordning
FRÅGA |Min mor dog nyligen, hon var inte gift, men hade två bröstarvingar - min syster och jag. Dessutom har min mor en systerdotter. Har systerdottern rätt till någon del av arvet? Testamente finns ej.
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga När det inte finns något testamente med i bilden så är det enligt den legala arvsordningen som din mors kvarlåtenskap ska fördelas. Vem som ärver bestäms i ärvdabalken.Det finns tre arvsklasser. Den första arvsklassen innefattar arvåtalens bröstarvingar. En bröstarvinge är arvlånarens biologiska eller adopterade barn. I detta fallet är du och din syster bröstarvingar till er mor. (2 kap. 1 § ÄB) Den andra arvsklassen innefattar arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Din mors syskonbarn faller in i denna arvsklass. (2 kap. 2 § ÄB). Det finns även en tredje arvsklass men den är inte relevant i det här sammanhanget (2 kap. 3 § ÄB). De i andra arvsklassen har inte rätt att ärva om det finns någon bröstarvinge vid livMan utgår från parantelsprincipen när man fördelar arv. Parantelsprincipen innebär att så länge det finns någon levande i en högre prioriterad arvsklass så ärver ingen från en lägre prioriterad arvsklass. Första arvsklassen är den högst prioriterade arvsklassen, sedan kommer andra arvsklassen och sist den tredje arvsklassen. I detta fallet innebär det att du och din syster ärver allt, och att din mors syskonbarn inte är berättigad något arv alls eftersom att hon tillhör andra arvsklassen. Du och din syster delar lika på arvetArvet fördelas sedan efter stipulargrundsatsen. Stipulargrundsatsen innebär att alla grenar delar lika på arvet. Du och din syster är varsin gren och ärver således hälften var. Hoppas att du har fått svar på diin fråga!

Försäljning av samägd egendom

2020-01-19 i Fastighet
FRÅGA |Om två personer äger ett hus ihop, hur värderar man om en person vill behålla och den andra sälja?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Om två personer äger lika del i en fastighet har den ena rätt tvinga fram en försäljning, såvida inte synnerliga skäl, som den andra parten visar, finns (6 § Samägandelagen). Denna regel infördes i syfte att hindra att konfliker mellan delägare hindrar förfogande av egendom, eller om någon har tröttnat på konfliken och vill lämna från sig fastigheten pga. konfliken.Synnerliga skäl kan bla. vara avtal mellan parterna, eller om det finns ett s.k. hembudsförbehåll(krav på försäljning till viss person i första hand) i ett dokument som gav dig äganderätt till fastigheten. Dessa regler har framkommit genom domstolspraxis i efterhand, för att precisera vad som menas med "synnerliga skäl". Detta område i rätten utvecklas efterhand och det är värt att konsultera en advokat för att få garanterad överblick över bvilken praxis som råder just nu.Jag hoppas du har fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för att min partner ska få komma till Sverige?

2020-01-19 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har träffat en man från Gambia. Vi planerar att gifta oss. Tanken är oxå att han ska komma till mig i Sverige. Men hur går jag tillväga?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar utifrån situationen du skriver att ni vill gifta er och leva tillsammans i Sverige. Då behövs att han får permanent uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillstånd regleras i Utlänningslagen.Vem kan få uppehållstillstånd?Den som vill resa in i Sverige och stanna här längre än 3 månader måste ha ett uppehållstillstånd (2 kap. 4 och 5 §§ utlänningslagen).Uppehållstillstånd kan ges på olika grunder så som arbetare, student, skyddssökande eller på grund av anknytning till familj här i Sverige. I ert fall, antar jag att anknytning med anledning av ert eventuellt kommande giftermål är mest aktuellt, som regleras i 5 kap. 3a § p1 utlänningslagen.Uppehållstillstånd på grund av anknytningFör att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som lever i Sverige finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda. Det krävs 1) att personen som ska komma hit kan styrka sin identitet, detta görs genom giltigt pass eller annat liknande. 2) anknytningspersonen i Sverige ska kunna försörja den personen (5 kap. 3 b§ utlänningslagen). Det innebär att båda ska ha en bostad i tillräcklig storlek samt kunna leva i en bra standard. Mer om försörjningskravet går att läsa här. En annan förutsättning är att förhållandet ska framstå som seriöst och att inget annat skäl talar emot att tillstånd ges ex. om det uppenbart skulle röra sig om ett skenäktenskap.Hur ansöker vi?Ansökan kan göras via internet, antingen av personen som ska komma hit eller av anknytningspersonen här i Sverige. För instruktioner kring hur ansökan går till, kan du läsa om här på Migrationsverkets egna hemsida. Där hittar du även ansökan. Dock måste ansökan göras innan personen kommer till Sverige, alltså i hemlandet. Sammanfattningsvis, en person kan få uppehållstillstånd för olika skäl bl.a anknytning till en person i Sverige som den har för avsikt att gifta sig med. Förutsättningarna är att du som ska komma hit kan stärka din identitet, personen i Sverige ska kunna försörja dig och att förhållandet är seriöst och på riktigt. En ansökan kan göras via internet men endast innan personen reser till Sverige.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad är ett exekvaturbeslut?

2020-01-19 i Underhåll
FRÅGA |Hej.Det här gäller ett slutligt beslut från tingsrätt rörande betalning av underhållsbidrag till ett annat EU land (Spanien) .Det är ett Exekvatursbeslut och tingsrätten skriver att den har stöd iEU:s underhållsförordning (4/2009).Mina frågor om detta är:Exekvatur; innebär det att svenska lagar kan absolut inget alls göra?.det är helt och hållet ett annat lands lagar som gäller.? (det låter som vansinne i mina öron,man blir helt oskyddat mot utländsk missbruk av systemet)När man läser den här EU förordning så står det att vid konflikt så gäller svensk lag,i det här fallet är konflikten storleken på begärda belopp som är enormt mycket högre,I Sverige finns det ett max belopp men inte i Spanien,själva betalningsskyldighet står inte i konflikt( fast ja; egentligen till 22 år tror jag i Spanien är livet ut.).Jag har påpekat det här för tingsrätten men det avslås.Nästa sak som verkar vara skäl till att inte verkställt domen,är att den spanska domen är inte komplett enligt en spansk advokat som jag frågade,det fattas de sista sidor där exakta totala beloppen till dags datum att betala skall anges,i Spanien skulle i alla fall inte vara giltigt ,då det inte är komplett,och det borde vara samma här.Jag anmärkte det här för tingsrättens rådman,men de tycktes inte förstå vad jag menade,de säger bara att det står ju där hur mycket jag skall betala i månaden.punkt slut.kan man kräva skadestånd av tingsrätten,om de har gjort fel? kan man inte häva beslutet efteråt om det är fel?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att svara på de olika delarna av din fråga utifrån en del EU-rättsliga regleringar men även rättegångsbalken (RB).Den EU-rättsliga regleringen beträffande underhållsbidragEnligt EU:s underhållsförordning (4/2009) kan mål som rör underhållsbidrag väckas i det land där den som är berättigad till underhållsbidrag bor, i detta fallet Spanien, art. 3. Om dom har meddelats i Spanien kan du inte överklaga domen eller få den ändrad i något annat land än Spanien, art. 8.1. Det du nämner om tillämplig lag vid konflikt kan jag dessvärre inte hitta något särskilt om i förordningen.Reglerna i förordningen kompletteras av Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG) där det skrivs att den lag som gäller där den underhållsberättigade bor ska gälla, art. 3.1. Att spansk lag ska tillämpas innebär även att underhållsbidraget ska beräknas i enlighet med spansk lag, art. 11. Vad innebär exekvaturbeslut?Ett slutligt beslut innebär att tingsrätten beslutar i målet utan att meddela dom, RB 17 kap 1 §. Exekvaturbeslut är en typ av slutligt beslut som behöver fattas för att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige. Det innebär att tingsrätten enbart erkänner domens giltighet. Däremot kommer den svenska domstolen inte att bedöma huruvida beloppet är skäligt eller inte utan enbart om du ska kunna förpliktigas att betala ut underhållsbidrag. Domstolen gör således ingen omprövning av domen, utan prövar den bara formellt sett. Det står i EU:s underhållsförordning att inget särskilt exekvaturförordnande krävs för domar som rör underhållsbidrag, art. 17. Detta skulle kunna vara en anledning till att tingsrätten var obenägen att lyssna till din kritik kring domens korrekthet. Sammanfattningsvis så kan en säga att: ja, det är Spaniens lag som gäller, hur tokigt det än låter. Den enbart formella prövningen som görs handlar om att Sverige ska respektera Spanien som rättsstat. Om svensk domstol skulle börja ändra i spanska domar skulle det ses som en kränkning av den spanska statens suveränitet vilket naturligtvis inte är önskvärt. Kan du kräva skadestånd av tingsrätten?En kan kräva skadestånd av statliga myndigheter på vissa grunder, exempelvis om de orsakat någon skada på person eller sak eller om de kränkt en enskild persons rättigheter enligt Europakonventionen, skadeståndslagen 3 kap 2 § och 4 §. Du kan däremot inte kräva skadestånd för att du menar att tingsrätten har tagit ett felaktigt beslut. Det rättsmedel som du får nyttja då är överklagandet. Ett slutligt beslut får som huvudregel överklagas, RB 49 kap 3 §. Exekvaturbeslut ska gå att överklaga, och det lär stå i beslutet hur du ska gå tillväga för att överklaga.Kan beslutet hävas?Beslutet kan ändras om du överklagar det och tingsrätten gör en annan bedömning vid omprövningen av beslutet. Ett annat sätt att få beslutet "hävt" är att klaga över domvilla, RB 59 kap 4 §. En klagan över domvilla kan göras om:- målet har tagits upp trots att det föreligger rättegångshinder, - beslutet angår någon som inte varit rätteligen stämd, - beslutet är mycket oklart eller ofullständigt eller - om det har förekommit ett grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på beslutets utgång, exempelvis att en domare varit jävig, RB 59 kap 1 §.Det är svårt för mig att avgöra om det faktiskt föreligger domvilla eller inte. Men det finns enligt mig inget i frågans omständigheter som uppenbart talar för det. Vidare är det väldigt få av klagomålen på domvilla som faktiskt får bifall.SammanfattningOm du anser att domen i sig är felaktig är det inget som svensk domstol kan göra något åt, utan överklagande av den spanska domen måste i enlighet med EU:s underhållsförordning och Haagprotokollet ske i Spanien. När tingsrätten lämnar ett exekvaturbeslut innebär det enbart att de formellt sett gör domen verkställbar i Sverige. Det betyder att domen kan användas här i Sverige för att kräva dig på underhållsbidraget. Exekvaturbeslutet är ett slutligt beslut och kan därför överklagas. I och med den i princip enbart formella process som görs vid beslutstagandet vill jag mena att ett överklagande sannolikt inte kommer att innebära någon ändring av beslutet. Det andra alternativet du har är i sådana fall att klaga över domvilla – något jag dock inte heller kan se att du skulle ha någon större framgång med dessvärre.Min rekommendation är därför att du försöker att angripa den spanska domen genom att överklaga den. Om du vill ha hjälp med att överklaga den spanska domen kan du kontakta Lawlines juristbyrå via mig på amanda.kinnander@lawline.se. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Kan styvförälder få vårdnad om barn?

2020-01-19 i Alla Frågor
FRÅGA |hej, vi är ett gift par och jag har två små barn från mitt tidigare förhållande (deras genetiska mamma lämnade dem vid födseln) Min fru är styvmamman till barnen men vad händer med barnen om något skulle hända mig? Kommer min fru kunna ha några juridiska möjligheter att ta hand om dem?mvh /orolig förälder
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaDen aktuella lagen för att reglera föräldrars skyldigheter gentemot sina barn är Föräldrabalken (1949:381). Av denna framkommer det att ett barn som huvudregel står under vårdnad av båda sina föräldrar (6 kap. 2 § Föräldrabalken). Ur din fråga kan jag inte tolka om det är så att barnen fortfarande står under både din och deras biologiska mammas vårdnad, endast under din vårdnad eller under din och din frus vårdnad. Jag tänker dock vidare i frågan utgå från att din fru inte har vårdnad om barnen.Förälder har ensam vårdnad om barnenSkulle det vara så att barnen står under din vårdnad endast, alltså att du har ensam vårdnad, kan vårdnaden gå över till barnens biologiska mamma om något skulle hända dig. I denna situation behöver barnens biologiska mamma alternativt socialnämnden å mammans vägnar ansöka om att få ensam vårdnad hos en domstol. Dock kan vårdnaden anförtros till en särskild förordnad vårdnadshavare om det anses lämpligare. (6 kap. 9 § Föräldrabalken) I denna bedömning kommer barnets bästa att stå i fokus vilket innebär att domstolen ser till vilken relation barnet har till den kvarvarande föräldern, var barnet bor och vilken annan vuxen barnet har en stark anknytning till. Det är dock en individuell bedömning av det enskilda fallet varav det är svårt att ge ett rakt svar kring hur en domstol skulle bedöma situationen. (6 kap. 2a § och 6 kap. 9 § Föräldrabalken) I det här fallet finns det alltså en möjlighet för din fru att bli särskild förordnad vårdnadshavare för dina barn.Föräldrarna har gemensam vårdnad om barnenOm barnen istället står under både din och deras biologiska mammas vårdnad, alltså att ni har gemensam vårdnad, kommer vårdnaden automatiskt att gå över på mamman om något händer dig. (6 kap. 9 § Föräldrabalken) Dock kan en domstol även här utse en särskild förordnad vårdnadshavare till barnen – om det är för barnens bästa. Det krävs dock även att den andre föräldern brister i omsorgen av barnet. (6 kap. 7 § och 6 kap. 2a § Föräldrabalken)SammanfattningI både den situationen att du och barnens biologiska mamma har gemensam vårdnad alternativt att du har ensam vårdnad så kan din fru komma att bli särskild förordnad vårdnadshavare. Dock är huvudregeln att om den ena föräldern är förhindrad att utöva vårdnaden så går vårdnaden över till den andra. För att bli särskild förordnad vårdnadshavare krävs då att det är för barnets bästa, vilket bedöms av rätten genom att man ser till helheten i det enskilda fallet. Det krävs även att den andre föräldern brister i omsorgen av barnet.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Vad kan hända om jag bestrider inkassobolagets krav?

2020-01-19 i Inkasso
FRÅGA |Hej ! Har bestridit en kontrollavgift utfärdad av HOJAB/Europark, dels då de utfärdat den på en felaktig adress samt att parkeringsreglerna är mycket otydliga på aktuell plats. Har inlämnat detta ärende till ARN för ställningstagande, och även meddelat HOJAB detta skriftligt. HOJAB har ändå valt att gå vidare med inkassokrav, och hotar med rättsligt tvist. Vad har jag för rättigheter i denna tvist? Om denna inkasso lämnas till kronofogden, vad gäller då ?HOJAB hotar med rättsligt tvist i domstol, vilka rättigheter / rättskydd har jag?kan jag få rättshjälp? eller för jag min egen talan i domstolen? och vad kan kostnaden för mig bli, om jag mot förmodan förlorar tvisten i domstol.
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din situation så har kontrollavgiften ännu inte inkommit till Kronofogdemyndigheten utan ligger kvar hos ett inkassobolag. Jag uppfattar det även som att du har bestridit kontrollavgiften till parkeringsbolaget, och att parkeringsbolaget trots detta har överlämnat fordran till ett inkassobolag. Då fordran ligger hos inkassobolaget eller KronofogdemyndighetenFörst och främst är det viktigt att du även bestrider betalningsansvaret som du nu har fått, eller kommer få, från inkassobolaget, och detta ska du då göra till inkassobolaget. Skulle inkassobolaget därefter välja att begära Kronofogdens hjälp för att driva in skulden kommer inte Kronofogden göra någon bedömning av om kravet är korrekt eller inte. Det är därför viktigt att du även här bestrider betalningsansvar, vilket du kommer att få möjlighet att göra då Kronofogden begär in ett yttrande från dig över kravet. Bestrider du betalningsansvar och parkeringsbolaget/inkassobolaget står fast vid att du ska betala kontrollavgiften kommer Kronofogden att överlämna ärendet till domstol för avgörande.Om tvisten överlämnas till domstolSkulle tvisten hamna i domstol har du möjlighet att anlita ett ombud om du inte vill föra din egen talan i domstol. En del hemförsäkringar täcker i olika grad sådana kostnader, så ett första tips är att kontakta ditt försäkringsbolag och se om du har möjlighet att få hjälp med ombudskostnader. Skulle du på egen hand bekosta ett juridiskt ombud, är rätten till att få ersättning för denna kostnad från motparten i det fall du vinner rättegången avsevärt begränsad, om tvisten rör ett belopp under 23 650 kr, vilket jag utgår ifrån att tvisten gör. Du har då enbart rätt till ersättning för en timmes rättslig rådgivning samt en del kring-kostnader enligt 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Det kommer troligtvis bli svårt för dig att beviljas statligt bekostad rättshjälp i en tvist som denna, då det enbart i undantagssituationer beviljas rättshjälp för en tvist som rör belopp som understiger 23 650 kr, 11 § rättshjälpslagen. Vad kostnaden kan bli för dig för det fall du inte vinner tvisten i domstol är omöjlig att besvara då det beror på vilka kostnader din motpart har haft, men utgångspunkten är återigen de kostnader som anges i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken: en timmes rättslig rådgivning och diverse kring-kostnader. Sammanfattande rådJag råder dig att i första hand försöka nå en lösning på tvisten direkt med inkassobolaget/parkeringsbolaget. Är detta inte möjligt och tvisten överlämnas till domstol bör du överväga möjligheten att företräda dig själv, något som vanligt att göra i mindre tvister. Du kan även kontrollera om din hemförsäkring eventuellt skulle kunna täcka kostnader för ombud. Hoppas du fick svar på dina frågor och lycka till med ditt ärende.Med vänliga hälsningar