Måste man bo tillsammans som gifta?

2021-01-23 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Måste man bo tillsammans som gifta?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftermål regleras i äktenskapsbalken, fortsättningsvis ÄktB. I ÄktB finns det inte någon bestämmelse som förhindrar ett gift par från att bo på olika adresser. Makarna är alltså fria att reglera sin boendesituation som de önskar och behöver inte bo på samma adress om de inte vill.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Föräldrar och vårdnaden om barnet

2021-01-23 i Vårdnadstvist
FRÅGA |HejMin dotter är 23 år lever med en man i ett märkligt förhållande och jag är förtvivlad att hon inte lämnat honom , han är manipulativ och hon tassar på tå för honom (vill inte att han ska bli irriterad) hon vågar aldrig säga vad hon tycker för då blir han förbannad och hon tystnar och hon är sällan glad numera. Hon har någon gång sagt att hon vill lämna honom men han hotar med att ta livet av sig.Han har varit beroende av droger förut , har haft spelberoende(har numera rejäla skulder) och alkoholproblem som han fortfarande har.Han har ett barn sedan tidigare förhållande varannan vecka.Dottern är nu gravid ska nedkomma i april 2021, han lovade att de skulle flytta närmre hennes familj som bor i Skåne (de bor nu på Gotland) han har visst ångrat sig , jag vill egentligen att hon lämnar honom och undrar hur det skulle fungera om hon nu gjorde det , kan hon få vårdnaden om hon flyttar innan barnet är fött? Hon har bara haft ströjobb på Gotland så hon kommer få dålig föräldrapenning , han studerar till lastbilschaufför och är färdig i mars.
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstått dig rätt så undrar du huruvida din dotter kan få ensam vårdnad om barnet. Du nämner inte om dottern är gift eller om det är ett samboförhållande. I det följande kommer jag därför att redogöra för båda aspekterna i förhållande till vårdnaden om barnet. Aktuell lag: Föräldrabalken (FB)Gifta föräldrarI 6:3 FB sägs att barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra. Är mamman gift blir hennes make automatiskt far till barnet enligt 1:1 FB. Om föräldrarna är ogifta har modern som huvudregel ensam vårdnadOm föräldrarna inte är gifta är det modern som får ensam vårdnad om barnet (6:3 FB). För att ogifta föräldrar ska kunna få gemensam vårdnad om barnet så krävs det att faderskapet är fastställt genom en faderskapsbekräftelse (1:4 FB). Om faderskapet är fastställt kan t.ex. fadern vända sig till rätten som beslutar om vårdnaden ska vara gemensam (6:5 FB). Barnets bästa ska alltid vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6:2a FB). När domstolen bedömer om vårdnaden ska vara gemensam tar domstolen hänsyn till en rad olika faktorer. Några av dessa faktorer är: föräldrarnas lämplighet, föräldrarnas samarbetsförmåga och barnets rätt till en god kontakt med båda sina föräldrar.Har föräldrarna väldigt svårt att samarbeta i frågor som rör barnet talar det mot en gemensam vårdnad. En föräldrar kan även anses olämplig som vårdnadshavare om denne saboterar eller inte medverkar till en kontakt med barnet och den andra föräldern. Någon presumtion för gemensam vårdnad finns inte och vårdnadsfrågan avgörs alltid utefter barnets bästa, men domstolen dömer gärna till gemensam vårdnad om det inte föreligger exempelvis grova samarbetsproblem eller att ena föräldern anses olämplig som vårdnadshavare av andra skäl.Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna får rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet ska bo tillsammans med (6:14a FB). Eftersom ett nyfött barn är i stort behov av sin moder är det mest naturligt att modern blir boendeförälder även om vårdnaden blir gemensam. Den som inte är boendeförälder kan genom rätten få ett beslut om umgänge.Sammanfattningsvis är det modern som ensam får vårdnaden om barnet om föräldrarna inte är gifta. Huruvida din dotter flyttar från sin sambo innan barnet är fött har ingen betydelse för vårdnaden, hon kommer som huvudregel få ensam vårdnad om barnet oavsett. Men om faderskapet fastställs kan exempelvis fadern till barnet ansöka om gemensam vårdnad. Om vårdnaden blir gemensam eller inte beror på flera olika faktorer såsom föräldrarnas (dvs. din dotter och hennes sambos) samarbetsförmåga. Om föräldrarna till barnet bestämmer sig för att avtala om t.ex. gemensam vårdnaden, blir vårdnaden gemensam om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet får då samma rättsverkan som en dom (6:6 FB). Är din dotter å andra sidan gift så är huvudregeln att barnet från födseln står under vårdnad av båda föräldrarna (dvs. dottern och maken).Hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänliga hälsningar,

Gåvoskatt - överföring av pengar från utlandet

2021-01-23 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej!Hur kan jag ta emot flytt gåva från min mor som är på 90 tusen kr från utomlands utan att det skattas? Kan hon överföra via vanligt IBAN överföring ?
Matilda Hamner |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Gåvoskatten är avskaffad i Sverige, (8 kap. 2 § inkomstskattelagen). För att ett förvärv ska anses vara en gåva krävs att följande tre kriterier är uppfyllda: Gåvogivaren har en gåvoavsiktEn förmögenhetsöverföring skerTransaktionen skett frivilligtOm dessa tre kriterier är uppfyllda är överföringen på 90 000kr skattefri.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Får avtal reglera köparens rätt att eventuellt sälja en hund vidare?

2021-01-23 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min fru håller på att titta på att adoptera en hund. På en av adoptionsbyråernas hemsida listats det kontrakt man behöver ingår vid adoption av en hund från dem. För att adoptera en hund så betalar man en avgift. Vad jag förstår så ses en hund som lös egendom och i lagens mening är det ingen skilland från att köpa en hund som en möbel från IKEA. Min fråga gäller vissa av de klauser som finns i kontraktet. Under rubriken "Dina skyldigheter som adoptör" kan man bland annat hitta klasuer som: "Om hunden av någon anledning inte kan bo kvar hos Dig måste detta omedelbart meddelas till *adoptionsbyrån*". Adoptören förbinder sig att inte omplacera hunden utan godkännande från oss. Se även punkt15"- Kan de reglera vem jag får överlåta min egendom till?"Vi förbehåller oss rätten att hälsa på hunden i dennes nya hem. Om vi finner att hunden inte behandlats väl eller far illa på annat sätt har vi rätt att återta hunden. Ingen ersättning utgår i dessa fall. Vid behov, om SFS 1988:534, § 2 f f, Djurskyddslagen (med ändringar) är åsidosatt, kommer aktuella tillsynsmyndigheter att kopplas in"- Har de rätt till detta?Under lagvval finner man detta: "Finner *adoptionsbyrån* att kontraktsbrott begåtts kommer skadestånd om minst 15 000kr att utkrävas. Tvist rörande detta avtal eller bedömning av om kontraktsbrott föreligger skall överlämnas till allmän domstol. Svensk lag tillämpas (internationell privaträtt"- Är dessa klauser och kontraktet skäligt?Tack på förhand!
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan du ställer är avtalsrättslig och regleras i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, även kallad Avtalslagen - förkortad AvtL. Enligt 1 § AvtL är avtal bindande. Vid köp av valp från uppfödare är det inte helt ovanligt att det tillkommer klausuler om säljarens rätt att ta x antal valpar på en hund samt krav på att hunden ska ställas ut x antal gånger. Äganderätten kan således göras avhängig på att avtalade antal kullar ska ha fötts innan man helt och hållet äger hundensjälv, och skadestånd kan utgå om man skulle utebli från utställningstävlingar såsom avtalat. Klausuler om att säljaren ska ha rätt att köpa hunden för det fall köparen efter en tid inte kan ha den kvar kallas optionsklausuler, och dessa kan med fördel förenas med vitesklausuler - dvs att ersättning ska utgå om kontraktbrott sker. Får säljare reglera vem du säljer din egendom till?I ditt fall är fråga om en omplaceringshund som i sin tur inte får omplaceras av adoptanten utan adoptionsbyråns godkännande. Detta är visserligen en inskränkning av äganderätten, men eftersom avtalsfrihet som utgångspunkt råder i Sverige så är det fullt tillåtet. Denna avtalsklausul (och övriga klausuer) är enligt min tolkning av hur du redogjort för omständigheterna tydligt intagen i avtalstexten vilket innebär att om du väljer att adoptera en hund därifrån har du accepterat ifrågavarande klausul, och skulle du omplacera hunden utan deras tillstånd begår du således kontraktsbrott. Vad de menar med att godkänna en eventuell vidareöverlåtelse är dock inget jag kan bedöma utifrån frågeunderlaget. Här är mitt råd att du kontaktar dem och ber om förtydliganden på den här punkten så att ni förstår varandra. Är vitesklausulen oskälig?Om adoptionsbyrån skulle kräva 15 000 kronor och begära hunden tillbaka så har de naturligtvis bevisbördan för att de omständigheter som åberopas faktiskt föreligger. De kan alltså inte utan vidare kräva hunden tillbaka och 15 000 kronor på det, utan deras påståenden måste bevisas för att du ska ha en rättslig skyldighet att inrätta dig efter de kraven. Om Klasulen är oskälig beror på omständigheter som aktualiserar en eventuell tvist - men i det sammanhang som du presenterat finns det inget särskilt att anmärka på.Får de förbehålla sig rätt till att göra besök efter köpet?Att de vill göra besök hos de som adopterar är inte i sig oskäligt, sett till vad adoptionsbyråns syfte är så får man räkna med att de på ett eller annat sätt ser till att hundarna mår bra när de lämnar byrån - men vad som kan behöva förtydligas är hur dessa besök ska gå till och hur ofta de ska ske. Ett alternativ hade varit att kontakta dem och be dem förklara vad de menar eftersom denna punkt kan innebära att de anser sig ha en bestående rätt att göra besök - men den kan även betyda att de förbehåller sig rätten att komma på ett enda uppföljningsbesök. Det är svårtolkat från mitt perspektiv men du kan konsultera avtalet och se om detta specificeras, och om inte så bör du kontakta dem och se vad de menar med klausulen.Får de kontakta tillsynsmyndigheter om hunden skulle fara illa?Vad beträffar deras rätt att kontakta tillsynsmyndigheter om de skulle upptäcka att en hund hamnat i en miljö som den lider skada av så har de, precis som du själv, rätt till det. Detta är rimligt om du föreställer dig att du själv säljer en hund och denna sedan inte ges tillräcklig tillsyn av köparen (jämför 2 kap 4 § Djurskyddslagen). Djurskyddslagen gäller oavsett om den förs in i avtalet eller inte, men här har adoptionsbyrån satt in den som en "påminnelse". Man kan inte med framgång förhandla bort sin rättighet att anmäla brott och dylikt. Om de, utan ersättning, skulle ta hunden ifrån en adoptant som accepterat avtalsvillkor som säger att de har rätt till det om hunden far illa - så är detta också en del av avtalet och således något de har rätt till. Här ligger åter igen bevisbördan på dem - de kan ju inte sälja en hund till er och sen utan vidare anklaga er för diverse och få tillbaka hunden utan ersättning. SammanfattningDet du redogjort för låter för mig som skäliga villkor och ingenting jag reagerar negativt på. Även skadeståndsbeloppet förefaller rimligt avvägt. Om jag får komma med råd så är det att du kontaktar adoptionsbyrån och ber dem förklara sin praxis främst på hur de utför besöket/besöken men även hur mycket de lägger sig i en eventuell vidareöverlåtelse av hunden. Om de ger dig svar du inte gillar så bör du välja en annan adoptionsbyrå. Detta är trots allt ett utbud och ingenting du behöver binda dig till om du inte gillar deras villkor. Om du skulle gå med på villkoren och sedan bryta mot dem och hamna i en tvist så kan du visserligen hävda att avtalen är oskäliga och bör jämkas mot bakgrund av 36 § Avtalslagen, men eftersom du i det fallet gått med på villkoren, villkoren har varit tydliga -samt att villkoren inte är oförutsägbara eller på annat sätt oskäligt betungande för dig så kommer en sådan tvist sannolikt inte leda till att villkoren anses oskäliga. Jag hoppas att detta besvarar din fråga, tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om du har fler frågor.

Vad händer med mitt föräldraskap om min fru adopterar min vuxna son?

2021-01-23 i Adoption
FRÅGA |Min son förlorade sin mamma , min fru, då han var 5 år gammal.Jag giftade om mig då han var 8 år. Detta var ett vällyckad beslutt:min son och min fru er väldig nära, och hon vill gärna adoptera honom ochhan vill gärna att hon blir " rigtig" mamma för honom.Min son er nu 18 år ( vuxen) och det er vuxen- adoption det omhandlar.Fråga: om min fru söker om adoption av min son förlorar jag då något rättsligti mitt förhållande till min son ? Eller ska jag vara med-sökande i adoption ( av min ägen son) ?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din fru kan adoptera din son trots att han fyllt 18 år. Jag kommer nedan att beskriva om adoption av vuxen är möjlig, hur ni kan gå tillväga för att inleda en adoption och vilka rättsliga följder en adoption får.Bestämmelser rörande adoption finns i föräldrabalken.Kan din fru adoptera din vuxna son?Det är under vissa förutsättningar möjligt att adoptera en vuxen person, detta brukar kallas vuxenadoption. En person som fyllt 18 år får endast adopteras om det finns särskild anledning till adoption, med hänsyn till det personliga förhållandet som föreligger mellan den som vill adoptera (din fru) och den som vill bli adopterad (din son). Adoptionen måste också i övrigt ses som lämplig (4 kap. 4 § 1 st. föräldrabalken).Vid bedömningen av om det finns särskild anledning till adoption, beaktas om din fru som vill adoptera har uppfostrat din son som vill bli adopterad. Domstolen beaktar också om adoptionen på annat sätt avser att bekräfta en relation som motsvarar relationen mellan ett barn och en förälder, vilket det i ert fall verkar göra (4 kap. 4 § 2 st. föräldrabalken).Eftersom din fru funnits med under en stor del av din sons uppväxt och din son verkar se henne som sin riktiga mamma, tyder det på att det finns särskilda skäl för att adoptionen ska beviljas.Hur går ni tillväga för att genomföra en adoption?Den som vill adoptera ska göra en adoptionsansökan, det är alltså din fru som ska lämna in ansökan (4 kap. 11 § föräldrabalken). Adoptionsansökan ska lämnas in till tingsrätten på den ort där din fru har sin hemvist (4 kap. 12 § föräldrabalken).Sveriges Domstolar har en guide för hur ni kan göra för att ansöka om adoption, samt vilka uppgifter ni behöver lämna in. För att komma till guiden klicka här. Vilka rättsliga följer får en adoption?Eftersom det är din fru som ansöker om adoption om din son och jag utgår från att ni är gifta, innebär en beviljad adoption att din son kommer ses som ert gemensamma barn (4 kap. 21 § föräldrabalken). Du behöver därför inte stå som medsökande. Ni kan istället beskriva i adoptionsansökan att ni är gifta, att din sons biologiska mamma är avliden och att din nuvarande fru vill stå som förälder gemensamt med dig eftersom hon varit med under en stor del av din sons uppväxt. Eftersom ni är gifta så kommer du inte förlora ditt föräldraskap till din son. Ett barn kan juridiskt sett ha två föräldrar. Det som händer om adoptionen beviljas är att din fru övertar det juridiska föräldraskapet från din sons biologiska mamma.En följd av att din fru ses som juridisk förälder, är att din son får arvsrätt från din fru (4 kap. 21 § föräldrabalken). Det innebär att din son kommer ärva din fru vid hennes bortgång.Sammanfattningsvis innebär det att ditt föräldraskap till din son inte kommer påverkas av att din fru adopterar din son.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Bevisvärdering i sexualmål

2021-01-23 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det bevis nog om två personer ser en man gå in i en kvinnas lägenhet men ingen ser vad som sker där inne. Kvinnan säger sedan att hon blivit våldtagen av mannen men han nekar och det finns ingen teknisk bevisning. Men om även mannen säger att de haft sex, är det bevis nog för att de haft sex?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsliga utgångspunkterInledningsvis är det viktig att förstå några av de grundläggande principerna i svensk rätt. I Sverige är det åklagaren som har bevisbördan i ett brottmål, vilket innebär att det är åklagaren som ska bevisa att den tilltalade har begått det brott som den tilltalade åtalas för. För en fällande dom i brottmål krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den gärning som gärningsbeskrivningen omfattar. Exemplen i din fråga syftar på frågor om bevisvärdering, vilket är svårt i framförallt sexualmål där "ord står mot ord", speciellt med tanke på det högt ställda beviskravet i svensk rätt. I din fråga har du även angett att det inte finns någon teknisk bevisning, vilket gör det allt svårare att nå upp till beviskravet.Bevisvärdering i sexualmålI fall där "ord står mot ord" består bevisvärderingen av trovärdigheten hos de berättelser som står mot varandra. Stöd för målsägandens trovärdigheten är i vissa fall bevisning om målsägandens agerande på grund av den påstådda händelsen, till exempel uppgifter från någon som har hört målsäganden berätta om det som hänt. Det kan vara en familjemedlem eller en vän som målsäganden har anförtrott sig till eller uppgifter från någon som har sett hur målsäganden har betett sig efter händelsen. Om ett vittnesmål som åberopas som bevisning består av uppgifter som målsäganden lämnat till vittnet, ska vittnesmålet stämma överens med de uppgifter som målsäganden lämnat för att vittnesmålet ska ge något stöd åt målsägandens berättelse. Bevisning kan även bestå av meddelanden som målsäganden skickat till någon angående händelsen eller inspelning av målsägandens samtal till en larmcentral om ett sådant samtal gjorts. En alltigenom trovärdig berättelse från målsäganden kan, trots avsaknad av teknisk bevisning och vittnesuppgifter, i förening med annan stödbevisning, till exempel målsägandens beteende efter händelsen, ligga till grund för en fällande dom. Högsta domstolen (HD) har i sina domskäl i flera sexualmål beskrivit bevisvärderingen i sexualmål (NJA 2009 s. 447, NJA 2010 s. 671, NJA 2017 s. 317 och NJA 2019 s. 347). HD har vid den bedömning av innehållet i målsägandens berättelse som ska göras uttalat att vikt ska fästas vid bland annat om berättelsen är klar, lång, levande, logisk, detaljrik, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konsekvensbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar. Vidare görs en sammanvägning av den bevisning som åklagaren åberopat och om denna i sig är tillräcklig för att beviskravet ska vara uppfyllt. Är åklagarens åberopade bevisning tillräcklig för att uppfylla beviskravet värderar domstolen om den tilltalades berättelse och den bevisning i övrigt som den tilltalade åberopat motbevisar åklagarens gärningspåstående i sådan grad att åtalet inte kan anses styrkt. Motbevisar inte den tilltalades bevisning den bevisning som åklagaren åberopat bifalls åtalet (den tilltalade döms). Är åklagarens åberopade bevisning inte tillräckligt för att uppnå beviskravet saknas det anledning för domstolen att värdera den tilltalades bevisning och åtalet ogillas (den tilltalade frikänns).Svar på din frågaDe uppgifter som de två männen lämnar kommer endast styrka mannens positionering, således att han befunnit sig i kvinnans lägenhet (om de inte hört skrik eller annat som kan ge stöd åt till exempel påstående om våldtäkt). Det behöver inte innebära att något brottsligt har skett. Man kan till exempel erkänna att man befunnit sig på en plats men förneka att brott har begåtts. Man kan även erkänna att man haft samlag med den andra personen och hävda att det skett frivilligt. Man har även rätt att förneka att man befunnit sig på platsen helt och hållet då det är upp till åklagaren att bevisa det som den tilltalade åtalas för.Om kvinnan sedan säger att hon har blivit våldtagen, men mannen förnekar detta och det inte finns teknisk (eller rättsmedicinsk bevisning), då är det som ovan angivet: ett fall där "ord står mot ord". I ett sådant fall värderas bevisningen utifrån målsägandens och den tilltalades berättelser mot bakgrund av de kriterier som jag beskrev ovan samt uppgifter från eventuella vittnesmål eller annan stödbevisning. Sådan stödbevisning kan vara att målsäganden berättat om händelsen för en person eller att någon beskriver målsägandens sinnesstämning efter händelsen. Sådan åberopad bevisning ska dock stämma överens med målsägandens uppgifter för att det ska tillföra något stöd åt målsägandens berättelse. Finns inte andra uppgifter än kvinnans påstående om våldtäkt kan det vara svårt att bevisa att en våldtäkt ägt rum. Slutligen är det bevis nog avseende parternas påstående om samlag om båda parter hävdar att samlag har skett.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Ändring av personnummer och hot efter avlagt vittnesmål

2021-01-23 i Övriga brott
FRÅGA |Hur gör jag om jag vill byta personnummer på grund av att jag har vittnat i en rättegång och personer söker mig överallt om det nu går att byta mvh
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ändring av personnummer Byte av personnummer är endast möjligt vid ändring av uppgift om födelsetid eller kön. Det är således inte möjligt att byta personnummer av andra skäl. Du kan läsa mer om det här. Övergrepp i rättssak Om personen som söker dig använder våld eller hot om våld på grund av att du har avlagt ett vittnesmål kan denne dömas till övergrepp i rättssak. Detsamma gäller om personen med en annan gärning som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper dig på grund av ett avlagt vittnesmål (17 kap. 10 § Brottsbalken). Bestämmelsen förutsätter att personen i fråga vill hämnas på den som avlagt vittnesmålet.Olaga hot Den som hotar någon annan med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla den dennes egna eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid kan dömas för olaga hot (4 kap. 5 § Brottsbalken). Det uppställs krav på att hotet ska vara av allvarlig art och inte avse ett hot om ett lindrigt brott. Detta gäller i ditt fall Det är inte möjligt att byta personnummer om det inte är fråga om ändring av födelsetid eller kön. Det framgår inte i frågan huruvida personen som söker dig hotar dig eller på annat sätt medför exempelvis lidande, skada eller annan olägenhet. Skulle det vara så är det möjligt att anmäla personen eftersom sådana handlingar är kriminaliserade antingen som övergrepp i rättssak och/eller olaga hot. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Vad gör jag om markägaren vägrar acceptera uppsägning av jaktarrendet?

2021-01-23 i Jakt
FRÅGA |Hej Sagt upp mitt jaktarende nu innan jul also mer en ett halvt år innan man ska säga upp de ! Markägaren vägra ta emot de han påstår att han inte ha fått något med posten men jag skickade rekommenderad och kan se att han fick avi två gånger ha även vittnen att jag ha skickad! Vad kan jag göra nu ?
Erica Lager |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppsägning av jaktarrendeEnligt 16 § 1 st jaktlagen ska ett jaktarrende sägas upp senaste sex månader innan avtalstiden löpt ut, likt du skriver i din fråga. I samma paragrafs 4 stycke beskrivs att uppsägningen för att vara giltig ska gå till på samma sätt som uppsägning för en hyresrätt. Då får vi titta på reglerna för hur en giltig uppsägning av ett hyresavtal enligt jordabalken (JB) ska gå till. Enligt 8 § JB måste en uppsägning vara skriftlig och ska delges den som är mottagaren av uppsägningen för att vara giltig. Det är delgivningen som kan vara klurig i detta fallet. I paragrafens 3 stycke sägs därför att en uppsägning ska anses ha skett om uppsägningen har skickats i rekommenderat brev samt lämnats till en vuxen person i mottagarens bostad eller postlåda. Vad kan du göra nu?Du har gjort helt rätt genom att skicka uppsägningen i ett rekomenderat brev. Ifall en uppsägning dessutom har lämnats till mottagaren antingen i dess bostad eller i postlådan, samt inom rätt tid ska det anses vara en giltig uppsägning oavsett ifall markägaren vill acceptera uppsägningen eller inte. Ert avtal ska därför också anses avslutat när avtalstiden går ut om ca 6 månader. Det är förståeligt ifall du trots detta är orolig för vad som kan hända ifall markägaren inte accepterar avtalsavslutet. Det du kan göra att att informera markägaren på nytt (helst med vittne närvarande) att du har skickat rekommenderat brev samt överlämna uppsägningen om ni träffas i person, och att du säger upp avtalet. På det sättet har du flera bevis för att uppsägningen har genomförts på korrekt sätt ifall markägaren mot förmodan ändå vill kräva dig på ersättning för upplåtelsen efter avtalets utgång. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Vänligen,