Kan man pantsätta ett hyresavtal?

2020-10-31 i Fastighetspant
FRÅGA |Hej!Kan man pantsätta ett hyresavtal? Hur gör man detta i så fall? Vad blir värdet av panten för bankens räkning?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig utav jordabalken, denna kommer härefter att benämnas som "JB". Pantsättning av fastigheter kan endast göras av nyttjanderättsupplåtaren, dvs. fastighetsägaren (6 kap. 1-2 §§ JB). En nyttjanderättstagare, exempelvis en hyresgäst, kan alltså inte pantsätta sin hyresrätt. Detta eftersom denna saknar ett reellt marknadsvärde. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen! Hälsningar,

Ge en gåva utan att det utgör giftorättsgods?

2020-10-31 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag skulle vilja skänka gåva till mitt barnbarn. Hon har ett dåligt äktenskap och inget äktenskapsförord. Jag vill skänka min bil och 250000 men vill inte att hennes man ska ta del av de hon får. Jag vill att de hon får av mig ska ses som enskild egendom och inte ingå i äktenskapsbalken. Vad behöver stå i mitt gåvobrev till henne så att de tydligt och juridiskt framgår att min gåva är enbart till henne och får bara användas av henne. Mvh
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor gällande gåvor regleras i Gåvolagen (GåvoL)Frågor gällande makars egendom regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB)Vad gäller vid gåvor?För att en överföring av pengar eller lösöre (föremål) ska räknas som en gåva krävs det att vissa kriterier är uppfyllda;Det sker en förmögenhetsöverföring,överföringen är frivillig, ochdet finns en gåvoavsikt; givaren vill berika mottagaren.Om dessa kriterier är uppfyllda kan överföringen betraktas som en gåva, men för att denna gåva ska vara giltig krävs det att vissa andra villkor är uppfyllda.Huvudregeln är att en gåva endast är giltig när tradition har skett, vilket betyder att gåvotagaren har fått gåvan i sin besittning. Detta innebär att en muntlig utfästelse om att gåvotagaren ska få något blir inte giltigt förens gåvan faktiskt har hamnat i gåvotagarens besittning, 1 och 2 §§ GåvoL. Däremot finns det undantag som gör att en gåva kan bli giltig ändå; det ena undantaget är om utfästelsen har skrivits ned av gåvogivaren i ett skuldebrev eller liknande urkund som i sin tur kommit i gåvotagarens besittning, och det andra undantaget är om utfästelsen kommer till allmänhetens kännedom, 1 § GåvoL. Vid exempelvis utfästelse om att gåvotagaren ska få en bil så måste gåvogivaren skriva över bilen på gåvotagaren, med förutsättning att utfästelsen är giltig, det krävs alltså att gåvogivaren inte kan råda över föremålet för att äganderätten ska gå över. Hur förhindrar man att den andra maken tar del av gåvan vid eventuell äktenskapsskillnad?När ett äktenskap upplöses, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock inte, om makarna har endast enskild egendom, 9 kap. 1 § ÄktB. Makarnas egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, detta innebär att all egendom som makarna delar på under äktenskapet ska ingå i bodelning sålunda egendomen inte är enskild, 7 kap. 1 § ÄktB. Egendom kan följaktligen bli enskild genom gåva om gåvan har fåtts av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda, 7 kap. 2 § andra punkten ÄktB.Sammanfattning och rådUtifrån din fråga är min uppfattning att du vill ge din dotter din bil och 250 000kr i gåva utan att i framtiden riskera att gåvorna i framtiden ingår i en bodelning mellan makarna. Detta är givetvis möjligt och vanligt förekommande. För att gåvan inte ska bli giftorättsgods, bör främst gåvan att betraktas som en gåva enligt angivet ovan: Det sker en förmögenhetsöverföring, överföringen är frivillig, och det finns en gåvoavsikt: givaren vill berika mottagaren. Vidare är det att föredra om gåvan blir skriftlig i form av ett skuldebrev eller gåvobrev, samt att det i brevet anges att gåvan är till din dotter med förbehållet att gåvan ska förbli enskild egendom. Detta skulle medföra att egendomen som du ger i gåva i framtiden inte utgör giftorättsgods och kan därför inte ingå i bodelningen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Har föreningar rätt till kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär?

2020-10-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |HejKan en förening göra en kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär.
Izel Ilyaz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Förvaltningsbesvär Rätten till förvaltningsbesvär gäller enskilda. Enskilda kan vara alltifrån fysiska personer till aktiebolag till föreningar (42 § Förvaltningslagen).KommunalbesvärVarje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad, detta kallades förr för kommunalbesvär, men numera för laglighetsprövning (13 kap. 1 § Kommunallagen). Vem som är medlem i en kommun regleras i 1 kap. 5 § Kommunallagen. Medlem av en kommun är den som:1. Är folkbokförd i kommunen,2. Äger fast egendom i kommunen eller3. Ska betala kommunalskatt där.Även föreningar kan vara medlemmar på någon av grunderna 1-3 uppfylls.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man överklaga en skiljedom?

2020-10-31 i Skiljemän
FRÅGA |Har ett ärende i svenska fotbollsförbundet skiljenämd. Jag fick domen igår då jag fick rätt i sak då klubben jag varit i hade begått kontraktsbrott . Men jag fick ingen ersättning för det, då jag krävde den summan jag skulle haft det året .Skiljenämdens motivering var att jag tagit en ny klubb och inte lidigt någon skada av uppsägningen. Min fråga är Kan man komplettera domen efteråt då jag betydligt sämre kontrakt nu och ha bevis på det ? Läste Lag (1999:116) om skiljeförfarande 36&
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i lag om skiljeförfarande (LSF). En skiljedom skiljer sig från en vanlig dom på så sätt att den inte är tänkt att kunna överklagas. Det finns emellertid en möjlighet att föra en klandertalan mot en meddelad skiljedom enligt 34 § LSF. Denna möjlighet avser dock enbart formella fel som begåtts vid handläggningen hos skiljenämnden. Avgöranden kan alltså inte klandras på materiell grund, det vill säga för att man inte är nöjd med skiljenämndens dom eller tycker att domen är felaktig i materiellt hänseende.36 § LSF blir inte aktuell i ditt fall, detta lagrum ger en möjlighet att föra talan mot en skiljedom som utmynnat i en avvisning av käromålet. I ditt fall har skiljenämnden meddelat en skiljedom och du kan således inte föra talan mot den med hjälp av detta lagrum.Du kommer således inte kunna angripa skiljedomen som du är missnöjd över, varken med hjälp av 34 § LSF eller 36 § LSF.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Laglott när testamente finns till en bröstarvinge

2020-10-31 i Testamente
FRÅGA |"Om du vill testamentera bort 3/6 till ett av dina barn säger huvudregeln att det barnet har en skyldighet att avräkna detta från sin laglott. Det innebär att det barnet skulle få 3/6 genom testamentet och sedan få dela på 1/6 med sina syskon. Barnets syskon skulle alltså få 1/6 var och sedan en tredjedel var av den sjättedel som blir kvar. Detta gäller dock bara om du inte skrivit i ditt testamente att barnet som ska få ärva 3/6 inte behöver avräkna den delen av arvet på sin laglott. Om du skriver att det barnet inte behöver avräkna vad hen får genom testamentet på sin laglott kommer fördelningen att bli som du angett i din fråga, alltså 1/6 + 1/6 + 4/6. Barnet får då 3/6 genom testamentet och dessutom 1/6 (laglotten) genom vanlig arvsfördelning. Du hittar bestämmelsen som reglerar detta i ärvdabalken 7 kap. 2 §."https://lawline.se/answers/avrakna-laglott-fran-testamenteFörstår inte detta. Exempel: en person har 100 000 krDå är ju laglotten om man har 3 barn på 50 000/3=16 666 kr. Personen testamenterar bort 50 000 kr till barn A, och skriver inget om att detta inte ska avräknasOm den sen ska avräkna detta på sin laglott enligt 7:2 ÄB, blir det väl att den bör avräkna 50 000 kr på sin laglott 16 666? Alltså blir det inte att den ska ha ut "något" av sin laglottssumma? Dom andra barnen får då dela på dom 50 000 kr som ej testamenterats till barn A, och får 25 000 var? Eller tänker jag fel? Ska man inte avräkna allt man fått genom testamente på sin laglott?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln inom arvs- och testamentsrätten är att testatorn får disponera över sin egendom hur hen vill efter sin död. Dock finns det som du säger ett laglottskydd, så att bröstarvingar aldrig kan gå lottlösa. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär i praktiken och utifrån ditt exempel, att om kvarlåtenskapen är 100 000 kr, så är detta barnens gemensamma arvslott. Som du skriver så är laglotten hälften, alltså 50 000 kr / 3 = 16 667 kr. Varje barn har rätt till sin laglott om 16 667 kr. Detta innebär att det disponibla beloppet som testatorn får testamentera fritt, är 50 000 kr, halva sin förmögenhet. I ditt exempel har testatorn valt att testamentera bort 50 000 kr till en av bröstarvingarna, och då är utgångspunkten (om inget annat framgår av testamentet) att denna bröstarvinges laglott ska räkas av (7 kap. 2§ ärvdabalken). Man ska alltså inte få både sin laglott och det som testamenterats. Men de andra arvingarna har fortfarande bara laglig rätt till sin laglott, alltså 16 667 kr. Detta innebär:Barn 1 som fått testamente får 50 000 kr Barn 2 och 3 får 16 667 kr var = 33 333kr tillsammans.Detta innebär att det kvarstår 16 667 kr av förmögenheten. Vad som händer med denna del löses huvudsakligen genom tolkning av testatorns vilja, men huvudregeln är att återstoden ska delas lika mellan de legala arvingarna (2 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär att 16 667 kr delas på 3 barn och får då vardera 5 555 kr. Detta överensstämmer med svaret som givits tidigare. Det du föreslår är att återstoden ska delas lika mellan de barn som inte fått testamente, vilket inte heller är fel. Det är en tolkningsfråga utifrån testatorns vilja, och kan man utläsa ur testamentet att testatorn vill frångå den legala arvsordningen, så blir ditt svar resultatet av det. Men utgångspunkten är att återstoden ska fördelas mellan alla tre arvingar. Ett testamente som endast avser en del av sin förmögenhet, alltså 50 000 kr av 100 000 kr, kan ju tolkas som att testatorn bara vill att det barnet ska få 50 000kr, men huvudsakligen tolkas det som att testatorn vill att barnet ska få åtminstone 50 000 kr. Men återigen går det att regleras och tolkas. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Måste jag betala underhållsstöd till mitt barn som inte bor hemma?

2020-10-31 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Jag har undrar om jag som förälder ska behöva betala utökat underhållstöd till mitt barn som är 18 år. Han har eget boende genom socialen och har nyligen blivit utskriven från gymnasiet pga för hög frånvaro. Det finns även en drogproblematik med honom, där av största anledningen till att jag inte vill betala?
Karolina Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om föräldrars skyldigheter finns i föräldrabalken (1949:381).UnderhållsskyldighetFöräldrarna till ett barn är gemensamt underhållsskyldiga för barnet till dess att barnet fyllt 18 år. Om barnet fortfarande går i grundskola/gymnasium efter 18-årsdagen gäller underhållsskyldigheten till dess att skolgången upphör, dock längst intill dess barnet fyller 21 år (7 kap. 1 §). Underhållsskyldigheten uppfylls ofta "automatiskt" om barnet bor hemma hos sina föräldrar, men om barnet inte gör det måste föräldrarna fullgöra underhållsskyldigheten genom att betala underhållsbidrag till barnet (7 kap. 2 §). Vid beräknandet av storleken av bidraget ska hänsyn tas till barnets behov, föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga och barnets egna inkomster och tillgångar (7 kap. 1 §).I ditt fallOm ditt barn är över 18 år och dessutom inte längre går i gymnasiet så bör du inte längre ha någon skyldighet att betala underhållsbidrag till honom. Om han återupptar studierna är du dock skyldig att betala underhållsbidrag. Hoppas du fick svar på din fråga!

Sambors rätt till arv

2020-10-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag ska snart bli sambo, dvs. flytta in i min pojkväns hus.Har en del funderingar över vad som händer om han skulle dö inom snar framtid.Han har två barn sen tidigare, 8 resp. 10 år, vi har inga gemensamma.Jag vet att de ärver honom.Min fråga: Kan man skriva ett testamente så att jag får bo kvar i huset tills de blivit myndiga? Eller är det helt omöjligt?Fundersam...
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att ni inte har några som helst planer att gifta er utan att ni endast kommer att vara sambor till en början i alla fall. Det är sambolagen (2003:376) (SamboL) som reglerar frågor gällande samboförhållanden. Sambor ärver inte varandra, vilket innebär att om ni vill ärva varandra så måste ni skriva ett testamente om det. Ni kan alltså testamentera att bostaden ska gå till dig om din sambo avlider, men då kan ju särkullbarnen fortfarande kräva sin andel, vilket kan leda till att du är tvungen att sälja bostaden. Det finns alltså inget säkert sätt för er att säkerställa att du får bo kvar där om din sambo avlider, men att testamentera att bostaden ska bli den efterlevande sambons egendom är bästa alternativet i nuvarande situation. SammanfattningFör att den efterlevande sambon ska få stanna kvar i fastigheten så kräver det att efterlevande sambon köper andra halvan för att säkerställa att särkullbarnen får sitt arv. Det finns alltså inget säkert sätt för dig att stanna kvar i huset om inte du köper huset åt dig själv. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Kan man få underhållsbidrag i efterhand?

2020-10-31 i Underhåll
FRÅGA |Jag har haft ett särboförhållande med min dotters pappa i 6 år (hon är drygt 4) nu är vi inte tillsammans längre för det blev ohållbart för mig ekonomiskt. Han har inte spenderat EN ENDA KRONA på sin dotter sedan hon föddes trots mina "påminnelser". Han har jobbat o haft fin lön, bor hemma hos mamma o pappa trots att han är 56 år. Han lägger gigantiska pengar på hundarna. En operades akut för över 100.000kr Min bägare har runnit över nu med råge. Vi bor 11 mil ifrån varann så vi håller på o ska lösa hur han o dottern ska ses. Min fråga är: kan jag kräva honom på pengar för försörjning för dottern i efterhand? Eller får jag helt enkelt skylla mig själv för min dumsnällhet? Jag är arbetslös o har varit flera år o har 2 barn 15 o 16 år på heltid sen annat förhållande. Det är jag som åkt till honom varannan helg alla år, han har skyllt på hundarna o ej åkt hit. Jag har fått trixa med passning av mina stora barn när jag varit hos han för de kan ej åka med pga allergier o att han bor hemma hos sina föräldrar. Men det har han alltid sett som en ren självklarhet att jag ska fixa. Ja ni hör ju hur dumt allt varit o jag är skitförbannad nu. Tacksam för svar
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagrum och tolkningJag förstår frågan som att du vill veta om du har rätt att få ut underhållsbidrag för din dotter från din dotters far i efterhand. Underhållsskyldighet regleras i Föräldrabalken 1949:381 (FB). Du skriver även att du var särbo med fadern, jag kommer därmed förstå det som att du skall betraktas som boendeförälder, alltså att din dotter till största delen har bott hos dig. När är en förälder underhållsskyldig?Föräldrar är skyldiga att försörja sitt barn tills att barnet fyller 18 år, alternativt 21 år gammal om barnet läser på gymnasiet eller liknande (7 kap. 1 § FB). Underhållet skall vara skäligt efter barnets behov och familjens ekonomiska situationen. Den förälder som inte bor med sitt barn ska försörja barnet genom underhållsbidrag (7 kap. 2 § FB). Underhållsbidraget kan fastställas genom avtal eller en dom från en domstol. Om det bestäms genom en dom kommer storleken baseras på barnets behov och pappans ekonomiska förmåga (7 kap. 3-6 §§ FB). Kräva i efterhand?Domstolen kan bestämma att pappan till din dotter skall betala underhållsbidrag för tre år tillbaka i tiden från dagen som talan väcks (7 kap. 8 § FB). Dock kan det bli en längre tid om den som är bidragsskyldig medger att tiden är längre än så. Talan anses vara väckt när stämningsansökan inkommit till domstolen (13 kap. 4 § Rättegångsbalken (1942:740)). Huvudregeln vid en sådan ansökan är att underhållsbidraget skall medges till fullo dem tre åren, men det kan ske undantag om det anses vara oskäligt betungande för din dotters pappa. Det spelar ingen roll om du inte har krävt underhållsbidrag innan du vänder dig till domstolen. Du kan även välja att vända dig till försäkringskassan om fadern inte betalar underhållet för att ansöka om underhållsstöd till din dotter (18 kap. Socialförsäkringsbalken (2010:110)). Underhållsstöd är inte samma sak som underhållsbidrag, detta betalas ut när den underhållsskyldige föräldern inte betalar. Den ligger på 1 573 kronor i månaden i ditt fall, då din dotter är fyra år gammal. Om du vänder dig till försäkringskassan kan man inte kräva att pappan skall betala för de månaderna han inte har gjort det, man kan som mest få underhållsstöd retroaktivt en månad, alltså en månad tillbaka (18 kap. 13 § Socialförsäkringsbalken). SammanfattningDu kan kräva din dotters pappa på underhållsbidrag som högst tre år tillbaka i tiden genom att skicka in en stämningsansökan till domstolen. Domstolen kommer vid stämningsansökan att bestämma om barnets pappa är underhållsskyldig och hur stort underhållsbidraget skall vara. Du kan även vända dig till försäkringskassan för att få underhållsstöd, men detta kommer antagligen att vara lägre än det beloppet som skulle komma genom dom. Jag skulle dock råda dig att försöka samtala med din dotters pappa och komma överens om hur mycket han skall betala om det finns möjlighet till detta. Av omständigheterna förstår jag att detta kan vara svårt, men det kanske funkar om han får reda på att han är skyldig enligt lag att betala underhåll. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,