Beskattning av skadestånd från utlandet

2006-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är för närvarande i tvist med ett amerikanskt företag där skadeståndet gäller personligt lidande och skadeståndspengarna betalas ut från USA. Är jag skyldig att betala skatt för skadestånd om pengarna ska betalas in på ett svenskt bankkonto?
Henric Roth |Hej, Är Du bosatt i Sverige, vistas i Sverige stadigvarande eller har på annat sätt en väsentlig anknytning till Sverige är Du att betrakta som obegränsat skatteskyldig i Sverige. Detta betyder att alla Dina inkomster skall tas upp för beskattning i Sverige. Se inkomstskattelagens 3 kap 3, 7 och 8 §§ http://www.lagen.nu/1999:1229. I 10 kap. 2 § samma lag står det att inkomster av engångsbelopp på grund av personskada behandlas som inkomst av tjänst. Om jag uppfattat Din fråga rätt handlar det således om detta och beloppet skall tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Egentligen spelar det med andra ord ingen roll om pengarna förs in någon annanstans än i Sverige ur lagens synvinkel då Du är obegränsat skatteskyldig i Sverige. Pengarna skall tas upp till beskattning det inkomstår de kan disponeras eller på något annat sätt kommer Dig till del. Med vänlig hälsning,

Använda upphovsrättsskyddat foto i undervisning

2007-01-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Är det ett brott att använda ett fotografi som inte är offentligt o visa upp det i en grupp på 10-12 människor i syfte att se det sexuella i en bild.
John Engholm |Hej!Jag antar att du menar huruvida det skulle kunna utgöra någon form av upphovsrättsbrott mot den som innehar rättigheterna för fotografiet?Jag förstår inte riktigt vad du menar med att fotografiet inte är offentligt. Om du hittat det i någon tidning, bok, utställning, på internet eller liknande så är det i lagens mening "offentliggjort". Jag kommer besvara frågan utifrån denna utgångspunkt då det verkar mindre troligt att det rör sig om någon annans privata fotografi som du hittat i deras skrivbordslåda.Enligt 21 § upphovsrättslagen är det tillåtet att visa upp offentliggjorda verk i undervisnings-syfte. Även om det inte framgår av din fråga så får jag intrycket att det ska ske i någon form av undervisning och det är alltså tillåtet.Om jag missuppfattat din fråga är du välkommen att höra av dig igen med fler detaljer.Mvh

Orubbat bo och bröstarvingars klander av testamente

2006-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Min far dog nyligen. Han var gift med en kvinna utan barn och inga gemensamma. Jag har två syskon. Om pappa skriver att hon ska sitta i orubbat bo vad inebär det? Vi ärver ju inte henne men får vi ut vår arvslott efter hennes död efter pappa eller? Har vi rätt att få ut något nu?
Kristine Erlandsson |Hej! Orubbat bo betyder att den efterlevande maka/maken behåller all den avlidnes kvarlåtenskap. Man gör alltså inget arvskifte. Finns ingen annan dödsbodelägare blir det automatiskt så, men finns det särkullbarn har de rätt att få ut hela sitt arv när den biologiska föräldern avlider. Eftersom du och dina syskon är bröstarvingar efter din far har ni således en lagstadgad rätt att få ut era laglotter (hälften av arvslotten) direkt. För att få ut din laglott skall du påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att du delgivits testamentet, det framgår av ärvdabalkens 7 kap 3 §, se http://www.lagen.nu/1958:637 Detta sker genom att du väcker talan vid domstol, se vidare Domstolsverkets hemsida, http://www.dom.se/templates/DV_InfoPage____771.aspx Var och en av er måste väcka talan, det räcker inte att endast en gör det! Med vänliga hälsningar

Barns folkbokföring, utövande av gemensam vårdnad mm.

2006-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA | Jag och min fd. sambo har separerat och vi är överens om att vi ska behålla delad vårdnad, vilket för oss innebär att vår 6-åriga dotter bor en vecka hos mig och en vecka hos hennes mamma. Jag har ett bostadsrätts radhus som jag bor kvar i och min fd. sambo har en lägenhet här bredvid i samma område. Min fd. sambo vill att flickan ska vara folkbokförd hos henne och det argument hon använder är att hon skulle få ca 800kr/mån i bostadsbidrag och 300kr/mån om flickan är skriven hos mig. Alltså en skillnad på 500kr/mån. Jag har erbjudit min fd. sambo att jag kan strunta i att göra anspråk på halva barnbidraget, 525 kr/mån, och låta henne behålla hela barnbidraget. Dessvärre så accepterar hon inte det och då blir jag osäker på om det är något annat argument som hon har och inte vill berätta om för mig. • Vad händer om vi inte kommer överens, vart kommer flickan att bli skriven då? • Vem bestämmer och kan vi överklaga? • Har könet någon inverkan, modern har fördelar jämfört pappan? • Flickan har den sista månaden sedan fd. sambon flyttat sovit/bott hos mig 90% av dagarna. Den största anledningen till att jag ”kämpar” för att få flickan på min adress är att jag är rädd att fd. sambon kan flytta. Inte bara inom Sverige, eftersom hon har thailänsk ursprung och sagt att om vi inte haft vår dotter så skulle hon velat flytta hem (till Thailand). Kan vi upprätta ett avtal som hindrar den ene föräldern att flytta med vårt barn om inte den andre föräldern accepterar detta? Vidare så är fd. sambon mycket dålig på att hålla reda på papper odyl medan jag är hennes motsats när det gäller papper, (försäkringar, ekonomiska dokument, brev och meddelanden som rör hennes utbildning, fritidsaktiviteter etc.) Vi skall bli kallade till familjerådgivningen/familjerätten i mitten på jan-07. Skulle vara mycket tacksam för svar på dessa frågor och funderingar.
Kristine Erlandsson | Hej! Tillämplig lagstiftning är Föräldrabalken (FB), http://www.lagen.nu/1949:381 och Folkbokföringslagen, http://lagen.nu/1991:481 Flickans folkbokföringsadress: Anmälan skall göras av er båda eftersom ni har gemensam vårdnad, se 30 § FolkbL. Skatteverket fattar beslut om folkbokföring, 34 §. Beslutet kan överklagas till Länsrätten enligt 38 §. Er dotter skall folkbokföras där hon tillbringar sin dygnsvila, 7 §. Barn som vistas omväxlande hos båda sina föräldrar skall folkbokföras där det tillbringar flest nätter. I det vägledande rättsfallet RÅ 1997 ref. 8 (http://lagen.nu/dom/1997/8456) ändrades inte den ursprungliga folkbokföringen för ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna, då ingen ändring i förhållandena skett. Eftersom du bor kvar på er ursprungliga adress bör inte ändring av adressen ske. När båda föräldrarna flyttat från den ursprungliga bostaden måste en ny bedömning ske av var den övervägande delen av dygnsvilorna tillbringas. Ett barns folkbokföring kan inte enbart ändras på grund av att föräldrarna är överens om var barnet ska vara folkbokfört, utan hänsyn skall tas till den faktiska bosättningen. Läs mer på Skatteverkets hemsida, http://www.skatteverket.se/folkbokforing/barnsfolkbokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000258.html Könet spelar ingen roll, din fd. sambo har inte automatiskt ”fördelar” bara för att hon är modern, utan båda vårdnadshavarna har lika rätt. Eventuell flytt utomlands: Huvudregeln är att alla beslut som rör barnet, utom vissa enklare beslut, skall fattas av vårdnadshavarna gemensamt. Om ni är oense om flytten kan den alltså inte ske. Den enda möjligheten för din fd. sambo att flytta iväg med er dotter skulle vara att föra talan om ensam vårdnad. Endast i undantagsfall ska en förälder kunna tilldömas ensam vårdnad. Dessa undantag är t.ex. om det finns en konflikt mellan föräldrarna som är så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta i frågor som rör barnet. En förälder kan också få ensam vårdnad om barnet om den andra föräldern är olämplig som vårdnadshavare. En förälder kan bedömas som olämplig om det t.ex. finns risk för att han eller hon ska kidnappa barnet, om han/hon har svåra alkohol/narkotikaproblem, är svårt psykiskt sjuk, misshandlar barnet eller utsätter barnet för sexuella övergrepp. Hjälp att upprätta avtal om boende och umgänge erbjuds på socialtjänstkontorets familjerättsenhet, se FB 6 kap 17a §. Socialtjänsten ska pröva att de upprättade avtalen är till barnets bästa innan de kan godkännas. Ett godkänt avtal likställs med beslut fattat av tingsrätt och kan endast hävas om föräldrarna är överens om en ändring i avtalet eller genom att domstol fattar ett nytt beslut. Jag föreslår att du tar kontakt med Socialtjänsten i din kommun så kan de hjälpa er vidare. Lycka till! Vänligen

Begravningskostnaders förhållande till skuld hos 3:e man

2006-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Prioriterade kostnader vid dödsfall. Min pappas dödsbo har endast tillgångar som täcker begravningskostnaden, det finns dock kvar en kreditförlust på banken, banken står på sig och ska dra av skulden men då blir det inte kvar pengar till begravningskostnaden. Detta är fel har jag förstått efter att ha pratat med begravningsbyrån, begravningskostnader ska alltid gå i första hand. Hur ska jag gå till väga? Finns det någon lag som visar svart på vitt vad som gäller?
Henric Roth |Hej! Du har rätt i Ditt påstående. Detta framgår av 20 kap 8a § ÄB, se http://www.lagen.nu/1958:637. Kostnaderna avser begravningskostnader och andra kostnader kopplade till dödsfallet. Detta förutsätter i princip att Din pappa var ogift och att det i boet inte finns fasta tillgångar eller tomträtter. Var han inte det skall andelen i hans frus giftorättsgods tas med i beräkningen. Här framgår också att om tillgångarna inte räcker till annat än dessa kostnader behöver en bouppteckning inte göras om dödsboanmälan görs till skatteverket av socialnämnden. Banken har dock rätt att kräva att bouppteckning görs då de har intresse i boet. Enligt förarbetena till Ärvdabalken framgår det vidare att den som begärt bouppteckning även skall stå som ”garant” för att bouppteckningskostnaderna täcks. I utsökningsbalkens 5 kap 6 § http://www.lagen.nu/1981:774 står även att om pengar upp till ett basbelopp (år 2006 ca 40000 SEK) särskilt avsatts för begravning av till exempel en arbetsgivare får dessa pengar inte utmätas. Har ni fått ut sådana pengar är det dock viktigt att inte blanda dem på ett konto med andra tillgångar. Med vänlig hälsning,

Skenäktenskap

2006-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Är det olagligt att ingå sk skenäktenskap? Alltså att gifta sig med någon för att denne ska få svenskt medborgarskap?
Lovisa Elardt |Hej! I 2 kap. 9 § utlänningslagen (SFS 1989:529) stadgas att ett uppehållstillstånd får återkallas om en utlänning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få tillståndet, eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse. Återkallelse får ske om det är fastställt att ett äktenskap ingåtts uteslutande för att ge den berörda personen möjlighet att resa in och vistas i landet, s.k. skenäktenskap. Enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd ges om makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands. Vid sådant förhållande ges i allmänhet ett permanent uppehållstillstånd och detta kan inte återkallas med åberopande av att det är fråga om ett skenäktenskap. Om det är fråga om ett skenäktenskap är det emellertid inte sannolikt att paret stadigvarande sammanbott utomlands, utan förhållandet ska i regel prövas enligt 2 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen, dvs. med s.k. uppskjuten invandringsprövning. Utlänningen kan efter denna prövning erhålla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, vilket enligt huvudregeln ska omvandlas till ett permanent uppehållstillstånd efter två års tid. När prövotiden har löpt ut och utlänningen fått ett permanent uppehållstillstånd finns ingen möjlighet att med åberopande av att det är fråga om ett skenäktenskap återkalla uppehållstillståndet. Däremot kan självfallet återkallelse ske om det kan fastställas att falska eller vilseledande uppgifter har använts. I 10 kap. 2 § stadgas vidare att den som i en anmälan eller ett ansökningsärende medvetet lämnat oriktig uppgift eller medvetet underlåtit att tala om något förhållande av betydelse, ska dömas till böter. Är omständigheterna försvårande kan man istället komma att dömas till fängelse i högst sex månader. Det bör noteras att både den man och den kvinna som ingått skenäktenskap kan dömas för brott mot utlänningslagen. Med vänliga hälsningar,

Skulder som uppkommit efter bodelning

2006-12-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Är skild sedan 9 mån. Bodelning klar. Räkningar som kommit efter bodelning men som avser tid som vi bott gemensamt. ex vatten o avlopp räntor o.s.v. Betalningsansvar ??
Kristine Erlandsson |Hej! Om bodelningsavtalet upprättats av bodelningsförrättare finns det en möjlighet att klandra det, se Äktenskapsbalken (ÄktB) 17 kap 8 §, http://www.lagen.nu/1987:230 Detta måste göras inom fyra veckor från delgivningen. Om mer än fyra veckor gått återstår bara den lilla möjligheten till resning, 17 kap 9 §. Om ni upprättat handlingen sinsemellan och skrivit under den har avtalet rättsverkan (laga kraft) och du kan således inte begära en ny bodelning. En annan möjlighet skulle kunna vara att jämka eller ogiltigförklara bodelningsavtalet enligt AvtL, http://lagen.nu/1915:218 I 28-38 §§ anges några av de omständigheter som skall leda till ogiltighet. I ditt fall är det svårt att säga vilka ogiltighetsgrunder som skulle kunna vara möjliga eftersom jag inte har tillräcklig information. Lagbestämmelser saknas som reglerar förfarandet när skulder uppdagas efter det att bodelning skett. I ett rättsfall från hovrätten, RH 1992: 71, fastslog domstolen att en make, trots att bodelningsavtalet vunnit laga kraft, hade rätt att föra talan mot f d makan om skulder, hänförliga till tiden före äktenskapets upplösning, som inte upptagits i bodelningen. Klart är att räkningarna skall betalas av er båda eftersom de hänför sig till ert gemensamma boende. Fordringsägarna bryr sig dock inte om detta utan det är den eller de som står för abonnemang och dylikt som kommer att krävas på pengarna. Det civilrättsliga anspråket ni har sinsemellan berör inte företagen som vill ha betalt. Hoppas ni kan komma överens! Hör gärna av dig igen om du har ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar

Besittningsskyddets gränser

2006-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Fastighetsägaren hävdar att X genom det sätt varpå han nyttgat lägenheten åsidosatt sina skyldigheter enligt hyresavtalet i sådan omfattning att hyresavtalet skäligen icke bör förlängas (12 kap. 46 §, st. 1 punkt 2, Jordabalken). Vad innebär det ?
Mårten Andersson |Din fråga handlar om besittningsskydd till lägenhet. Sådana frågor regleras i 12 kap jordabalken (JB), som du hittar http://www.lagen.nu/1970:994. En bostadshyresgäst har som huvudregel besittningsskydd till lägenheten. Det innebär att hyresvärden inte kan säga upp hyresavtalet hur som helst, utan hyresgästen har rätt till förlängning av hyresavtalet. Besittningsskyddet har av lagstiftaren motiverats av sociala skäl. I vissa fall kan emellertid besittningsskyddet brytas, vilket regleras i JB 12:46. I fallet du beskriver anser fastighetsägaren att hyresgästens besittningsskydd har brutits med hänvisning till JB 12:46 st 1 p 2. Vad som kan ha skett är till exempel att hyresgästen betalat hyran för sent vid några tillfällen eller på annat sätt misskött sina förpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresvärden anser alltså att hyresgästen misskött sig i sådan mån att hyresgästen inte skall ha rätt till förlängning av hyresavtalet. Besittningsskyddstvister prövas av hyresnämnden. De skall göra en skälighetsbedömning där hyresvärdens och hyresgästens intressen vägs mot varandra. Vidare skall helhetsbilden av hyresgästens agerande under hela hyrestiden beaktas. Det är alltså inte säkert att ifrågavarande hyresgäst saknar rätt till förlängning.