Information om uppsägning

2007-08-19 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Inför ett möte om några dagar där jag förmodligen kommer att bli uppsagd undrar jag vilka lagar och vilket avtal jag borde läsa och bekanta mig med för att bäst kunna representera mig och mina rättigheter. Jag är halvtidsanställd av ett studieförbund, är utbildad lärare i språk och är med i Lärarnas A-kassa. Tack för svaret på förhand!
Jonas Öjelid |Hej, ett bra inledande tips är att du läser 7 § i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) som Du hittar http://www.lagen.nu/1982:80#P7 . I den paragrafen finns regler kring uppsägning av arbetstagare, bl.a. att en uppsägning måste vara sakligt grundad och att arbetsgivaren inte får säga upp en person om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren omplacerar personen. Om Du blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det inte så mycket att göra - det är upp till arbetsgivaren att bestämma hur verksamheten skall bedrivas. Du har då s.k. företrädesrätt till återanställning enligt 25 § i LAS. Om du sägs upp av personliga skäl får uppsägningen normalt inte grundas bara på sådant som arbetsgivaren har känt till i mer än två månader. Eftersom Du inte angett vilken orsaken skulle vara till en eventuell uppsägning är det svårt att svara mer i detalj på frågor kring denna. Återkom gärna med mer information i en ny fråga så har Vi bättre möjligheter att ge Dig råd. Om Du har någon kontakt med facket kan det vara ett bra tips att be dem om råd och hjälp i den här situationen. Vänlig hälsning,

Åklagarens bevisbörda

2007-08-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Min bror står åtalad för skadegörelse av en dörr på ett uteställe. Han omhändertogs enligt LOB och kan tyvärr inte vare sig dementera eller erkänna. Enligt polisrapport saknas vittnen men det framgår av samma rapport att polismannen som stod för förhöret tyckte att K skulle ta den lätta vägen och erkänna att det var K som förverkat dörren. K svarade att \"det kan kanske vara så, jag vet inte.\" Är detta svar att tolka som ett erkännande? Vem ska bevisa att det var K som hade sönder dörren? Är det inte så att det är åklagarens roll?
Jonas Öjelid |Hej, om man inte vet om man har begått ett visst brott eller ej och därför svarar så som Din bror har gjort kan det inte tolkas som ett erkännande av brottet. Det stämmer att det är åklagaren som skall bevisa att den åtalade verkligen har begått det brott som denne står åtalad för. Det räcker inte heller att åklagaren visar att det är troligt att personen har begått brottet, utan det skall vara "ställt utom rimligt tvivel" vem som är gärningsman. Din bror skall alltså inte behöva bevisa att han inte har begått den aktuella gärningen utan det är upp till åklagaren att presentera tillräcklig bevisning i målet. Vänliga hälsningar

Avtal om umgänge trots tidigare domslut m.m.

2007-09-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan socialnämnden upprätta ett nytt gällande avtal om umgänge när det tidigare finns ett domslut från tingsrätten? Måste man strikt följa ett domslut om umgänge om barnet fyllt 12år, eller kan barnet börja få bestämma mera själv ?
Emelie Brorström |Hej! Detta finns att läsa i Föräldrabalken 6 kap 15a§ 2 st: "Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, får de avtala om barnets umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det" (se http://www.lagen.nu/1949:381#R14 ). Det är alltså föräldrarna som avtalar om umgänget. Socialnämnden godkänner det endast. Det krävs alltså att föräldrarna är överens om umgänget så att de kan skriva ett avtal. Det går att ändra ett tidigare domslut genom avtalet. Man kan även gå till domstol på nytt, även om man har upprättat ett avtal om umgänget. Jag rekommenderar Er att vända Er till kommunen Ni bor i och be om att få komma dit för samarbetssamtal (tillsammans med Er före detta). Då kan ni få hjälp med att upprätta ett avtal. Samarbetssamtalen är kostnadsfria. När det gäller domslutet om umgänge så är det det som gäller så länge ni inte har avtalat om annat. Föräldrarna har dessutom ett gemensamt ansvar för att barnet även får träffa den förälder som barnet inte bor tillsammans med (se http://www.lagen.nu/1949:381#R14 i FB 6 kap 15§ ). Jag vill dock påpeka att när barnet har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas kan man inte verkställa en dom (eller ett avtal) mot dess vilja, utom i fall där rätten finner det nödvändigt med hänsyn till barnets bästa ( se http://www.lagen.nu/1949:381#K21 i FB 21 kap 5§). Att rätten beslutar om verkställighet innebär att man ger en dom på att barnet skall överlämnas. Detta kan förenas med tvångsmedel såsom vite och polishämtning (se http://www.lagen.nu/1949:381#K21 i FB 21 kap 3§). Polishämtning sker oftast i sista hand och endast i vissa fall. Rätten kan också skicka en kontaktperson att hjälpa till vid överlämningen (se FB 21 kap 2 och 4 §§). Allt detta handlar alltså om verkställighet och detta kan ett moget barn motsätta sig utan att man kan göra något åt det. Innan stod det uttryckligen att man inte kunde verkställa en dom mot barnets vilja om det fyllt 12 år. Fortfarande kan man ha det som en försiktig riktlinje. Har barnet fyllt 12 år lär man inte kunna verkställa domen mot dess vilja. Med den nya lydelsen av lagrummet kan man vägra verkställighet även om barnet som motsätter sig det är under 12 år, om det uppnått en viss ålder och mognad. På tal om åldern vill jag till sist nämna att om Ni inte kan få till stånd ett avtal om umgänget kan Ni gå till domstol på nytt och försöka få till stånd en ny dom om umgänge. Detta gäller framförallt om det domslut som nu reglerar umgänget är gammalt. Ju äldre och mognare barnet är, desto större hänsyn tar domstolen nämligen till barnets vilja (se http://www.lagen.nu/1949:381#R10 i FB 6 kap 2a§ ). Är man över 12 år lägger domstolen definitivt vikt vid barnets vilja, så länge domstolen inte tror att den ena föräldern starkt har påverkat barnets vilja. Vänligen,

Barnbidrag

2007-08-28 i Barnrätt
FRÅGA |Om ena föräldern har vårdnad/boende enligt dom men barnet bor hos den andre föräldern vem ska då ha rätt till barnbidraget?
Jenny Lindskog |Hej!Barnbidraget betalas ut till den förälder som har vårdnaden, denna kan dock genom att kontakta Försäkringskassan begära att bidraget istället betalas ut till den andra föräldern. Mvh

Försäljning av samägd fastighet

2007-09-26 i Alla Frågor
FRÅGA |1. Slipper man vinstskatt vid försäljning av hyreshusfastighet, om man köper privatbostad för pengarna? 2. Om man säljer hyreshusfastighet för 12 miljoner, och fyra delägare alltså får 3 miljoner var, hur mycket går då bort i skatt? DVS om jag på detta sätt får 3 miljoner, hur mycket återstår efter skatt? 3. Om man är 4 delägare av hyreshusfastighet och bara en eller två vill sälja, är det då möjligt att sälja sina andelar till utomstående? Och vem skulle vara intresserad av att köpa i såna fall? Något bolag?
Albert Roos |1. Nej, reavinst uppskovet gäller endast vid försäljningen av en privatbostad där man varit permanent bosatt. 2. Försäljningen av näringsfastigheten bör beskattas i inkomstslaget kapital där skattesatsen är 30%, dock skattar man bara för 90% av vinsten 45:33 IL http://www.lagen.nu/1999:1229 . Givetvis har man full kvittningsrätt mot förluster inom inkomstslaget kapital. Skatten beräknas på vinsten och inte hela köpeskillingen. Då fastighetens anskaffningsvärde inte framgår i frågan kan jag inte veta hur mycket som du får kvar efter skatt. Eventuella värdeminskningsavdrag etc skall också återföras. 3. Om frågan ej är reglerad i avtal så kan ni sälja era delar om övriga delägare godkänner detta. Alternativet är att ansöka om försäljning enligt Lagen om samägande http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 . Detta gör man till tingsrätten med följden att fastigheten säljs på offentlig auktion till högst bjudande. Med vänlig hälsning

12-årings vilja vid verkställighet av dom om umgänge

2007-09-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Har en son på 12 år som har umgängesrätt med sin pappa varannan helg, enligt domslut från 2002. Nu vill han inte åka till sin pappa ibland. Räknas det som avtalsbrott? Jag försöker övertala honom men han vägrar. Pojken vill också följa med mig en helg när jag ska åka bort, men det är pappans helg och han motsätter sig det. Räknas det som avtalsbrott om jag låter honom följa med ? Det är ju pojkens vilja, har han ingen talan vid 12 års ålder eftersom vi har ett domslut ?
Emelie Brorström |Hej! Ni som föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnet även får träffa den förälder som barnet inte bor tillsammans med (se http://www.lagen.nu/1949:381#R14 i Föräldrabalken 6 kap 15§). Ni bör göra vad som är i Er makt för att få barnet att träffa sin pappa. Domslutet från 2002 skall fortfarande följas. Visst går det emot det uttryckliga domslutet att ta med Er pojken helgen när Ni skall åka bort om pappan inte går med på det, men frågan är vad man kan göra åt det. Om pappan ofta har problem med att han inte får träffa sin son på utsatt tid kan han gå till domstol och begära verkställighet av domen. Problemet är att när ett barn har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas kan man inte verkställa en dom (eller ett avtal) mot dess vilja, utom i fall där rätten finner det nödvändigt med hänsyn till barnets bästa (se http://www.lagen.nu/1949:381#K21 i FB 21 kap 5§). Att rätten beslutar om verkställighet innebär att man ger en dom på att barnet skall överlämnas. Detta kan förenas med tvångsmedel såsom vite och polishämtning (se http://www.lagen.nu/1949:381#K21 i FB 21 kap 3§). Polishämtning sker oftast i sista hand och endast i vissa fall. Rätten kan också skicka en kontaktperson att hjälpa till vid överlämningen (se FB 21 kap 2 och 4 §§). Allt detta handlar alltså om verkställighet och detta kan ett moget barn motsätta sig utan att man kan göra något åt det. Innan stod det uttryckligen att man inte kunde verkställa en dom mot barnets vilja om det fyllt 12 år. Fortfarande kan man ha det som en försiktig riktlinje. Har barnet fyllt 12 år lär man inte kunna verkställa domen mot dess vilja. Med den nya lydelsen av lagrummet kan man vägra verkställighet även om barnet som motsätter sig det är under 12 år, om det uppnått en viss ålder och mognad. På tal om åldern vill jag också nämna att Ni kan gå till domstol på nytt och försöka få till stånd en ny dom om umgänge. Detta gäller framförallt om det domslut som nu reglerar umgänget är gammalt. Ju äldre och mognare barnet är, desto större hänsyn tar domstolen nämligen till barnets vilja (se http://www.lagen.nu/1949:381#R10 i FB 6 kap 2a§ ). Är man över 12 år lägger domstolen definitivt vikt vid barnets vilja, så länge domstolen inte tror att den ena föräldern starkt har påverkat barnets vilja. Det är dock jättesvårt att bedöma hur en domstol skulle döma i en ny tvist om umgängesrätten. Det är ju viktigt att barnet får träffa båda sina föräldrar och att få träffa föräldern man inte bor tillsammans med varannan helg är ju inte överdrivet mycket. Slutligen vill jag också påpeka möjligheterna för föräldrarna att i samförstånd genom avtal reglera umgänget. Denna möjlighet finns trots att ni redan har en dom på umgängesrätten. Avtalet skall godkännas av socialnämnden ( se http://www.lagen.nu/1949:381#R14 i FB 6 kap 15a§ 3st). Ni kan vända Er till kommunen för att genom samarbetssamtal få hjälp att sluta ett sådant avtal tillsammans med barnets pappa. Vänligen,

Översvämning från grannfastighet

2007-09-12 i Alla Frågor
FRÅGA |För några år sedan fick vi veta att det gick en bäck i betongrör under jord, genom vår fastighet. Grannen klagade på att rören var igensatta vilket troligtvis berodde på rötter, då vi har många träd. Vi bytte ut betongrören mot markrör av plast och konstaterade samtidigt att även grannens rör var igensatta. Han vägrar att åtgärda problemet, vilket innebär att vår fastighet blir översvämmad varje vår. Vad kan vi göra för att få grannen att åtgärda sin del av problemet?
Johanna Nilsson |När igensatta rör på er grannes fastighet, för vilka han ansvarar, leder till översvämning på er fastighet rör det sig om en så kallad störning för vilken skadestånd kan utgå enligt 32 kapitlet Miljöbalken. Aktuellt lagrum hittas http://www.lagen.nu/1998:808#K32 . Detta innebär att ni har möjlighet att begära ersättning av er granne för eventuella skador som översvämningarna orsakar på er fastighet. Ett visst utrymme kan enligt praxis även finnas för att begära ersättning för mer diffusa skador, som exempelvis så kallat minskat bruksvärde av fastigheten och värdet av eget merarbete. Det krävs emellertid att en sådan skada på något sätt kan sägas vara en ekonomisk skada, samt att den är av någon betydelse. Vad gäller bevisning är det ni som måste visa att översvämningarna och eventuella skador, som ni hävdar, är orsakade av att er grannes rör är igensatta. Det krävs emellertid endast att ni visar att det föreligger övervägande sannolikhet för att så är fallet. Det vill säga dels att orsakssambandet är sannolikt i sig, dels att det är sannolikare än andra alternativa orsaker er granne eventuellt skulle kunna åberopa. Nu är det i och för sig inte ersättning ni är ute efter i första hand, utan ett sätt att få er granne att åtgärda problemet så ni slipper översvämningarna. Förhoppningsvis kan emellertid ovanstående information hjälpa till att sätta press på er granne om ni återigen tar upp problemet med honom. Om inte annat så för grannsämjan är det förstås bäst om ni kan komma överens med er granne utan att behöva gå via domstol. En domstolsprocess tar dessutom både tid, energi och pengar även om den leder till att ersättning ges. Lycka till!

Tolkning av testamente

2007-09-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga ang ett testamente som jag har fått. Det står så här: Jag..., som saknar bröstarvingar, förordnar härmed såsom min yttersta vilja att efter mitt frånfälle skall hela min kvarlåtenskap, sedan kostnader för begravning och övriga av dödsfallet förorsakade utgifter betalats tillfalla ........ Dock önskar jag att samtliga syskonbarn ska erhålla varsin minnessak från mitt hem. Min fråga är: När det nu snart blir bouppteckning, kan de ta vad som helst som "minnessak", eller vem bestämmer det?
Jonas Öjelid |Hej, Enligt Ärvdabalken 11 kap 1 § som Du kan läsa http://www.lagen.nu/1958:637#K11P1 skall testamente tolkas så att det, så långt som möjligt, överensstämmer med vad som antas är testators vilja. Om det inte anges i testamentet vilka minnessaker som syskonbarnen skall få är min gissning att en domstol skulle tolka testamentet så att de själva får välja vad de vill ha från dödsboet. Troligtvis får det ekonomiska värdet inte vara alltför högt eftersom en minnessak i första hand representerar just ett minne och inte ett större ekonomiskt värde. Vänlig hälsning,