Lösgående hundar

2007-03-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Får man ha sin hund lös utan koppel på offentliga platser och tätbebyggda områden t.ex. villakvarter där det promenerar många människor?
Rasmus Fahlén |Det yttersta ansvaret för skada som hunden åsamkar andra personer eller egendom vilar på ägaren. Se lag om tillsyn över hundar och katter 6 § 1 st, som du hittar http://lagen.nu/1943:459. Det ansvar hundägaren har är strikt, vilket innebär att denne blir skadeståndsskyldig oavsett vårdslöshet. Givetvis kan hundägaren dock i sin tur få ersättning utav den som egentligen orsakat skadan, till exempel en annan hundägare. Det finns vissa generella bestämmelser såsom att en hund skall hållas under en sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga skador och andra olägenheter, 1 § 1 st. nämnda lag. Ett undantag finns dock för hundar som är benägna att bita människor. De får inte gå lösa utomhus enligt 2 § nämnda lag. Något bestämt förbud för det du syftar på finns dock inte, utan en bedömning där hundägaren bär det yttersta ansvaret för dess konsekvenser får alltså göras. Det finns dock möjlighet för kommuner att meddela lokala bestämmelser om riksdagen har delegerat ett sådant ansvar till dem. Då skall de givetvis följas. Huruvida den kommun du bor i har dylika bestämmelser eller inte får du enklast svar på genom att kontakta dem.

Hyresvärds underhållsskyldighet av lägenhet

2007-03-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Finns det någon lag som säger att hyresvärden måste tapetsera och måla om efter ett visst antal år?
Carl Johan Zimdahl |Hej, Ja, frågor om lägenhetes skick regleras i 9-18 §§ i Hyreslagen (se http://lagen.nu/1970:994#K12 ). I 15 § anges att hyresvärden under hyrestiden skall, om inte annat har avtalats, hålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. I 15 § andra stycket anges vidare att hyresvärden med skäliga tidsmellanrum skall ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Denna bestämmelse är tvingande utom för enfamiljshus eller när hyresavtalet innehåller en hyresförhandlingsklausul (då eventuellt annat skick har avtalats genom kollektiva hyresförhandlingar, tex av hyresgästförening). Det anges inte i lagen hur begreppet "skäliga tidsmellanrum" skall tolkas, men vad gäller tapetsering och målning av en "vanlig" bostadslägenhet i ett flerbostadshus kan intervallet i allmänhet uppskattas till 12-15 år. Vänligen,

Övertramp av lagen

2007-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi håller på att planera en utspark för treorna på våran skola (gymnasium) och skulle i marknadsföringssyfte på ett skämtsamt sätt vilja beskriva de lagar som man eventuellt kan råka trampa över. Jag har sökt på lagen.nu men kan inte hitta rätt. Vad säger lagen om: * Förtäring och innehav av alkohol på offentlig plats * Störande av allmänordningen * Vara naken på offentlig plats * Olaglig demonstration * Startande av upplopp Finns det fler "lämpliga" lagar? Informationen kommer att användas med glimten i ögat och ska inte ses som uppvigling. Tack på förhand.
Sara Forslund |Hej, Beträffande alkoholförtäringen säger ordningslagen, se http://www.lagen.nu/1993:1617, 2:16 att polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. Ordningslagen 2:18 säger att vid en offentlig tillställning får innehav och förtäring av alkohol endast ske vid en tillåten servering. Enligt ordningslagen 4:4 får förtäring av alkohol inte ske i kollektivtrafiken utom vid en tillåten servering. Lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker, se http://www.lagen.nu/1958:205, reglerar när alkoholhaltiga drycker skall ses som förverkade, det vill säga innehavaren blir av med dem. En folksamling som stör den allmänna ordningen kan göra sig skyldig till upplopp, vilket regleras i brottsbalken, se http://www.lagen.nu/1962:700, 16:1. Beträffande att vara naken på offentlig plats kan detta beteende falla inom lite olika kategorier beroende på omständigheterna. En person som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller kränka någon annans integritet gör sig skyldig till brottet sexuellt ofredande, brottsbalken 6:10 2 st. Är inte det aktuellt kan det istället falla under förargelseväckande beteende, brottsbalken 16:16, då någon offentligen beter sig på ett sätt ägnat att väcka förargelse hos allmänheten. Demonstrationer räknas som allmänna sammankomster och kräver tillstånd för vara tillåtna, ordningslagen 2:1, 2:4. Några andra överträdelser som kan vara aktuella skulle kunna vara åverkan, vilket är ringa skadegörelse, brottsbalken 12:2, tagande av olovlig väg, brottsbalken 12:4 och ohörsamhet mot ordningsmakten, brottsbalken 12:4. Jag vill poängtera att dessa handlingar är lagstridiga och kan leda till repressalier. Lycka till med utsparken, med vänliga hälsningar,

Vad gör man om delägare är oense om försäljning?

2007-03-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Min pojkvän äger sin bostadsrätt till 90 % och hans föräldrar äger 5% var. Om de är oense om försäljning, kan han då sälja ändå, utan deras samtycke?
Michael Witting |Enligt 2 § samäganderättslagen, se http://www.lagen.nu/1904:48_s.1, krävs samtliga delägares samtycke för försäljning av samägd egendom. Därmed krävs föräldrarnas samtycke för försäljning av bostadsrätten så länge din pojkvän och hans föräldrar inte kommit överens om någonting annat. Samäganderättslagen är nämligen möjlig att avtala bort. Om de inte kan komma överens har din pojkvän enligt 6 § samäganderättslagen rätt att hos tingsrätten ansöka om att bostadsrätten ska säljas på offentlig auktion. Hans föräldrar kan emellertid begära anstånd med sådan försäljning, om de kan visa på ”synnerliga” skäl därför. Kan de visa synnerliga skäl föreligger hinder mot tvångsförsäljning. Det finns ingen uttömmande uppräkning på sådana synnerliga skäl som omnämns i 6 § i samäganderättslagen utan detta är något som domstolen avgör från fall till fall. Exempel på vad som i tidigare praxis ansetts som synnerliga skäl för anstånd kan vara att delägare på grund av ett särskilt dåligt konjunkturläge eller andra speciella förhållanden gör en förlust vid försäljningen. Vidare föreligger det hinder mot tvångsförsäljning om en tredje person genom testamente förvärvat nyttjanderätt till fastigheten (eller del av). Då får en ägare enligt 12 kap. 2 och 6 §§, se http://www.lagen.nu/1958:637, inte överlåta sin andel utan nyttjanderättshavarens samtycke. Hinder mot tvångsförsäljning föreligger också om fastigheten har förvärvats genom testamente och ett överlåtelseförbud uttrycks i testamentet. Av 5 kap. 5 § UB, se http://www.lagen.nu/1981:774, framgår nämligen att egendom som inte får överlåtas enligt föreskrift i testamente inte heller får utmätas. Även sociala förhållanden kan tänkas föranleda uppskov, dock ställs höga krav på att även de är av sådan beskaffenhet att de innefattar synnerliga skäl (se rättsfallet NJA 1979 s 562).En annan invändning som kan göras är att samäganderätt inte föreligger till egendomen, vilket skulle föranleda att 6 § Samäganderättslagen inte blir tillämplig alls (se rättsfallet NJA 1984 s 256).Hinder mot att begära tvångsförsäljning enligt 6 § samäganderättslagen föreligger också om rättsförhållandet ägarna emellan rättsligt kvalificeras som bolag. Då är nämligen inte samäganderättslagen enligt 19 § tillämplig. Med vänlig hälsning

Rätt att läsa gåvobrev?

2007-04-01 i Alla Frågor
FRÅGA |#GODKÄNN EJ - LÅNGT SVAR Har jag rätt att läsa ett gåvobrev (bostadsrätt)? Om jag har rätten, då mottagaren i gåvobrevet vägrar lämna ut det, hur kan jag då få tag på gåvobrevet. Tingsrätten ?
Jacob Öberg |GÅVA AV BOSTADSRÄTT Ett viktigt undantag från huvudregeln om tradition som villkor för fullbordande av gåva av lös egendom gäller för gåva av bostadsrätt. Vid gåva av bostadsrätt är den centrala faktiska frågan om bostadsrättsföreningen (gäldenären) har underättats (denuntiation) om överlåtelsen av bostadsrätten ( NJA 1971 s.66 och NJA 1993 s.560). Det är således ej tillräckligt att ett gåvobrev har överlämnats till gåvotagaren för att vinna skydd mot givarens borgenärer. Hursomhelst är det av yttersta vikt att påpeka att detta resonemang tar sikte på relationen mellan gåvotagaren och givarens borgenärer och ej direkt på förhållandet mellan gåvotagaren och givaren. Frågan kvarstår om samma krav, underättelse till bostadsrättsföreningen, kan uppställas i relationen mellan givaren och gåvotagaren. Jag måste erkänna att det är delvis oklart om någon annan typ av utomobligatorisk (jurdisk rättighet som ej grundar sig på avtal) eller inomobligatorisk rättighet ( rättighet som har sin grund i avtalet) i det fallet att gåvotagaren med befogad tillit har förlitat sig på löftet, vidtagit åtgärder på grund av löftet och givaren måste ha insett detta. (jämför i detta fall med den avtalsrättsliga principen culpa in contrahendo). Ett rättsfall från Högsta Domstolen stöder detta resonemang även om det är behäftad med en ganska kort motivering ( NJA 1941 s.66). I detta fall så blev genom ett muntligt löfte gåvan giltig till och med mot givarens borgenärer. Hursomhelst så har detta fall blivit kritiserat i jurdisk litteratur och i NJA 1993 s.560 torde Högsta Domstolen ha uttalat sig på ett auktoritativt sätt vad gäller denna fråga:” En gåva av en bostadsrätt bör i stället, jämlikt grunderna för 3 § 3 st gåvolagen, anses bli fullbordad i förhållande till givaren på samma sätt som i förhållande till dennes borgenärer, dvs genom att föreningen underrättas om gåvan”. Jag ser inte heller något skäl varför gåvobrevet skulle kunna erhållas från Tingsrätten om de innehar det( vet ej vart brevet finns). Om gåvobrevet finns hos Tingsrätten har du rätt att ta del av det eftersom det mot all förmodan är en inkommen allmän handling som är förvarad hos Tingsrätten ( Tryckfrihetförordningen 2 kap. 3,6 §§). Det är grundlagsfäst att alla svenska medborgare i princip har rätt att ta del av allmänna inkomna handlingar. Det enda undantaget är om handlingen är hemlig och är belagd med sekretess enligt Sekretesslagen. Jag har dock svårt att se hur du med tvångsmässiga medel kan tvinga den person som har gåvobrevet att lämna det ifrån sig. Min slutsats är att fallet endast ger gåvotagaren en rätt mot givaren i det fallet att bostadsrättsföreningen har underättats om överlåtelsen. Vidare kan jag inte se att du har någon juridisk rätt att kräva att få se gåvobrevet.

Skadestånd för förstört trägolv

2007-03-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hade personalfest för landstingets personal i vår lilla restaurang( enskild firma) En av deltagarna hade stålförsedda stilettklackar och gjorde djupa hål i trägolv vid bar och dansgolv. Är det landstinget eller den enskilda som skall betala skadestånd. Vår försäkring täcker endast åtalbara skador.
Rasmus Fahlén |Arbetsgivaren har enligt skadeståndslagen 3 kap. 1 § ett ansvar för sakskador som dess anställda vållar genom vårdslöshet i tjänsten. Tillämpligheten av denna regel är beroende av vem som anordnat personalfesten. Begreppet ”i tjänsten” ska nämligen tolkas vidsträckt. Om arbetsgivaren är den som anordnat festen rekommenderar jag att ni vänder er med ert anspråk på ersättning gentemot dem. Är det istället ett privat arrangemang som de anställda anordnat fristående från arbetsgivaren rekommenderar jag istället att ni vänder er gentemot den enskilda personen som orsakat skadan. Tillämplig lagregel är i det fallet skadeståndslagen 2 kap. 1 §. Gemensamt för de båda fallen är att det krävs vårdslöshet från arbetstagaren, denne borde alltså ha haft ett par andra skor på sig vilket i princip andra även skulle ha haft. Handlingen skall även ha varit inverkande på skadan. Kanske är inte ett trägolv anpassat för den typen av arrangemang ni anordnar, då kan det inte heller vara den anställdes fel att det blev hål i det. I vart fall kan det vara en jämkningsgrund för skadeståndet. Med vänlig hälsning

Kan Lagen om anställningsskydd inskränkas?

2007-03-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan lagen om anställningskydd (LAS) inskränkas? I såfall hur och utav vem/vilka.. Undantag?
Jenny Lindskog |Hejsan! Lagen om anställningsskydd (LAS) är tvingande, men kan inskränkas genom kollektivavtal där facket och arbetsgivaren förhandlat fram andra villkor som träder i kraft istället för lagen. Se LAS 2 § http://www.lagen.nu/1982:80 . Mvh,

Försäljning av ideell andel i fastighet?

2007-03-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan! Vore tacksam för lite upplysningar gällande sämjedelad skogsfastighet. Jag och min bror äger 1/4 var och en tredje person äger 2/4. Fastigheten är sämjedelad och har varit i vår ägo sedan 60-talet. Jag önskar sälja min del till de övriga men de verkar inte intresserade. Kan jag ändå nå mitt mål på något vis? Jag ser med oro på hur barn o barnbarn ställs inför stora problem i framtiden då det gäller driften av fastigheten. Tack på förhand.
Peter Ahlström |Hej! Vad jag förstår av frågan så innehar ni en ideell andel i fastigheten och har inte sämjedelat enligt jordabalkens bestämmelser. Sämjedelning enligt jordabalken innebär att marken delas upp mellan er efter eget tycke och är således ogiltigt enligt 1 § jordabalken, se http://www.lagen.nu/1970:994 . Enligt 4 kap. 8 § jordabalken innehar den som köpt en andel i fastigheten denna med samäganderätt med de andra delägarna. Detta betyder att samäganderättslagen är tillämplig på rättsförhållandet mellan delägarna. Samäganderättslagen finner du http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 . Det du kan göra i din situation när du själv vill sälja din andel men de övriga delägarna inte vill köpa den är att, såvida ej annat är avtalat mellan er delägare, ansöka om att fastigheten skall försäljas på offentlig auktion enligt 6 §. Detta kan dock hindras om annan delägare visar synnerliga skäl för anstånd. Sker en försäljning kan då de övriga delägarna köpa din andel. Värt att observera att det för fastighetens förvaltning och nyttjande kan utses, om detta ej kan enas mellan delägarna, en god man för omhändertagande av godset enligt 3 §. Lycka till! Med vänlig hälsning,