Kvarhållande av lägenhetsnycklar

2007-03-24 i Alla Frågor
FRÅGA |har lånat ut min lägenhetsnyckel och får den ej tillbaka.. är det egenmäktigt förfarande? och vad ska jag göra?
Ola Davidsson |Hej. Din fråga rör huruvida rätt till laga självtäkt föreligger för din del, alltså om du har rätt att återta föremålet. Den som med våld eller hot om våld hindrar utövandet av rätten att återta dina nycklar gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande. Hindra betyder här inte förhindra utan det är tillräckligt att kvarhållandet eller tagandet försvåras. Gärningsmannen måste ha uppsåt i förhållande till kvarhållandet av nycklarna. Han måste alltså inse att han olovligen kvarhåller din egendom (lämpligen genom att du meddelar honom att du vill återfå dem) samt att han är likgiltig inför följden, alltså det olovliga kvarhållandet. Dessutom måste allmänna ansvarsfrihetsgrunder (BrB 24 kap.) beaktas, såsom att ditt samtycke till att personen har dina nycklar inte längre gäller och att han inser detta. Jag rekommenderar dig att först lösa dessa problem med personen ifråga utan inblandning av polis. Under inga som helst omständigheter ska du med våld försöka återta dina nycklar. I sådana fall kan du göra dig skyldig till ex. självtäkt (BrB 8:9). Vägrar personen samarbeta får du kontakta polisen. Med vänlig hälsning

Ofredande

2007-03-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Min son (vid tillfället 17 år) har blivit stämd för ofredande enligt. BrB 4:7. Anledningen är att han på sin hemsida lagt ut en bild han tagit. Bilden föreställer hans flickvän och hennes kompis. Han har raderat kompisen samt skrivit "om ni inte ser det här är eran bildskärm för liten eller det är för mycket fläsk". Texten var borta inom 24 timmar, samt ursäkt mailades. Detta har lett till rättegång nu i mars. Det var dumt gjort men kan det verkligen vara det lagen menar med ofredande?
Lovisa Elardt |Hej! I 4:7 brottsbalken stadgas att det som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. För ”hänsynslöst beteende” krävs, enligt kommentarerna till brottsbalken, att fridskränkningen är kännbar. Som exempel på vad som kan utgöra hänsynslöst beteende nämns i brottsbalkskommentarerna att ringa någon nattetid och störa dennes nattro, att ihärdigt och ovälkommet uppvakta en kvinna eller att ägna sig åt nattliga spökerier. I rättsfallet NJA 2000 s 661 ansågs en persons kränkande uttalanden om hyresgäster framför deras bostad ej utgöra sådant hänsynslöst beteende som krävs för ansvar för ofredande. Däremot har anonyma försändelser till en skolchef med nedsättande och kränkande innehåll bedömt som ofredande i RH 1997:114. Huruvida Din sons handlande är att bedöma som ofredande blir dock upp till domstolen att slutligt bedöma, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Möjligen kommer domstolen vid en sådan prövning beakta Din sons unga ålder och mognad, samt omständigheten att texten togs bort relativt fort. Med vänliga hälsningar

Är surrogat för villkorad gåva enskild egendom?

2007-04-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Min make har med villkor om enskild egendom mottagit en gåva på 1 miljon kr. Som gemensam bostad har han sedan köpt en fastighet för 1 200 00 kr för vilken han har betalat 500 000 kr från gåvan som kontantinsats och resterande med lån i eget namn. Under tiden vi varit boende i fastigheten har vi gemensamt betalat alla amorteringar, räntor och övrig drift och underhåll för fastigheten. När vi skilde oss bodde han kvar i fastigheten och i tiden efter skilsmässan men före bodelningen, sålde han fastigheten för 3 500 000. Min fråga är om hela den sistnämnda försäljningslikviden är enskild egendom, trots våra gemensamma betalningar samt att det av gåvobrevet inte särskilt omnämns att avkastningen ska vara enskild egendom? Är avkastning hänförbar till prisförändringen mellan inköpet och försäljningen av fastigheten eller utgör försäljningslikviden i allt surrogat för fastigheten?
Mikael Ekdahl |Hej, Huvudregeln i fall som du beskriver är att surrogat för en villkorad gåva skall anses vara enskild egendom. Detta är en tolkningsregel som återfinns i 7:2 6 p Äktenskapsbalken, se http://www.lagen.nu/1987:230. I Högsta domstolens dom NJA 1978 s 526 kom HD fram till att även om bara en del av gåvan används för köp av en fastighet, så skall denna egendom likväl anses vara enskild egendom, eftersom en kontantinsats som inte motsvarar hela summan är vanligt vid den här typen av köp av egendom (förhållandet mellan kontantinsatsen och lånedelen av köpesumman ansågs normal). Förmodligen är därför hela fastigheten att anse som enskild egendom. Avkastningen är dock om inget annat har avtalats att anse som giftorättsgods, vilken skall ingå i en bodelning, se 7:2 sista stycket ÄktB. Här finns det dock flera aspekter som spelar in i tolkningen av huruvida avkastningen skall presumeras vara giftorättsgods eller om denna presumtion skall anses ha blivit bruten. Presumtionen kan exempelvis brytas genom ett äktenskapsförord där det föreskrivits att egendom alltid skall vara enskild (se Agell, Äktenskap, samboende, partnerskap s. 91 ff). Med vänlig hälsning,

Hjälp vid en arbetsrättslig tvist

2007-04-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är inte fackligt ansluten , finns det någon annan hjälp att få vid en arbetstvist?
Linnea Ljung |Hej. Du bör vända dig till en arbetsrättsjurist. Nu har jag ingen möjlighet att veta vad tvisten rör men det är viktigt att känna till att preskriptionsfristerna vid arbetsrättsliga tvister är korta. Exempelvis måste en arbetstagare som menar sig ha blivit felaktigt uppsagd påtala detta för sin arbetsgivare inom två veckor. Två veckors-fristen gäller dock inte om arbetsgivaren i uppsägningsbeskedet inte angett hur arbetstagaren skall gå till väga för att göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. (40§ LAS) Det är därför viktigt att man vid en arbetsrättslig tvist tar kontakt med någon som kan ge en råd så snart som möjligt eftersom man annars kan gå miste om möjligheten att exempelvis ogiltigförklara en uppsägning. LAS hittar du http://www.lagen.nu/1982:80 Vänligen

Genomfört prov offentlig handling?

2007-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag tolkar ert svar korrekt så torde ett genomfört prov på gymnasiet ses som en upprättad, och därmed offentlig, handling. Stämmer det?
Martin Ågren |Hej. Det stämmer. Ett genomfört prov som skrivits på ett gymnasium är en upprättad handling enligt Tryckfrihetsförordningen, (TF) 2:7, se http://lagen.nu/1949:105 . Eftersom handlingen finns hos en myndighet är handlingen offentlig i enlighet med TF 2:3 och 2:7. En handling anses vara upprättad då den föreligger i sitt definitiva skick. Ett genomfört prov kan således begäras ut i enlighet med offentlighetsprincipen. Emellertid kan offentlighetsprincipen begränsas genom sekretess, se TF 2:2. Om det kan antas att den enskilde (eller någon närstående) lider betydande men om handlingen lämnas ut kan den beläggas med sekretess. Att ett prov skulle beläggas med sekretess är dock mycket osannolikt. Med vänlig hälsning

Fukt och mögel i källaren, dolt fel?

2007-04-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Vi har påträffat fukt i källaren i det hus byggt -75 som vi förvärvade för 5 år sedan. Vid undersökning av dräneringen har det visat sig att ett rör böjts av sättningar i marken och då orsakat stående vatten mot husgrunden. Vi år medvetna om att livslängden på en dränering är ca 30 år, och att det är inte orimligt att vi måste göra om dräneringen nu. Huvudbryt uppstår när vi upptäcker att den vattenskadade innerväggen i källaren har byggts ca 20 cm innanför en tidigare innervägg, som vi hittade med tapet och allt när vi började riva. Ett annat faktum är att konstruktionen visat sig lämna mycket i övrigt att önska: en matta i organiskt material har legat under ytbeläggningen på golvet och upp mot reglarna, så att vattnet sugits in långt in i rummet och upp i väggarna. Vi hade en besiktningsman (rekommenderad av mäklaren) här innan köpet som berömde just konstruktionen och sa "den här källaren kommer ni aldrig få problem med". Frågan: kan detta vara ett dolt fel pga den bristfälliga konstruktionen och den mystiska dubbla väggen?
Mia Ejendal |Hej, Vid fastighetsköp gäller reglerna i Jordabalken. Det första man ska kontrollera är vad som avtalades vid köpet. Både muntliga och skriftliga utlåtanden gäller. Jag utgår ifrån att ni inte tog upp just dessa delar, dvs dräneringen, fukten och den ombyggda innerväggen. I andra hand gäller att fastighetens skick ska stämma överens med vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Man får dock inte som fel ange något som man borde ha upptäckt vid en besiktning av huset. Köparen har vid fastighetsköp en långtgående undersökningsplikt. I princip allt ska undersökas, dock behöver man inte bryta sig in i utrymmen som är stängda (exempelvis gräva upp dräneringsrören för att kontrollera dessa) om det inte finns någon indikation på att det finns ett problem med just den delen. För er del visste ni att dräneringen var drygt 25 år när ni köpte huset och att ett sådant system har en livslängd på ca 30 år. Detta medför naturligtvis inte att ni skulle ha undersökt det närmare utan att ni med fog inte kunde förutsätta att det var i felfritt skick. En garanti från säljaren hade dock kunnat ändra läget. Att ni anlitade en besiktningsman ger er ingen bättre rätt mot säljaren, däremot kan ni, om ni tror att han/hon ljugit eller inte gjort sitt jobb föra talan även mot honom/henne. Gammal dränering kan möjligen ses som en indikation på risk för fukt. Den förbyggda innerväggen är dock ett typexempel på ett sådant utrymme som ni inte skulle ha behövt bryta upp för att undersöka. Mögel i ett sådant utrymme är ett så kallat dolt fel. Det finns ett rättsfall som liknar ert fall. Det var ett hus som var byggt på 70-talet som angripits av mögel. Köparen fick rätt till nedsättning av köpeskillingen trots att huset var byggt i enlighet med de riktlinjer och föreskrifter som gällde för den tiden. Det krävdes alltså inte av köparen att dra slutsatsen att byggåret kunde indikera risk för mögel. Detta kan möjligen gälla för det organiska materialet som placerats i mellanutrymmet. Det är viktigt att reklamera felet så snart som möjligt efter upptäckten av felet. http://www.lagen.nu/1970:994 kan du läsa reglerna i Jordabalken som gäller för köp av fastigheter, det är framförallt 4 kapitlet 19 – 19d §§ som är intressanta i ditt fall. Jag hoppas informationen kan vara till någon hjälp! Med vänlig hälsning

Rätt till egen bild

2007-03-31 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej! Om man upptäcker sig själv på bild i tidningen utan att ha gett sitt tillstånd till det, vad kan man göra? Journalisten säger att dom enligt grundlagen har rätt till att publicera bilder så länge dom inte är kränkande och inte för reklam. Vilken grundlag och paragraf skulle det vara i såfall? Bryter inte tidningen mot PUL?
Lisa Swanson |Hej!Frågan om rätten till egen bild är minst sagt omdiskuterad och har medfört svåra juridiska gränsdragningsproblem. Utgångspunkten i Svensk rätt har varit att den enskildes rätt får stå tillbaka till förmån för yttrandefrihet och tryckfrihet. Det finns dock en del viktiga begränsningar där exempelvis näringsidkare förbjuds att använda sig av namn och bild i reklam utan samtycke från personen i fråga (se här Lag om namn och bild i reklam http://www.lagen.nu/1978:800). Även Personuppgiftslagen (http://www.lagen.nu/1998:204) medför skydd för den personliga integriteten.I ditt fall är Lag om namn och bild i reklam inte tillämplig då icke-kommersiella bilder faller utanför regleringen. Personuppgiftslagen blir däremot tillämplig på så sätt att en bild räknas som en personuppgift (se 3 § http://www.lagen.nu/1998:204) och får inte användas på ett sätt som är kränkande (se 2 § som i ditt fall får anses syfta till Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och jämför med 13 och 15 §§ http://www.lagen.nu/1998:204).I Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) stadgas i artikel 8 rätten till privatliv. Svenska domstolar är skyldiga att tillämpa EKMR och vid dömandet bortse från svenska rättsregler som strider mot denna konvention (se bland annat RF 2:23 och Europadomstolens praxis). Europadomstolen har bland annat slagit fast att det enligt artikel 8 finns en skyldighet för EU: s medlemsstater att vidta åtgärder för att skydda respekten för familjelivet och detta även inom sfären för relationer individer emellan. I ett fall som var uppe i Europadomstolen bedömdes bilder tagna på prinsessan Caroline av Monaco ha passerat gränsen för vad tryck- och yttrandefriheten tillåter. Detta är i och för sig ett mycket speciellt fall men det fastslås ändock att tryck- och yttrandefriheten ibland skall stå tillbaka till förmån för den personliga integriteten.I ditt fall tror jag tyvärr ändå att det är svårt att angripa bilderna i tidningen då de inte är av kommersiell eller kränkande art. Även i tveksamma fall så torde tryck- och yttrandefriheten ha företräde och omöjliggöra ett angripande av bilden. Som du märker är rättsområdet något oklart och kompliceras. Tillämplig, svensk lagstiftning hittar du i alla fall här:Tryckfrihetsförordningen (http://www.lagen.nu/1949:105)Yttrandefrihetsgrundlagen (http://www.lagen.nu/1991:1469)Lag om namn och bild i reklam (http://www.lagen.nu/1978:800)Personuppgiftslagen (http://www.lagen.nu/1998:204)Är du även intresserad av att läsa mer om Europakonventionen och Europadomstolens praxis kan du göra det här (http://europa.eu.int/).Med vänlig hälsning,

Hyra bostadsrätt i andra hand

2007-04-03 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Om man hyr en bostadrätt i andra hand, har då uthyraren rätt att ta ut full hyra och inte upplåta till bostaden hela/del av tillhörande förråd? Tack på förhand
Mia Ejendal |Hej, Det finns inget explicit krav på att ett förråd ska ingå i en bostads- eller hyresrätt. Däremot måste lägenheten vara i sådant skick att den enligt den allmäna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet, se Jordabalken 12 kapitlet 9§ http://www.lagen.nu/1970:994 . Vid uthyrning av bostadsrätt får hyran bestämmas till samma belopp som den avgift som bostadsrättsinnehavaren betalar till bostadsrättsföreningen (jag antar att det är det du menar med full hyra), se Jordabalken 12 kapitlet 19§ 2 stycket http://www.lagen.nu/1970:994 . Bostadsrättsföreningen måste alltid underrättas/tillfrågas vid uthyrning av bostadsrätt, se Bostadsrättslagen 7 kapitlet 10§ http://www.lagen.nu/1991:614 . Det finns alltså ingen lagregel som hindrar uthyrning av bostadsrättslägenhet utan tillhörande förråd till samma hyra som avgiften till föreningen. Med vänlig hälsning