Särkullsbarns arvsrätt till bostadsrätt

2006-09-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vi är ett gift par som båda har särkullsbarn. Vi bor i en bostadsrättslägenhet. I det fallet någon av oss avlider, hur beräknas värdet av bostadsrätten?
Jesper J Silow |Hej! Värdet av bostadsrätten beräknas enligt marknadens efterfrågan. Jag antar dock att Ni menar hur bostadsrätten fördelas vid eventuell bodelning. Om Ni är gifta, och inte har något äktenskapsförord utgör lägenheten giftorättsgods, och kommer att ingå i en bodelning. Då ni har särkullsbarn, har dessa om deras "riktiga" förälder dör, rätt att få en laglott ur bodelningen. Denna laglott är hälften av deras del i det totala boet. Om Ni inte har andra medel kan Ni bli tvungen att belåna eller sälja lägenheten om särkullsbarnen inte uppskjuter utfåendet av sin laglott till båda föräldrarna är döda (riktig förälder respektive styvförälder). Rätten till laglott går inte att påverka genom testamente, utan kan endast bli eftergiven av arvingen själv. Hoppas detta hjälpte!

Kontinuitetsprincipen

2006-09-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Om jag ger bort t.ex. ett hus till barnen i gåva. Vilket ingångsvärde/underlag för reavinstberäkning får barnen ifall de någon gång vill sälja huset? Är det 0 kr eller det anskaffningsvärde som jag haft plus tillåtna och avdragsgilla förbättringskostnader över 5000 kr per år?
Tim Boström |Hej! Om man ger bort en fastighet i gåva är detta inte att betrakta som en avyttring varför givaren inte blir föremål för någon kapitalvinstbeskattning. Istället är det mottagaren som skall beskattas (enligt vanliga regler kring kapitalvinster/kapitalförluster) och vid beräkningen av denna används enligt 44 kap. 21 § inkomstskattelagen den s.k. kontinuitetsprincipen. Med detta menas att mottagaren inträder i givarens skattemässiga situation - mottagaren skall därför använda sig av givarens anskaffnings- samt eventuella förbättringsutgifter. Mvh

Rätt för polis att undersöka väskor el. dylikt

2006-09-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan, jag undrar om en polis verkligen får gå igenom min ryggsäck/väska om jag går i en park och dom letar efter alkohol? Tänk om jag har andra saker där som jag inte vill att folk ska se osv. Har varit med flera gånger om poliser som har frågat "får jag titta i din väska" och så har jag svarat nej, men dom har tittat ändå och sagt typ i stil med "du har inget val så det var en retorisk fråga". Har hört att dom inte har rätt att göra det i alla fall. Tacksam för svar.
Jesper J Silow |Hej! Det är en mycket intressant och omdebatterad fråga du ställer! Lite kortfattat ser rättsläget ut som följande. Enligt Rättegångsbalkens 28 kap. får kroppsvisitation göras vid skälig misstanke om Brott varpå fängelse kan följa. Om polisen misstänker att du har alkohol och att någon därmed "langat" till dig, är langningen ett sådant brott. Enligt kapitel 27 i samma balk, får föremål beslagtas som påträffas vid en kroppsvisitation. Enligt 28 kap 11§ är undersökning av väska att jämställa med kroppsvisitation. I § 3a står att kroppsvisitation/beslag endast får genomföras om skälen för åtgärden uppväger det integritetsintrång som den enskilde upplever. Som huvudregel måste polis eller åklagare besluta kroppsvisitation/beslag, men som undantag får även enskild polisman göra det. Sammanfattningsvis är det alltså upp till polismannen att bedöma i den enskilda situationen om skäl finns för kroppsvisitation/beslag. Om polismannen anser att han har fog för en misstanke om att du har alkohol i väskan har han rätt att undersöka den. Som du förstår är detta en juridisk gråzon, då inga riktlinjer finns för vad som krävs för att "misstänka" någon. Det finns alltså ingenting du kan göra för att hindra polisen, utan fastän det känns kränkande ser rättsläget för närvarande ut så att polisen får titta i din väska om polisen anser det nödvändigt.

Rätt att säga upp sig under tidsbegränsad antällning

2006-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |hej jag har fått jobb inom handels i butik som "helger extra". min tidsbegränsade anställning är tills slutet av året. måste jag fullfölja kontraktet eller kan jag säga upp mig innan avtalet går ut?
Magdalena Åhlberg |Hej! Nejdå, visst har du rätt att säga upp dig innan avtalet går ut. Skillnaden är bara att du har en viss uppsägningstid. Oftast är denna en månad. Så se till att säga upp dig minst en månad innan du behöver sluta. (11§ Lagen om anställningsskydd).I 4§ samma lag stadgas att om arbetsgivaren "väsentligt åsidosatt sina skyldigheter mot arnetstagaren" har denne rätt att direkt frånträda sin anställning. Du skriver inte om några problem i din fråga, så förmodligen är det en månad som gäller. Lycka till! mvh

Skuldsatt

2006-09-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har massa skulder blivit varslad från jobbet jobbar nu men ingen fast anställning har massa betalningsanmärkningar.. får inget lån så att jag kan lösa alla skulder... vad ska jag göra måste finnas nån som kan hjälpa mig... jag betalar av en skuld så kmmer nästa håller hela tiden på så.. jag orkar inte längre min fru grälar varje varje dag med mig tack vare detta måste finnas nån det kommer folk o knackar dörr från kronofogden.. min yresvärd vill vräka mig hjälp mig
Cornelia Svensson |Hej, eftersom du är i en väldigt besvärlig ekonomisk situation råder jag dig att själv kontakta kronofogdemyndigheten. Om dina ekonomiska problem är långvariga och dina skulder hela tiden överstiger dina inkomster och du därmed inte kan betala kan det vara aktuellt att göra en så kallad "skuldsanering". Då jag inte har någon information om dina skulder, hur gamla de är osv så kan jag inte avgöra om detta kan bli aktuellt. Detta kan dock kronofogdemyndigheten svara på. En skuldsanering innebär att du tillsammans med kronofogdemyndigheten lägger upp en betalningsplan för att du ska kunna bli skuldfri. Läs mer på kronofogdemyndighetens hemsida www.kronofogden.se eller ring 0771-73 73 00, de har telefontid måndag till fredag 8-18. Jag hoppas att det löser sig för dig och du är alltid välkommen att återkomma om du har ytterliggare frågor. Med vänliga hälsningar

Hur skyddar man efterlevande sambo?

2006-09-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad tillfaller efterlevande sambo? Vi äger bostaden och har delad lagfart sedan 2005 OCH innan 1 års uppehåll även 2000-2003. Vi har varit sambor sedan 2004 igen. Mitt barn är skrivet hos oss. Hans barn, 2 är skrivna hos sin mor. Kan vi/behöver vi i ett samboavtal hävda att allt vi köper tillsammans för gemensamt bruk också ägs av oss båda? Har ett samboavtal någon som helst juridisk vikt vid någons dödsfall? Om någon av oss avlider vill vi inte att något av våra ex ska kunna kräva ut arvslotter ur allt det vi köpt för gemensamt bruk tex bilar, fritidshus eller andra dyra kapitalvaror. Är ett testamente lösningen här? Jag vore mycket tacksam för svar och tips om formuleringar till dessa dokument.
Cornelia Svensson |Hej, En efterlevande sambo ärver ingenting automatiskt. Däremot kan en efterlevande sambo begära bodelning, 8 § och 18 § sambolagen. Det som skall delas är enligt 8 § sambolagen samboegendomen vilket innebär gemensam bostad och gemensamt bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Med bohag avses enligt 6 § sambolagen möbler, husgeråd och annat inre lösöre, annan egendom kan inte ingå i bodelningen. Detta innebär att om en av samborna avlider har den efterlevande rätt till halva bostaden och hälften av bohaget. Vad gäller den andra egendomen ( dyra kapitalvaror osv. ) kan det vara tryggt att ha papper på att ni äger egendomen tillsammans då detta i vissa situationer annars kan vara svårt att bevisa. Ett samboavtal kan inte innehålla bestämmelser om att ytterliggare egendom skall ingå i en bodelning utan endast undandra egendom från bodelning. Se hela sambolagen http://lagen.nu/2003:376 . För att skydda den efterlevande sambon bör således ett testamente skrivas. Ni bör dock tänka på att ni inte kan testamentera bort barnens laglotter (laglotten utgör värdet av hälften av den avlidnes egendom). Resten av egendomen kan man dock förfoga fritt över, till exempel genom att testametera den till sin sambo. I 10 kap ärvdabalken hittar ni regler för hur upprättande av testamente skall gå till. Ärvdabalken hittar ni http://lagen.nu/1958:637 .

Vad menas med sambo?

2006-09-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!! vad menas med sambo? vem , hur och när blir man sambo?hur kan en sambo ta över lägenheten? måste man inskriva sig i skattehuset? Tack i förhand. Gerry
Anna Bergman |Hej, Sambo är man i lagens mening när man som två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Det spelar ingen roll om dessa båda personer är av samma eller olika kön, däremot får ingen av dem vara gift eller leva i ett registrerat partnerskap. Ett samboförhållande uppstår när samborna flyttar ihop, de måste alltså bo ihop och det får inte vara i en alltför kortvarig förbindelse. I allmänhet torde det därför krävas att de har gemensam folkbokföringsadress. Vidare krävs det att de har ett parförhållande vilket innebär att de ska sammanleva i ett heterosexuellt eller homosexuellt förhållande. Det avses således att det i förbindelsen normalt ingår sexuellt samliv. För att det ska anses som ett samboförhållande krävs det ytterligare att paret har ett gemensamt hushåll. Med detta menas att de har samarbete i vardagliga göromål, och ett visst mått av ekonomisk gemenskap eller i vart fall ett ekonomiskt samarbete. Samboförhållandet upphör om samborna gifter sig eller någon av dem gör det eller ingår registrerat partnerskap. Om samborna flyttar isär eller någon av dem dör upphör det också. Ifall någon av samborna ansöker hos domstolen om att en bodelningsförrättare ska utses, om att få rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden eller om rätt att få överta bostaden, upphör samboförhållandet även då. Sambolagen reglerar endast sambornas gemensamma bostad och deras gemensamma bohag. Till detta räknas vad som samborna har förvärvat för gemensam användning, oavsett om det endast är den ena av samborna som har förvärvat denna. Avgörande är om egendomen när den förvärvades var avsedd att användas gemensamt. Om en sambo äger egendom innan samboförhållandet och inte förvärvade det i syfte att ha det till gemensamt användande så omfattas inte denna av sambolagen och egendomen ska således inte ingå i en bodelning. Egendom som används för fritidsändamål omfattas inte heller. Vad gäller rätten att överta en bostad som är samboegendom men som tillhör den andra sambon så krävs det för att få ta över bostaden att det med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses som skäligt. Huvudregeln är alltså att man vid bodelningen har rätt att behålla det som är ens eget av samboegendomen. Se 16 § sambolagen. Man har rätt att lämna pengar till den andra sambon istället för egendom när man ska uppnå likadelningen. För att få ta över bostaden måste det alltså bedömas som skäligt. Observera att detta gällde bostad som ingick i bodelningen. Det finns en annan regel som gäller även om bostaden inte är förvärvad för gemensamt begagnande och därmed inte ingår i bodelningen, se 22 § sambolagen. Denna särskilda övertaganderätt gäller endast beträffande bostadsrätter och hyresrätter. Regeln är dessutom tvingande och går inte att avtala bort i ett samboavtal. Övertaganderätt föreligger om den andra sambon bäst behöver bostaden och ett övertagande även i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller övertaganderätten dock endast om synnerliga skäl talar för det. Synnerliga skäl kan vara att kvinnan är gravid. Skillnaden i denna övertaganderätt jämfört med när bostaden ingår i bodelningen är alltså att det förutom skälighet även krävs synnerliga skäl om inget barn är inblandat. Om en sambo vill utnyttja denna möjlighet att överta den andra sambons lägenhet (som utgör gemensam bostad men inte samboegendom) så måste denne framställa anspråk om det inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, eller om sambon flyttat från bostaden inom tre månader. Den övertagande sambon måste betala fullt pris för bostadsrätten. Om det är en hyresrätt behövs dock ingen ersättning lämnas eftersom det är staffbelaggt att överlåta dessa mot ersättning. Sambolagen hittar du http://lagen.nu/2003:376 . Med vänliga hälsningar,

Preskription av fordran

2006-10-01 i Preskription
FRÅGA |För snart fem år sedan blev jag avhyst från en andrahandslägenhet i Stockholm på grund av obetalda hyror, cirka en månad senare upprättade jag och hyresvärden ett skuldebrev där jag skrev under på att jag var skyldig pengar men det fanns inga uppgifter om framtida betalningar utan endast en bekräftelse på att jag var skyldig pengar.Hyresvärden gick till KFM med ärendet men eftersom han inte fick betalt via dom så förnyades aldrig konsumentfordran och misstänkligtvis är den preskriberad idag eftersom jag inte har drabbats av utmätning och ej hört av KFM.Frågan gälller om skuldebrevet som undertecknades i stockholmslägenheten kan räcka för hyresvärden för att åter väcka liv i en preskriberad skuld om borgenären pånytt skulle ansöka om betalningsföreläggande.Tacksam för svar./Carlos
Jacob Öberg |PRESKRIPTION AV FORDRINGAR OCH SÄRSKILT OM KONSUMENTFORDRINGAR Inledningsvis kan betonas att huvudregeln beträffande preskription av fordringar är den att fordringar preskriberas 10 år efter fordringens uppkomst (2 § Preskriptionslagen). Uppenbarligen kan dock fordran vara preskriberad om den anses vara en konsumentfordran eftersom dessa preskriberas tre år efter fordrans uppkomst. För att fordringen som hyresvärden har på dig ska anses vara en konsumentfordran så är det en förutsättning att hyresvärden agerat som näringsidkare. Det är alltså endast då hyresvärden tillhandahåller lägenheter i en yrkesmässig verksamhet som denne kan anses vara näringsidkare. Detta innebär i princip att då hyresvärden hyr ut lägenheter till mer än ett fåtal personer är denne att anse som näringsidkare och om det är klart att hyresvärden hyr ut lägenheten som privatperson kan denne ej anses vara näringsidkare ( RH 2006:17, NJA 2000 s. 569 och NJA 2004 s.499). Här kan göras några förtydliganden. Om det är så att din hyresvärd egentligen är förstahandshyresgäst så är det antagligen ej fråga om någon konsumentfordran då förstahanshyresgäster sällan har möjlighet eller faktiskt bedriver någon uthyrningsverksamhet. Men om din hyresvärd som har en fordran på dig är fastighetens ägare talar mycket för att det är fråga om en konsumentfordran eftersom fastighetsägare i regel bedriver yrkesmässig uthyrningsverksamhet. Vidare bör det betonas att reglerna om treårig preskriptionstid för konsumentfordringar ej äger tillämpning på löpande skuldebrev. Detta innebär att om din skuld finns nedtecknad i ett löpande skuldebrev så kan du ej göra gällande att det är en konsumentfordran (2, 12 §§ Preskriptionslagen).PRESKRIPTIONSAVBROTT I det fallet att en fordran är preskriberad och ej kan återupplivas så kan inte fordringen heller göras gällande inför KFM, domstol eller liknande. Denna regel gäller dock bara i det fallet att fordran faktiskt är preskriberad. Preskription innebär ju att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin fordran ( 8 § PreskL) Frågan är då om preskriptionsavbrott ägt rum. Preskriptionsavbrott innebär att det sätts ut en ny preskriptionstid av samma längd som den tidigare. Denna preskriptionstid löper från den dag då preskriptionsavbrott skedde (6 § PreskL).Sammanfattningsvis så har fordran mot dig ej preskriberats om den ej har karaktären av konsumentfordran. Vidare har den inte heller preskriberats om den finns nedtecknad i ett löpande skuldebrev. Om fordran mot dig är en treårig konsumentfordran kan dock denna ha undgått preskription om den drabbats av preskriptionsavbrott. Det kan här klargöras att preskriptionsavbrott kan ha ägt rum utan att din borgenär,hyresvärden fått betalt genom dom. Uppenbarligen är det tillräckligt att hyresvärden gör gällande fordringen inför KFM och du underrättas om hyresvärdens framställning för att preskriptionsavbrott ska anses ha skett. Enligt min mening så kan preskriptionsavbrott mot denna bakgrund ha skett vid framställningen inför KFM eftersom du synes ha underättats om det rättsliga förfarandet mot dig (5, 7 §§ PreskL). Detta innebär att en ny treårig eller tioårig preskriptionstid löper för din fordring från den dag domstolen meddelade dom eller KFM fattade beslut. Fordringen kan således fortfarande göras gällande av hyresvärden under dessa förutsättningar.RÄTTEGÅNGSHINDER OCH RÄTTSKRAFTOm fordringen prövats av domstol och den i dom underkänts rättslig giltighet kan inte domstolen pröva fallet igen enligt huvudregeln om en doms rättskraft (17 kap 11 § rättegångsbalken). Detta torde innebära att KFM också kommer att avvisa ansökan som ogrundad eller obefogad. Anledningen att jag tar upp denna fråga är att du antyder att skuldebrevet endast innehåller uppgift om att du är skyldig hyresvärden pengar. Detta resonemang har således endast tillämplighet under de förutsättningar som jag nu kommer att behandla. För att domstolen ska kunna pröva fallet och hyresvärdens begäran om betalning så måste antingen skuldebrevet innehålla en bestämd summa eller hyresvärden kunna bevisa på annat sätt att denne har en fordring på ett visst bestämt belopp. Annars kommer hyresvärdens talan ej prövas av domstol ( 42 kap 3,4 §§ Rättegångsbalken). Hyresvärden måste i sin talan inför domstolen ange ett bestämt belopp som denne vill ha betalt med och kunna bevisa att han har rätt att fordra denna summa. Om denne misslyckas med detta i sin talan eller redan inför domstol misslyckats med att bevisa sin fordran så kan denne ej utkräva någon betalning. Om skuldebrevet dock innehåller en bestämd summa och utvisar dig som skyldig att betala fordran så kommer dock denne att utan problem kunna utkräva betalning. Detta resonemang är emellertid i högsta grad hypotetiskt och jag har tolkat in mer förutsättningar i din fråga en som tydligt angivits.