Ersättning för renoveringsarbeten på sambos fastighet

2007-03-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Min sambo och jag har separerat, han äger radhuset vi bor i men jag har bekostat omfatttande renoveringar av huset, exempelvis byte av fönster. Har jag någon som helst rätt att kräva pengar för det jag bekostat? Jag antar att bodelning inte är aktuellt då han ägde bostaden innan samboförhållandet inleddes?
Ludvig Lagerkranz |Hej! Utgångspunkten i situationer som den du beskriver är vad som har avtalats mellan parterna. Har avsikten varit att den som bekostade renoveringsarbetena skulle få ersättning eller har det varit tänkt som en gåva? Naturligtvis måste man kunna bevisa sitt påstående. En dom från Högsta domstolen HD (NJA 1986 s.513) behandlade en liknande situation. Där hade en sambo utfört om- och tillbyggnadsarbeten, bland annat bytt taktegelpannor, på sin sambos fastighet. När samboförhållandet upphörde ville sambon ha ersättning för det arbete han utfört. HD ansåg att föremålen tillförts fastigheten med avsikt att det skulle vara en gåva. Föremålen tillhörde fastigheten och ersättning kunde inte utgå då sambon inte hade kunnat visa att han inte haft en gåvoavsikt när han utförde arbetena. Med vänlig hälsning

Tillsyn över hundar enligt jaktlagen

2007-04-11 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Har jag min hund under sådan tillsyn som Jaktlagen (1987:259) 6§ avser för perioden 1 mars -- 20 augusti om jag går med honom okpplad på småvägar och traktorstigar mellan åkrar och med kommandon hindrar honom från att lämna vägen / traktorstigen. Han håller sig bredvid mig eller max 20 meter framför eller bakom mig. Det är goda siktförhållanden även vid sidan av vägen / traktorstigen och jag har under 11 år aldrig sett något vilt på vägen / traktorstigen. Ute på åkrarna finns det däremot både hare, råddjur och fasan m fl fåglar. Vägen / traktorstigen löper i terräng som utnyttjas för jakt.
Mathias Ehrhardt |Din fråga är onekligen svår att besvara. Det är inte uppenbart var gränsen går mellan tillräcklig och otillräcklig tillsyn av hund enligt 6 § jaktlagen, se lagen http://lagen.nu/1987:259. Även om det inte finns vilt direkt vid de vägar och stigar som du går på, finns det ändå vilt inom befintligt räckhåll för din hund, varför du också håller din hund under tillsyn. I propositionen till jaktlagen (Prop 1986/87:58 s 2) framgår att i det ursprungliga lagförslaget så står det att under tiden den 1 mars - den 20 augusti skall hundar hållas kopplade i marker där det finns vilt. Nu står det i lagen att under tiden den 1 mars - den 20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att löpa lösa i marker där det finns vilt. Medtanke på detta är min bedömning att paragrafen ska tolkas ganska strängt. Din hund ska lyda dig oavsett vad för vilt som kommer i er väg. Även om du aldrig har sett vilt där du promenerar, så kan det finnas vilt väldigt nära de stigar du går på och detta är något du bör vara mentalt beredd på när du promenerar med din hund. Att du aldrig låter din hund avvika från vägen eller stigen ni går på talar för att du har tillräcklig tillsyn. I de fall vägen eller stigen har kurvor så kan 20m vara för långt avstånd för att du ska kunna anses ha hunden under tillräcklig tillsyn. Vilket avstånd du kan ha till din hund beror också på hur väl hunden lyssnar till ditt kommando. Utifrån vad du beskrivit ovan tycker jag det verkar som om du har din hund under tillräcklig tillsyn, men jag utgår då från att din hund lyder dig väldigt väl även när det finns vilt inom synhåll som distraherar hunden. Förhoppningsvis var detta ett klargörande svar. Med vänlig hälsning

Blandade fång

2007-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, vi är två syskon som äger en fastighet. Syskon 1 vill ge sin del i fastigheten som gåva till syskon 2. Givet slopande av gåvoskatt, så är det inga konstigheter. Dock så vill samtidigt syskon 2 ge en summa pengar till syskon 1. Kommer detta betraktas som en försäljning? Hur kan denna överlåtesle genomföras skattemässigt riktigt? Tack
Martin Ågren |Hej, Överlåtelse genom gåva anses inte vara en avyttring av fastigheten och därmed kommer en kapitalvinstbeskattning inte ifråga, se inkomstskattelagen (IL) 44:21, http://www.lagen.nu/1999:1229 . Gåvotagaren inträder istället i givarens ställning och tar över fastighetens anskaffningsvärde i enlighet med den s.k. kontinuitetsprincipen – beskattning av kapitalvinsten övergår på gåvotagaren. För att en överlåtelse skall anses vara en gåva i rättslig bemärkelse krävs dels att en förmögenhetsöverföring har skett, dels att en benefik avsikt föreligger. Den benefika avsikten måste vara den verkliga avsikten, det får alltså inte vara en dold försäljning. Detta är särskilt ett problem vid så kallade blandade fång, då mottagaren utför någon form av motprestation. Vid överlåtelser av fastigheter tillämpas då emellertid den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Om motprestationen är mindre än fastighetens taxeringsvärde, för beskattningsåret, betraktas överlåtelsen i sin helhet som en gåva och gåvotagaren inträder i givarens ställning i enlighet med kontinuitetsprincipen. Om den summa pengar syskon 2 ger till syskon 1 överstiger fastighetens halva taxeringsvärde (eftersom endast halva fastigheten ges bort) kommer överlåtelsen att betraktas som en försäljning och vinsten skall kapitalvinstbeskattas. Om summan pengar istället understiger fastighetens halva taxeringsvärde kommer överlåtelsen att betraktas som en gåva i sin helhet. Med vänlig hälsning

Tillämplig lag vid statlig tjänst?

2007-03-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Vilka lagar gäller vid en uppsägning i en statlig tjänst?
Andreas Heed |Hej, Tillämplig lag vid uppsägning av statlig tjänst är lagen (1994:260) om offentlig anställning (1 § LOA). Angående uppsägning stadgas att i 9 § att en uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig för att vara giltig. Den turordning som gäller är den samma som för icke statligt anställda (12 §), dvs. föreskrifterna i Lagen om anställningsskydd gäller (se 22 § LAS). Tillämpliga lagar vid uppsägning av en statlig tjänst är alltså dels Lagen (1982:80) om anställningsskydd och i viss utsträckning lagen (1994:260) om offentlig anställning. Lagen (1994:260) om offentlig anställning hittar du http://lagen.nu/1994:260 Lagen (1982:80) om anställningsskydd hittar du http://lagen.nu/1982:80

Hävning vid dröjsmål

2007-04-01 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har en fråga gällande köplagen/konsumentköplagen. Jag har nyligen köpt en vara på tradera.se. Nu har säljaren inte kunnat leverera varan på över en månad. Vid kontakt får jag till svar att han skickat varan, eller rättare sagt systern till säljaren skall ha skickat varan. Jag betalade inte rekommenderat men jag betalade för postpaket. Jag frågade posten om kolli-id på postpaket och har fått detta svar från posten: "Tack för ditt mail. Alla försändelser som väger över 2 kg överstiger maxvikten för brevförsändelser. Dessa måste skicka med någon form av pakettjänst. Alla pakettjänster tilldelar kollin med kollinummer. Ditt paket bör följaktligen ha ett kollinummer. Avsändaren får detta vid inlämningstillfället." Kan jag kräva återköp för mina varor och i så fall men vilken rätt? Skall inte en säljare kunna bevisa att en vara är överlämnad till t.ex. posten när det finns kolli-id? Hittade en del intressanta paragrafer i köplagen dels om transporter, tredjeman, dörjesmål mm. Kan ni hjälpa mig med detta?
Raoul Mehta |Först och främst är det viktigt att veta om du köpt varan av en näringsidkare eller en privatperson. Har du köpt varan av en näringsidkare gäller den för köparen mer förmånliga konsumentköplagen. Har du däremot köpt varan av en privatperson är det köplagen som gäller. Antag först att du köpt av en näringsidkare. Varan är enligt konsumentköplagen 6 § avlämnad när den kommit i köparens besittning. Uppenbarligen har den i ditt fall inte gjort det och säljaren är därför i dröjsmål, 9 §. Vid säljarens dröjsmål har du rätt att häva köpet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig eller, även om det inte är av väsentlig betydelse för dig, om du ger säljaren en tilläggstid och denne inte levererar inom denna tid, 13 §. Tilläggstiden får inte vara oskäligt kort. Du har även rätt till skadestånd för dina utgifter i samband med köpet och för prisskillnaden om du köpt en liknande vara för att säljaren inte kunde leverera, 14, 32, 33 §§. Skadestånd blir dock inte aktuellt om dröjsmålet beror på något utanför säljarens kontroll. Konsumentköplagen hittar du http://lagen.nu/1990:932. Enligt distansavtalslagen har du även 14 dagars ångerrätt men det är inte riktigt aktuellt här. Är säljaren istället en privatperson gäller som sagt andra regler, se köplagen http://lagen.nu/1990:931. Bor du och säljaren på samma ort anses varan avlämnad när den överlämnas till köparen, 7§ 1 st Köplagen. Bor ni inte på samma ort anses den avlämnad när den överlämnas till fristående transportör (i detta fall Posten) om ni inte avtalat om annat, 7 § 2 st. Självklart måste säljaren kunna bevisa att han lämnat över varan till transportören. Vad gäller hävning och skadestånd gäller ungefär samma som i konsumentköplagen förutom att säljaren måste ha insett eller bort ha insett att dröjsmålet var av väsentlig betydelse för köparen. Om säljaren kan visa att han lämnat varan till Posten kan du istället kräva ersättning från posten om varan kommer bort. Lycka till!

Häleri

2007-04-01 i Alla Frågor
FRÅGA |hej mellan våren och sommaren kom jag över smycken jag visste att de var stulna men visste också att ingen blibit fysiskt eller psykiskt skadad. smyckena bad jag en bekant sälja detta gjorde X o fick hälften av vad smyckena sålts för. några månader senare kontaktade X mig igen o fråga om X kunde tjäna pengar på om ja hade smycken kvar. jag hade smycken kvar från förra gången och X sålde dom och vi delade på hälften. polisen kontaktade X i slutet av förra året o ville tala men X struntade i det. polisen har nu kontaktat X igen o X var o talade med dom i veckan. det verkar som om d kommer bli rättegång o X hotar med att nämna namn på mig och en annan inblandad. han är förnuvarande under villkorlig dom. jag mår väldigt dåligt av detta och har haft en turblent ungdom dock dinns jag ej i registret o har bara utfört brott en gång o d var snatter i som 14åring. nu studerar jag en högreutbildning o är sedan två år sambo o har ett stabilt förhållande med mor o sambo. varför var jag tvungen att ge mig in på detta?? jag mår illa o gråter varje dag känner att min depression slår håårdare. jag undrar nu vad jag ska göra. vad händer om X nämner mig. vad ska jag göra? värdet på smycken uppgår till flera tusen kronor.
Raoul Mehta |Hej, Du har gjort dig skyldig till häleri, Brottsbalken 9:6. Häleri kan ge upp till 2 års fängelse. Om X anger dig kan åklagaren väcka åtal mot dig och då blir det upp till en domstol att avgöra ditt öde. Det enda du kan göra är nog att hoppas på att X inte anger dig samt att möjligtvis ta kontakt med en advokat så att ni kan diskutera igenom saken och förbereda dig för vad som kan hända. Något som domstolen tar hänsyn till vid straffmätningen är om den tilltalande har angett sig frivilligt, så det är möjligt att du får ett lägre straff om du anger dig själv (BrB 29 kap 5 § 2 p). Domstolen ska även beakta om den tilltalade har försökt förebygga eller avhjälpa brottets skadliga verkningar (BrB 29 kap 5 § 3 p). Detta kan du t ex göra genom att kompensera den vars saker som blivit stulna. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Medlemmars rätt till styrelseprotokoll

2007-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag är medlem i en båtklubb och har hört genom andrahandsuppgifter att jag skulle vara föremål för diskussion i det senaste styrelse protokollet.Jag har tillskrivit styrelsen och sagt att om så är fallet vill jag ha utdrag från styrelseprotokollet i de frågor som berör mig för att kunna bemöta eventuell kritik.Kan styrelsen neka mig detta?
Anna Mann |Hej!Det finns inget i lag som reglerar att styrelsens protokoll är hemliga eller offentliga. Det är endast vid offentliga myndigheter som det finns reglerat. Om klubben har några stadgar, vilket den bör ha, kan det vara reglerat i dem om medlemmarna har rätt att ta del av information om beslut som tas. Om du blir nekad protokollet av styrelsen kan du be att få ta del av stadgarna (om du inte redan har tillgång till dem) och se om det står att medlemmarna har rätt till styrelseprotokollen eller på annat sätt rätt att få ta del av beslut som tas.Vänliga hälsningar

Jakträttighet

2007-04-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har köpt en fastighet där det finns jaktmarker. Den förre ägaren hade gett jakträttigheter till en annan person via avtal. Gäller det avtalet även mig som ny ägare eller kan jag säga upp den innan avtalstiden löpt ut?
Anna Wigren Eriksson |Hej, Jakträtten är en nyttjanderätt se http://www.lagen.nu/1970:994 Jordabalkens 7 kapitel. Jakträtten gäller även för dig som ny ägare om den antingen har förbehållits vid överlåtelse (11 §) eller om den är inskriven (10 §). Nyttjanderätten blir även gällande om du hade kännedom eller borde haft kännedom om denna vid överlåtelsen (14 §). Är jakträtten varken inskriven, förbehållen om eller i din kännedom har du tre månader på dig från överlåtelsen att säga upp avtalet. Är du passiv kommer jakträtten att bestå. Med Vänlig Hälsning