Rätt för delägare till inlösen av annan delägars del

2007-03-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag hänvisar till tidigare fråga från mig och lägger till: Hur får man tag på NJA 1974 S 314?
Michael Witting |Hej, Rättsfallet finns inte tillgängligt på internet. Om du vill ta del av det får du uppsöka ett juridiskt bibliotek eller beställa det från HD (http://www.hogstadomstolen.se). Detta rättsfall handlar om ett avtal med rätt att lösa annan delägares lott i fastighet till visst bestämt pris då denne vill överlåta sin lott till någon utomstående. En person ägde 2/3 av fastigheten och ville vid den andre delägarens död köpa den resterande delen av dennes dödsbo till det i avtalet bestämda priset. Dödsboet vägrade bl.a. på den grunden att avtalet var ogiltigt. HD fann att avtalet var att betrakta som ett avtal om förköpsrätt eller, sett ur en annan synvinkel, som en utfästelse om framtida överlåtelse av fastighetsandel. Enligt svensk rätt kan emellertid avtal om förköpsrätt till fast egendom inte ingås med bindande verkan. Någon skyldighet för dödsboet att överlåta sin fastighetsandel till delägaren ansågs således inte föreligga. Med vänlig hälsning,

Egenmäktigt förfarande

2007-03-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Är det egenmäktigt förfarande att ha kvar någon annans nyckel när man gått isär? Alternativt att kasta bort den. I detta fall har inte parterna varit skrivna på samma adress, utan bara särbos.
Markus Larsson |Hej, egenmäktigt förfarande regleras i brottsbalken 8:8. Det finns tre olika typer av egenmäktigt förfarande: (i) tillgrepp, (ii) olovlig besittningsrubbning utan tillgrepp och (iii) motvärn. För (i) gäller att personen ifråga olovligen tar något i sin besittning. Jag antar att du tidigare har fått nyckeln i din besittning lovligen, även om din f.d. särbo numera inte tycker att du borde ha kvar den. Inte heller (ii) är tillämplig i ditt fall, däremot motvärnsfallet skulle kunna vara aktuellt. Här omfattas den som med våld eller hot om våld hindrar annan i utövning av rätt att ta tillbaks något. Det framgår inte ovan ifall något våld eller hot om sådant har förekommit. Det bör dock uppmärksammas "våld" omfattar inte bara vad vi i vardagsspråk benämner som sådant utan det är tillräckligt att motvärnet består i att rycka eller försöka rycka till sig ett föremål från den som har rätt att kvarhålla eller ta det. Om förfarandet inte uppfyller rekvisiten i 8:8 finns det emellertid andra brottsrubriceringar som kan tänkas vara uppfyllda. Om du till exempel skulle kasta bort nyckeln så kan du dömas för olovligt förfogande enligt 10:4 BrB. Du får givetvis heller inte använda dig av nyckeln för att ta dig in i din f.d. särbos bostad. Det bör även tilläggas att trots att det inte finns någon brottsrubricering som du bryter mot genom att inte lämna tillbaka nyckeln, så är du fortfarande skyldig att återlämna denna till den rätta ägaren. I sista hand kan din f.d. särbo ansöka om särskild handräckning hos kronofogdemyndigheten för att få tillbaka sin nyckel. vänliga hälsningar

Arvskifte vid testamente till utomstående

2007-03-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Vad händer om en avliden make testamenterat bort sin kvarlåtenskap till en utomstående? Makarnas egendom är giftorättsgods. Makan lever och den avlidne maken har efterlämnat ett särkullbarn.
Johanna Stampe |Hej! För det första skall bodelningen ske (9 kap 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). I bodelningen skall giftorättsgodset ingå (10:1 ÄktB). Efter att skulderna avräknats från vardera makens giftorättsgods så skall giftorättsgodset slås samman och delas på hälften (11:1-3 ÄktB). Genom denna beräkning har vi fått fram den avlidne makens kvarlåtenskap, som alltså är hälften av det sammanlagda giftorättsgodset. Denna kvarlåtenskap har den avlidne makens barn arvsrätt till enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Att observera är dock att den efterlevande maken alltid har rätt att få egendom till så stort värde att den, tillsammans med det belopp hon fick genom bodelningen, uppgår till fyra gånger prisbasbeloppet (som 2007 är 40.300 kr, dvs 161.200 kr). Detta framgår av 3:1 2 st ÄB. I detta fall har arvlåtaren upprättat ett testamente där hela kvarlåtenskapen ska gå till en utomstående. Ett testamente får dock aldrig inkräkta på bröstarvingarnas laglott vilken är hälften av arvslotten (7:1 ÄB). Detta betyder att halva kvarlåtenskapen utgör särkullbarnets laglott, och att den andra halvan tillfaller testamentstagaren. Särkullbarnet måste dock påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, enligt 7:3 ÄB. http://www.lagen.nu/1987:230 hittar du hela äktenskapsbalken och ärvdabalken kan du läsa http://www.lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning

Köp via automat

2007-03-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Vilken/vilka lagar är tillämpliga på försäljning/köp via varuautomat respektive biljettautomat- parkering, resor etc
Emelie Thor |Hej, Tillämpliga lagar vid köp via automater är köplagen, se http://lagen.nu/1990:931, respektive konsumentköplagen, se http://lagen.nu/1990:932, beroende på om det är fråga om ett konsumentförhållande eller inte. Vanligtvis kan man tänka sig att konsumentköplagen är tillämplig med hänsyn till att det oftast är en privatperson som gör inköp via automat, och försäljaren är en näringsidkare. Distans- och hemförsäljningslagen, se http://lagen.nu/2005:59, reglerar precis som lagens namn antyder, köp på distans och vid hemförsäljning. Man kan tro att köp via automat faller inom ramen för dess tillämpning, men så är det faktiskt inte. I lagens 2 kapitel 1 § punkten 2 undantas nämligen automatköp, till exempel för tåg- och flygresor, cigaretter och bensin i en sedelautomat. Att inte denna lag tillämpas utan köp- respektive konsumentköplagen beror på att man ser automaten som en automatiserad affärslokal. Vänligen,

Sociala förhållanden som hinder mot tvångsförsäljning

2007-03-08 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag arbetar som personligt ombud (stöd till personer med psykiska funktionshinder) och stödjer en man som önskar bo kvar i en del i en ärvd fastighet. (I alla fall under en tid fram tills han hittar någon annan stans att bo, eller om problemen kan lösas med hjälp av samtal) Just nu har systern som äger den andra hälften ansökt om tvångsförsäljning till tingsrätten. Det finnns särskilda skäl till att man ev kan stoppa en tvångsförsäljning. I NJA 1979 S 562 står om sociala omstädigheter, kan ev vara tillämpligt i detta fall. Hur får jag tag i det rättsfallet, har försökt söka på nätet utan resultat?
Michael Witting |Det finns ingen uttömmande uppräkning i 6 § samäganderättslagen på sådana synnerliga skäl som kan leda till uppskov med en tvångsförsäljning, se http://www.lagen.nu/1904:48_s.1, utan detta är något som domstolen avgör från fall till fall. I rättsfallet NJA 1979 s 562 slog HD fast att sociala förhållanden kan tänkas föranleda uppskov med tvångsförsäljning. Höga krav ställs dock även på att de är av sådan beskaffenhet att de innefattar synnerliga skäl. Rättsfallet finns inte tillgängligt på internet. Om du vill du ta del av det får du uppsöka ett juridiskt bibliotek eller beställa det från HD (http://www.hogstadomstolen.se).Eftersom domstolen avgör från fall till fall vad som anses vara synnerliga skäl kan jag tyvärr inte uttala mig huruvida giltig skäl föreligger i detta fall. Med vänlig hälsning

Hyresrätt

2007-03-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej ! jag hyr en lägenhet i första hand i ett hus som har fyra lägenheter. Hyresvärden har beslutat sig för att sälja fastigheten till en privat person som vill andvända fastigheten för eget bruk. Min fråga är om dom kan säga upp mig eller om jag har någon rätt att bo kvar i lägenheten.
Josefin Werre |Hej! Den nya fastighetsägaren kan inte säga upp dig hur som helst. Vid en fastighetsöverlåtelse är huvudregeln att nyttjanderätt faller bort men denna regel är försedd med många undantag. Förutsatt att du har ett skriftligt kontrakt på din lägenhet och att du tillträtt lägenheten innan försäljningen har du enligt Jordabalken (JB) 7 kap 13 § rätt att bo kvar. Det vill säga att din nyttjanderätt gäller utan vidare mot den nya hyresvärden. Däremot kan den nya hyresvärden försöka att säga upp ditt kontrakt enligt 12 kap 3 § JB, dock har du rätt till förlängning enligt 12 kap 46 § om hyresvärden inte har sakliga skäl till uppsägningen som stadgas i samma pragraf. Här görs en intresseavvägning där hyresvärdens objektiva skäl vägs mot ditt skyddsvärda intresse av att ha ett boende. Här ska hyresvärdens skäl väga tyngre än ditt intresse av att bo kvar, detta blir en bedömningsfråga. Med vänlig hälsning

Rätt att vara tjänstledig

2007-03-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag ska börja arbeta i Sydafrika och min hustru arbetar som lärare i Täby. Har hon möjlighet till tjänstledighet för att följa med mig till Sydafrika. Vi har även två barn i skolåldern.Hur långt i förväg måste hon ansöka om tjänstledighet? Hon och barnen vill flytta ner till mig i Agusti?. Stort tack på förhand. Mvh
Joel Gustafsson |Det finns inga lagbestämmelser om rätt till tjänstledighet. Det är upp till arbetsgivaren om denne anser att arbetstagaren kan undvaras utan olägenhet för arbetsplatsen. Oftast så är det inga problem med tjänstledighet så länge det inte rör som en allt för lång tidsperiod samt att man ansöker i god tid. Men en anställd har alltså ingen absolut rätt till tjänstledighet. Mitt råd är att redan nu ansöka om tjänstledighet för att vara på den säkra sidan. Mvh

Underhåll till barn

2007-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Enligt lagen om underhållsstöd SFS 1996:1030. När upphör min betalningsskyldighet till den som studerar och fyller 20 år i november 2007?? mvh
Lova Unge |Hej! Av 7 § lagen om underhållsstöd SFS 1996:1030 framgår att underhållsskyldigheten i ett sådant fall sträcker sig fram till och med juni månad att det år då barnet fyller 20 år, alltså fram till juni i år. Enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) kan dock rätten till underhållsbidrag bestå till dess att barnet fyller 21 år. Aktuella lagar hittar Du pa www.lagen.nu. Med vänlig hälsning